Visa fullständig version : Hämnd - distanskurs
Vi kanske kan fortsätta diskussionen här Trance och Yankee? :)
Jag hävdar att det är en svaghet att vilja hämnas. Håller Trance med mig?
Nej, jag ser det som rätt naturligt. Sedan om man gör det eller hur man gör det är ju en annan sak.
Nej, jag ser det som rätt naturligt. Sedan om man gör det eller hur man gör det är ju en annan sak.
Vad menar du egentligen med naturligt? Vilka andra djur hämnas? Är inte svagheter naturliga?
mangemani
2006-09-17, 14:38
att visa att man ej bryr sej och fortsätter att leva sitt liv är väl den bästa hämden...är det en svaghet?
Vad menar du egentligen med naturligt? Vilka andra djur hämnas? Är inte svagheter naturliga?
Ok, något som inte behöver vara negativt. Sedan kan ju djur hämnas, hundar kan bli tjuriga och springa efter en annan och springa omkull den eftersom den andra hunden sprang in i den första hunden. Typ.
Jag ser inte en vilja att hämnas som något negativt som man skall skämmas för.
Ok, något som inte behöver vara negativt. Sedan kan ju djur hämnas, hundar kan bli tjuriga och springa efter en annan och springa omkull den eftersom den andra hunden sprang in i den första hunden. Typ.
Jag ser inte en vilja att hämnas som något negativt som man skall skämmas för.
Nja, här får vi nog definiera först vad som är hämnd. En hund slåss aktivt med en annan hund om rang. Att den springer på en annan hund när den första hunden har sprungit på den är en aktiv aktion för att utöka sin makt gentemot den andra hunden. Det är inte riktigt den sortens "hämnd" jag talar om när det gäller människor, utan att t.ex. gå och spöa sitt ex efter att hon har varit otrogen.
Herkulez
2006-09-17, 14:43
Jag hävdar att det är en svaghet att vilja hämnas. Håller Trance med mig?
du kör "vända kinden till" stilen? not me, är jag svag då?
Dumleman
2006-09-17, 14:45
Hämnd är bra eftersom det skapar jämvikt i universum. Om någon en sen höstkväll är väldigt sen med att blända av till halvljus så hämnas man genom att slå på helljusen sådär 5 meter innan bilarna möts och därmed råder då åter jämvikt i universum.
Hämnd är bland de naturligaste reaktionerna/känslorna vi har. Det är en RE-aktion på ngn annans aktion. Det är alltså ngn annan som varit dum/gjort ngt först. Det märkliga är alltså den första personens agerande, inte den naturliga följden av den.
du kör "vända kinden till" stilen? not me, är jag svag då?
Nej.
Ja, det är ju inte alltid vad det ser ut att vara med hundar. Men mitt exempel igen. Våran äldre hund hade lite ont i ena tassen och när våran yngre sprang in i honom ute i trädgården så fick han förmodligen ont och ramlade lite. Den yngre sprang vidare lite och ställde sig och nosade på något. Den äldre sprang tog och sprang kull den andra hunden, men inget mer.
Detta kan helt klart vara ett försäkrande om att den äldre fortfarande är har makten. Men varför är detta så olikt vårat beteende när vi hämnas? Alla vill väl vara "högst" upp, speciellt när man bryter upp med någon. Jag tycker det absolut inte är någon bra idé att slå någon men det betyder ju inte att jag måste bara släppa det och gå vidare.
Jag ser mig inte som sämre bara för att jag inte kan släppa något sådant snabbt. Var elak mot mig och jag är elak mot dig, det känns bra ibland och hjälper en person att gå vidare.
Helena B
2006-09-17, 14:48
Man går ju igenom olika faser i soregprocessen och i den så kallade reaktionsfasen så reagerar man. Om man gör detta genom att hämnas, eller bara tänka på att hämnas eller försöker att förstå vad som har hänt är ju olika och upp till var och en. Men jag tror att om man väljer att utföra en hämdaktion och inte bara tänka den som jag gjorde så kommer man aldrig att gå vidare i själva sorgeprocessen. Man kommer inte att komma in på bearbetningsfasen förrän man har tvingast öppna ögonen för det som har hänt. Hur snabbt man går igenom denna fas beror ju på vad man har upplevt innan, om man har kommit över en otrogen partner förut. Alltså vad man helt enkelt har i bagaget.
Om det räknas som en svaghet att välja att hämnas i reaktionsfasen kan jag tyvärr inte svara på.
Hämnd är bland de naturligaste reaktionerna/känslorna vi har. Det är en RE-aktion på ngn annans aktion. Det är alltså ngn annan som varit dum/gjort ngt först. Det märkliga är alltså den första personens agerande, inte den naturliga följden av den.
Vilka reaktioner och känslor är onaturliga? Och hur är det överhuvudtaget relevant vems fel det är? Vem har diskuterat det? Och varför skulle det nödvändigtvis vara så? Man kan ju faktiskt hämnas för saker som egentligen inte var fullt så dåliga, t.ex. att ens arabiska dotter vill dejta killar.
Vad man ger är vad man får. Så, vad är det för konstigt i att returnera en ond gärning?
Ja, det är ju inte alltid vad det ser ut att vara med hundar. Men mitt exempel igen. Våran äldre hund hade lite ont i ena tassen och när våran yngre sprang in i honom ute i trädgården så fick han förmodligen ont och ramlade lite. Den yngre sprang vidare lite och ställde sig och nosade på något. Den äldre sprang tog och sprang kull den andra hunden, men inget mer.
Detta kan helt klart vara ett försäkrande om att den äldre fortfarande är har makten. Men varför är detta så olikt vårat beteende när vi hämnas? Alla vill väl vara "högst" upp, speciellt när man bryter upp med någon. Jag tycker det absolut inte är någon bra idé att slå någon men det betyder ju inte att jag måste bara släppa det och gå vidare.
Jag ser mig inte som sämre bara för att jag inte kan släppa något sådant snabbt. Var elak mot mig och jag är elak mot dig, det känns bra ibland och hjälper en person att gå vidare.
Men hur blir du högre upp än ditt ex bara för att hon mår dåligt? Blir du mätt av att jag är hungrig?
Vad man ger är vad man får. Så, vad är det för konstigt i att returnera en ond gärning?
Inget konstigt, men nu handlar inte heller diskussionen om huruvida det är konstigt eller normalt, utan om det är en form av svaghet eller inte.
För att känna ett behov av att hämnas måste man ha negativa tankar. Negativa tankar och negativt agerande är i princip aldrig bra. Varken för dig själv eller någon annan.
"If you want others to be happy, practice compassion. If you want to be happy, practice compassion. "
Men hur blir du högre upp än ditt ex bara för att hon mår dåligt? Blir du mätt av att jag är hungrig?
Jag känner mig högre upp förmodligen. Nu innan det blir några missförstånd och allan börjar kalla mig kvinnohatare igen så måste man klargöra några saker. Jag blir inte glad över att se vilket ex som helst dåligt, vad det handlar om är om det just tagit slut för att hon har legat med någon annan.
I det läget prioriterar jag mina känslor över hennes.
Inget konstigt, men nu handlar inte heller diskussionen om huruvida det är konstigt eller normalt, utan om det är en form av svaghet eller inte.
Det svaga begås ju isf av den som agerar först med ont uppsåt, den som reagerar på det och ger igen, följer oftast en naturlig instinkt, som jag inte tycker har med svaghet att göra. Det är en naturlig drift vi har. Man vill kasta tillbaka bollen på samma sätt som man fick den.
Jag känner mig högre upp förmodligen. Nu innan det blir några missförstånd och allan börjar kalla mig kvinnohatare igen så måste man klargöra några saker. Jag blir inte glad över att se vilket ex som helst dåligt, vad det handlar om är om det just tagit slut för att hon har legat med någon annan.
I det läget prioriterar jag mina känslor över hennes.
Men varför känner du dig högre upp för att hon mår dåligt? Seriöst, hur ökar din makt bara av att en annan person mår dåligt?
Håller nog med om att svaghet inte passar speciellt bra. Det behöver inte handla om svaghet utan snarare om brist på kunskap om hur man handlar på ett positivt sätt.
Men varför känner du dig högre upp för att hon mår dåligt? Seriöst, hur ökar din makt bara av att en annan person mår dåligt?
För att det är trevligt att en person som gör mig ont får må illa också. Kosmisk rättvisa och allt det där.
Det svaga begås ju isf av den som agerar först med ont uppsåt, den som reagerar på det och ger igen, följer oftast en naturlig instinkt, som jag inte tycker har med svaghet att göra. Det är naturlig drift vi har.
Ä det inte en naturlig drift att agera med ont uppsåt? Varför är det svagt att agera med ont uppsåt? Har inte någon naturlig instinkt med svaghet att göra?
Håller nog med om att svaghet inte passar speciellt bra. Det behöver inte handla om svaghet utan snarare om brist på kunskap om hur man handlar på ett positivt sätt.
Eller att man inte håller med om vad som är positivt.
För att det är trevligt att en person som gör mig ont får må illa också. Kosmisk rättvisa och allt det där.
Jag förstår, men varför är det trevligt? Vad är det du egentligen vinner på det?
Eller att man inte håller med om vad som är positivt.
Det är aldrig positivt att bringa något negativt på en annan människa.
För att det är trevligt att en person som gör mig ont får må illa också. Kosmisk rättvisa och allt det där.
Exakt, vill ngn mig illa och gör mig illa, så känns det bara rättvist om det omvända också sker.
Det är aldrig positivt att bringa något negativt på en annan människa.
Varför inte?
Jag förstår, men varför är det trevligt? Vad är det du egentligen vinner på det?
Ett ögonblick av lycka. På samma sätt som det kan vara trevligt att onanera, trots att jag inte direkt vinner på det i längden.
Exakt, vill ngn mig illa och gör mig illa, så känns det bara rättvist om det omvända också sker.
Så det är den kosmiska rättvisan som får dig att må bra?
Herkulez
2006-09-17, 14:59
hmm handlar tråden om hämnd rent generellt eller inom vissa situationer?
Varför inte?
Vad tjänar du på att någon annan blir olycklig eller whatever?
Självklart finns det undantag här som alltid annars.
Jag håller inte med Trance. Varför ska tjejen också må dåligt? Helvete blir ju inte bättre för att det är fler där.
