Långsammar kolisar i gainers?

[Örjan]

Jag har kollat runt lite för jag funderar på att köpa en hink gainer. Vad som gör mig lite förvånad är att tillverkarna skryter om sina komplexa kolhydrater. Det innebär väl långsamma? Är inte gainers något många sveper efter ett pass? De flesta menar ju att man ska ha snabba kolisar då?

Någon menade att de hade både snabba och långsamma i sina produkter, och det vore ju bra om man kunde få i sig det. Men visst blandas GI av de kolisar man intar samtidigt, och bildar ett värde mellan de snabbaste och de långsammaste?

Fast så är det inte med proteiner? Tar man snabba och långsamma samtidigt så får man vinsten av bägge?

Vad finns det för gainers med helst vassleisolat och riktigt kvicka kolisar?

[mane]

komplexa kolhydrater=snabba

[Peter]

Storleken har ingen betydelse...i alla fall inte här. Det finns exempel på komplexa kolhydrater som är både långsamma och snabba och det finns enkla sockerarter som är både snabba och långsamma.

GI värdet blir ett snitt eftersom mängden av varje kolhydrat halveras om du tar hälften snabbt och hälften långsamt, men det betyder inte att de långsammare kolhydraterna gör de snabba långsammare bara att du får i dig mindre mängd av de snabba.

Ingen aning om det finns någon sån gainer du efterfrågar, enligt tillverkarnas egna uppgifter ligger både Eiselts och Twinlabs på ett GI under 100.

[EiseltUK]

Jag tror ingen tillverkare har kollat GI på sina gainers. En sån studie kostar ca 170,000 kr vid Lunds Universitet. GI-talet beräknas istället ut teoretiskt som ett medeltal.

Kolla in "insulin index" på: http://venus.nildram.co.uk/veganmc/insulin.htm

Studier indikerar att det finns ett samband mellan högt GI och typ-II diabetes (insulinresistens). Man bör därför försöka begränsa sitt intag av livsmedel med högt GI. Det vore intressant att veta hur hyperglykemi på kort sikt påverkar insulinkänsligheten?

http://www.snf.ideon.se/sjn/temanr/pdf-filer/497cho.pdf

Mvh
Henrik

[Grahn]

Men samtidigt så motverkar väl träning typ 2 diabetes rätt kraftigt eller hur?

[EiseltUK]

Originally posted by Grahn
Men samtidigt så motverkar väl träning typ 2 diabetes rätt kraftigt eller hur?

Jo, men den desto mer skulle ju cellerna kunna chockas av den höga insulinkoncentrationen och kanske tillfälligt sänka insulinkänsligheten timmarna efter? Det måste finnas artiklar om detta. Gjorde en snabb sökning på Medline, men har inte hunnit analysera dem ännu. Nedan är några som kan vara intressanta eller i varje fall ungefär den typ av artiklar man bör söka efter.

/ Henrik

1. Soman VR, DeFronzo RA "Direct evidence for downregulation of insulin receptors by physiologic hyperinsulinemia in man." Diabetes 1980 Feb;29(2):159-63

2. Mandarino L, Baker B, Rizza R, Genest J, Gerich J. "Infusion of insulin impairs human adipocyte glucose metabolism in vitro without decreasing adipocyte insulin receptor binding." Diabetologia. 1984 Sep;27(3):358-63.

3. Insel JR, et al "Short-term regulation of insulin receptor affinity in man." Diabetes 1980 Feb;29(2):132-9

4. DeFronzo RA "Sensitivity of insulin secretion to feedback inhibition by hyperinsulinaemia." Acta Endocrinol (Copenh) 1981 Sep;98(1):81-6














.

[Örjan]

Originally posted by Peter
Storleken har ingen betydelse...i alla fall inte här. Det finns exempel på komplexa kolhydrater som är både långsamma och snabba och det finns enkla sockerarter som är både snabba och långsamma.

GI värdet blir ett snitt eftersom mängden av varje kolhydrat halveras om du tar hälften snabbt och hälften långsamt, men det betyder inte att de långsammare kolhydraterna gör de snabba långsammare bara att du får i dig mindre mängd av de snabba.

