tano
2007-01-15, 15:01
Ville bara göra ett litet inlägg till alla här, om livet.
Det känns som om folk är jäktade och inte tillräckligt värderar vad man har. Vad som verkligen betyder något är att man får leva med nära och kära.
Att man retar sig över småsaker hör ju till människans natur men försök verkligen förstå att det är en ynnest att få leva, ta till vara denna ynnest.
I helgen dog en ungdom i min stad, någon jag inte känner, men han vara bara ett år yngre. Han körde ner i en isvak, plötsligt var han borta. Det är så plötsligt, då får man verkligen känslan av hur ont livet egentligen är. Man lider verkligen med hans anhöriga.
Det gäller att inte missa de ljusglimtar som livet ändå innebär. Alla kommer vi mista någon i våran närhet. Men betänk inte detta för mycket, var medveten om att det är så, men lev i nuet och lev ut. Förstör inte de ljusglimtar som livet ändå har.
Vårda era minnen ömt, det är dem vi lever på till slutet.
Det känns som om folk är jäktade och inte tillräckligt värderar vad man har. Vad som verkligen betyder något är att man får leva med nära och kära.
Att man retar sig över småsaker hör ju till människans natur men försök verkligen förstå att det är en ynnest att få leva, ta till vara denna ynnest.
I helgen dog en ungdom i min stad, någon jag inte känner, men han vara bara ett år yngre. Han körde ner i en isvak, plötsligt var han borta. Det är så plötsligt, då får man verkligen känslan av hur ont livet egentligen är. Man lider verkligen med hans anhöriga.
Det gäller att inte missa de ljusglimtar som livet ändå innebär. Alla kommer vi mista någon i våran närhet. Men betänk inte detta för mycket, var medveten om att det är så, men lev i nuet och lev ut. Förstör inte de ljusglimtar som livet ändå har.
Vårda era minnen ömt, det är dem vi lever på till slutet.