Geoman123
2022-10-03, 20:49
Tjena!
Jag har under de senaste ~10 åren tränat och dietat fram och tillbaka och har varit allt från hyfsat stark och stor till riktigt krispig. Efter en deff som spårade ur till en regelrätt ätstörning har jag dock under de senaste två åren kämpat som fan med att komma till rätta med både kost och träning.
Jag har de senaste två åren i princip jojo-bantat, som en konsekvens av enorma hetsätningsepisoder (tänk ~15-20k kalorier på en dag). Till saken hör att mina perioder av kalorirestriktion absolut inte är några extremer, utan standard deff på -500 kalorier typ.
Nu har jag dock bestämt mig för att commita till iallafall två månader på kaloribalans för att försöka återställa någon form av normalitet i mitt ätande och min träning, detta efter att jag insåg att jag nog under de senaste två åren inte haft en period längre än 3-4 veckor på eller över kaloribalans.
Problemet här är att jag inte har en susning om vad som utgör kaloribalans för mig, dels pga hetsätningsattackerna och dels pga att jag försöker undvika att väga mig då det är lite av en trigger för ätstörda tankar.
Jag förstår givetvis att det är helt omöjligt att ge en exakt bedömning såhär, men tänkte iallafall kolla om någon här skulle kunna/vilja göra en rimlighetsbedömning på följande energiintag och träningsdos.
Man, 31 år, ~80kg
Kontorsjobb, 10-12k steg om dagen
6 dagars PPL enl. följande ->https://imgur.com/w2inlX4
(ovanstående träningssplit är det jag kör för nuvarande, ska nämnas att knäböjen är på väldigt låg intensitet då jag håller på att rehabilitera en ryggskada)
Springer även 5km 2-3 gånger i veckan.
Tänker mig att jag ska dra i mig 2750 kalorier om dagen med +200 kalorier de dagarna jag springer. Har även en långsiktig ambition om att äta ute en gång i veckan med min fru, då detta är något som tyvärr varit svårt för mig att hantera tidigare och är något jag både har dåligt samvete och skäms över. Mitt mål här är egentligen bara att försöka hitta tillbaka till ett sunt förhållningssätt till mat/träning då träningen genuint är något som ger mig stor lycka här i livet, samt att försöka värna om min mentala hälsa.
Vad tror vi om detta, låter det rimligt?
(Som en sidenote: Har sökt hjälp för ätstörningar via alla medel tillgängliga för mig, men blev nekad genom primärvården då jag tydligen inte är varken tillräckligt smal eller fet för att få ta del av deras dyrbara tid :) )
Jag har under de senaste ~10 åren tränat och dietat fram och tillbaka och har varit allt från hyfsat stark och stor till riktigt krispig. Efter en deff som spårade ur till en regelrätt ätstörning har jag dock under de senaste två åren kämpat som fan med att komma till rätta med både kost och träning.
Jag har de senaste två åren i princip jojo-bantat, som en konsekvens av enorma hetsätningsepisoder (tänk ~15-20k kalorier på en dag). Till saken hör att mina perioder av kalorirestriktion absolut inte är några extremer, utan standard deff på -500 kalorier typ.
Nu har jag dock bestämt mig för att commita till iallafall två månader på kaloribalans för att försöka återställa någon form av normalitet i mitt ätande och min träning, detta efter att jag insåg att jag nog under de senaste två åren inte haft en period längre än 3-4 veckor på eller över kaloribalans.
Problemet här är att jag inte har en susning om vad som utgör kaloribalans för mig, dels pga hetsätningsattackerna och dels pga att jag försöker undvika att väga mig då det är lite av en trigger för ätstörda tankar.
Jag förstår givetvis att det är helt omöjligt att ge en exakt bedömning såhär, men tänkte iallafall kolla om någon här skulle kunna/vilja göra en rimlighetsbedömning på följande energiintag och träningsdos.
Man, 31 år, ~80kg
Kontorsjobb, 10-12k steg om dagen
6 dagars PPL enl. följande ->https://imgur.com/w2inlX4
(ovanstående träningssplit är det jag kör för nuvarande, ska nämnas att knäböjen är på väldigt låg intensitet då jag håller på att rehabilitera en ryggskada)
Springer även 5km 2-3 gånger i veckan.
Tänker mig att jag ska dra i mig 2750 kalorier om dagen med +200 kalorier de dagarna jag springer. Har även en långsiktig ambition om att äta ute en gång i veckan med min fru, då detta är något som tyvärr varit svårt för mig att hantera tidigare och är något jag både har dåligt samvete och skäms över. Mitt mål här är egentligen bara att försöka hitta tillbaka till ett sunt förhållningssätt till mat/träning då träningen genuint är något som ger mig stor lycka här i livet, samt att försöka värna om min mentala hälsa.
Vad tror vi om detta, låter det rimligt?
(Som en sidenote: Har sökt hjälp för ätstörningar via alla medel tillgängliga för mig, men blev nekad genom primärvården då jag tydligen inte är varken tillräckligt smal eller fet för att få ta del av deras dyrbara tid :) )