Visa fullständig version : Ta nytt jobb eller inte?
Permaximum
2021-01-18, 15:39
Jag har postat liknande frågeställningar här förr och är imponerad av alla bra tips som brukar dyka upp. Förhoppningsvis har inte alla bra rådgivare slutat hänga här.
Så, jag jobbar idag på en tjänst där jag har 38k i månaden. När jag tackade ja till tjänsten blev jag lovad att när jag jobbat några år kommer jag ha möjlighet att få en mer senior titel och lönen skulle då gå upp "ganska markant". Har ingen siffra. Problemet med jobbet är att min närmaste kollega är totalt inkompetent och tar åt sig äran för saker jag gjort fast han inte gjort ett skit och tar konstiga beslut hela tiden som jag måste finna mig i. Arbetsuppgifterna är okej för det mesta men inget superkul och ganska ofta är jag frustrerad för att processer inte fungerar och man kan få hålla på en halv dag bara med att hitta rätt person att göra saker. Tid läggs på icket värdeskapande uppgifter och jag sliter sig i ansiktet ganska ofta i frustration.
Kommer eventuellt bli erbjuden en annan tjänst internt men vad jag tror är roligare arbetsuppgifter. Det är i alla fall mer åt det hållet jag jobbat tidigare och vet att jag gillar. Finns redan etablerade arbetsprocesser så man slipper ägna en hel dag till att förklara åt idioter vad som ska göras. Plus att om man fastnar i någon uppgift vet man att man alltid kan fråga en kollega så får man svaret.
Men byt då för helvete och sluta gnäll kanske ni tänker?. Ja visst, problemet är att lönen kommer inte att öka. Den kan eventuellt matchas, vilket talar för att lönerna på den avdelningen är lägre än 38k iaf i ingång. Vilket inte bekymrar mig annat än att går jag in på 38 och har högre än majoriteten där så kommer ju inte lönen att gå upp särskilt mycket. Iofs är det ju sällan löner går upp ändå.
Möjligheten finns dock att avancera internt i den nya rollen så jag sitter ändå inte fast.
Skulle ni bytt jobb till eventuellt bättre arbetsuppgifter även om lönen inte ökade? Vi har även faktumet att den där "markant högre lönen" på nuvarande tjänst hägrar. Men den kan jag säkert åstadkomma genom att avancera inom andra tjänster ändå.
Ordet är fritt.
Slipper hellre ångest över kassa medarbetare än kassera in 5-8K i månaden extra. Psykosociala miljön är viktigare om du ska stanna än pengar (Såvida det inte pratas om 30-40% ökning kanske).
Diomedea exulans
2021-01-18, 15:56
Utan att veta något om din ekonomi i övrigt (antar att den är "normal", att du inte sparar till något särskilt, etc) så låter det på din beskrivning som det är bäst att byta arbetsplats, tycker jag.
Torsk_ole
2021-01-18, 16:06
Det är billigt för en chef att lova saker om framtiden. Befodran, löneökning osv. Finns en del chefer som gör så och långt ifrån alla gånger händer det. Så sker det för många personer. Så löften om framtiden skulle jag inte väga in så tungt.
Hur länge har du varit på din arbetsplats? Jag hade hellre tagit mig till ett område jag gillar än att stanna kvar. Ända anledningen till att stanna skulle vara om du varit där en väldigt kort tid.
Så min plan hade antagligen varit att byta internt till uppgifter jag trivs bättre med. När du varit 2-3 år på företaget så här jag bytt till annat företag. Där du förhoppningsvis kan ha uppgifter inom samma område men öka din lön avsevärt.
Permaximum
2021-01-18, 16:17
Det är billigt för en chef att lova saker om framtiden. Befodran, löneökning osv. Finns en del chefer som gör så och långt ifrån alla gånger händer det. Så sker det för många personer. Så löften om framtiden skulle jag inte väga in så tungt.
Hur länge har du varit på din arbetsplats? Jag hade hellre tagit mig till ett område jag gillar än att stanna kvar. Ända anledningen till att stanna skulle vara om du varit där en väldigt kort tid.
Så min plan hade antagligen varit att byta internt till uppgifter jag trivs bättre med. När du varit 2-3 år på företaget så här jag bytt till annat företag. Där du förhoppningsvis kan ha uppgifter inom samma område men öka din lön avsevärt.
Just löftet om löneökning stämmer säkert, om jag lyckas få en mer senior tjänst, och för att få en mer senior tjänst måste nån senior byta tjänst och vem vet när det händer.
På arbetsplatsen har jag varit i typ 1,5-2 år. Men har bytt tjänst två gånger och har varit på min nuvarande i endast ett halvår så det är rätt kort ja.
Jag skulle lätt byta. Det är ju hälften av sin vakna tid som man spenderar på jobbet så att den tiden känns kul och givande tycker i alla fall jag är viktigt.
Sen är vi ju alla i olika stadier av livet och lägger olika mycket vikt på hur mycket man tjänar. Själv har jag ju redan kommit förbi det där med att skaffa hus och så. För min del jakten på högre lön inte alls viktig. Vid nästa löneförhandling är det fler semesterdagar som är målet. För mer kvalitetstid/fritid
Beror på vad du vill ha ut av det.
Är lönen viktigt - byt inte. Forsök förändra det, påvisa att din kollega är korkad etc.
Är det viktigare att ha det "MyZzIt" på jobbet med sina "KoMpIsAr" - Byt.
För mig är lönen viktigast, så jag finner i mig i att många är korkade och processer är efterblivna. Däremot ser jag till att processerna blir bättre vilket ofta synliggöra vem som är en idiot eller inte, och utifrån det får jag mina löneökningar/klättra i karriärstegen.
38 k för ett jobb du inte gillar eller 38 k för ett du gillar? Driver du med oss?
Värderar du några ynka tusenlappar( i utebliven ökning! -inte ens en nergång i lön!) så mycket att du ens överväger att spenderar 40 timmar i veckan av ditt liv med ett jobb du inte gillar när du har möjlighet att byta bör du på riktigt ta en funderare över hur du värderar olika saker i livet.
Hur långt bort är din promotion?
Läskeblask
2021-01-18, 17:24
Ger eventuellt byte dig nåt av värde, låt säga nåt av värde i ditt cv? Jag gillar inte det där att det sägs att man kan jobba upp sig och om några år så kan du vänta dig bla bla. Jag ser saken så här: Jobba hellre med nåt du gillar och försök komma framåt än att sitta och vänta på befodran som du inte vet när/om den kommer.
Permaximum
2021-01-18, 17:44
Det är ju alltid svårt när man ska lägga upp frågeställningen i ett forum eftersom det finns så otroligt många fler faktorer i det verkliga livet men i text blir det väldigt förenklat.
En till rörlig del i allt det här är att jag även sökt en tjänst externt där lönen säkert är 8-10k högre + bra uppgifter vad jag vet. Behöver kalkylera om det blir för svårt att abandon ship från nya tjänsten om jag skulle få den externa tjänsten. Ligger dock några veckor bort.
Beror på vad du vill ha ut av det.
Är lönen viktigt - byt inte. Forsök förändra det, påvisa att din kollega är korkad etc.
Är det viktigare att ha det "MyZzIt" på jobbet med sina "KoMpIsAr" - Byt.
För mig är lönen viktigast, så jag finner i mig i att många är korkade och processer är efterblivna. Däremot ser jag till att processerna blir bättre vilket ofta synliggöra vem som är en idiot eller inte, och utifrån det får jag mina löneökningar/klättra i karriärstegen.
Det är lönlöst att försöka påvisa att min kollega är.
en idiot. Han har tränat på att undvika att göra saker i ett helt arbetsliv och är väldigt skicklig på att hitta ursäkter och vända på saker för att få det att verka som att han inte gjort något fel. Tex när han förklarar att han hållit på med en uppgift i två dagar när man defakto vet att uppgiften tar 2 timmar om man inte är en komplett idiot. Har provat att lyfta det till chefen men kollegan är mer senior än mig så det vrids till att det är jag som är ny.
Jag har även varit med och förbättrat processer. Men det är ju så otroligt frustrerande när man ser något som inte fungerar, ser en lösning men inte får något gehör. Dels för att ingen orkar ta tag i något och dels för de som sitter tillräckligt högt upp för att kunna göra något mest bryr sig om metrics som man kan slänga upp i en snygg powerpoint och kalla "resultat". Att en process som förenklar arbetet och gör att det går snabbare med mindre frustration är inte ett förbättringsarbete som får särskilt mycket uppmärksamhet = allting fortsätter suga.
38 k för ett jobb du inte gillar eller 38 k för ett du gillar? Driver du med oss?
Värderar du några ynka tusenlappar( i utebliven ökning! -inte ens en nergång i lön!) så mycket att du ens överväger att spenderar 40 timmar i veckan av ditt liv med ett jobb du inte gillar när du har möjlighet att byta bör du på riktigt ta en funderare över hur du värderar olika saker i livet.
Haha ja när du vänder det så. Men nu tänker du väldigt kortsiktigt typ 6 månader framåt. Lönelyft är i stort sett obefintligt på nya tjänsten får vi räkna med eftersom saker och ting måste jämnas ut mot alla andra på avdelningen medan jag kan vänta mig löneökning redan i år på befintlig tjänst.