Ingen aning om det finns någon sån gainer du efterfrågar, enligt tillverkarnas egna uppgifter ligger både Eiselts och Twinlabs på ett GI under 100.

Ok, det var ju positivt att det går bra att blanda kolhydraterna och få både snabba och långsamma på en gång. Har nämligen läst Paulún skriva dels den ena uppfattningen, dels den andra. Kanske missförstod jag honom eller så trodde man tidigare att det blev ETT värde, och numera som du skriver. Då förstår jag varför de blandar sina gainers som de gör.

>Eiselt: Tack för länken. Jag har tills vidare bara skummat igenom den. Blev förvånad över hur mycket det skiljer mellan GI och II på vissa livsmedel. Jag trodde att det nästan bara var mjölkprodukter som skilde sig nämnvärt GI-II. Är II ännu dyrare att ta fram? Jag tycker att II borde vara intressantare, men det talas det nästan aldrig om, utan om det står angivet något överhuvudtaget så är det GI.

[Peter]

Örjan: Problemet är att du ju måste dubbla intaget kolhydrater om du ska få i dig samma mängd snabba kolhydrater och dessutom lika mycket långsamma.

Eiselt: Om du nu ska lägga ner energi på att läsa artiklar så tycker jag du ska försöka hitta några skrivna betydligt senare än början av 80-talet. Förståelsen för insulinsvar och GI är ju rätt ny. Om du tror artiklarna du har är bra så är det lättaste sättet att skriva in dem i medline eller pubmed och sen söka på related articles. Då hittar du säkert några från de senaste åren.

[cjs]

En sak jag tycker är värd att poängtera är det här att många verkar ha fått för sig att långsamma kolhydrater plus snabba kolhydrater ger samma effekt som halvsnabba.

Det som är sant i detta är ju bara att medelvärdet på det glykemiska indexet blir någonstans mittemellan, men det är väl bara av matematiskt intresse egentligen. Faktum kvarstår att långsamma kolhydrater förblir långsamma och snabba förblir snabba. Kroppen bryter inte ned spaghettimiddagen snabbare bara för att man hinkar i sig en massa dextropur till efterrätt.
:eating:

[EiseltUK]

Originally posted by Peter
Örjan: Problemet är att du ju måste dubbla intaget kolhydrater om du ska få i dig samma mängd snabba kolhydrater och dessutom lika mycket långsamma.

Eiselt: Om du nu ska lägga ner energi på att läsa artiklar så tycker jag du ska försöka hitta några skrivna betydligt senare än början av 80-talet. Förståelsen för insulinsvar och GI är ju rätt ny. Om du tror artiklarna du har är bra så är det lättaste sättet att skriva in dem i medline eller pubmed och sen söka på related articles. Då hittar du säkert några från de senaste åren.


Artikeln är rätt bra eftersom den är enkel. Budskapet är ju att det inte bara är kolhydrater som ökar insulinsekretionen vilket de flesta tror. Har inte hittat så mycket om detta på Medline, men har i o f inte lagt ned så mycket tid.

/ Henrik


1. Holt SH et al "An insulin index of foods: the insulin demand generated by 1000-kJ portions of common foods." Am J Clin Nutr 1997 Nov;66(5):1264-76

[Petrus]

Originally posted by EiseltUK



Artikeln är rätt bra eftersom den är enkel. Budskapet är ju att det inte bara är kolhydrater som ökar insulinsekretionen vilket de flesta tror. Har inte hittat så mycket om detta på Medline, men har i o f inte lagt ned så mycket tid.

/ Henrik


1. Holt SH et al "An insulin index of foods: the insulin demand generated by 1000-kJ portions of common foods." Am J Clin Nutr 1997 Nov;66(5):1264-76

Henrik,,,
Hör gärna av dig (via mail, PM eller vad som) om du hittar något bra (artiklar, forskning etc) om insulin, högt GI och dess effekt på proteinsyntetsen... Vill gärna få klarhet i det, men det är jävligt invecklat tydligen,,, :rolleyes: )

Som en parentes kan jag tillägga att ALLT påverkar insulinutsöndringen. Det räcker faktiskt att man känner lukten av mat för att insulin ska börja frigöras i kroppen!

