Visa fullständig version : Forskare: Utbildning och arbete
Scratch89
2006-06-13, 15:11
Jag känner nu, efter två år på teknikprogrammet, att jag troligen valt fel linje. Jag tycker om matte och fysik, men inte de tekniska ämnena. Konstruktion, webbdesign och CAD går fett bort. Jag känner att jag hellre skulle valt NV, och läst lite extra Kemi (vi läser bara A) och båda Biologikurserna.
Jag känner mig sugen på att bli någon slags forskare, eller liknande, som håller på med näringslära. Är det någon som arbetat som detta, eller åtminstone utbildat sig till detta? Vad jag har förstått så är Sverker (och även Grub?) riktigt duktiga på kemi, så jag antar att ni har gjort något liknande. Vad tyckte ni om utbildningen och arbetet?
Jag gör nästan vad som helst för att slippa tekniken just nu känner jag.
Kan du inte bara läsa klart teknisk, sedan gå något form av basår på det så att du får NV kompetens?
Scratch89
2006-06-13, 19:18
Kan du inte bara läsa klart teknisk, sedan gå något form av basår på det så att du får NV kompetens?
Jo, det är ju det jag tänkt göra. Om jag nu kanske velar tillbaka till det tekniska, så har jag ju ett gymnasiebetyg.
Ett naturvetenskapligt basår går att ta överallt i hela Sverige också.
kör nv ämnen som fria val då?
userfriendly
2006-06-13, 19:22
att bli "forskare" tar väl väldigt lång tid och man är väl i princip stipediumberoende?
Scratch89
2006-06-13, 19:26
att bli "forskare" tar väl väldigt lång tid och man är väl i princip stipediumberoende?
Nej, inte vad jag vet.
Det är väl 5 år på högskola som allt annat nu för tiden.
Nej, inte vad jag vet.
Det är väl 5 år på högskola som allt annat nu för tiden.
nja..
Doktorand utb. brukar kallas forskarutbildning. Den är yttligare 4år efter högskoleexamen och mycket krävande.. Sedan finns det ibland ett åriga tillval till din utbildning som kallas forskarskola fast dom leder nog inte till så mycket annat än en sluss in till doktorandutbildningen
Ola Wallengren
2006-06-13, 19:38
Välj ett program eller kurser inom ditt intresseområde som leder fram till magisterexamen (160p), därefter har du nog möjlighet att göra någon slags forskningskarriär. Detta förutsätter ju att du har högskole/universitets behörighet från gymnasiet.
The_RobRoy
2006-06-13, 19:41
Doktorand är inget särskilt många har som mål, det är något man bara råkar bli, antingen för att man insåg att det skulle va kul att snöa in sig på något speciellt ämne, eller för att man är rädd för arbetslivet och vill leka kvar i sandlådan på skolan.
Scratch89
2006-06-13, 19:43
Välj ett program eller kurser inom ditt intresseområde som leder fram till magisterexamen (160p), därefter har du nog möjlighet att göra någon slags forskningskarriär. Detta förutsätter ju att du har högskole/universitets behörighet från gymnasiet.
160 poäng är väl 4 år, eller tänker jag helt fel nu ?
The_RobRoy
2006-06-13, 19:44
160 poäng är väl 4 år, eller tänker jag helt fel nu ?
Du ska alltså läsa 160p alternativt 180p civilingenjör, innan du ens påbörjar ditt doktorerande.
160 poäng är väl 4 år, eller tänker jag helt fel nu ?
Ja, det stämmer. I normal takt då.
Sedan finns det ju mer än en väg. Efter dina 4-6 år som vanlig student på högskolan så kan du ju efter det gå vägen med doktorand, licensiat(?), doktor etc? Kan inte titlarna med du förstår.
Men du kan ju även ta ut din examen och försöka få jobb och jobba dig upp till en forskarposition i något företag.
Du ska alltså läsa 160p alternativt 180p civilingenjör, innan du ens påbörjar ditt doktorerande.
Hmmm, nja, man kan väl påbörja doktorandutbildningen efter en kandidatexamen?
När man kan börja forska beror lite på vilken institution man läser på. Vid medicinska i lund kan man hoppa på ett projekt och köra parallellt med sina studier ganska så omgående. Men för att börja doktorera måste man ha tre års heltidsstudier bakom sig.
Den normala vägen är:
1. 4-5 års grundutbildning på Universitet (Magisterexamen alt. Civ ing.)
2. 5 års doktorandstudier på Universitet
Efter detta är man doktor... om man lyckas tillräckligt bra under sina doktorandstudier (producerat tillräckligt mycket samt tillräckligt bra forskning). Man gör en sk. disputation i slutet där man offentligt försvarar sin avhandling.
Vill man sen vidare inom Universitetet är det oftast:
- postdoc (företrädelsevis utomlands) 2-4 år
- forskarassistent 3-4 år
- sedan hoppas man på en fast tjänst, typ lektor eller liknande
- Efter ett antal år gör man, om man varit tillräckligt framgångsrik forskare och vill skapa en forskningsgrupp, en docentföreläsning. Detta för att bli docent och få handleda egna doktorander.
- Efter några år ytterligare om man är framgångsrik får man en professorstjänst.
christian
2006-06-13, 20:31
Den normala vägen är:
1. 4-5 års grundutbildning på Universitet (Magisterexamen alt. Civ ing.)