Hur långt bort är din promotion?
Extremt svårt att veta. Kan vara allt från 3 månader till 5 år bort.
Ger eventuellt byte dig nåt av värde, låt säga nåt av värde i ditt cv? Jag gillar inte det där att det sägs att man kan jobba upp sig och om några år så kan du vänta dig bla bla. Jag ser saken så här: Jobba hellre med nåt du gillar och försök komma framåt än att sitta och vänta på befodran som du inte vet när/om den kommer.
Värde ger det väl i form av en ny erfarenhet i cv men i övrigt ger det bara mjuka värden typ vill inte strypa folk för att dom inte fattar nånting.
Kan du inte ta ett möte med din chef och säga att du vill byta position/få upp lönen på ditt nuvarande jobb med alternativet att du byter företag annars? Är lite av en gamble men det är väl win/win för dig i din situation.
Eller bara ta upp att du vantrivs. Säg precis som du känner.
Jag är faktiskt mitt uppe i att byta jobb efter två år på mitt nuvarande :)
Är du i behov av högre lön? Om inte kanske viktigare saker spelar in precis som du säger.
Jag hade hellre tagit 30000 och trivts än 50000 och slitit mitt hår. Vid någon gräns borde du ju kunna känna att du är ekonomiskt nöjd och därefter kunna prioritera annat med arbetet. För mig är pengar obetydligt så länge jag har nått min lägsta gräns. Då slipar jag hellre på annat omkring mig för att höja helheten istället.
Är du i behov av högre lön? Om inte kanske viktigare saker spelar in precis som du säger.
Jag hade hellre tagit 30000 och trivts än 50000 och slitit mitt hår. Vid någon gräns borde du ju kunna känna att du är ekonomiskt nöjd och därefter kunna prioritera annat med arbetet. För mig är pengar obetydligt så länge jag har nått min lägsta gräns. Då slipar jag hellre på annat omkring mig för att höja helheten istället.
Aldrig i livet. Avsevärt bättre att ta 50' och acceptera att folk är idioter. Ett jobb är ett jobb, och inget mer. Att bli känslomässigt engagerade eller påverkad betyder bara att du behöver börja prata med dig själv om varför du bryr dig så himla mycket om vad andra tänker, tycker eller gör på jobbet.
Jag hanterar en hel del sådana typer på min arbetsplats, som kan driva en till vansinne. Men min inställning är att jobb är jobb, orka bli känslomässig engagerad i skiten, utan gör det man ska istället och ta emot din lön på mucho dinero.
För det går oftast hand i hand, desto mer lön betyder att du måste hantera avsevärt mer idioter. Nyckeln är att finna "zen" där du helt enkelt presterar på jobbet, men du bryr dig egentligen inte direkt om något eller någon på arbetsplatsen.
Nyfiken, hur kan det andra stället erbjuda samma lön du har nu, sa du inte att du ville ha minst nuv. lön + extra?
Aldrig i livet. Avsevärt bättre att ta 50' och acceptera att folk är idioter. Ett jobb är ett jobb, och inget mer.
Jajaja ta lugn nu fyfan, folk är olika, du och ispåse har olika preferenser bara. Jag ligger nånstans mellan era ståndpunkter, lön är inte allt men är kollegarna odugliga vill jag ha en rejäl premie för att stå ut med dem.
Jajaja ta lugn nu fyfan, folk är olika, du och ispåse har olika preferenser bara. Jag ligger nånstans mellan era ståndpunkter, lön är inte allt men är kollegarna odugliga vill jag ha en rejäl premie för att stå ut med dem.
Nej, nu jävl..!
:D
Fast det är det jag menar, jag har en rejäl premie så jag står ut med alla kreatin. Dels för att lönen är makalöst hög i förhållande till arbetsinsats men även för att jag har en väldans distans till jobbet.
Jag har faktiskt svårt att förstå argumentet att "du ska trivas du ska spendera tid där". Du ska inte spendera tid där, du säljer din tid till någon annan, sätt en prislapp på din tid och sen kanske man kan fundera över "trivas på sin arbetsplats" och sådant.
Aldrig i livet. Avsevärt bättre att ta 50' och acceptera att folk är idioter. Ett jobb är ett jobb, och inget mer. Att bli känslomässigt engagerade eller påverkad betyder bara att du behöver börja prata med dig själv om varför du bryr dig så himla mycket om vad andra tänker, tycker eller gör på jobbet.
Jag hanterar en hel del sådana typer på min arbetsplats, som kan driva en till vansinne. Men min inställning är att jobb är jobb, orka bli känslomässig engagerad i skiten, utan gör det man ska istället och ta emot din lön på mucho dinero.
För det går oftast hand i hand, desto mer lön betyder att du måste hantera avsevärt mer idioter. Nyckeln är att finna "zen" där du helt enkelt presterar på jobbet, men du bryr dig egentligen inte direkt om något eller någon på arbetsplatsen.
Haha, frontalkrock. 😁
The_RobRoy
2021-01-19, 02:38
Extremt svårt att veta. Kan vara allt från 3 månader till 5 år bort.
Du är för passiv, du kan ju prata med din chef eller chefs chef och luska ut hur långt borta det ligger. Även om du inte får ett exakt svar så har du efteråt i alla fall en känsla om det är 3 mån, eller 3 år bort. Efter detta är det mycket lättare att ta ett beslut. Kan också vara så att pga samtalet får du lönelyftet. Det finns ju inget som hindrar dig att sluta 6 mån efter du fått ditt lönelyft heller, så det är väl opti, upp med lönen sen byt och i bästa fall upp med lönen även vid bytet.
Slipper hellre ångest över kassa medarbetare än kassera in 5-8K i månaden extra. Psykosociala miljön är viktigare om du ska stanna än pengar (Såvida det inte pratas om 30-40% ökning kanske).
Detta
På arbetsplatsen har jag varit i typ 1,5-2 år. Men har bytt tjänst två gånger och har varit på min nuvarande i endast ett halvår så det är rätt kort ja.
Inte tillrackligt lange imho, jag brukar ha 3 ar som riktmarke
- 1:a aret lar man sig om jobbet/tjansten och folk
- 2:a aret jobbar man, andrar om, utvecklar (om man ar chef)
- 3:e aret rundar man av sina projekt, borja scouta nya tjanster/jobb
Det är ju alltid svårt när man ska lägga upp frågeställningen i ett forum eftersom det finns så otroligt många fler faktorer i det verkliga livet men i text blir det väldigt förenklat.
Vi vet inte vad du jobbar med, vad din tjanst innebar (titel och jobbeskrivning) och vilken sektor ditt foretag tillhor, sa ja det blir lite svart
Aldrig i livet. Avsevärt bättre att ta 50' och acceptera att folk är idioter. Ett jobb är ett jobb, och inget mer. Att bli känslomässigt engagerade eller påverkad betyder bara att du behöver börja prata med dig själv om varför du bryr dig så himla mycket om vad andra tänker, tycker eller gör på jobbet.
Jag hanterar en hel del sådana typer på min arbetsplats, som kan driva en till vansinne. Men min inställning är att jobb är jobb, orka bli känslomässig engagerad i skiten, utan gör det man ska istället och ta emot din lön på mucho dinero.
För det går oftast hand i hand, desto mer lön betyder att du måste hantera avsevärt mer idioter. Nyckeln är att finna "zen" där du helt enkelt presterar på jobbet, men du bryr dig egentligen inte direkt om något eller någon på arbetsplatsen.
Jag skulle precis skriva ett langt inlagg fran min mobiltelefon med Snubben gjorde det at mig
Men hans post var sa bra sa att det maste reitereras, bara for att
- rannsaka dig sjalv, for du ar emotionellt och kanslomassigt inblandad*
- den siste idioten ar aldrig fodd**
- graset ar inte gronare pa andra sidan***
* Det ar inte ditt eget foretag, du ar en ynka anstalld. Ta inget personligt for att dina forslag och processer inte gar igenom. Se dig sjalv som en konsult/radgivare, du ar anstalld for radgivning och inte beslutstagande
** din kollega ar inte den forsta som du inte kommer oversens med pa jobbet, han kommer inte vara den siste. Lar dig deala med det, borja med att koppla bort dina kanslor
*** Bara for att du byter tjanst betyder det inte att problem och idioter slutar att existera. Skit som skit, skiten har bara bytt adress och/eller avdelning, skillnaden bor mojligtvis endast vara ny skit vs gammal skit, men det ar fortfarande skit
Hoppas mitt inlagg tillforde nat, for det var minsann drygt att skriva fran mobiltelefon
Läskeblask
2021-01-19, 08:19
Jag går på statistik, hur många har egentligen åbgrat sig efter att ha bytt jobb? Inte många. Om man är nöjd med lönen stör man sig inte lika mycket på allt somnirriterar en.
Haha, frontalkrock. 😁
:)
Jag tror dessa monumentala skillnaderna på hur man ser på jobbet hänger ihop med vem man är som person.