Jag skulle snarare jobba med mig själv istället, bli en bättre människa helt enkelt. Fast å andra sidan verkar det som passiv hämnd när tjejen ser en rakryggad, stolt, glad och med nya tjejer.
Ä det inte en naturlig drift att agera med ont uppsåt? Varför är det svagt att agera med ont uppsåt? Har inte någon naturlig instinkt med svaghet att göra?
Just nu orkar jag inte sätta mig i detta djupare än att jag vet att hämndbegäret inte behöver ha med svaghet att göra. Andra naturliga drifter får vi ta nån annan gång.
Ett ögonblick av lycka. På samma sätt som det kan vara trevligt att onanera, trots att jag inte direkt vinner på det i längden.
Jag förstår, men du svarar ju inte på frågan, du kommer inte "bakom" bilden. Vad hos hämnden är det som bringar dig lycka?
Det är aldrig positivt att bringa något negativt på en annan människa.
Beror på hur du ser det. Är de värda det så är det inget fel, jämför med brottslingar som straffas.
Beror på hur du ser det. Är de värda det så är det inget fel, jämför med brottslingar som straffas.
Undantag finns alltid som sagt. Nu pratar vi ju känslomässigt person vs person. Klart det skulle vara positivt att döda hitler när han levde och verkade, men det är inte direkt relevant.
Arf Pingvin
2006-09-17, 15:01
Det kan vara en svaghet att låta sina känslor ta överhanden. Det är aldrig fel att hålla sig kylig tills man har haft tid att fundera igenom en eventuell hämnd och ifall den kan ha några positiva långsiktiga effekter. Bestämmer man sig trots allt för hämnds så finns det ju ett ordstäv: Revenge is a dish best served cold.
Har hämnden inga positiva effekter så är man en idiot om man ändå gör det.
Jag förstår, men du svarar ju inte på frågan, du kommer inte "bakom" bilden. Vad hos hämnden är det som bringar dig lycka?
Jag vet inte direkt.
Så det är den kosmiska rättvisan som får dig att må bra?
Du fick det du gav. Det känns bra. Ge mig ros och jag mår bra att ge dig ros. Ge mig ris och jag njuter minst lika mycket av att ge dig det tillbaka.
Vad tjänar du på att någon annan blir olycklig eller whatever?
Självklart finns det undantag här som alltid annars.
Inget på att någon annan blir olycklig i sig (det är just det som är min poäng i diskussionen), men däremot kan jag tjäna på att spöa skiten ur någon av helt andra skäl än att den får ont i sig. Jag kan t.ex. sno hans klocka när han ligger försvarslös. :)
Undantag finns alltid som sagt. Nu pratar vi ju mest känslomässigt person vs person. Klart det skulle vara positivt att döda hitler, men det är inte direkt relevant.
Ja, och om som man älskar och litar på över allt annat sticker kniven i ryggen på dig så är det ett undantag enligt mig.
Jag förstår, men du svarar ju inte på frågan, du kommer inte "bakom" bilden. Vad hos hämnden är det som bringar dig lycka?
Att man gör sig själv rättvisa.
Att inte reagera är att acceptera!!!
Du fick det du gav. Det känns bra. Ge mig ros och jag mår bra att ge dig ros. Ge mig ris och jag njuter minst lika mycket av att ge dig det tillbaka.
Ett retroaktivt slags maktande med andra ord. Du kunde inte undvika att bli maktad när du väl blev det, istället för att fortsätta vidare med siktet inställd på att bli bättre på att makta så av ren bitterhet och svaghet måste du åtminstone åsamka någon skada, bara för att inte gå skadeslös! Som om du blev mäktigare för det!
Arf Pingvin
2006-09-17, 15:04
Att man gör sig själv rättvisa.
Du är vänster va?
Om alla har det lika dåligt så är det rättvist. Om alla har det bra men någon har det bättre så är det orättvist.
Daniiiel
2006-09-17, 15:04
Vi kanske kan fortsätta diskussionen här Trance och Yankee? :)
Skulle jag bråka me någon på stan och blev spöad så skulle jag inte hämnas, skulle nog inte hämnas mycket som hände mig.
Men skulle nån göra illa min familj på något sätt så skulle jag hämnas utan att tveka en sekund!!!!
Ja, och om som man älskar och litar på över allt annat sticker kniven i ryggen på dig så är det ett undantag enligt mig.
Är du verkligen så simpel att du verkligen blir lycklig av att veta att du har gjort en annan människa olycklig? Hur förändrar det din situation?
Du är vänster va?
Om alla har det lika dåligt så är det rättvist. Om alla har det bra men någon har det bättre så är det orättvist.
Vad har detta med hämnd att göra? Jag tycker inte det är orättvist att vissa har det bättre.
Du är vänster va?
Om alla har det lika dåligt så är det rättvist. Om alla har det bra men någon har det bättre så är det orättvist.
Precis! Det kallas förresten för slavmoral. Om jag blir maktad så skall andra också bli maktade! I sin förlängning heter det socialism. :)
Arf Pingvin
2006-09-17, 15:06
Vad har detta med hämnd att göra?
Två orätt gör inte ett rätt.
Det handlar om att dra ner folk till sin egen låga nivå Yankee. Om jag är olycklig skall andra också vara olyckliga. Om jag blev sårad skall andra också bli sårade. Om jag är ful skall andra också vara fula. Om jag är svag skall andra också bli svaga. Slavmoralen och ressentimentets främsta kännetecken. Det förnäma är dock att öka sin egen makt istället, inte minska andras.
Två orätt gör inte ett rätt.
Vilken ingen har påstått? Men reaktionen kan få en att känna tillfredsställelse.
Det handlar om att dra ner folk till sin egen låga nivå Yankee. Om jag är olycklig skall andra också vara olyckliga. Om jag blev sårad skall andra också bli sårade. Om jag är ful skall andra också vara fula. Om jag är svag skall andra också bli svaga. Slavmoralen och ressentimentets främsta kännetecken. Det förnäma är dock att öka sin egen makt istället, inte minska andras.
Jag håller med dig. Bara det att vi inte fokuserar på samma sak :)
Jag håller med dig. Bara det att vi inte fokuserar på samma sak :)
Det gör vi. Vi använder bara olika ord för samma sak. Trust me. :)
Det handlar om att dra ner folk till sin egen låga nivå Yankee. Om jag är olycklig skall andra också vara olyckliga. Om jag blev sårad skall andra också bli sårade. Om jag är ful skall andra också vara fula. Om jag är svag skall andra också bli svaga. Slavmoralen och ressentimentets främsta kännetecken. Det förnäma är dock att öka sin egen makt istället, inte minska andras.
Du blandar ihop saker friskt nu. Du får det att låta som att hämnd är en typ av avundsjuka osv. Det är två vitt skilda saker.
hämnd subst. ~en
· egenmäktig, bestraffande handling (mot ngn) som avses ge personlig upprättelse
Detta har ingenting med avundsjuka att göra. En hämnd är aldrig den första handlingen i dramat.
shadowfire
2006-09-17, 15:16
Svårt ämne, känns förvånansvärt situationsanpassat.
Jag är överlag emot hämnd, jag tycker det är en härligare känsla att visa att man besitter självkontroll och makt/trygghet i sig själv. Hellre vara fullkomligt ignorant och inte bry sig om små, mycket små människor.
Å andra sidan är det lätt att vara klok på pappret.
För 7-8 år sen fick jag ett ex våldtagen av en kille jag kände och sprang på honom på stan 2 dagar efteråt under en festival. Har nog aldrig trott att jag skulle kunna jaga en människa så länge på gatorna, bilderna av hennes berättelse om hur han våldtog henne så blodet sprutade gjorde att jag kunde inte tänka på annat än vedergällning.
Tack och lov var han elitidrottare/mångkampare och sprang ifrån mig, vilket nog både han o jag är tacksam för idag.
Kontenta: hämnd och vedergällning tillhör reptilhjärnans agerande, man slår ifrån logik/konsekvens och ser bara kamp/flykt som alternativ. Med lite mera "mind control" över sig själv så håller man kvar vid logik/konsekvens o avstår från hämnd.
Är du verkligen så simpel att du verkligen blir lycklig av att veta att du har gjort en annan människa olycklig? Hur förändrar det din situation?
Ja, i vissa situationer. Det förändrar min situation på det sättet att jag blir lyckligare.
Ja, i vissa situationer. Det förändrar min situation på det sättet att jag blir lyckligare.
Men varför blir du lyckligare?
Man skulle kunna jämföra hämnd med en typ av självförsvar. Inte med avundsjuka och allt vad det nu var ni räknade upp :)
Ännu en gång: Att inte reagera är att acceptera :)
Men varför blir du lyckligare?
För att jag får hämnas och att den som förådde mig får ett straff.
Barkbiten
2006-09-17, 15:23
Jag kan inte heller förstå varför man ska hämnas på folk. Om nu någon sårar mig, är inte det för att jag låter mig bli sårad? Antingen ser jag till att den ite får möjlighet att göra något som verkar sårande, eller så sätter jag mig över det den gör mot mig, och går vidare, med vetskapen om att personen är en idiot... Vet inte om jag lyckas uttrycka mig förståeligt nu men iaf
För att jag får hämnas och att den som förådde mig får ett straff.
Vad blev bättre för dig då?
För att jag får hämnas och att den som förådde mig får ett straff.
Du blir alltså lycklig om en annan människa blir olycklig. Vad tror du det beror på?
Men varför blir du lyckligare?
Skulle inte du bli lyckligare/må bättre/känna lugn om du fick ge ngn på käften, som slagit ditt barn? Eller anmält honom till polisen? Man kan ju hämnas på så många olika sätt.
För att jag får hämnas och att den som förådde mig får ett straff.
Vad blev bättre för dig då?
Njutningen av att få ge igen, din SL-kung.
Vad blev bättre för dig då?
Jag blir lyckligare, känns lite som vi går i cirklar nu.
Du blir alltså lycklig om en annan människa blir olycklig. Vad tror du det beror på?
Jag vet inte.
Skulle inte du bli lyckligare/må bättre/känna lugn om du fick ge ngn på käften, som slagit ditt barn? Eller anmält honom till polisen? Man kan ju hämnas på så många olika sätt.