2. 5 års doktorandstudier på Universitet
Efter detta är man doktor... om man lyckas tillräckligt bra under sina doktorandstudier (producerat tillräckligt mycket samt tillräckligt bra forskning). Man gör en sk. disputation i slutet där man offentligt försvarar sin avhandling.
Vill man sen vidare inom Universitetet är det oftast:
- postdoc (företrädelsevis utomlands) 2-4 år
- forskarassistent 3-4 år
- sedan hoppas man på en fast tjänst, typ lektor eller liknande
- Efter ett antal år gör man, om man varit tillräckligt framgångsrik forskare och vill skapa en forskningsgrupp, en docentföreläsning. Detta för att bli docent och få handleda egna doktorander.
- Efter några år ytterligare om man är framgångsrik får man en professorstjänst.
En av mina vänner har doktorerat och en annan doktorerar. Det är inte lite jobb som krävs. Fast visst får du djupdyka inom ditt ämne, det är helt klart. Spjutspets är bara förnamnet.
En professur är väl en tillsatt tjänst? Inget som man bara "får".
En professur är väl en tillsatt tjänst? Inget som man bara "får".
Precis... det normala är att man "får" en utlyst tjänst som professor. Ibland är det så att man kan "uppgraderas" till professor, genom att tjänsten man har görs om.
Byt då, är väl inte mer med det? Eller läs naturvetenskapligt basår om du orkar med de andra kurserna nu.
Arne Persson
2006-06-13, 23:54
Jag håller äntligen på att avsluta min avhandling. Kommer troligen aldrig att ägna sig akademiskt mer efter det. Min ene handledare och gamla kursare tex blir sparkad nu i December. Han är bla. ytterst välmeriterad, docent mm mm. Han kommer knappast att få något jobb på den vanliga arbetsmarknade eftersom han är gravt överkvalificerad så han är bitter idag och ångrar mycket av sina kunskaper! Helt sjukt att det skall vara så i detta förlovade land!
Prata med syon så snabbt som möjligt (typ direkt, de har ju inte slutat bara för du har det) så kanske du kan specialutforma ditt sista år lite. Det fick iaf. ett par av mina kompisar göra. En av dem läste t.ex. teknik i 1:an och 2:an, men sen nästan bara estetiska ämnen i 3:an.
Ojoj, du har gått ut tvåan på gymnasiet och ska redan bli forskare?
Scratch89
2006-06-14, 13:54
Jag ska självklart gå ut sista året tekniskt, framstod inte det i första inlägget? Hmm...
Att sedan ta ett naturvetenskapligt basår känns rätt just nu, oavsett om jag läser vidare eller inte.
evil, vad menar du?
Jag känner nu, efter två år på teknikprogrammet, att jag troligen valt fel linje. Jag tycker om matte och fysik, men inte de tekniska ämnena. Konstruktion, webbdesign och CAD går fett bort. Jag känner att jag hellre skulle valt NV, och läst lite extra Kemi (vi läser bara A) och båda Biologikurserna.
Jag känner mig sugen på att bli någon slags forskare, eller liknande, som håller på med näringslära. Är det någon som arbetat som detta, eller åtminstone utbildat sig till detta? Vad jag har förstått så är Sverker (och även Grub?) riktigt duktiga på kemi, så jag antar att ni har gjort något liknande. Vad tyckte ni om utbildningen och arbetet?
Jag gör nästan vad som helst för att slippa tekniken just nu känner jag.
Vad lägger du in i begreppet näringslära? Det finns ju flera vägar in till det ämnet. Du kan ju läsa tex. en civilingenjörsutbildning i kemiteknik eller bioteknik som grund och sedan hamna på en avdelning som livmedelvetenskap. Sedan kan jag tänka mig att man kan vara läkare i grunden eller läsa kemi eller dylikt på universitetet. Jag tycker att du skall försöka läsa än så bredd utbildning som möjligt om du inte vet med dig att du är väldigt målmedveten. Själv så ändrade jag mål flera gånger innan jag blev färdig och doktorerar nu på något som jag har sagt att jag aldrig skulle syssla med!
Jag håller äntligen på att avsluta min avhandling. Kommer troligen aldrig att ägna sig akademiskt mer efter det. Min ene handledare och gamla kursare tex blir sparkad nu i December. Han är bla. ytterst välmeriterad, docent mm mm. Han kommer knappast att få något jobb på den vanliga arbetsmarknade eftersom han är gravt överkvalificerad så han är bitter idag och ångrar mycket av sina kunskaper! Helt sjukt att det skall vara så i detta förlovade land!
Tyvärr är det nog så. Ekonomin hos institutioner beror till stor del på studenttillströmningen. Och även om man får forskaranslag och kan finansiera sig själv och är duktig så kan det vara så att institutioner inte törs anställa pga dålig ekonomi. Är man riktigt duktig finns det alltid jobb, men då måste man vara beredd på att kuska världen runt. Jag har tänkt leta mig ett "vanlig jobb" nu när jag disputerat. Möjligen kan jag tänka mig en postdoc i 1-2 år (är erbjuden postdoc i Korea), men inte mycket mer än så.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.