Jag tänker att det finns en person som vill ha det mjukt och härligt varenda vaken sekund. Varje dag ska ge något och man ska känna sig lite bättre för varje dag som har passerat. Detta betyder att du har fått äran att arbeta på en arbetsplats, du har fått äran att ingå i en ny social cirkel, med härliga kollegor som man kan prata tv-serier, mat och barn med. Jobbet är en stor del av sitt liv och/eller sin identitet. Dessa personer uppnår väldigt sällan någon högre lön eller får en högre kvalificerad tjänst inom rimlig tid (möjligen når senior nivå efter 20 års arbete) och kan oftast uttrycka att "ledning är så dåååliga" "oj vad chefen är kass/inte ser mig" men samtidigt lyfter varken detta till chef eller någon annan. Av något skäl är man oftast för att löneökningen ska fördelas jämt bland alla anställda för "alla är lika viktiga och duktiga". Jobbet är en del av livet.
Sen har du den som ser jobbet som något nödvändigt ont. Du måste jobba för att ha råd med, mat bostad, skidåkning etc. Det är inte du som får äran att arbeta på en arbetsplats, arbetsplatsen ska vara glad att du vill hora ut dig till dom för en dyr peng. Det är trevligt om det är lugnt och skönt på arbetsplatsen, men det är ingen som är viktigt, så länge lönen gör det värt de. Man är oftast den som ligger på chef/andra anställda om att få saker gjort och oftast den som kör ett eget race. Väldigt noggrann med att presentera vad man har gjort till chef vid t.ex. lönerevision. och har inga problem med att jämföra sig mot andra kollegor. Anser oftast att halva arbetsstyrkan kan sparkas för de ineffektiva och man ska plocka in studentmedarbetare istället. Anser oftast att de får för liten löneutveckling så de byter jobb efter 3 år, om det finns något som ger en möjlighet till bättre tjänst/lön i framtiden så stannar man fram till 5 år, men nästan aldrig mer än så - om man inte hittat en guldposition där lönen kontra arbete väger avsevärt till lönens fördel.
Nu är jag lite raljerande och det finns givetvis ett stort spektrum mellan dessa två typer, och jag har väl inte någon direkt arbetslivserfarenhet att prata om - 12-15 år? Men jag kan ändå tyckas att man snabbt kan identifiera dessa typer på en arbetsplats.
Detta
Inte tillrackligt lange imho, jag brukar ha 3 ar som riktmarke
- 1:a aret lar man sig om jobbet/tjansten och folk
- 2:a aret jobbar man, andrar om, utvecklar (om man ar chef)
- 3:e aret rundar man av sina projekt, borja scouta nya tjanster/jobb
Vi vet inte vad du jobbar med, vad din tjanst innebar (titel och jobbeskrivning) och vilken sektor ditt foretag tillhor, sa ja det blir lite svart
Jag skulle precis skriva ett langt inlagg fran min mobiltelefon med Snubben gjorde det at mig
Men hans post var sa bra sa att det maste reitereras, bara for att
- rannsaka dig sjalv, for du ar emotionellt och kanslomassigt inblandad*
- den siste idioten ar aldrig fodd**
- graset ar inte gronare pa andra sidan***
* Det ar inte ditt eget foretag, du ar en ynka anstalld. Ta inget personligt for att dina forslag och processer inte gar igenom. Se dig sjalv som en konsult/radgivare, du ar anstalld for radgivning och inte beslutstagande
** din kollega ar inte den forsta som du inte kommer oversens med pa jobbet, han kommer inte vara den siste. Lar dig deala med det, borja med att koppla bort dina kanslor
*** Bara for att du byter tjanst betyder det inte att problem och idioter slutar att existera. Skit som skit, skiten har bara bytt adress och/eller avdelning, skillnaden bor mojligtvis endast vara ny skit vs gammal skit, men det ar fortfarande skit
Hoppas mitt inlagg tillforde nat, for det var minsann drygt att skriva fran mobiltelefon
Nästan så man skulle printa det fetmarkerade och dela ut på sin arbetsplats :d
Jag skulle säga att trivs man inte på sitt jobb och får ett annat erbjudande som verkar intressant och som ligger på en lönenivå som man känner ändå är ok (dvs man klarar sig bra på den osv).
Så skulle jag alltid säga att man borde ta den och testa. Nya erfarenheter är oftast positiva eller blir positiva i längden för att man lär sig mer om sig själv.
Bli inte en sån snubbe som suttit kvar på samma skitjobb i 40+ år bara för att det är bekvämt.
The_RobRoy
2021-01-19, 10:01
:)
Jag tror dessa monumentala skillnaderna på hur man ser på jobbet hänger ihop med vem man är som person.
Jag tänker att det finns en person som vill ha det mjukt och härligt varenda vaken sekund. Varje dag ska ge något och man ska känna sig lite bättre för varje dag som har passerat. Detta betyder att du har fått äran att arbeta på en arbetsplats, du har fått äran att ingå i en ny social cirkel, med härliga kollegor som man kan prata tv-serier, mat och barn med. Jobbet är en stor del av sitt liv och/eller sin identitet. Dessa personer uppnår väldigt sällan någon högre lön eller får en högre kvalificerad tjänst inom rimlig tid (möjligen når senior nivå efter 20 års arbete) och kan oftast uttrycka att "ledning är så dåååliga" "oj vad chefen är kass/inte ser mig" men samtidigt lyfter varken detta till chef eller någon annan. Av något skäl är man oftast för att löneökningen ska fördelas jämt bland alla anställda för "alla är lika viktiga och duktiga". Jobbet är en del av livet.
Sen har du den som ser jobbet som något nödvändigt ont. Du måste jobba för att ha råd med, mat bostad, skidåkning etc. Det är inte du som får äran att arbeta på en arbetsplats, arbetsplatsen ska vara glad att du vill hora ut dig till dom för en dyr peng. Det är trevligt om det är lugnt och skönt på arbetsplatsen, men det är ingen som är viktigt, så länge lönen gör det värt de. Man är oftast den som ligger på chef/andra anställda om att få saker gjort och oftast den som kör ett eget race. Väldigt noggrann med att presentera vad man har gjort till chef vid t.ex. lönerevision. och har inga problem med att jämföra sig mot andra kollegor. Anser oftast att halva arbetsstyrkan kan sparkas för de ineffektiva och man ska plocka in studentmedarbetare istället. Anser oftast att de får för liten löneutveckling så de byter jobb efter 3 år, om det finns något som ger en möjlighet till bättre tjänst/lön i framtiden så stannar man fram till 5 år, men nästan aldrig mer än så - om man inte hittat en guldposition där lönen kontra arbete väger avsevärt till lönens fördel.
Nu är jag lite raljerande och det finns givetvis ett stort spektrum mellan dessa två typer, och jag har väl inte någon direkt arbetslivserfarenhet att prata om - 12-15 år? Men jag kan ändå tyckas att man snabbt kan identifiera dessa typer på en arbetsplats.
:d
Kul beskrivning och jag fattar vad du menar, min upplever ändå att det inte är så svart & vitt. Själv är jag en som ofta hamnat i din andra kategori i termer av att vara driven, tycker många är rätt odugliga på arbetsplatsen osv. Samtidigt har jag helt klart haft perioder då det ända som hållt mig kvar på jobbet har varit massa mys-faktorer som kategori 1 person värderar högt.
Ser jag tillbaka på mitt arbetsliv så var som nöjdast med livet när det var mys-pys på jobbet. Men har även haft tuffa perioder arbetande i tradingrum med ett flertal idioter där jag en period blev lite lätt mobbad av vissa traders. Någonstans så tog man ändå sig igenom det för att det fanns vissa schysta personer man kunde snacka ut med och bolla skit man blev utsatt för. Det ska va jäkligt bra betalt för att vara i en mer fientlig miljö och ändå bara köra på. Min slutsats som någon som gjort karriär och tjänar bra är att det i slutändan är jäkligt viktigt att man trivs på jobbet och inte bygger upp stress och mår dåligt på arbetsplatsen. Sen kan man ju vara olika lagd och inte ta åt sig så mycket, det är helt klart en bra egenskapr. Önska att jag var mer "vatten på en gås" personlighetstypen, då hade jag kunnat tackla taskiga människor på ett bättre sätt. Men taskiga chefer osv är oavsett hur tålig man är inte en miljö man vill vara i långsiktigt.
:)
Jag tror dessa monumentala skillnaderna på hur man ser på jobbet hänger ihop med vem man är som person.
Jag tänker att det finns en person som vill ha det mjukt och härligt varenda vaken sekund. Varje dag ska ge något och man ska känna sig lite bättre för varje dag som har passerat. Detta betyder att du har fått äran att arbeta på en arbetsplats, du har fått äran att ingå i en ny social cirkel, med härliga kollegor som man kan prata tv-serier, mat och barn med. Jobbet är en stor del av sitt liv och/eller sin identitet. Dessa personer uppnår väldigt sällan någon högre lön eller får en högre kvalificerad tjänst inom rimlig tid (möjligen når senior nivå efter 20 års arbete) och kan oftast uttrycka att "ledning är så dåååliga" "oj vad chefen är kass/inte ser mig" men samtidigt lyfter varken detta till chef eller någon annan. Av något skäl är man oftast för att löneökningen ska fördelas jämt bland alla anställda för "alla är lika viktiga och duktiga". Jobbet är en del av livet.
