En till depp tråd!

[Prowler]

Fick en tanke i skallen igår efter att ha läst här på allmänt om diverse deppiga grejer som downs syndrom, olyckor och tjejer/killar som gör slut. Fick fanimej nästan en klump i halsen av den här frågeställningen: Tänk er att er sambo, tjej eller kille råkar ut för en olycka och blir rejält skadad, sittande i rullstol utan att kunna kommunicera utan bara sitter och stirrar. Ni har varit tillsammans i typ 5-10år, så vad gör ni? Jag känner själv att i min ålder (25 år) så skulle jag nog ändå vilja släppa taget och gå vidare med mitt liv, särskilt om hon var helt borta i skallen. Men det skulle vara svårare om hon var sig själv innanför sitt skal. Om hon hela tiden var medveten om allt och kunde tänka som vanligt så skulle man ju sänka henne totalt om man plötsligt en dag satt sig framför henne och förklarade att nu lämnar jag dig och skaffar mig ett nytt liv. Vad fruktansvärt det skulle vara för henne, att bli lämnad ensam utan den största stöttande pelaren hon haft. Men man måste också tänka på sitt eget liv, skall jag leva me dett kolli resten av mitt liv? Så... vad skulle ni ha gjort? Sorry om jag gör er dag dyster med en sån här frågeställning, men jag tycker den är ganska intressant även om den är hemsk.

[Timme]

:cryout: Fy vad sorgset, nu nlir ju jag deppig.

Jag vet inte vad jag skulle gjort


/Timme

[Oatmeal]

ja du, det där var inte lätt. Fan vad hemskt det vore om det skulle bli så, även om man som mig bara varit tillsammans i ungefär 2 och ett halvt år så har man ju ingen aning om var man skulle göra. Man skulle ju bli väldigt upplåst och det vore nog inget vidare liv att fortsätta leva tillsammans, men ack vad svårt att lämna.

[christian]

Inget man kan ta ställning till i förväg. Antingen ser man det som sin uppgift och lägger allt annat åt sidan eller så gör man inte det.

För min del kan jag bara säga att de för gärna trampa på slangen eller stänga av apparater eller vad det nu innebär för att jag skulle få slippa leva resten av livet som ett kolli.

[s_himself]

Man kan väl kanske gå vidare med sitt liv, men ändå stanna kvar som en vän så hon/han slipper känna sig ensam och helt övergiven. Ändå spendera tid med henne. Det kan nog va jobbigt att umgås med personen.. Det kan inte va lätt och hamna i en sådan situation :(

Jag vet heller uppriktigtsagt inte vad jag skulle gjort.

[Kwon]

Tänk er att hamna i samma situation fast få rollen som den rullstollsbundne efter 10 år och sakta men säkert märka hur hon glider isär och kanske till slut släpper kontakten med dig.

Då kan man lätt hålla sig för garv!

[ossie]

Tänk er att hamna i samma situation fast få rollen som den rullstollsbundne efter 10 år och sakta men säkert märka hur hon glider isär och kanske till slut släpper kontakten med dig.

Då kan man lätt hålla sig för garv!

Ja det hade varit kul :D