Fast nu pratar vi dels undantag och andra situationer. Tror inte att det skulle handla om regelrätt hämnd om man hamnade i t.ex shadowfire's situation. Hämnd känns som något man planerar att göra. Stötter man på någon som har våldtagit en som står en nära så handlar det nog mer om instikt än något annat.
Jag vet inte.
Tycker du inte att det vore bättre om du blev lycklig utan att göra andra olyckliga?
Jag blir lyckligare, känns lite som vi går i cirklar nu.
Det finns faktiskt en grupp människor som bli lyckligare av cirkelträning.
Fast nu pratar vi dels undantag och andra situationer. Tror inte att det skulle handla om regelrätt hämnd om man hamnade i t.ex shadowfire's situation. Hämnd känns som något man planerar att göra. Stötter man på någon som har våldtagit en som står en nära så handlar det nog mer om instikt än något annat.
Är inte Trances exempel också ett undantagsfall? Om ngn kör "kniven i ryggen på honom"? Hela hämndgrejen är ju en ytterlighet, ett grej som endast sker i undantagsfall.
Tycker du inte att det vore bättre om du blev lycklig utan att göra andra olyckliga?
Jag behöver inte göra folk olyckliga för att bli lycklig, däremot så i vissa fall så får jag tillfredsställelse av att ge ut mina personliga straff mot elaka människor. Det för mig lycklig och jag ser inte det som ett problem för mig, jag uppfostrar bara samhället.
Jag behöver inte göra folk olyckliga för att bli lycklig, däremot så i vissa fall så får jag tillfredsställelse av att ge ut mina personliga straff mot elaka människor. Det för mig lycklig och jag ser inte det som ett problem för mig.
+1238
Vissa människor får med andra ord bara vad de förtjänar. De hade sluppit det om de inte varit elaka från första början.
Är inte Trances exempel också ett undantagsfall? Om ngn kör "kniven i ryggen på honom"? Hela hämndgrejen är ju en ytterlighet, ett grej som endast sker i undantagsfall.
Mycket möjlighet att det för honom är ett undantag. Jag ser det inte som en nödvändighet att såra en annan person i det fallet, därav inget undantag.
Jag behöver inte göra folk olyckliga för att bli lycklig, däremot så i vissa fall så får jag tillfredsställelse av att ge ut mina personliga straff mot elaka människor. Det för mig lycklig och jag ser inte det som ett problem för mig, jag uppfostrar bara samhället.
Den tillfredställelsen är ju bara tillfällig och inget som gör dig lyckligare i långa loppet. Du kommer ändå att ligga på samma nivå av lycklighet om en månad oavsett om du sårar henne eller inte. Är det då inte onödigt att göra så mot henne?
Hämnd är en konsekvens av en annan människas onda handlande och oftast skänker hämnden tillfredsställelse.
Det är väl därför det finns ett utryck som lyder: Hämnden är ljuv :cool:
Den tillfredställelsen är ju bara tillfällig och inget som gör dig lyckligare i långa loppet. Du kommer ändå att ligga på samma nivå av lycklighet om en månad oavsett om du sårar henne eller inte. Är det då inte onödigt att göra så mot henne?
Nej, jag kan känna tillfredsställelse för att hon vet min åsikt i ämnet och vet hur jag kände mig. Denna uppfostran gör att hon inte gör samma sak mot nästa kille och på så sätt räddar jag en familj. Jag tänker helt enkelt på barnen.
Hämd är en konsekvens av en annan människas onda handlande och oftast skänker hämnden tillfredsställelse.
Jag förstår ändå inte hur man kan planera att göra någon annan olycklig för att sedan må bra av det :/
Mycket möjlighet att det för honom är ett undantag. Jag ser det inte som en nödvändighet att såra en annan person i det fallet, därav inget undantag.
Alla ser vi olika på saker och ting.
Nej, jag kan känna tillfredsställelse för att hon vet min åsikt i ämnet och vet hur jag kände mig. Denna uppfostran gör att hon inte gör samma sak mot nästa kille och på så sätt räddar jag en familj. Jag tänker helt enkelt på barnen.
Okey. Att komminucera rakt upp och ner går förstås inte?
petersson
2006-09-17, 15:40
Jag tycker mest det är själva planeringen av hämndattentatet som känns bra. Hämnden i sig är ok, men känslan efteråt är inte så märkvärdig.
Jag förstår ändå inte hur man kan planera att göra någon annan olycklig för att sedan må bra av det :/
Jag tror ingen kräver att du ska förstå det heller. Tur att vi är olika.
Okey. Att komminucera rakt upp och ner går förstås inte?
Jag gör ju det, mitt förslag hur man skulle hämnas var ju knappast döda hennes hund utan ren och fin kommunikation, fylld med skuldkänslor.
Barkbiten
2006-09-17, 15:41
Men varför ska man sänka sig till samma nivå som den lilla människa som sårat en?
Jag tror ingen kräver att du ska förstå det heller.
:/
Jag gör ju det, mitt förslag hur man skulle hämnas var ju knappast döda hennes hund utan ren och fin kommunikation, fylld med skuldkänslor.
Kan du inte förklara hur du känner utan att få henne att känna sig skyldig? Det är ju inte hennes fel att du känner som du gör.
:/
Jag vet inte vad jag ska säga. Vi ser ju saken på så olika sätt :) Man kan väl kortfattat säga att människor njuter/blir lyckliga av olika saker. Men kom ihåg att det varken är jag eller Trance som myntat:
Hämnden är ljuv.
Kan du inte förklara hur du känner utan att få henne att känna sig skyldig? Det är ju inte hennes fel att du känner som du gör.
:confused: :confused: :confused:
:confused: :confused: :confused:
Bestämmer hon över hans känslor? :)
Jag vet inte vad jag ska säga. Vi ser ju saken på så olika sätt :) Man kan väl kortfattat säga att människor njuter/blir lyckliga av olika saker. Men kom ihåg att det varken är jag eller Trance som myntat:
Hämnden är ljuv.
Fast att det finns ett uttryck som säger ditten och datten betyder ju inte att det är något att sträva efter.
Bestämmer hon över hans känslor? :)
Den diskussionen har vi haft förut och vi kommer ingen vart där. Du får fortsätta med Trance.
Den diskussionen har vi haft förut och vi kommer ingen vart där. Du får fortsätta med Trance.
Vad har hänt med åsne-envisa groggen? :(
Kan du inte förklara hur du känner utan att få henne att känna sig skyldig? Det är ju inte hennes fel att du känner som du gör.
Klart det är hennes fel. Vi hade ett emotionellt avtal som hon bröt på ett icke tillfredsställande sätt om man skall prata lustigt. Eller med andra ord, teh hoe förådde mig.
Om jag är snäll så lär hon sig inte, hon mår inte dåligt och jag får inte tillfredsställelse. Det fungerar helt enkelt inte
Fast att det finns ett uttryck som säger ditten och datten betyder ju inte att det är något att sträva efter.
Ingen säger att man ska strä'va efter det, tråden gällde väl huruvida hämnd var en svaghet elller naturligt osv. Hämnd är inget ngn startar, det är en följd av ngn annan beteende. Kan man inte ta en hämnd ska man inte agera i första läget.
Klart det är hennes fel. Vi hade ett emotionellt avtal som hon bröt på ett icke tillfredsställande sätt om man skall prata lustigt. Eller med andra ord, teh hoe förådde mig.
Om jag är snäll så lär hon sig inte, hon mår inte dåligt och jag får inte tillfredsställelse. Det fungerar helt enkelt inte
Det är ju aldrig någon annans fel att du känner som du gör. Hur får du ihop det?
Lite skillnad på att vara snäll och på att göra någon olycklig ja?
Vad har hänt med åsne-envisa groggen? :(
Den envise försöker bli vis :) Att sluta älta här är ett steg på vägen.
Det är ju aldrig någon annans fel att du känner som du gör. Hur får du ihop det?
Lite skillnad på att vara snäll och på att göra någon olycklig ja?
Mina känslor är enbart en reaktion på vad hon gjorde. Om jag slår dig över ansiktet, vems fel är det då att du får ont. Vems fel är det att du blir arg?
Mina känslor är enbart en reaktion på vad hon gjorde. Om jag slår dig över ansiktet, vems fel är det då att du får ont. Vems fel är det att du blir arg?
Fysisk smärta är iof aningen svårt att kontrollera.
Hurvida jag blir arg eller inte är självklart upp till mig. Varför skulle någon annan bestämma det?
Hurvida jag blir arg eller inte är självklart upp till mig. Varför skulle någon annan bestämma det?
Nu är du inne på det där med att man kan styra över sina känslor :) Minns du den tråden? Minns du hur många ggr jag vänt det emot dig, det du sa då?
Fysisk smärta är iof aningen svårt att kontrollera.
Hurvida jag blir arg eller inte är självklart upp till mig. Varför skulle någon annan bestämma det?
Känslor behöver inte vara lättare att kontrollera de. Sedan, är det negativt för dig att bli arg om jag slår dig en gång?
Njutningen av att få ge igen, din SL-kung.
Men vad blev bättre? Kommer du att hämnas igen? När är hämnden klar?
Men vad blev bättre? Kommer du att hämnas igen? När är hämnden klar?
Vad blir bättre när du ofta skriver väldigt elakt på forumet och trycker ner folk? Är inte det lika onödigt..
Nu är du inne på det där med att man kan styra över sina känslor :) Minns du den tråden?
Självklart minns jag den. Och jag hävdar fortfarande att man kan styra över sina känslor. Varför skulle man inte kunna det?
Men vad blev bättre? Kommer du att hämnas igen? När är hämnden klar?
Hatet minskade, sömnen blev bättre och jag kände att nu hade rättvisa skipats.
Känslor behöver inte vara lättare att kontrollera de. Sedan, är det negativt för dig att bli arg om jag slår dig en gång?
Med tanke på att smärta och "känslor" inte fungerar på samma sätt så är det en ganska ointressant jämförelse.
Självklart är det negativt. Vad är positivt med att bli arg?
Vad blir bättre när du ofta skriver väldigt elakt på forumet och trycker ner folk? Är inte det lika onödigt..
Det finns fler sätt att ge sig på att trycka ner någon. Du kör det sättet du behärskar nu. Handlar det om att du hämnas?
Det finns fler sätt att ge sig på att trycka ner någon. Du kör det sättet du behärskar nu. Handlar det om att du hämnas?