Sen har du den som ser jobbet som något nödvändigt ont. Du måste jobba för att ha råd med, mat bostad, skidåkning etc. Det är inte du som får äran att arbeta på en arbetsplats, arbetsplatsen ska vara glad att du vill hora ut dig till dom för en dyr peng. Det är trevligt om det är lugnt och skönt på arbetsplatsen, men det är ingen som är viktigt, så länge lönen gör det värt de. Man är oftast den som ligger på chef/andra anställda om att få saker gjort och oftast den som kör ett eget race. Väldigt noggrann med att presentera vad man har gjort till chef vid t.ex. lönerevision. och har inga problem med att jämföra sig mot andra kollegor. Anser oftast att halva arbetsstyrkan kan sparkas för de ineffektiva och man ska plocka in studentmedarbetare istället. Anser oftast att de får för liten löneutveckling så de byter jobb efter 3 år, om det finns något som ger en möjlighet till bättre tjänst/lön i framtiden så stannar man fram till 5 år, men nästan aldrig mer än så - om man inte hittat en guldposition där lönen kontra arbete väger avsevärt till lönens fördel.
Nu är jag lite raljerande och det finns givetvis ett stort spektrum mellan dessa två typer, och jag har väl inte någon direkt arbetslivserfarenhet att prata om - 12-15 år? Men jag kan ändå tyckas att man snabbt kan identifiera dessa typer på en arbetsplats.
Nästan så man skulle printa det fetmarkerade och dela ut på sin arbetsplats :d
Jag skulle nog säga jag ligger mittemellan de båda eller är i kategori tre i sådana fall.
Vill ha ett arbete jag trivs med och låter därefter lönen vara vad den är då den inte bekommer mig mer än att jag ska var nöjd. Senaste åren har jag hamnat i det tänker att jag gör vad som gör mig glad. Arbetade ordagrant dygnet runt i flera år för at få ihop till allt jag önskar ekonomiskt och har väl mer eller mindre checkat ut vad gäller karriär idag. Lever livets glada dagar och ser lönen som någonting som får mig att hålla mig flytande. Därför skulle det för mig nu vara otänkbart att offra mitt välmående för mer pengar, för vad, vad mer ska jag ha pengarna till utom att låta de växa på hög likt de nu redan gör. Då känner jag att jag offrar mitt välmående för någonting som inte betyder något för mig längre.
Men det kan säkert komma att ändras, likt att jag ändrats till den jag är nu, vem vet.
Permaximum
2021-01-19, 14:19
Kan du inte ta ett möte med din chef och säga att du vill byta position/få upp lönen på ditt nuvarande jobb med alternativet att du byter företag annars? Är lite av en gamble men det är väl win/win för dig i din situation.
Eller bara ta upp att du vantrivs. Säg precis som du känner.
Jag är faktiskt mitt uppe i att byta jobb efter två år på mitt nuvarande :)
Ja, visst kan jag det. Men det är inte helt superlätt då lönen är förhandlad 6 månader sen så jag vet inte riktigt hur mycket av ett förhandlingsläge jag befinner mig i.
Är du i behov av högre lön? Om inte kanske viktigare saker spelar in precis som du säger.
Jag hade hellre tagit 30000 och trivts än 50000 och slitit mitt hår. Vid någon gräns borde du ju kunna känna att du är ekonomiskt nöjd och därefter kunna prioritera annat med arbetet. För mig är pengar obetydligt så länge jag har nått min lägsta gräns. Då slipar jag hellre på annat omkring mig för att höja helheten istället.
Jag är i en period i livet där jag precis börjat fixa in grejer i form av hus, bil osv och i och med det finns det just nu massor med saker som huset kan fyllas upp med, nytt bord, nytt tak etc så mer pengar är välkommet.
Nyfiken, hur kan det andra stället erbjuda samma lön du har nu, sa du inte att du ville ha minst nuv. lön + extra?
Jag var medveten om att lönen låg lägre på andra avdelningen då jag blivit erbjuden 33500:- där tidigare. Så när jag sa att jag ville ha nuv lön + extra sa han i princip att det var helt omöjligt, det var knappt möjligt att matcha lönen men han skulle fundera på saken, iom att jag då går in med en lön som är högre än många som jobbat där flera år.
Du är för passiv, du kan ju prata med din chef eller chefs chef och luska ut hur långt borta det ligger. Även om du inte får ett exakt svar så har du efteråt i alla fall en känsla om det är 3 mån, eller 3 år bort. Efter detta är det mycket lättare att ta ett beslut. Kan också vara så att pga samtalet får du lönelyftet. Det finns ju inget som hindrar dig att sluta 6 mån efter du fått ditt lönelyft heller, så det är väl opti, upp med lönen sen byt och i bästa fall upp med lönen även vid bytet.
Ja det kan tyckas så, men, jag har förhandlat lönen ett halvår sen och lönen kommer inte att höjas "markant" av sig själv utan det är om någon av de mer seniora tjänsterna frigörs i form av att någon byter tjänst eller slutar av någon annan anledning, det blir med andra ord väldigt svårt för chefen att ge ett svar som är tillfredsställande. Fram tills dess blir det ju den sedvanliga lönerevisionen.
Detta
Inte tillrackligt lange imho, jag brukar ha 3 ar som riktmarke
- 1:a aret lar man sig om jobbet/tjansten och folk
- 2:a aret jobbar man, andrar om, utvecklar (om man ar chef)
- 3:e aret rundar man av sina projekt, borja scouta nya tjanster/jobb
Vi vet inte vad du jobbar med, vad din tjanst innebar (titel och jobbeskrivning) och vilken sektor ditt foretag tillhor, sa ja det blir lite svart
Jag skulle precis skriva ett langt inlagg fran min mobiltelefon med Snubben gjorde det at mig
Men hans post var sa bra sa att det maste reitereras, bara for att
- rannsaka dig sjalv, for du ar emotionellt och kanslomassigt inblandad*
- den siste idioten ar aldrig fodd**
- graset ar inte gronare pa andra sidan***
* Det ar inte ditt eget foretag, du ar en ynka anstalld. Ta inget personligt for att dina forslag och processer inte gar igenom. Se dig sjalv som en konsult/radgivare, du ar anstalld for radgivning och inte beslutstagande
** din kollega ar inte den forsta som du inte kommer oversens med pa jobbet, han kommer inte vara den siste. Lar dig deala med det, borja med att koppla bort dina kanslor
*** Bara for att du byter tjanst betyder det inte att problem och idioter slutar att existera. Skit som skit, skiten har bara bytt adress och/eller avdelning, skillnaden bor mojligtvis endast vara ny skit vs gammal skit, men det ar fortfarande skit
Hoppas mitt inlagg tillforde nat, for det var minsann drygt att skriva fran mobiltelefon
*Problemet många gånger är inte att jag blir trött för att mina förslag inte går igenom, det är att mitt jobb blir så otroligt mycket mer svårjobbat när det inte går igenom. Idioterna struntar ju i om jag får det svårjobbat när de bara bryr sig om att powerpointen är snygg, jag ska inte vara för hård mot dem här, jag hade säkert prioriterat ungefär likadant. Men därför hade det varit skönt att komma till en avdelning där alla redan kämpat sig igenom processerna åt mig. Min nuvarande tjänst är rätt ung så det blir mitt ansvar att kämpa igenom alla förändringar och då blir det personligt när det inte går igenom, för det drabbar mig direkt.
**Problemet här är att vi arbetar ihop så otroligt tätt då vi ingår i samma team och han är den mer seniora så han "bestämmer", jag måste alltså stå ut med hans korkade beslut och långa svarstid och därför blir jag indirekt drabbad av att han är korkad, det blir därför svårt att få en distans till det. När jag väl gör något bra så är han direkt och tar åt sig en del av äran fast han inte gjort ett skit.
***Kan hålla med om detta.
:)
Jag tror dessa monumentala skillnaderna på hur man ser på jobbet hänger ihop med vem man är som person.
Jag tänker att det finns en person som vill ha det mjukt och härligt varenda vaken sekund. Varje dag ska ge något och man ska känna sig lite bättre för varje dag som har passerat. Detta betyder att du har fått äran att arbeta på en arbetsplats, du har fått äran att ingå i en ny social cirkel, med härliga kollegor som man kan prata tv-serier, mat och barn med. Jobbet är en stor del av sitt liv och/eller sin identitet. Dessa personer uppnår väldigt sällan någon högre lön eller får en högre kvalificerad tjänst inom rimlig tid (möjligen når senior nivå efter 20 års arbete) och kan oftast uttrycka att "ledning är så dåååliga" "oj vad chefen är kass/inte ser mig" men samtidigt lyfter varken detta till chef eller någon annan. Av något skäl är man oftast för att löneökningen ska fördelas jämt bland alla anställda för "alla är lika viktiga och duktiga". Jobbet är en del av livet.
