Varför jämföra sig med andra?

[s_himself]

När jag åkte tillbaka till jobbet från min lunch så lyssna jag på P3 och Pontus Enhörning.. dom intervjuade en kille som jag tror heter David Lega. Handikappad, och så vitt jag förstod är han född utan armar. Han har iaf tagit ett rekord i simmning. Kommer ej ihåg om det va OS eller VM. Hur som helst.. Jag kände mig lite nere och så va denna människa i radio. Hur glad som helst, såg possitivt på inprincip allt även att han inga armar hade.

Dom fråga varför är du så glad hela tiden och ser allt possitivt. Då svara han nåt i stil med att han är nöjd med att blir bra på saker, inte bli bäst.. bara bättre. Han kunde skriva sitt namn med pennan i munnen och 1000 personer aplodera. "Klart fan man blir glad!" Sedan berätta han vidare att många jämför sig hela tiden med andra.. typ om man fick 15 poäng på provet så va det väldigt viktigt vad "calle" eller nån annan fick. Så menade han på att man ska fan jämföra med vad man presterade på förra provet och kolla om man blivit bättre sedan dess och skita i alla andra. Det var väl lite så hans livsfilosofi såg ut antar jag, och han blev hela tiden bättre på saker han är dålig på så klart att han är glad. Han sa typ "Jag är så jävla dålig så jag blir bra på allt jag gör"

Att lyssna på honom fick mig att känna mig betydligt bättre. Jag vet inte vad jag vill ha ut av detta, kände bara för att printa ner det. :)

Hur gör ni? Jämför ni er med vad andra kan prestera? Hur viktigt är det för er att försöka va bäst på saker?

Själv känner jag inte att jag måste va bäst kanske, men jag jämför mig en del med andra och sätter mål. Sedan är det ju vissa saker jag bara vill va jävligt duktig på. Och alla väljer ju sina saker, endel vill va bäst på att simma, nån på att köra bil och andra på att laga mat.

Mycket svammel.. Kankse inte får ut så mkt av det. men jag har skrivit av mig :) David Lega (om det nu va så han heter) Så är han en mycket insprirerande person!

[H.Emanuel]

Undermedvetet jämför jag mig med andra, tillexempel hur det kommer sig att vissa med likvärdig utbildning och erfarenhet kan ha si och så mycket mer än jag i lön, vilket ger mig en nedtryckande utanförskaps-känsla, och jag kommer aldrig på vad det beror på heller. Även när jag läser här och ser att folk som inte är så jättestora klarar bra mycket tyngre vikter än vad jag gör kan jag känna nån slags overklighetskänsla. Men jag jobbar på ovanstående, vill inte bli bitter, det är bara tärande.

[TrasMannen]

Jag tycker om att jämföra mig med andra. Men aldrig för att trycka ned, endast för att få en liten boost att vilja bli bättre. Oavsätt vad det gäller.

[Bjorne]

Man konkurrerar med andra hela livet.

Varför tror ni man skrattar när det går dåligt för andra? Varför blir man glad då det går bra för en själv = det går sämre för andra?

Människan är evil och därför funkar inte kommunism.

[Nitrometan]

David Lega är imponerande. Juristutbildning. Simmat på flera VM och OS. Ett gäng världsrekord i sin handikappklass.

Bara en sån sak som att slänga sig i en bassäng när man inte har armar och ben... *screwy*

[KRILLE!]

Jämför mig mycket med andra när det gäller styrka. Tävlar i det så blir rätt naturligt. Tänker bli bäst snart.

[Cerberus]

Var på hans föreläsning igår i Stockholm med Jan Byström(var skitroliga båda två). David har både armar och ben men hans armar e så gott som helt förlamade och hans ben är för svaga för att gå på så han har en rullstol.

Inspirerande helt klart(har varit på en föreläsning med Micke vad han nu heter utan varken armar och ben, bokstavligen, DET var inspirerande med tanke på hur framgångsrik han är), vi borde uppskatta våra liv mer än vad vi gör. Talar för mig själv nu då men jag tar livet för givet alldeles för mycket.