Jag hämnas inte nu, bara småjobbig. Men jag skäms inte för det heller eller tycker nödvändigtvis det är fel. Att kalla någon för idiot om personer beter sig som en idiot i mina ögon är inte fel.
Allt inom rimliga gränser.
Självklart minns jag den. Och jag hävdar fortfarande att man kan styra över sina känslor. Varför skulle man inte kunna det?
Nu är du för rolig :) Den dagen jag inte är bakfull så ska jag citera massa lustiga saker som går emot det här. Varför var du nära en depression eller vad det nu var om du skulle minska ner på Kolo-tiden? Varför styrde du inte bara upp det? Måste man inte gråta när ngn dör som man älskar, kan man kontrollera det då? O S V.
Klart att du inte kan styra över alla dina känslor och det är ju det som gör vissa saker så äkta och underbara.
Det är ju aldrig någon annans fel att du känner som du gör.
Man ska vara på det klara med att man kan påverka hur man hanterar en annan människas beteende( att ändra på alla andras beteende är svårare), men därifrån till att det tar bort andra människors skuld förstår jag inte riktigt. Om nån slår mig på käften, och att det gör jävligt ont , det är bara mitt fel? Samma sak med psykisk misshandel, det är öht inte den som misshandlars fel att det gör ont?
Visst ska man vara medveten om att man i viss grad kan välja hur man reagerar och agerar, allt beror inte på alla dnra hela tiden, man är själv en del i det men därfifrån till det du skriver...
Med tanke på att smärta och "känslor" inte fungerar på samma sätt så är det en ganska ointressant jämförelse.
Självklart är det negativt. Vad är positivt med att bli arg?
Ok, jag ser det som en helt normal reaktion att bli arg och visa känslor. Vad är positivt med några känslor alls, de brukar ju stå ivägen för logik och att vara optimal...
Ok, jag ser det som en helt normal reaktion att bli arg och visa känslor. Vad är positivt med några känslor alls, de brukar ju stå ivägen för logik och att vara optimal...
Det är skillnad på att inte bli arg och på att inte visa några känslor öht.
Man ska vara på det klara med att man kan påverka hur man hanterar en annan människas beteende( att ändra på alla andras beteende är svårare), men därifrån till att det tar bort andra människors skuld förstår jag inte riktigt. Om nån slår mig på käften, och att det gör jävligt ont , det är bara mitt fel? Samma sak med psykisk misshandel, det är öht inte den som misshandlars fel att det gör ont?
Visst ska man vara medveten om att man i viss grad kan välja hur man reagerar och agerar, allt beror inte på alla dnra hela tiden, man är själv en del i det men därfifrån till det du skriver...
Ja du var med sist det begav sig också :)
Nu är du för rolig :) Den dagen jag inte är bakfull så ska jag citera massa lustiga saker som går emot det här. Varför var du nära en depression eller vad det nu var om du skulle minska ner på Kolo-tiden? Varför styrde du inte bara upp det? Måste man inte gråta när ngn dör som man älskar, kan man kontrollera det då? O S V.
Klart att du inte kan styra över alla dina känslor och det är ju det som gör vissa saker så äkta och underbara.
Att jag säger att man kan styra sina känslor innebär ju inte att jag på något sätt behärskar det fullt ut.
Det var fö datoranvändandet överlag, inte kolo som var (är) problemet.
Det är skillnad på att inte bli arg och på att inte visa några känslor öht.
Ja skillnaden är att visa sig likgiltig. Jag beundrar dig om du lever upp till allt du skriver.
Man ska vara på det klara med att man kan påverka hur man hanterar en annan människas beteende( att ändra på alla andras beteende är svårare), men därifrån till att det tar bort andra människors skuld förstår jag inte riktigt. Om nån slår mig på käften, och att det gör jävligt ont , det är bara mitt fel? Samma sak med psykisk misshandel, det är öht inte den som misshandlars fel att det gör ont?
Visst ska man vara medveten om att man i viss grad kan välja hur man reagerar och agerar, allt beror inte på alla dnra hela tiden, man är själv en del i det men därfifrån till det du skriver...
Vad pratar du om nu? Det är ju inte ditt fel att någon agerar mot dig. Däremot är det upp till dig hur du ska hantera situationen och hur du ska reagera och känna.
Det finns som alltid annars undantag. Psykisk misshandel är ett sådant. Även om man klarar hantera sina känslor på ett bra sätt betyder inte det att man klarar sig lika bra under den konstanta press som psykisk misshandel innebär.
Att jag säger att man kan styra sina känslor innebär ju inte att jag på något sätt behärskar det fullt ut.
Precis så sa du då också. Ingen behärskar nog det fullt ut och det är väl därför känslor som de vi diskuterar nu ibland kommer upp till ytan.
Om du nu inte behärskar det fullt ut, varför har du då så svårt att förstå de som är precis likadana?
Självklart minns jag den. Och jag hävdar fortfarande att man kan styra över sina känslor. Varför skulle man inte kunna det?
Vad är positivt med att kunna styra över sina känslor?
Att man styr över sig själv, att man inte känner att allt det man känner ( i stundens hetta) alltid får avgöra åt vilket håll man styr båten, det är ju någonting som de allra flesta vill antar jag. Känslor är en sak, men sedan finns ju förnuft och såna grejor också. Det är väl huvudsaken, tycker jag. Att man känner att man har kontroll över sig själv och sitt liv. Inte kontroll över alla känslor man känner?
Ja skillnaden är att visa sig likgiltig. Jag beundrar dig om du lever upp till allt du skriver.
Man kan ju agera utan att bli arg. Jag kan ju slå ner snubben utan att vara arg, eller hur?
Man kan ju agera utan att bli arg. Jag kan ju slå ner snubben utan att vara arg, eller hur?
Du gör alltså ngt utan känslor :) Psykopat månne ? Låt honom vara om du inte är arg på honom :)
Precis så sa du då också. Ingen behärskar nog det fullt ut och det är väl därför känslor som de vi diskuterar nu ibland kommer upp till ytan.
Om du nu inte behärskar det fullt ut, varför har du då så svårt att förstå de som är precis likadana?
Jag vill nog hävda att Tenzin Gyatso (nuvarande Dalai Lama) behärskar det.
Jag har inte svårt att förstå det. Det handlar bara om att jag vill att folk ska inse att man kan ta mer kontroll över sig själv än vad man tror.
Du gör alltså ngt utan känslor :) Psykopat månne ? Låt honom vara om du inte är arg på honom :)
Nu var slå ner någon ett rätt risigt exempel då det innebär att man gör något negativt även fast man kanske inte behöver. Hur som helst kan man ju agera utan att styras av känslor.
Jag har inte svårt att förstå det. Det handlar bara om att jag vill att folk ska inse att man kan ta mer kontroll över sig själv än vad man tror.
Visst är det säkert så, men ingen av oss är munk och bor/är uppvuxen i kloster och därför kanske det kan vara lite svårt att applicera allt det där på oss. Men visst finns det säkert ett bra mellanting. Men att förneka sina känslor tror jag är den sämsta vägen.
Vad är positivt med att kunna styra över sina känslor?
Att man styr över sig själv, att man inte känner att allt det man känner ( i stundens hetta) alltid får avgöra åt vilket håll man styr båten, det är ju någonting som de allra flesta vill antar jag. Känslor är en sak, men sedan finns ju förnuft och såna grejor också. Det är väl huvudsaken, tycker jag. Att man känner att man har kontroll över sig själv och sitt liv. Inte kontroll över alla känslor man känner?
Jag har inte sagt att man ska ha kontroll över alla känslor. Varför skulle man vilja kontrollera positiva känslor? Det är negativa känslor som i princip alltid är onödiga. Varför skulle man inte vilja kunna kontrollera dem?
Visst är det säkert så, men ingen av oss är munk och bor/är uppvuxen i kloster och därför kanske det kan vara lite svårt att applicera allt det där på oss. Men visst finns det säkert ett bra mellanting. Men att förneka sina känslor tror jag är den sämsta vägen.
Fast jag har inte sagt att man ska förneka sina känslor :) Att kontrollera (eller begränsa om ni så vill) sina negativa känslor ser jag som något bra.
Nu var slå ner någon ett rätt risigt exempelHur som helst kan man ju agera utan att styras av känslor.
Att agera utan känslor låter robotaktigt och inte som ngt att sträva efter. Låt ditt hjärta vara med :)
Att agera utan känslor låter robotaktigt och inte som ngt att sträva efter. Låt ditt hjärta vara med :)
Självklart ska hjärtat vara med om det är något positivt. Ang. negativa saker så bör man ju undvika dem hur som helst och då bör det inte vara något problem :)
Att kontrollera (eller begränsa om ni så vill) sina negativa känslor ser jag som något bra.
Visst är det bra (en utopi), men än känner jag ingen som kan leva upp till det fullt ut. Gör du? Om inte, så finns det är naturlig förklaring till varför ;)
Visst är det bra (en utopi), men än känner jag ingen som kan leva upp till det fullt ut. Gör du? Om inte, så finns det är naturlig förklaring till varför ;)
Jag känner ingen nej. Men det betyder ju inte att man ska skita helt i hur man tänker och fungerar. För mig är detta jätteintressant och jag strävar efter att försöka få bort så många negativa känslor som möjligt. För mig finns det inget negativt med att försöka tänka och agera positivt hela tiden.
Det är skillnad på att inte bli arg och på att inte visa några känslor öht.
Vad är positivt med känslor då?
Jag har inte sagt att man ska ha kontroll över alla känslor. Varför skulle man vilja kontrollera positiva känslor? Det är negativa känslor som i princip alltid är onödiga. Varför skulle man inte vilja kunna kontrollera dem?
Ok, jag är lite allergisk mot att dela upp känslor i positiva och negativa.
Nu vet ju inte jag vilka känlsor du syftar på som är negativa, men jag antar att det är tex att känna sorg. Många föredrar att vara glad istället för ledsen, men betyder det att sorg nödvändigtvis är något negativt? Är det så enkelt?
Jag vet inte, kanske är det så enkelt att det finns bra och dåliga saker och tar man bort det dåliga så blir allt bara bra.
Vad är positivt med känslor då?
Det beror ju på vilka känslor du pratar om och vilka situationer det handlar om.