Sen har du den som ser jobbet som något nödvändigt ont. Du måste jobba för att ha råd med, mat bostad, skidåkning etc. Det är inte du som får äran att arbeta på en arbetsplats, arbetsplatsen ska vara glad att du vill hora ut dig till dom för en dyr peng. Det är trevligt om det är lugnt och skönt på arbetsplatsen, men det är ingen som är viktigt, så länge lönen gör det värt de. Man är oftast den som ligger på chef/andra anställda om att få saker gjort och oftast den som kör ett eget race. Väldigt noggrann med att presentera vad man har gjort till chef vid t.ex. lönerevision. och har inga problem med att jämföra sig mot andra kollegor. Anser oftast att halva arbetsstyrkan kan sparkas för de ineffektiva och man ska plocka in studentmedarbetare istället. Anser oftast att de får för liten löneutveckling så de byter jobb efter 3 år, om det finns något som ger en möjlighet till bättre tjänst/lön i framtiden så stannar man fram till 5 år, men nästan aldrig mer än så - om man inte hittat en guldposition där lönen kontra arbete väger avsevärt till lönens fördel.
Nu är jag lite raljerande och det finns givetvis ett stort spektrum mellan dessa två typer, och jag har väl inte någon direkt arbetslivserfarenhet att prata om - 12-15 år? Men jag kan ändå tyckas att man snabbt kan identifiera dessa typer på en arbetsplats.
Nästan så man skulle printa det fetmarkerade och dela ut på sin arbetsplats :d
Haha, jag är nog mest typ 2, med tillägget att jag inte lärt mig att stå ut med idioter ännu, speciellt inte då de gör mitt jobb svårare. Om jag har ett ansvar och sen misslyckas med att leverera för att det är två idioter som inte gjort vad dom ska så blir ju jag drabbad av av de är idioter, hur ska man inte bli känslomässigt involverad i sånt?
Jag skulle säga att trivs man inte på sitt jobb och får ett annat erbjudande som verkar intressant och som ligger på en lönenivå som man känner ändå är ok (dvs man klarar sig bra på den osv).
Så skulle jag alltid säga att man borde ta den och testa. Nya erfarenheter är oftast positiva eller blir positiva i längden för att man lär sig mer om sig själv.
Bli inte en sån snubbe som suttit kvar på samma skitjobb i 40+ år bara för att det är bekvämt.
Jag har bytt jobb 4 gånger senaste 5 åren så skulle säga att risken är liten att jag någonsin skulle sitta kvar 40 år på samma tjänst, det tilltalar mig inte det minsta ärligt talat. Men 6 månader på en tjänst kanske är lite väl kort för att byta.
:)
Nästan så man skulle printa det fetmarkerade och dela ut på sin arbetsplats
Vi kan skriva en bok ihop? :d
Jag skulle säga att trivs man inte på sitt jobb och får ett annat erbjudande som verkar intressant och som ligger på en lönenivå som man känner ändå är ok (dvs man klarar sig bra på den osv).
Så skulle jag alltid säga att man borde ta den och testa. Nya erfarenheter är oftast positiva eller blir positiva i längden för att man lär sig mer om sig själv.
Bli inte en sån snubbe som suttit kvar på samma skitjobb i 40+ år bara för att det är bekvämt.
TS nuvarande jobb ar en ny erfarenhet, han har haft 4 tjanster/jobb pa 5 ar
Hoppar han igen ar det 5 tjanster pa 5 ar och tanker man langsiktigt sa ser inte det sa bra ut
Jag kan inte tanka mig (iaf just nu) nan bransch dar man kan vara klar med en tjanst efter blott 6 manader, kanske om man jobbar pa kontrakt/projekt?
Tank fotbollstranare t ex, hur mycket kan man tillfora efter ynka 6 manader? Du har max hunnit lara dig dina spelare under den tiden
Jag ar ofta reluktant till kandidater som inte har mer an 1 ar pa en arbetsplats, det ar ett tecken pa problembarn eller abstinensbesvar. Det ar en person som kommer att kontaktas anda beroende pa andra faktorer som erfarenhet osv, men det ar efter nar alla andra har blivit kontaktade
Jag går på statistik, hur många har egentligen åbgrat sig efter att ha bytt jobb? Inte många. Om man är nöjd med lönen stör man sig inte lika mycket på allt somnirriterar en.
Nastan sa att vi maste kalla in WSD for statistikdelen :cool:
Sjalvklart laker lonen enkla sar har och dar, nastan som ett plaster
Det ar ju balansen mellan peng och huvudvark, personligen gar min grans dar jag far graa harstran for det finns inga pengar i varlden som ar vart det nu nar man borjar komma till aren. Dock vill jag pasta att jag har ganska hog troskel efter att ha handskats med sa manga idioter, vuxna barn och jobbpolitik. Men alla ar som sagt olika
*Problemet många gånger är inte att jag blir trött för att mina förslag inte går igenom, det är att mitt jobb blir så otroligt mycket mer svårjobbat när det inte går igenom. Idioterna struntar ju i om jag får det svårjobbat när de bara bryr sig om att powerpointen är snygg, jag ska inte vara för hård mot dem här, jag hade säkert prioriterat ungefär likadant. Men därför hade det varit skönt att komma till en avdelning där alla redan kämpat sig igenom processerna åt mig. Min nuvarande tjänst är rätt ung så det blir mitt ansvar att kämpa igenom alla förändringar och då blir det personligt när det inte går igenom, för det drabbar mig direkt.
**Problemet här är att vi arbetar ihop så otroligt tätt då vi ingår i samma team och han är den mer seniora så han "bestämmer", jag måste alltså stå ut med hans korkade beslut och långa svarstid och därför blir jag indirekt drabbad av att han är korkad, det blir därför svårt att få en distans till det. När jag väl gör något bra så är han direkt och tar åt sig en del av äran fast han inte gjort ett skit.
***Kan hålla med om detta.
* Det ar dar din jobbpolitik skills kickar in, nagot jag foreslar du borjar jobba pa. Tricket ar att hitta balansen, det finns tider dar du bara kan "go with the flow" men nar tillfalle ges maste du kunna briljera. Fingertoppskansla :thumbup:
** Tank pa att han ar din medspelare och inte motspelare, sa vare sig du vill eller ej sa ar ni i samma team. Den som du ogillar och hatar mest behover inte alltid vara din fiende, snarare nagon som kan ta dig framat langre/snabbare an nagon annan om du nyttjar honom/henne pa ratt satt
Det framgar fortfarande inte vad du gor och vad din tjanst innebar, men jag "antar" att ditt jobb inte involverar PowerPoint da du har papekat det ett par ggr. Well, det kanske ar dags att se saker ur andra perspektiv?
PerLedin
2021-01-19, 19:10
Jag valde att inom samma bransch byta avdelning och inriktning. Jag gick från att ligga lågt i min enhet till att med typ samma lön ligga högst i den nya enheten, vilket straffat mig i lönerevisionerna.
Därtill valde jag bort en inriktning där jag ganska sannolikt blivit befordrad till nästa naturliga steg inom något år med ett fint lönepåslag, men jag prioriterade att utvecklas och breddas och att i längre perspektivet bädda för att kunna byta bransch helt.
Ingen aning om det hjälpte det minsta :)
Skickat från min SM-G970F via Tapatalk
Läskeblask
2021-01-20, 09:58
Jag är förvånad hur många här som fått löneförhöjning och befodringar. Beror väl på branschen antar jag. Jag har inte sett många få varken det ena eller det andra. Avdelningschefer osv har plockats utifrån. Jag tycker att ca 4 år på samma jobb är tiden då man kan börja fundera på flytt ifall man vill komma framåt. Ingen ide att bli och vänta på att saker kommer att hända
Torsk_ole
2021-01-21, 07:35
Nu vet jag inte riktigt hur du försökt få till förändringar. Men oftast går det bättre om du får med dig fler människor i dina förslag. Övertyga dina arbetskamrater i din grupp och se till att de stödjer dig och ditt förslag. Hitta folk utanför din grupp och få det att växa.
Att gå till chefen är mer för att få mandat och är en mer osäker process. Det beror mycket på vilken chef man har. Kanske lite av ett sidospår, men jag tror att du behöver uppdatera din syn på hur man kan/bör driva förändringsarbete som enskild arbetare.
Permaximum
2021-01-21, 11:39
Vi behöver släppa det här med hur man ska jobba med förbättringsarbeten nu och fokusera på problemet.
Nytt jobb eller inte?
Fördelar med stanna på befintligt
*Visar på större tålamod än om man hoppar mellan tjänster med 6 månaders intervaller
*Finns en öppning för befordran med "markant högre lön" men oklart när det blir även efter samtal med chef
*Efter att ha uttryckt missnöje kring vissa delar av tjänsten har chefen faktiskt tagit action och jobbar tydligt för att det ska förbättras
Fördelar med nytt jobb
*Jag tror att den här sortens jobb tilltalar mig mer. Men inte helt säker då jag bara gett tidigare jobbet 6 månader
*Lönen ökar med 500:- detta blir dock satt för 2021 så i praktiken ingen ökning, kanske till och med en sänkning.
*Jag slipper ha en idiot som närmaste kollega
Allt annat är typ lika tror jag.