Vänligen,,,
Petrus

[Ondjultomte]

Anledningen till att GI är vanligare än II, utöver en eventuell kostnads/utrustningsfråga är att det är blodsocker nivån som man som diabetiker vill kontrollera, där av större forskning inom det området pga större efterfrågan.

[EiseltUK]

Hej!
Har inte haft tid att söka speciellt mycket, men vi håller på att ta fram en ny dietprodukt och vill då använda fruktos som sötningsmedel, istället för ett syntetiskt medel. Fann lite studier som kan vara intressanta, se nedan. Det finns ganske många fler liknande. Dietprodukten kommer även att innehålla amylosstärkelse så det kommer typ ta en vecka innan man får en blodsockerhöjninga av produkten. :D


ABSTRACT (ref 2):
After nutrient ingestion there is an increase in energy expenditure that has been referred to as dietary-induced thermogenesis. In the present study we have employed indirect calorimetry to compare the increment in energy expenditure after the ingestion of 75 g of glucose or fructose in 17 healthy volunteers. During the 4 h after glucose ingestion the plasma insulin concentration increased by 33 +/- 4 microU/ml and this was associated with a significant increase in carbohydrate oxidation and decrement in lipid oxidation. Energy expenditure increased by 0.08 +/- 0.01 kcal/min. When fructose was ingested, the plasma insulin concentration increased by only 8 +/- 2 microU/ml vs. glucose. Nonetheless, the increments in carbohydrate oxidation and decrement in lipid oxidation were significantly greater than with glucose. The increment in energy expenditure was also greater with fructose. When the mean increment in plasma insulin concentration after fructose was reproduced using the insulin clamp technique, the increase in carbohydrate oxidation and decrement in lipid oxidation were markedly reduced compared with the fructose-ingestion study; energy expenditure failed to increase above basal levels. To examine the role of the adrenergic nervous system in fructose-induced thermogenesis, fructose ingestion was also performed during beta-adrenergic blockade with propranolol. The increase in energy expenditure during fructose plus propranolol was lower than with fructose ingestion alone. These results indicate that the stimulation of thermogenesis after carbohydrate ingestion is related to an augmentation of cellular metabolism and is not dependent on an increase in the plasma insulin concentration per se.

1: Schwarz JM, Schutz Y, Piolino V, Schneider H, Felber JP, Jequier E.
Thermogenesis in obese women: effect of fructose vs. glucose added to a meal.
Am J Physiol. 1992 Apr;262(4 Pt 1):E394-401.

2. Tappy L, Randin JP, Felber JP, Chiolero R, Simonson DC, Jequier E, DeFronzo RA.
Comparison of thermogenic effect of fructose and glucose in normal humans.
Am J Physiol. 1986 Jun;250(6 Pt 1):E718-24.

3: Schwarz JM, Schutz Y, Froidevaux F, Acheson KJ, Jeanpretre N, Schneider H, Felber JP, Jequier E.
Thermogenesis in men and women induced by fructose vs glucose added to a meal.
Am J Clin Nutr. 1989 Apr;49(4):667-74.

4: Simonson DC, Tappy L, Jequier E, Felber JP, DeFronzo RA.
Normalization of carbohydrate-induced thermogenesis by fructose in insulin-resistant states.
Am J Physiol. 1988 Feb;254(2 Pt 1):E201-7.

5: Tappy L, Randin JP, Felber JP, Chiolero R, Simonson DC, Jequier E, DeFronzo RA.
Comparison of thermogenic effect of fructose and glucose in normal humans.
Am J Physiol. 1986 Jun;250(6 Pt 1):E718-24.

6: Van Gaal L, Mertens I, Vansant G, De Leeuw I. Related Articles, Links
Carbohydrate-induced thermogenesis in obese women. Effect of insulin and catecholamines.
J Endocrinol Invest. 1999 Feb;22(2):109-14.