Jag känner ingen nej. Men det betyder ju inte att man ska skita helt i hur man tänker och fungerar. För mig är detta jätteintressant och jag strävar efter att försöka få bort så många negativa känslor som möjligt. För mig finns det inget negativt med att försöka tänka och agera positivt hela tiden.
Jag delar detta inlägg till 100%. Positivitet är självklart det bästa, men så som livet ser ut ibland så är det inte konstigt att man ibland agerar som om man vore arg och negativ och t.om hämndlysten :)
Självklart är det negativt. Vad är positivt med att bli arg?
Först och främst är ju frågan varför man skulle bli arg. Råkar jag bränna mina mackor i brödrosten är det inte speciellt nyttigt att skrika av ilska och slänga ut brödrosten genom fönstret. Blir jag orättfärdigt och illa behandlad av någon är vrede däremot alldeles precis rätt sätt att reagera på. Den känslan kommer av att man sätter rättvisa och/eller sig själv högt, att man inte accepterar oförätter och att bli trampad på. Vidare kan det vara en väldigt bra känsla när man försöker försvara sig.
Det beror ju på vilka känslor du pratar om och vilka situationer det handlar om.
Vilka som helst i vilken situation som helst. Det är ju alltid "bättre" att agera logiskt, eller hur?
Ok, jag är lite allergisk mot att dela upp känslor i positiva och negativa.
Nu vet ju inte jag vilka känlsor du syftar på som är negativa, men jag antar att det är tex att känna sorg. Många föredrar att vara glad istället för ledsen, men betyder det att sorg nödvändigtvis är något negativt? Är det så enkelt?
Jag vet inte, kanske är det så enkelt att det finns bra och dåliga saker och tar man bort det dåliga så blir allt bara bra.
Sorg skulle inte jag räkna som negativt. Det gör att man bearbetar det som har hänt och gör att man kan gå vidare.
Ilska, irritation, hat t.ex är negativa känslor. Du tjänar inget på att tänka i sådana banor att du blir t.ex arg.
Meningen med livet är att vara lycklig, tänker man negativa tankar är man inte lycklig.
Först och främst är ju frågan varför man skulle bli arg. Råkar jag bränna mina mackor i brödrosten är det inte speciellt nyttigt att skrika av ilska och slänga ut brödrosten genom fönstret. Blir jag orättfärdigt och illa behandlad av någon är vrede däremot alldeles precis rätt sätt att reagera på. Den känslan kommer av att man sätter rättvisa och/eller sig själv högt, att man inte accepterar oförätter och att bli trampad på. Vidare kan det vara en väldigt bra känsla när man försöker försvara sig.
Det finns som sagt alltid undantag. Det finns otaliga extrema situationer där man kan tjäna på att bli arg.
Meningen med livet är att vara lycklig, tänker man negativa tankar är man inte lycklig.
Det kan du ju visst vara, så länge det inte tar över din vardag.
Det finns som sagt alltid undantag. Det finns otaliga extrema situationer där man kan tjäna på att bli arg.
Ilska, irritation, hat t.ex är negativa känslor. Du tjänar inget på att tänka i sådana banor att du blir t.ex arg.
Hur ska du ha det?
Vilka som helst i vilken situation som helst. Det är ju alltid "bättre" att agera logiskt, eller hur?
Det är ju lite det jag vill få fram. Man vill ha möjlighet att tänka efter innan man agerar. Särskilt i situationer då risken finns att man gör något negativt. Tar dina känslor över direkt har du inte lika stor möjlighet att påverka din reaktion.
Det kan du ju visst vara, så länge det inte tar över din vardag.
Du kan ju självklart vara lycklig när du inte tänker negativa tankar, men ju oftare du tänker negativa tankar desto mindre tid finns det för att fokusera på positiva saker.
Jag känner ingen nej. Men det betyder ju inte att man ska skita helt i hur man tänker och fungerar. För mig är detta jätteintressant och jag strävar efter att försöka få bort så många negativa känslor som möjligt. För mig finns det inget negativt med att försöka tänka och agera positivt hela tiden.
Att man inte har ett behov av att försöka undvika "negativa" känslor behöver ju dock inte betyda att man har det som en strävan, ett självändamål, att må så dåligt man bara kan. ;)
Jag känner mig mkt mera hemma i att försöka styra sina tankar än att styra känlsor. Visst, känslorna sitter ihop med tankarna, men de går inte helt att "komma åt" med hjälp av tankarna som jag ser det. Så enkelt är det inte. (Och fördmligen tur det)
Hur ska du ha det?
Lika lam som vanligt ser jag. Var det så Yankeee skrev?
Det är ju lite det jag vill få fram. Man vill ha möjlighet att tänka efter innan man agerar. Särskilt i situationer då risken finns att man gör något negativt. Tar dina känslor över direkt har du inte lika stor möjlighet att påverka din reaktion.
Ja, men i detta hämndfallet så har jag ju tänkt igenom och tycker det vore en bra sak. Jag bli sen lycklig av att genomföra det och det gör det lättare för mig att gå vidare. Helt klart positivt och vackert.
Så du menar att ilska är en positiv känsla?
Nej. Men det finns situationer där du kan tjäna på att bli arg. T.ex blir du överfallen av ett gäng så bidrar ju t.ex ilskan till större adrenalinkick vilket gör dig starkare, mindre rädd osv vilket kan ge dig större möjlighet att undvika skador. Det kan ju också bli tvärtom att du agerar på ett mindre bra sätt för att du är arg :)
Hur ska du ha det?
Har ju påpekat otaliga gånger att det alltid finns undantag.
Ja, men i detta hämndfallet så har jag ju tänkt igenom och tycker det vore en bra sak. Jag bli sen lycklig av att genomföra det och det gör det lättare för mig att gå vidare. Helt klart positivt och vackert.
Fast det är ju ytterst tveksam att det är något annat än känslorna som styr om du känner behov att såra någon annan för att du ska bli lyckligare.
Att man inte har ett behov av att försöka undvika "negativa" känslor behöver ju dock inte betyda att man har det som en strävan, ett självändamål, att må så dåligt man bara kan. ;)
Jag känner mig mkt mera hemma i att försöka styra sina tankar än att styra känlsor. Visst, känslorna sitter ihop med tankarna, men de går inte helt att "komma åt" med hjälp av tankarna som jag ser det. Så enkelt är det inte. (Och fördmligen tur det)
Det är väl ingen som säger att det är så?
Tankar styr i högsta grad känslorna. Grejen är bara att man ska få tid att tänka innan känslorna tar över. Hinner du tänka har du också fler möjligheter att välja hur du ska reagera.
Lika lam som vanligt ser jag. Var det så Yankeee skrev?
Det finns som sagt alltid undantag. där man kan tjäna på att bli arg.
Ilska, irritation, hat t.ex är negativa känslor. Du tjänar inget på att tänka i sådana banor att du blir t.ex arg..
Ser du motsatsen Jenny?
Ser du motsatsen Jenny?
Känns ganska onödigt att i varje mening påpeka att det finns undantag. Det förstår du också.
Fast det är ju ytterst tveksam att det är något annat än känslorna som styr om du känner behov att såra någon annan för att du ska bli lyckligare.
Nja, det går rätt bra ihop med min personliga logiskt uttänkta filosofi. Jag tycker ju inte det är fel att göra så nu när jag resonerar logiskt heller.
Alla låter känslorna styra, ingen är absolut rättvis och alla tänker alltid på en själv och ens nära först. Är någon elak mot något man håller kärt så är det helt normalt att vilja hämnas.
Nja, det går rätt bra ihop med min personliga logiskt uttänkta filosofi. Jag tycker ju inte det är fel att göra så nu när jag resonerar logiskt heller.
Alla låter känslorna styra, ingen är absolut rättvis och alla tänker alltid på en själv och ens nära först. Är någon elak mot något man håller kärt så är det helt normalt att vilja hämnas.
Men du inser väl att det intressanta ligger i naturligt vs. önskvärt?
Nja, det går rätt bra ihop med min personliga logiskt uttänkta filosofi. Jag tycker ju inte det är fel att göra så nu när jag resonerar logiskt heller.
Alla låter känslorna styra, ingen är absolut rättvis och alla tänker alltid på en själv och ens nära först. Är någon elak mot något man håller kärt så är det helt normalt att vilja hämnas.
Tycker du att det är logiskt att må bättre för att någon annan mår sämre så kör på det.
Hämnd är som sagt något man planerar. Det finns inget positivt att planera en hämnd iom att den bygger på negativt tankar.
Att däremot agera om man stöter på personen i fråga random på stan handlar mer om instikter än någon planerad aktion.
Men du inser väl att det intressanta ligger i naturligt vs. önskvärt?
Helt klart, men det finns inte heller någon objektiv sanning vad som är önskvärt. Jag tycker hämndkänslor inte behöver vara något negativt.
Men du inser väl att det intressanta ligger i naturligt vs. önskvärt?
Det är mycket som vore önskvärt men som inte är naturligt och tvärtom. Hämnden kan som sagt vara oerhört ljuv.
Tycker du att det är logiskt att må bättre för att någon annan mår sämre så kör på det.
Hämnd är som sagt något man planerar. Det finns inget positivt att planera en hämnd iom att den bygger på negativt tankar.
Att däremot agera om man stöter på personen i fråga random på stan handlar mer om instikter än någon planerad aktion.
Instinkter är det knappast, det handlar ju bara om att man låter ens hämndkänslor ta över. Släng en bäbis under vatten och se den hålla för andan, det är instinkt.
Instinkter är det knappast, det handlar ju bara om att man låter ens hämndkänslor ta över. Släng en bäbis under vatten och se den hålla för andan, det är instinkt.
Jag vill nog påstå att ett plötsligt agerande mot en person som har gjort nära och kära illa är instikter.
Det är mycket som vore önskvärt men som inte är naturligt och tvärtom. Hämnden kan som sagt vara oerhört ljuv.
Så att motivera en hämndaktion med att den är naturlig är därmed borta. Du menar att det är önskvart att alla handlingar som gör att någon känner sig förnärmad på något vis omedelbart utlöser ett hämndbehov som även tillfredställs?
Jag vill nog påstå att ett plötsligt agerande mot en person som har gjort nära och kära illa är instikter.