Jag är förvånad hur många här som fått löneförhöjning och befodringar. Beror väl på branschen antar jag. Jag har inte sett många få varken det ena eller det andra. Avdelningschefer osv har plockats utifrån. Jag tycker att ca 4 år på samma jobb är tiden då man kan börja fundera på flytt ifall man vill komma framåt. Ingen ide att bli och vänta på att saker kommer att hända
Pa mitt forra jobb stannade jag i hela 8,5 ar spritt over 5 tjanster
Det kunde ga 6 manader upp till 3 ar mellan varje befodran sa i genomsnitt 1,5 ar per tillfalle under mitt spann pa foretaget
Dock hade jag extremt tur da jag joinade vid ett tillfalle dar finanskrisen hade aterhamtat sig och gruppen var i expansionslage, sa jag befann mig pa ratt plats vid ratt tid. Saklart ligger det aven hart arbete bakom da jag vid varje tjanst agerade som min egen senior, sa det var en kombination av allt
Det ar det som ar fordelen med London och metropoler, det ar mer rotation och utvecklingsmojligheter hur man an vrider pa det medans man i Sverige kan ha chefer som jaser i sina positioner i decennier och da blir det svart att klattra
Det du ar inne pa ar mer relaterat till foretagskultur, hur mycket man tror pa sina interna talanger, vad man har for utbildningsprogram osv
Titta bara t ex pa fotbollsslag, du har lag som typ bara koper in fardiga storspelare och du har lag som satsar krut pa ungdomsakademin. Bada metoder har sina for- och nackdelar
Vi behöver släppa det här med hur man ska jobba med förbättringsarbeten nu och fokusera på problemet.
Nytt jobb eller inte?
Fördelar med stanna på befintligt
*Visar på större tålamod än om man hoppar mellan tjänster med 6 månaders intervaller
*Finns en öppning för befordran med "markant högre lön" men oklart när det blir även efter samtal med chef
*Efter att ha uttryckt missnöje kring vissa delar av tjänsten har chefen faktiskt tagit action och jobbar tydligt för att det ska förbättras
Fördelar med nytt jobb
*Jag tror att den här sortens jobb tilltalar mig mer. Men inte helt säker då jag bara gett tidigare jobbet 6 månader
*Lönen ökar med 500:- detta blir dock satt för 2021 så i praktiken ingen ökning, kanske till och med en sänkning.
*Jag slipper ha en idiot som närmaste kollega
Allt annat är typ lika tror jag.
Stanna bror, alla dagar
Tror gor man i kyrkan, det ar absolut ingen garanti pa att du kommer gilla varken jobb och/eller dina nya kollegor. Du kanske traffar pa flera idioter pa den nya avdelningen? Du klarar knappt deala med en idiot idag, vad far dig att tro du kan deala med multipla idioter? (risken finns ju faktiskt)
Det fetstilta raknar jag inte ens som fordelar. 500 pix upp eller ner flyttar ingen nal, lite som att fiska i akvarium imho. Du vill ju ut i det stora haven och jaga hajar sa jag skulle vilja saga ovre 4-siffrigt i okning, da kanske det ar lont att diskutera, allt annat ar sloseri pa tid och energi
... och som jag skrev tidigare, den siste idioten ar aldrig fodd
Torsk_ole
2021-01-21, 14:10
Utifrån hur ofta du har bytt jobb så skulle jag stannat i minst 1.5 år till.
Permaximum
2021-01-21, 16:39
Ni har helt rätt.
Jag är förvånad hur många här som fått löneförhöjning och befodringar. Beror väl på branschen antar jag. Jag har inte sett många få varken det ena eller det andra. Avdelningschefer osv har plockats utifrån. Jag tycker att ca 4 år på samma jobb är tiden då man kan börja fundera på flytt ifall man vill komma framåt. Ingen ide att bli och vänta på att saker kommer att hända
Man är väl mer benägen att skriva hur duktiga man är när man avancerar än när man inte gör det, så de är väl lite därför.
Vi behöver släppa det här med hur man ska jobba med förbättringsarbeten nu och fokusera på problemet.
Nytt jobb eller inte?
Fördelar med stanna på befintligt
*Visar på större tålamod än om man hoppar mellan tjänster med 6 månaders intervaller
*Finns en öppning för befordran med "markant högre lön" men oklart när det blir även efter samtal med chef
*Efter att ha uttryckt missnöje kring vissa delar av tjänsten har chefen faktiskt tagit action och jobbar tydligt för att det ska förbättras
Fördelar med nytt jobb
*Jag tror att den här sortens jobb tilltalar mig mer. Men inte helt säker då jag bara gett tidigare jobbet 6 månader
*Lönen ökar med 500:- detta blir dock satt för 2021 så i praktiken ingen ökning, kanske till och med en sänkning.
*Jag slipper ha en idiot som närmaste kollega
Allt annat är typ lika tror jag.
Byt inte, kör på minst 3 år. Byt bara om de är kaos. Ditt CV kommer se kalasdåligt ut annars.
Jag behöver input
Jobbar idag på en myndighet, har ansvarig/chefpostition. Ett par anställda under mig. Jobbar med redovisning och utveckling av berörda processer samt en hel del uppföljning. Utöver det arbete i ledningsgrupp etc. Rätt trivsam situation. Bra lön,kan i framatiden arbeta hemifrån 2-3 dagar i veckan, lönen kommer inte direkt röra sig mer än vad lönerevisionen erbjuder men är rätt nöjd. Har två barn, 2 och 4 och värderar att jag kan vara med dom. Kan sitta och tramsa lite med privata saker när jag är hemma.
Har nu fått ett förhandserbjudande om att arbeta med verksamhetsutveckling på en väldigt häftig arbetsplats som man oftast inte kan söka jobb hos då dom istället letar upp en. Riktigt balla saker. Kommer dock inte ha några anställda under mig, inget ansvar eller chefs-titel och det är helt omöjligt att arbeta på distans utan allt arbete sker innanför stora stängda grindar. Dock ökar lönen med ca 20-30%. Kommer dock behöva börja pendla varje dag och jag hatar att pendla, och nu kommer vintern och det suger bara att pendla i stockholms län. Kommer inte kunna på något sätt fjanta runt här hemma med privata saker eller hobbys eller vara lika mycket med barnen men myndigheten är riktigt ball.
Idag kommer jag inte direkt överens med min nuvarande chef, men det funkar. Däremot hen som skulle bli min nya chef - vi klickade direkt och våra samtal är inte bara riktigt bra utan även riktigt roliga.
Gamla jobbet: Arbeta hemma, bra lön, kan va med barnen och fjanta runt med saker när jag är hemma. Kommer ej överens med min nuvarande chef och lönen har stagnerat. Varit på jobbet i över 5 år nu och det är vekligen dags att byta och kommer inte ha några problem med att få andr ajobb..
Nya jobbet: Aldrig jobba hemma, riktigt bra lön för det som ska göras. Kan inte vara lika mycket med barnen, kommer riktigt bra överens med chefen. Lönen kommer garantera utvecklas riktigt bra då de kommer att få hejdlös med pengar framöver. Hatar att pendla.
Jag brukar vara tvärsäker på vad man ska välja men jag är kluven här...
Någonstans prioriterar jag att få vara med barnen så det lutar åt det.. Hur skulle ni ha tänkt?
Jag har jobbat med samma folk sen '99... Nu har det iofs varit på lite olika bolag pga uppköp/utköp etc, men ändå :P
Det går inte att förhandla fram hemarbete någon/några dagar i veckan på nya Snubben?
Annars skulle jag nog ha bitit i det sura äpplet och varit kvar lite till för möjligheten att vara mer med barnen, iaf om de är lite yngre iaf.
Känns som de inte vill ha en hemma lika mycket när de börjar närma sig tonåren :P
Jag har jobbat med samma folk sen '99... Nu har det iofs varit på lite olika bolag pga uppköp/utköp etc, men ändå :P
Det går inte att förhandla fram hemarbete någon/några dagar i veckan på nya Snubben?
Annars skulle jag nog ha bitit i det sura äpplet och varit kvar lite till för möjligheten att vara mer med barnen, iaf om de är lite yngre iaf.
Känns som de inte vill ha en hemma lika mycket när de börjar närma sig tonåren :P
Man har stora grindar & snubben vill nog helst inte berätta om exakt vad myndigheten gör det av en anledning..
OnT: Hur lång pendling pratar vi.
Tänker att det är upp till åldern 12-13 som det är väldigt värdefullt för barnen att få ha dig närvarande. I takt med att de blir mer självständiga så går det ju att växla upp jobbet sas.
Hade jag vart du hade jag tänkt att relationen med barnen bygger jag för resten av livet just nu, och den chansen kommer inte tillbaka. Karriären hinns med senare.
Riktigt spännande fråga Snubben!
Hur lång pendling pratar vi om, tidsmässigt?
Hur långa dagar? Finns det förhandlingsutrymme där?
Ingen möjlighet att kunna arbeta hemma ens någon dag mer sällan? Tänker då att man kan samla ihop administrativa saker etc som inte ställer lika stora krav på informationssäkerhet.
Jag hade ju valt den balla myndigheten. Du har två barn på två och fyra år. Tjänstledighetsförordningen ger dig möjlighet att gå ner i tjänst så du kan bibehålla din nuvarande lön (med den nya högre lönen då), få nytt kul jobb och jobba 75% istället tills höstterminen efter skolåret då yngsta fyllt tolv, om jag kommer ihåg rätt (orkar inte läsa på). Ta en ledig dag i veckan, gör balla grejer för CV och allmän coolhet. Då skiljer inte så många dagar av pendling i veckan.