[s_himself]

Var på hans föreläsning igår i Stockholm med Jan Byström(var skitroliga båda två). David har både armar och ben men hans armar e så gott som helt förlamade och hans ben är för svaga för att gå på så han har en rullstol.

Inspirerande helt klart(har varit på en föreläsning med Micke vad han nu heter utan varken armar och ben, bokstavligen, DET var inspirerande med tanke på hur framgångsrik han är), vi borde uppskatta våra liv mer än vad vi gör. Talar för mig själv nu då men jag tar livet för givet alldeles för mycket.


Precis. Dom prata om den föreläsningen också.. Ja hade jag varit i samma sitts hade jag nog inte alls varit en sån person som honom. Fast man vet ju inte hur dan man skulle va då. Inspirerande ivf! Han verkar redigt skön också. :)

[fredz]

Boktips: David Lega har skrivit en bok om sin uppväxt. Rekommenderas varmt.

[s_himself]

Boktips: David Lega har skrivit en bok om sin uppväxt. Rekommenderas varmt.


Är det denhär du menar? http://www.starfalk.se/bocker_lega.html

[userfriendly]

att jämföra sig med andra är ju att spegla sig själv o lära sig vem man är.. sen ere skillnad på om man tävlar när man gör det eller om man gör det för att fatta hur man själv funkar tycker jag

[Yankeee]

att jämföra sig med andra är ju att spegla sig själv o lära sig vem man är..

Utveckla gärna.

[Pudzianovski]

Folk utan armar och ben osv. har ofta en tendens att var positiva till livet. Orsaken kan väl vara många men detta fenomen har jag märkt hos många.

Varför det är så är ganska logiskt tror jag. Har man varit med om något som nästan gjorde att man miste livet förändras man och kanske ser livet som en gåva att göra något bra utav. (förutsatt att man inte föddes utan armar el.ben)
Man har ett val efter en olycka....antingen är man positiv eller så tjurar man resten av livet.

Fast oftast visas bara det positiva upp. Kan inte tänka mig att SVT gör en dokumentär om kalle som blev av med sin arm i en bilolycka och numer är alkolist och knarkare etc.

[GymTT]

Brukar ofta jämföra mig med andra, men mestadels i mitt huvud, om jag inte är sämre än den andra, då kan jag såklart säga ngt, men är jag bättre säger jag aldrig något, då känner jag mig dryg och divig.

[mangemani]

att bli bäst på nånting är inget jag är ute efter.
skulle någon vara bättre än mej på nånting,fine,good for them,mer än så är det inte.

och att vara bäst,går det?finns väl alltid någon som är snäppet bättre men som man inte vet om....tex,är det någon som har världsrekordet i löpning,så kan det mycket väl finnas nån okänd som slår den personen med hästlängder.

[Bjorne]

Folk utan armar och ben osv. har ofta en tendens att var positiva till livet. Orsaken kan väl vara många men detta fenomen har jag märkt hos många.

Varför det är så är ganska logiskt tror jag. Har man varit med om något som nästan gjorde att man miste livet förändras man och kanske ser livet som en gåva att göra något bra utav. (förutsatt att man inte föddes utan armar el.ben)
Man har ett val efter en olycka....antingen är man positiv eller så tjurar man resten av livet.

Fast oftast visas bara det positiva upp. Kan inte tänka mig att SVT gör en dokumentär om kalle som blev av med sin arm i en bilolycka och numer är alkolist och knarkare etc.Har en systers vars pojkvän är assistent åt en kille som blivit förlamad i en bilolycka, han är sur och gnällig.

[oxenia]

Jag tror man gemför sig automatiskt...som det här tex...bara för att den killen kanske har ett tuffare liv..och man inser att man lever rätt bra...så har man ju gemfört sig även där...tror det är inlärt i människan...men det sitter i huvudet så det är nått man kan ända på...
Jag försöker att inte ta livet förgivet...jag är frisk...har mat...tak över osv....varför ska ja gå och tycka synd om mig när det finns massa människor som skulle göra allt för det ja har...
Eftersom vi lever i ett samhälle med mobiler,internet,tv,tidningar,bilar,flygplan osv...så lever vi i en öppnare värld än va vi igentligen ska göra....så därför får man tänka lite annorlunda i bland...och inte gå på sånt som är inlärt...