Ologiska instinkter? Inte bra för livet-instinkter? Instinkter som det är konstigt att man kan känna tillfredställelkse av att bejaka?
Jag vill nog påstå att ett plötsligt agerande mot en person som har gjort nära och kära illa är instikter.
Jag anser inte det, men där får vi väl komma överrens om att tycka olika.
Hur som helst så tror jag alla har kommit fram till att jag har rätt, jag är bäst och om de bara kunde så skulle de rösta på mig så jag blir president av jorden. Om inte, så har jag nog missuppfattat tråden.
Så att motivera en hämndaktion med att den är naturlig är därmed borta. Du menar att det är önskvart att alla handlingar som gör att någon känner sig förnärmad på något vis omedelbart utlöser ett hämndbehov som även tillfredställs?
Hämnd är kanske inte alltid önskvärt enligt Dalai Lama och regelboken. Men
vissa känner sig nöjda över att få hämnas. Ngt du inte greppar?
Jag vet ju att du själv vill ge igen på ngn/ngt ibland.
Ologiska instinkter? Inte bra för livet-instinkter? Instinkter som det är konstigt att man kan känna tillfredställelkse av att bejaka?
Instinkter brukar ha en ganska uttänkt funktion :)
Jag anser inte det, men där får vi väl komma överrens om att tycka olika.
Jao :thumbup:
Jag är inte övertygad om att hämnd är en instinkt. Vad grundar ni den tesen på? Att ni känner hämndbegär? Att det är vanligt med hämnd (vilket jag också ställer mig tveksam till)?
Instinkter brukar ha en ganska uttänkt funktion :)
Oj vad fel du hade där.
instinkt <<Uttallsymbol>> [in'-, äv. -ingk't] subst. ~en ~er
· inre, ej vilje- eller tankestyrd drift som leder till visst beteende
Så i vissa fall skulle man lätt kunna kalla hämndbegäret för en ren instinkt.
Jag är inte övertygad om att hämnd är en instinkt. Vad grundar ni den tesen på? Att ni känner hämndbegär? Att det är vanligt med hämnd (vilket jag också ställer mig tveksam till)?
Vem har sagt att hämnd är en instikt?
vad är en hämnd egentligen? någon skrev att om man inte reagerar så betyder det att man accepterar beteendet.
men man kan väl göra slut med personen ifråga. är det hämnd att göra slut?
Oj vad fel du hade där.
instinkt <<Uttallsymbol>> [in'-, äv. -ingk't] subst. ~en ~er
· inre, ej vilje- eller tankestyrd drift som leder till visst beteende
Så i vissa fall skulle man lätt kunna kalla hämndbegäret för en ren instinkt.
Vad har jag fel i?
Jag menade inte att man själv tänker ut instiktiva beteenden, utan bara ett konstaterande att insikterna brukar finns av en anledning.
Vad har jag fel i?
Jag menade inte att man själv tänker ut instiktiva beteenden, utan bara ett konstaterande att insikterna brukar finns av en anledning.
Självförsvar är en instinkt. Bra eller dålig?
.
men man kan väl göra slut med personen ifråga. är det hämnd att göra slut?
Nej, hämnd är att ge igen för ngt, en reaktion.
Självförsvar är en instinkt. Bra eller dålig?
Om man utgår ifrån att våld är nödvändigt för att skydda sig själv är det självklart en bra sak.
Det finns som sagt alltid undantag. Det finns otaliga extrema situationer där man kan tjäna på att bli arg.
Behöver knappast vara extrema situationer, men annars var det just min poäng att huruvida det är positivt eller inte beror på kontexten. I vissa fall är det bra och rätt att bli arg, i andra fall kanske det är dumt och onödigt.
Om man utgår ifrån att våld är nödvändigt för att skydda sig själv är det självklart en bra sak.
Om man försvarar sig själv genom att trampa på ngn som trampat på en, är det inte bra då? Även om det gjorde ondare än den gången man använde självförsvar utanför krogen då man fick en käftsmäll. Vart går gränsen för ditt självförsvar?
Behöver knappast vara extrema situationer, men annars var det just min poäng att huruvida det är positivt eller inte beror på kontexten. I vissa fall är det bra och rätt att bli arg, i andra fall kanske det är dumt och onödigt.
I vilka vardagliga situationer är det bra att bli arg?
Om man försvarar sig själv genom att trampa på ngn som trampat på en, är det inte bra då? Även om det gjorde ondare än den gången man använde självförsvar utanför krogen då man gick en käftsmäll. Vart går gränsen för ditt självförsvar?
Men om du försvarar dig i efterhand så är ju skadan redan gjord. Inget blir ju bättre av att du åker till snubben som slog dig 3 veckor efter och nitar honom då. Om vi ska dra en parallell till hämnd-situationen alltså.
Var gränsen går beror ju på situationen. Svårt att säga innan.
I vilka vardagliga situationer är det bra att bli arg?
Beror på hur din vardag ser... För egen del brukar jag inte ha så mycket att bli arg över.
Men om du försvarar dig i efterhand så är ju skadan redan gjord. Inget blir ju bättre av att du åker till snubben som slog dig 3 veckor efter och nitar honom då. Om vi ska dra en parallell till hämnd-situationen alltså.
Var gränsen går beror ju på situationen. Svårt att säga innan.
Om jag försvarar mig 2 sekunder efteråt eller 3 veckor efteråt, så har jag försvarat mig i båda fallen. Den andre började. Du tycker självförsvar är bra, sen är det upp till var och en hur den vill använda sin rätt till det?
Självförsvar och hämnd känns lite närbesläktade på nåt sätt. Båda kommer iaf från att nån annan varit ond först.
Beror på hur din vardag ser... För egen del brukar jag inte ha så mycket att bli arg över.
Nej? Vems vardag skulle bli bättre av att denne blev arg?
Nej, hämnd är att ge igen för ngt, en reaktion.
jo, om man själv lider minst lika mkt av det så kan det väl knappast kallas för hämnd. vilket många kanske i praktiken gör av det vi brukar kalla hämnd också. (tror jag)
men visst, inget är svart eller vitt.
Nej? Vems vardag skulle bli bättre av att denne blev arg?
Ibland är det skönt att bli arg, att få utlopp för sin ilska. Tro det eller ej. Det är skönt att få utlopp för sina känslor helt enkelt och de mår bättre då än av att stängas inne.
Om jag försvarar mig 2 sekunder efteråt eller 3 veckor efterår, så har jag försvarat mig i båda fallet. Den ande började. Du tycker självförsvar är bra, sen är det upp till var och en hur den vill använda sin rätt till det?
Självförsvar och hämnd känns lite närbesläktade på nåt sätt. Båda kommer iaf från att nån annan varit ond först.
2 sekunder efteråt så är det fortfarande samma situation och du agerar efter den. Då kan du förhindra ytterligare våld mot dig. 3 veckor efteråt så är det något helt annat.
Fast självförsvar handlar ju om att aktivt hindra någon från att åsamka skada på dig. När det gäller hämnd så är skadan redan skedd och det handlar om helt andra saker :)
jo, om man själv lider minst lika mkt av det så kan det väl knappast kallas för hämnd. vilket många kanske i praktiken gör av det vi brukar kalla hämnd också. (tror jag)
men visst, inget är svart eller vitt.
Även om du blöder så är det hämnd om du sårar den som sårade dig. Hämnd är en reaktion, oavsett hur du mår efteråt. Det har inget med hur man mår innan/efter att göra.
Ibland är det skönt att bli arg, att få utlopp för sin ilska. Tro det eller ej. Det är skönt att få utlopp för sina känslor helt enkelt och de mår bättre då än av att stängas inne.
Att lära sig att hantera sina känslor genom att få utlopp för dem är inte ett bra alternativ. Just därför att man inte lär sig hantera negativa känslor utan att få utlopp för dem.
Nej? Vems vardag skulle bli bättre av att denne blev arg?
Tja, kanske den stackars blida och mesiga personen som blir mobbad varje dag på arbetsplatsen. Bara ett exempel.
Vem har sagt att hämnd är en instikt?
Groggen? Trance?
Tja, kanske den stackars blida och mesiga personen som blir mobbad varje dag på arbetsplatsen. Bara ett exempel.
Vilka problem löser han genom att bli arg? Är ilska den enda utvägen?
Att lära sig att hantera sina känslor genom att få utlopp för dem är inte ett bra alternativ. Just därför att man inte lär sig hantera negativa känslor utan att få utlopp för dem.
Det är ju det som är grejen, att få utlopp för det negativa, att få ut det ur sin kropp och sitt sinne.
Det skulle kunna vara att stå på en bergstopp och skrika i 5 minuter.
Likväl som lycka kan vara att stå på samma bergstopp och sjunga i 10 minuter :)
Det är ju det som är grejen, att få utlopp för det negativa, att få ut det ur sin kropp och sitt sinne.
Det skulle kunna vara att stå på en bergstopp och skrika i 5 minuter.
Varför är det positivt?
Groggen? Trance?
Ingen annan också när du ändå är i farten?
Groggen? Trance?
Det har jag väl inte sagt?
Jag har inte heller sett dem påstå något sådant.
Nej, hämnd är att ge igen för ngt, en reaktion.
Nja. Man kan i och för sig kalla hämndbegäret för en reaktion, men hämnden i sig är, skulle jag säga, i högsta rad en aktion. En handling som man, precis som alla andra, kan välja att utföra eller inte.
Jag håller nog på sätt och vis med Bolio här. Att känna akut hämndbegär när man blivit utsatt för något är nog svårt att undvika om man inte har ett väldigt försonligt sinnelag, men att vara tvungen att sätta sina känslor/tankar i verket för att kunna gå vidare ser jag som en svaghet. Det är ju inte särskilt mycket som blir bättre av att man hämnas, det som har hänt har ju fortfarande hänt, och eventuella förluster man gjort görs inte ogjorda. De flesta av oss är inte så über-über-försonliga att vi måste odla våra negativa känslor och beteenden för att inte gå under, snarare tvärt om. Bättre då, ur min synvinkel, att inte sänka sig till samma låga nivå som människor som man föraktar. Jag har dock full förståelse för att det i många fall är mer eller mindre omöjligt (typ som i shadowfires exempel).