Du förväntar dig löneutveckling som är bättre också, och det blir snabbt lite pengar. Och du är på en myndighet så du kan prova nya jobbet i ett halvår med öppet köp. En chef man klickar med är mycket värt också.
Lycka till på must eller vad det nu är... Och använd inte samma lösen som på Kolo ;-)
um... läste jag verkligen så illa att jag missade all info du skrev, eller redigerade du? :)
Jag skyller på att jag läste på mobilen och är gammal annars...
erfarenheten är alltid bra för senare om du vill ta det lite lugnare.
shut teh face
2021-06-10, 05:47
TS: Du verkar bytt jobb ganska mycket senaste tiden, jag skulle tagit lugnt här, när jag är med på rekryteringar är det en liten underlig sak om någon hoppat runt alldeles för mycket.
Annars är jag generellt positiv till att byta tjänst för att främja sitt välmående och utveckling och mindre fokus på lön! Jag själv bytte från en seniortjänst där jag kunde sköta jobbet och allt därtill med ena handen till en mer utmanade tjänst, jag gick ned ungefär 7000 kr i lön
The_RobRoy
2021-06-10, 06:53
Snubben: Jättesvårt, för att summera, ska du sätta dig själv eller din familj först?
Inget är ju svart eller vitt heller, ingen annan kan nog svara på hur mycket sämre det blir för familjen med nya jobbet utom du. Ifrån så som du beskrivit det hade jag kört på nya jobbet och försökt förmildra omständigheterna med familjen lite, om möjligt. Men att ha ett jobb som man måste vara på plats 5 dagar i veckan är ju innan Covid inte direkt något konstigt, så har livet sett ut för alla sen mannaminne. Att det skulle va en enorm uppoffring för din relation till dina barn, hmm.. jag hade inte sett det så extremt. Även nya jobbet har väl föräldraledighet, bra antal semesterdagar etc?
Kan den nya lönen göra att ni har råd med städhjälp eller liknande, för mer kvalitetstid med barnen?
Läskeblask
2021-06-10, 08:17
Svår fråga. Jag är i motsvarande situation. Eller skall på intervju men kommit vidare men arbetsvägen skulle bli längre och egna fritiden mindre. Just nu har man det fritt. Igår sökte jag pojken från dagis och han satte med mig på jobbet. Inga direkta krav nu heller och lönen är ok.
Jag behöver input
Jobbar idag på en myndighet, har ansvarig/chefpostition. Ett par anställda under mig. Jobbar med redovisning och utveckling av berörda processer samt en hel del uppföljning. Utöver det arbete i ledningsgrupp etc. Rätt trivsam situation. Bra lön,kan i framatiden arbeta hemifrån 2-3 dagar i veckan, lönen kommer inte direkt röra sig mer än vad lönerevisionen erbjuder men är rätt nöjd. Har två barn, 2 och 4 och värderar att jag kan vara med dom. Kan sitta och tramsa lite med privata saker när jag är hemma.
Har nu fått ett förhandserbjudande om att arbeta med verksamhetsutveckling på en väldigt häftig arbetsplats som man oftast inte kan söka jobb hos då dom istället letar upp en. Riktigt balla saker. Kommer dock inte ha några anställda under mig, inget ansvar eller chefs-titel och det är helt omöjligt att arbeta på distans utan allt arbete sker innanför stora stängda grindar. Dock ökar lönen med ca 20-30%. Kommer dock behöva börja pendla varje dag och jag hatar att pendla, och nu kommer vintern och det suger bara att pendla i stockholms län. Kommer inte kunna på något sätt fjanta runt här hemma med privata saker eller hobbys eller vara lika mycket med barnen men myndigheten är riktigt ball.
Idag kommer jag inte direkt överens med min nuvarande chef, men det funkar. Däremot hen som skulle bli min nya chef - vi klickade direkt och våra samtal är inte bara riktigt bra utan även riktigt roliga.
Gamla jobbet: Arbeta hemma, bra lön, kan va med barnen och fjanta runt med saker när jag är hemma. Kommer ej överens med min nuvarande chef och lönen har stagnerat. Varit på jobbet i över 5 år nu och det är vekligen dags att byta och kommer inte ha några problem med att få andr ajobb..
Nya jobbet: Aldrig jobba hemma, riktigt bra lön för det som ska göras. Kan inte vara lika mycket med barnen, kommer riktigt bra överens med chefen. Lönen kommer garantera utvecklas riktigt bra då de kommer att få hejdlös med pengar framöver. Hatar att pendla.
Jag brukar vara tvärsäker på vad man ska välja men jag är kluven här...
Någonstans prioriterar jag att få vara med barnen så det lutar åt det.. Hur skulle ni ha tänkt?
Jag hade tagit det nya jobbet. Är chefen vettig och du är produktiv kommer du sannolikt få viss frihet till att ta hand om familjelivet, även om du inte kan jobba hemifrån. Visar du bara att du är duktig och får skit gjort lär chefen vara okej med att du jobbar lite kortare dagar (fast det är såklart inte en fråga du lyfter det första du gör).
Så, vad finns det för balla myndigheter? Är det SÄPO? :D
Langster
2021-06-10, 10:37
Chefer är ofta roliga och trevliga INNAN man börjar jobba med dem...
Chefer är ofta roliga och trevliga INNAN man börjar jobba med dem...
Jag känner mig sjukt lyckligt lottad när jag hör talas om upplevelser av dåliga chefer.
Jag har varit yrkesverksam i snart 25 år och har haft säkert 15 olika chefer under den tiden. Jag har inte vantrivts med någon av dem. De har haft olika ledarstilar, och jag har sympatiserat mer med vissa stilar än andra, samma sak på ett personligt plan så har jag absolut kommit bättre överens med en del och haft sämre "connection" med andra. Men ingen av dem har varit DÅLIG.
Jag har även åt andra hållet fått uppskattning tillbaka och har åtminstone inte hört att någon varit missnöjd med mig (och då är jag ändå en väldigt kverulant jävel som är ivriga att framföra mina ideer och inte rädd för att kritisera saker jag tycker är fel)
Jag har nog sjuk tur som sagt. För jag har även haft turen att stöta på väldigt få kollegor som jag har haft några issues med. Har hamnat i genomgående trevliga grupper som har haft bra socialt samspel så väl inom som utanför jobbets väggar.
Har hela tiden jobbat med teknik i någon utsträckning, kanske helt enkelt är så att folk i montering/produktutveckling/konstruktion o.s.v. bara är trevliga helt enkelt. =)
Offtopic fråga om att byta jobb mycket. Nu har inte det hänt mig, men det går väl att fula lite i CVet om man nu tycker att det har blivit för många hopp? Är väl väldigt svårt för någon att kolla upp om ens nästsenaste anställning var 10 månader eller 20 t.ex.?
Läskeblask
2021-06-10, 12:12
Njaa jag skulle nog inte göra det. 20 mån är ju dessutom också en kort tid.
Jag har haft ok chefer. Ett par pissfejs till mellanchefer dock. Det är intressant att byta jobb. Egentligen har man aldrig åkt på större överraskningar men alltid kommer det små negativa saker fram med tiden. Ofta hör man klagomål av bekanta vars arbetsuppgifter förändras, höga krav osv så man har det hyffsat bra.
Jag fular på vis att jag bara anger vilka år jag jobbade på en arbetsplats. Jobbade exempelvis som cykelbud vintern 19/20, där har jag skrivit 2020-2021. Ingen har anmärkt på det, och det får cvt att se bättre ut än i verkligheten (då jag sällan jobbat mer än 6 månader i sträck på samma ställe de senaste 5 åren).
trädgårdsmöbel
2021-06-10, 14:33
Jag fular på vis att jag bara anger vilka år jag jobbade på en arbetsplats. Jobbade exempelvis som cykelbud vintern 19/20, där har jag skrivit 2020-2021. Ingen har anmärkt på det, och det får cvt att se bättre ut än i verkligheten (då jag sällan jobbat mer än 6 månader i sträck på samma ställe de senaste 5 åren).
Efter covid har kammat sig och den värsta "jag får resa utomlands igen"-hysterin lagt sig (kanske redan 2023?) så tror jag att du kan försörja dig som vildmarksguide igen och ha det som jobb tills pension.
Langster
2021-06-10, 15:02
Jag känner mig sjukt lyckligt lottad när jag hör talas om upplevelser av dåliga chefer.
Jag har varit yrkesverksam i snart 25 år och har haft säkert 15 olika chefer under den tiden. Jag har inte vantrivts med någon av dem. De har haft olika ledarstilar, och jag har sympatiserat mer med vissa stilar än andra, samma sak på ett personligt plan så har jag absolut kommit bättre överens med en del och haft sämre "connection" med andra. Men ingen av dem har varit DÅLIG.
Jag har även åt andra hållet fått uppskattning tillbaka och har åtminstone inte hört att någon varit missnöjd med mig (och då är jag ändå en väldigt kverulant jävel som är ivriga att framföra mina ideer och inte rädd för att kritisera saker jag tycker är fel)
Jag har nog sjuk tur som sagt. För jag har även haft turen att stöta på väldigt få kollegor som jag har haft några issues med. Har hamnat i genomgående trevliga grupper som har haft bra socialt samspel så väl inom som utanför jobbets väggar.