Sedan tycker jag inte att man skall blanda ihop alla former av ilska, vrede etc. och sätta etiketten "hämnd" på rubbet. Det finns många tillfällen där rättmätig vrede kan ageras ut och gynna alla parter - t.ex. anser jag (so jag skrivit tidigare i en annan tråd) det vara på sin plats att reagera och agera när man ser någon bete sig som ett svin mot en annan person. När man slutar bry sig om sådant tycker jag att man har förlorat en del av sin mänsklighet, för att uttrycka mig på ett sätt som många kommer att anse patetiskt. Att agera är dock inte nödvändigtvis detsamma som att rusa fram och skrika, svära och slå folk på käften så tänderna flyger; det finns många andra sätt att ta tag i saker på.
Varför är det positivt?
För du rensar dig själv på negativ energi. Ibland gör det mindre ont av att slå foten i tröskeln samtidigt som du skriker.
På samma sätt som att ngn går och pratar av sig så kan en annan ställa sig rätt upp och ner och skrika. Och sen känns det bättre :)
Det finns många tillfällen där rättmätig vrede kan ageras ut och gynna alla parter - t.ex. anser jag (so jag skrivit tidigare i en annan tråd) det vara på sin plats att reagera och agera när man ser någon bete sig som ett svin mot en annan person.
Det skrev du och jag väntar fortfarande på svar. Du får gärna svara här istället om du vill.
För du rensar dig själv på negativ energi. Ibland gör det mindre ont av att slå foten i tröskeln samtidigt som du skriker.
På samma sätt som att ngn går och pratar av sig så kan en annan ställa sig rätt upp och ner och skrika. Och sen känns det bättre :)
Fast grejen är ju fortfarande att man lär sig att "rensa sig" på negativa tankar. Vilket gör att man kommer att snubbla in i en ond cirkel. Det är flerfaldigt bättre att bara skippa negativa tankar så mycket man kan så att de aldrig blir något större problem.
Det skrev du och jag väntar fortfarande på svar. Du får gärna svara här istället om du vill.
Jag har en stark känsla av att vi inte kommer att komma fram till något mer än att vi tycker olika vad gäller den saken. Antingen håller vi oss med olika definitioner av vrede, eller också tycker vi olika om vilka situationer man bör bland sig i.
Nja. Man kan i och för sig kalla hämndbegäret för en reaktion, men hämnden i sig är, skulle jag säga, i högsta rad en aktion..
Redan här har du fel.
hämnd subst. ~en
· egenmäktig, bestraffande handling (mot ngn) som avses ge personlig upprättelse för (viss) liden skada eller oförrätt som drabbat den handlande personen el. ngn närstående etc.; ofta om olaglig (vålds)handling [SYN. vedergällning] [jfr
[QUOTE=Tolkia]
Jag håller nog på sätt och vis med Bolio här. Att känna akut hämndbegär när man blivit utsatt för något är nog svårt att undvika om man inte har ett väldigt försonligt sinnelag, men att vara tvungen att sätta sina känslor/tankar i verket för att kunna gå vidare ser jag som en svaghet. Det är ju inte särskilt mycket som blir bättre av att man hämnas, det som har hänt har ju fortfarande hänt, och eventuella förluster man gjort görs inte ogjorda. QUOTE]
Håller helt med. Det dära utstuderande, och hämdbegär som fortsätter att hålla i sig, det är svårt att förstå. Känns kusligt.
Klart hämnas är en svaghet.
Redan här har du fel.
hämnd subst. ~en
· egenmäktig, bestraffande handling (mot ngn) som avses ge personlig upprättelse för (viss) liden skada eller oförrätt som drabbat den handlande personen el. ngn närstående etc.; ofta om olaglig (vålds)handling [SYN. vedergällning] [jfr
Var har jag fel? Skilj på att uppleva en känsla och att agera ut den.
Jag har en stark känsla av att vi inte kommer att komma fram till något mer än att vi tycker olika vad gäller den saken. Antingen håller vi oss med olika definitioner av vrede, eller också tycker vi olika om vilka situationer man bör bland sig i.
Vi har nog inte olika definitioner av vrede och vi tycker nog inte olika om vilka situationer man bör blanda sig i.
Vad jag däremot undrar är vad vrede öht har med dina situationer att göra. Du menar då att man inte kan se någon bli behandlad dåligt på något sätt och agera utan att blir arg, känna vrede osv?
christian
2006-09-17, 17:31
Revenge is a dish served best cold.
Vilka problem löser han genom att bli arg? Är ilska den enda utvägen?
Han kan lösa problemet med att folk pissar på honom varje dag. Om det är den enda utvägen vet jag inte. Det brukar dock vara en effektiv utväg.
Han kan lösa problemet med att folk pissar på honom varje dag. Om det är den enda utvägen vet jag inte. Det brukar dock vara en effektiv utväg.
Brukar det vara effektivt? Källa?
Vad jag däremot undrar är vad vrede öht har med dina situationer att göra. Du menar då att man inte kan se någon bli behandlad dåligt på något sätt och agera utan att blir arg, känna vrede osv?
Jag är antagligen för personlig här. Det jag utgår från är att det jag själv känner i sådana situationer är just vrede - det beror givetvis på situationen, men med jämna mellanrum hamnar jag i lite mer extrema sådana och ja, då blir jag förbannad, en genuin "förhelvetesågörmanbarainte-reaktion" från maggropen. Jag vet inte riktigt vad jag annars skulle kalla känslan. Och jag är inte bättre än att jag faktiskt tycker att det är fullt motiverat att bli arg i sådana situationer, och att agera efter detta. Dock inte på samma sätt som när man var liten, typ slå den man är förbannad på med spaden, även om det ibland skulle vara så mycket enklare.
Brukar det vara effektivt? Källa?
Egna och andras erfarenheter från skolan...
Jag är antagligen för personlig här. Det jag utgår från är att det jag själv känner i sådana situationer är just vrede - det beror givetvis på situationen, men med jämna mellanrum hamnar jag i lite mer extrema sådana och ja, då blir jag förbannad, en genuin "förhelvetesågörmanbarainte-reaktion" från maggropen. Jag vet inte riktigt vad jag annars skulle kalla känslan. Och jag är inte bättre än att jag faktiskt tycker att det är fullt motiverat att bli arg i sådana situationer, och att agera efter detta. Dock inte på samma sätt som när man var liten, typ slå den man är förbannad på med spaden, även om det ibland skulle vara så mycket enklare.
Men du inser väl att du med största sannolikhet kan lösa situationen utan att slösa energi på att bli arg?
Egna och andras erfarenheter från skolan...
Barn och ungdomar är inte speciellt medvetna om någonting och lever ut sina känslor ganska okontrollerat. Rätt svårt att få dem att inse att det finns bättre sätt att agera på ;)
men att vara tvungen att sätta sina känslor/tankar i verket för att kunna gå vidare ser jag som en svaghet. Det är ju inte särskilt mycket som blir bättre av att man hämnas, det som har hänt har ju fortfarande hänt, och eventuella förluster man gjort görs inte ogjorda.
Ingen som pratar om okontrollerat hämndbegär, inte jag i alla fall. Däremot så pratar jag om hämnd är fel i alla lägen, jag anser inte det. Kan vara helt korrekt att straffa en annan för dess beteende, att vända andra kinden till gör ingen här av alla som försvarar. Ni är alla gnälliga mot era olika fiender på ett forum från och till så att kalla någon som är kall och elak mot en sådan svikare svag känns lite lustigt.
christian
2006-09-17, 17:44
Barn och ungdomar är inte speciellt medvetna om någonting och lever ut sina känslor ganska okontrollerat. Rätt svårt att få dem att inse att det finns bättre sätt att agera på ;)
Du menar civiliserat sätt att agera på?
Du menar civiliserat sätt att agera på?
Blir du lyckligare om jag använder det ordet?
Barn och ungdomar är inte speciellt medvetna om någonting och lever ut sina känslor ganska okontrollerat. Rätt svårt att få dem att inse att det finns bättre sätt att agera på
Jag ser ingen anledning till att agera annorlunda eftersom det funkar bra, är fullt rättfärdigat och löser problemet rätt snabbt.
Jag ser ingen anledning till att agera annorlunda eftersom det funkar bra, är fullt rättfärdigat och löser problemet rätt snabbt.
När det gäller barn och unga så är det antagligen det mest effektiva sättet. Är man vuxen bör man sträva efter personlig utveckling, det åstakommer man inte genom att bli arg.
Att vilja hämnas är naturligt. Att hämnas är dumt. Hämd är destruktivt oproduktivt och inte ett steg framåt, aldrig.
När det gäller barn och unga så är det antagligen det mest effektiva sättet. Är man vuxen bör man sträva efter personlig utveckling, det åstakommer man inte genom att bli arg.
Som vuxen gör man vad man vill, som att äta glass en hel dag om man har lust. Jäkla hippiefasoner annat.
Du menar civiliserat sätt att agera på?
Det går ju att vara både förbannad och civiliserad. På skolgården kanske man rusar in med huvudet före i pöbeln och vevar. När man har att göra med mer vuxna människor kan det funka utmärkt med en rejäl utskällning, vilket i allra högsta grad är civiliserat.
Som vuxen gör man vad man vill, som att äta glass en hel dag om man har lust. Jäkla hippiefasoner annat.
Man kan göra som man vill, ett tag. Vad vill du ha sagt?
christian
2006-09-17, 17:51
Blir du lyckligare om jag använder det ordet?
Varför denna ilska? Vill du hämnas nu?
Det går ju att vara både förbannad och civiliserad. På skolgården kanske man rusar in med huvudet före i pöbeln och vevar. När man har att göra med mer vuxna människor kan det funka utmärkt med en rejäl utskällning, vilket i allra högsta grad är civiliserat.
Man måste dock inte vara förbannad för att ge någon en utskällning.
När det gäller barn och unga så är det antagligen det mest effektiva sättet. Är man vuxen bör man sträva efter personlig utveckling, det åstakommer man inte genom att bli arg.
Jasså, varför inte?
Varför denna ilska? Vill du hämnas nu?
:/
Man kan göra som man vill, ett tag. Vad vill du ha sagt?
Att personlig utveckling inte behöver betyda det du tycker att det betyder och att den personliga utvecklingen du förespråkar inte behöver vara bättre än någon annan.
Att hämnas kan vara rätt, att bli arg kan vara rätt och att supa skallen av sig kan vara rätt också. Om man nu känner för det.
Jasså, varför inte?
För att man bör lära sig hantera situationer utan att låta negativa känslor styra.
Att personlig utveckling inte behöver betyda det du tycker att det betyder och att den personliga utvecklingen du förespråkar inte behöver vara bättre än någon annan.
Att hämnas kan vara rätt, att bli arg kan vara rätt och att supa skallen av sig kan vara rätt också. Om man nu känner för det.
Det känns som att det är ganska klarlagt vilka beteenden som är destruktiva och vilka som inte är det.
Det känns som att det är ganska klarlagt vilka beteenden som är destruktiva och vilka som inte är det.
Anser jag verkligen inte, hur kan det vara klarlagt?
Det känns som att det är ganska klarlagt vilka beteenden som är destruktiva och vilka som inte är det.
Nu är det faktiskt lämpligt att fråga, KÄLLA??!
Anser jag verkligen inte, hur kan det vara klarlagt?
Okey. På vilket sätt bidrar ilska till ett bättre liv? Hat? Förakt? Stress?
Man måste dock inte vara förbannad för att ge någon en utskällning.
Kanske inte, men varför skulle jag skälla på någon om jag inte var arg?
Känslor kommer utifrån våra värderingar. Om jag t.ex. värderar rättvisa högt är det självklart att bli arg om jag eller någon annan behandlas orättvist. Det finns förstås andra känslor också, man kanske blir ledsen, besviken eller känner förakt inför någon person. Likgiltig kan man bara vara om man saknar väderingar.
Kanske inte, men varför skulle jag skälla på någon om jag inte var arg?
Känslor kommer utifrån våra värderingar. Om jag t.ex. värderar rättvisa högt är det självklart att bli arg om jag eller någon annan behandlas orättvist. Det finns förstås andra känslor också, man kanske blir ledsen, besviken eller känner förakt inför någon person. Likgiltig kan man bara vara om man saknar väderingar.
Kan man inte sakna värderingar, dvs i princip en bebis, men ändå agera "instinktivt"? Blir glad när mamma kommer, bli ledsen när hon sticker, osv...
Kan man inte sakna värderingar, dvs i princip en bebis, men ändå agera "instinktivt"? Blir glad när mamma kommer, bli ledsen när hon sticker, osv...
Varför tror du bebisen agerar instinktivt och saknar värderingar? Den kanske värderar värmen, maten, kärleken och allt annat den får från mamman?
Nu är det faktiskt lämpligt att fråga, KÄLLA??!
Jag tror att de flesta här kan räknat upp x antal olika beteenden som är destruktiva. Behöver du verkligen källa på det?
Kanske inte, men varför skulle jag skälla på någon om jag inte var arg?
Känslor kommer utifrån våra värderingar. Om jag t.ex. värderar rättvisa högt är det självklart att bli arg om jag eller någon annan behandlas orättvist. Det finns förstås andra känslor också, man kanske blir ledsen, besviken eller känner förakt inför någon person. Likgiltig kan man bara vara om man saknar väderingar.
För att du anser att denne har gjort något fel?
Likgiltig är inget att sträva efter. Det har jag inte sagt.
Varför tror du bebisen agerar instinktivt och saknar värderingar? Den kanske värderar värmen, maten, kärleken och allt annat den får från mamman?
Jag trodde vi pratade om lite större saker än "bröstmjölk är bra. mmm", jag vet inte om jag vill kalla det värderingar :) Dessutom tror jag faktiskt det är korrekt att tala om instinkter även om det är människor vi talar om. Att vi är ganska bra på att trycka ner våra (till skillnad från -insert animal- t ex) är en annan femma.
Okey. På vilket sätt bidrar ilska till ett bättre liv? Hat? Förakt? Stress?
En del människor får panik om inte de lever ett fartfyllt stressigt liv.
En del människor älskar glädjen, ilskan allting när de avgudar ett fotbollslag. Att för stunden vara förbannad på sitt eller motståndarlaget är inte negativt.
Det som är negativt för dig är inte negativt för alla.
En del människor får panik om inte de lever ett fartfyllt stressigt liv.
En del människor älskar glädjen, ilskan allting när de avgudar ett fotbollslag. Att för stunden vara förbannad på sitt eller motståndarlaget är inte negativt.
Det som är negativt för dig är inte negativt för alla.
De får antagligen panik för att de är vana vid stress. Jag har skitsvårt för mindre städer där allt går långsammare. Det betyder inte att stress är bra för mig, jag är van vid det bara.
Det finns som sagt undantag. I detta fallet använder de ilskan för att känna gemenskap. De blir säkert lyckligare av det. Frågan är då bara, varför inte känna gemenskap utan ilska? Dessutom är det ju inte ilskan i sig som gör att de känner sig lyckliga.
För att du anser att denne har gjort något fel?
Likgiltig är inget att sträva efter. Det har jag inte sagt.
Och vad får du för känslomässig respons när du anser att någon gjort väldigt fel? Säg, försöker trampa ned Yankee?
Jag trodde vi pratade om lite större saker än "bröstmjölk är bra. mmm", jag vet inte om jag vill kalla det värderingar Dessutom tror jag faktiskt det är korrekt att tala om instinkter även om det är människor vi talar om. Att vi är ganska bra på att trycka ner våra (till skillnad från -insert animal- t ex) är en annan femma.
Det är barn så det är klart att deras värderingar är väldigt enkla.
Instinkter är inget jag tror på, fast det tycker jag hör till en annan diskussoion.
Det är barn så det är klart att deras värderingar är väldigt enkla.
Instinkter är inget jag tror på, fast det tycker jag hör till en annan diskussoion.
Tror på? *grr27*
Herre gud människa, skulle du alltså läsa en mattekurs och ifrågasätter axiomer?! Det är just det du gör just nu, fast i biologin :)
De får antagligen panik för att de är vana vid stress. Jag har skitsvårt för mindre städer där allt går långsammare. Det betyder inte att stress är bra för mig, jag är van vid det bara.
Det finns som sagt undantag. I detta fallet använder de ilskan för att känna gemenskap. De blir säkert lyckligare av det. Frågan är då bara, varför inte känna gemenskap utan ilska? Dessutom är det ju inte ilskan i sig som gör att de känner sig lyckliga.
Alltså är inte stressen negativ för dig?
För att de gillar passionen som det ger, känslostormarna upp och ner. Det är alltså inte negativt. Finns inget objektivt sätt att säga hur man skall hantera känslor.
Tror på? *grr27*
Herre gud människa, skulle du alltså läsa en mattekurs och ifrågasätter axiomer?! Det är just det du gör just nu, fast i biologin :)
Nädu, så enkelt är det inte. Alla forskare är inte direkt överens om den saken. Seda är frågan faktiskt så komplicerad som att förstå sig på medvetandets natur.
(Jag menade för övrigt instinkter hos människor, bara så det inte missförstås.)
Men som sagt, en annan gång...
Och vad får du för känslomässig respons när du anser att någon gjort väldigt fel? Säg, försöker trampa ned Yankee?
Det är barn så det är klart att deras värderingar är väldigt enkla.
Instinkter är inget jag tror på, fast det tycker jag hör till en annan diskussoion.
Inte blir jag arg iallafall. Om det inte handlar om något extremt då.
Vadå inte tror på instikter? Du inser att du går emot hela vetenskapen nu?
Wennerberg
2006-09-17, 18:29
äter någon min kaka vill ja ha en ny annars rivs jag
Inte blir jag arg iallafall. Om det inte handlar om något extremt då.
Vadå inte tror på instikter? Du inser att du går emot hela vetenskapen nu?
Hur reagerar du då?
Möjligt att jag går emot allmänna uppfattningar. Hela vetenskapen däremot... nej. Men som sagt, den diskussionen är väldigt off-topic och jag vet hur lång den kan bli, och den tiden har jag inte riktigt att lägga ned på det...
Alltså är inte stressen negativ för dig?
För att de gillar passionen som det ger, känslostormarna upp och ner. Det är alltså inte negativt. Finns inget objektivt sätt att säga hur man skall hantera känslor.
Jo, det är den garanterat. Bara för att man har vant sig vid något betyder inte det att det inte är negativt längre.
Passion är ju iof en annan sak än ilska då det oftast innebär positiva tankar.
Hur reagerar du då?
Om vi ska generalisera så. Först och främst tar jag beslutet om jag ska agera eller inte. Sedan agerar jag på ett sätt som jag anser vara lämpligt.
Till saken hör att jag hade stora problem med ilska när jag var yngre. En vacker dag tog jag beslutet att jag inte skulle bli arg längre då jag insåg att det inte var hållbart och för att jag inte orkade bli arg hela tiden. Det var kanske 12-13 år sedan nu. Sedan dess har jag blivit bättre och bättre på att kontrollera och bestämma hur jag ska agera innan jag agerar. Detta har självklart gjort att det är betydligt lättare att kontrollera tankar och känslor i många andra situationer också då jag har lärt mig att tänka innan känslorna sätter in, vilket gör att jag redan har bestämt hur jag ska agera innan känslorna säger sitt.
Nädu, så enkelt är det inte. Alla forskare är inte direkt överens om den saken. Seda är frågan faktiskt så komplicerad som att förstå sig på medvetandets natur.
(Jag menade för övrigt instinkter hos människor, bara så det inte missförstås.)
Men som sagt, en annan gång...
Det är nog bara forskare som stödjer intelligent design som förnekar instinker. Jag trodde aldrig att du är "en av dom". :D
Det är nog bara forskare som stödjer intelligent design som förnekar instinker. Jag trodde aldrig att du är "en av dom". :D
Särskilt när saker som reptilhjärnan är lagom vedertaget, då krävs det något extra för att tro något annat :)
Jo, det är den garanterat. Bara för att man har vant sig vid något betyder inte det att det inte är negativt längre.
Passion är ju iof en annan sak än ilska då det oftast innebär positiva tankar.
Varför är den negativ?
Passion kan ju vara båda, som i det fallet jag nämnde.
Var har jag fel? Skilj på att uppleva en känsla och att agera ut den.
Du har fel i att hämnd är en aktion. Man ger igen och då blir det ju en reaktion. Du kan alltså aldrig hämnas på ngn som inte gjort dig ngt. Man kan aldrig inleda en konflikt med en hämnd etc.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.