Har hela tiden jobbat med teknik i någon utsträckning, kanske helt enkelt är så att folk i montering/produktutveckling/konstruktion o.s.v. bara är trevliga helt enkelt. =)
Jag kan inte säga att jag har så värst dåliga erfarenheter heller, men nog har jag råkat ut för att den som anställer är på ett strålande humör innan man är anställd, vilket kanske inte återspeglas i deras humör och beteende nr man väl är på plats och jobbar.
Nilsbergstroom
2021-06-10, 15:40
Jag hade nog (givet nuvarande premisser) stannat kvar på det nuvarande jobbet.
MEN innan jag tackat nej till den nya tjänsten hade jag helt hade jag förklarat exakt hur det ligger till för den nya chefen = Att du tackar nej främst på grund av din fritid/tid med barnen blir lidande.
Känns som att du inte har något att förlora då du i värsta fall får jobba vidare på ditt nuvarande jobb -men att det skulle kanske kunna leda till någon sorts kompromisslösning med nya jobbet? Värt att pröva i alla fall. Kul med högre lön också, då har du råd med nya ungar om det skiter sig med denna kull.
Jag har jobbat med samma folk sen '99... Nu har det iofs varit på lite olika bolag pga uppköp/utköp etc, men ändå :P
Det går inte att förhandla fram hemarbete någon/några dagar i veckan på nya Snubben?
Annars skulle jag nog ha bitit i det sura äpplet och varit kvar lite till för möjligheten att vara mer med barnen, iaf om de är lite yngre iaf.
Känns som de inte vill ha en hemma lika mycket när de börjar närma sig tonåren :P
Ingen möjlighet till hemarbete alls. Desto mer jag reflekterar så känns just detta med barnen viktigare. Skriver mer om det längtst ner.
Man har stora grindar & snubben vill nog helst inte berätta om exakt vad myndigheten gör det av en anledning..
OnT: Hur lång pendling pratar vi.
Ifall jag skulle pendla till mitt jobb så blir det ca två timmars pendeling per dag. Denna arbetsplats kommer dock förändras till att man kommer att arbeta 2-3 dagar hemifrån, resterande på kontor. Det andra jobbet är exakt 0 dagar hemifrån och pendling ca 1 timme till 1 timme och 15 min. Under våren sommar och möjligen höst skulle jag kunna cykla (ca 1timme) vilket hade varit positivt för hälsan då jag troligtvis inte kommer kunna springa lika mycket. Däremot är det _mycket_ möjligheter till träning i grupp på plats..
Men jag kommer behöver lämna hemmet tidigare, och komma hem senare än vad jag skulle ha på mitt nuvarande job bi framtiden.
Tänker att det är upp till åldern 12-13 som det är väldigt värdefullt för barnen att få ha dig närvarande. I takt med att de blir mer självständiga så går det ju att växla upp jobbet sas.
Hade jag vart du hade jag tänkt att relationen med barnen bygger jag för resten av livet just nu, och den chansen kommer inte tillbaka. Karriären hinns med senare.
Tänkar i dom här banorna. Har själv vuxit upp med en far som lämnad ehemmet 0630-0700 och kom hem 19.00-20.00 varje vardag och ibland helger (egen företagare) och nu såhär i efterhand så är jag inte nöjd över det valet. Har absolut inget gemensamt med honom, finns inget att prata om och han har ingen idé eller minnen av vad jag gjorde när jag växte upp. Utan att gå in mer på detaljer så är det något jag inte vill att mina barn ska få uppleva.
Riktigt spännande fråga Snubben!
Hur lång pendling pratar vi om, tidsmässigt?
Hur långa dagar? Finns det förhandlingsutrymme där?
Ingen möjlighet att kunna arbeta hemma ens någon dag mer sällan? Tänker då att man kan samla ihop administrativa saker etc som inte ställer lika stora krav på informationssäkerhet.
Jag hade ju valt den balla myndigheten. Du har två barn på två och fyra år. Tjänstledighetsförordningen ger dig möjlighet att gå ner i tjänst så du kan bibehålla din nuvarande lön (med den nya högre lönen då), få nytt kul jobb och jobba 75% istället tills höstterminen efter skolåret då yngsta fyllt tolv, om jag kommer ihåg rätt (orkar inte läsa på). Ta en ledig dag i veckan, gör balla grejer för CV och allmän coolhet. Då skiljer inte så många dagar av pendling i veckan.
Du förväntar dig löneutveckling som är bättre också, och det blir snabbt lite pengar. Och du är på en myndighet så du kan prova nya jobbet i ett halvår med öppet köp. En chef man klickar med är mycket värt också.
Lycka till på must eller vad det nu är... Och använd inte samma lösen som på Kolo ;-)
Inget hemarbete. Alls. Däremot en bra ökning på lönen. Ska ha en diskussion med dom inom kort och ska lyfta detta att i och med dom inte kan arbeta på distans, vad kompenserar dom med då andra myndighterer nu gör det. Jag tänker att de BÖR vara mer öppna för flexibla tider eller möjligen t.ex. friskvårdsbidrag, träning på arbetstid etc. Samtidigt så är de styrda ovanifrån så de kan inte vara allt för lajbans med förmåner - vilket i sig kan var aen bra sak.
Tjänstledighetsförordningen ger väl en 80% med full pensionsavsättning? Inte bibehållen lön och nergång i arbetstid?
En tanke som du skriver är att byta jobb, och vara tjänstledig från gamla. Däremot, utan att gå in på detaljer, så kommer mitt gamla jobb _hata_ mig för att jag öht. byter. Men ja.. Nya skulle vara galet spännande.
Snubben: Jättesvårt, för att summera, ska du sätta dig själv eller din familj först?
Inget är ju svart eller vitt heller, ingen annan kan nog svara på hur mycket sämre det blir för familjen med nya jobbet utom du. Ifrån så som du beskrivit det hade jag kört på nya jobbet och försökt förmildra omständigheterna med familjen lite, om möjligt. Men att ha ett jobb som man måste vara på plats 5 dagar i veckan är ju innan Covid inte direkt något konstigt, så har livet sett ut för alla sen mannaminne. Att det skulle va en enorm uppoffring för din relation till dina barn, hmm.. jag hade inte sett det så extremt. Även nya jobbet har väl föräldraledighet, bra antal semesterdagar etc?
Kan den nya lönen göra att ni har råd med städhjälp eller liknande, för mer kvalitetstid med barnen?
Jag har redan idag råd med städhjälp och allt vad det heter, även om sambon studerar utan lån/bidrag. Pengarna i sig är inte ett problem, men det är en så pass ökning att det kommer att rent kännas i plånboken.. och då har jag redan en vardag där ekonomin inte är direkt problematisk.
Mer om förmåner på nya får jag reda på inom kort. Får se hur det blir.
Det du skriver där om att sätta sig själv eller familjen först är nog det som det handlar om. I och med att jag inte kommer att kunna arbeta hemifrån - även om min nuvarande situation komemr gå från 100% till typ 50% i framtiden så kommer den ändå att att tillåta hemifrån. Det måste jag ställa mot att pendla varje dag - och jag hatar att pendla.
Samtidigt sitter jag nu och driver två projekt, vilket kommer leda till att jag kommer kunna applicera mina kunskaper inom python och javascript och med det bygga applikationer som kommer vara guld värda för myndigheter. Och där har jag en tanke om att börja konsulta, möjligen i framtiden. Så någonstans väger jag in det med..
Samtidigt..Ball myndighet lixom. Bra på CV:et. Öppnar dörrar.
Svår fråga. Jag är i motsvarande situation. Eller skall på intervju men kommit vidare men arbetsvägen skulle bli längre och egna fritiden mindre. Just nu har man det fritt. Igår sökte jag pojken från dagis och han satte med mig på jobbet. Inga direkta krav nu heller och lönen är ok.
Precis. Det är så svårt när ens val kommer gå ut över t.ex. barnen. Försöker väga upp det fördelarna som kommer med jobbet men fan. Det är svårt.
Jag hade tagit det nya jobbet. Är chefen vettig och du är produktiv kommer du sannolikt få viss frihet till att ta hand om familjelivet, även om du inte kan jobba hemifrån. Visar du bara att du är duktig och får skit gjort lär chefen vara okej med att du jobbar lite kortare dagar (fast det är såklart inte en fråga du lyfter det första du gör).
Så, vad finns det för balla myndigheter? Är det SÄPO? :D
Säpo hade varit ball, men sorgligt nog inte. Gå i svart kostym, brillor och när någon frågade om vad de handlade om så skulle jag säga "tyvärr, får ej säga" när jag i praktiken sitter och redovisar.. :D
Tänker lite det på det med chefen med. Men som man har lyft så kan en chef vara riktigt trevlig initialt men bli en bridezilla sen när de gäller.
Chefer är ofta roliga och trevliga INNAN man börjar jobba med dem...
Mm. :/
Jag hade nog (givet nuvarande premisser) stannat kvar på det nuvarande jobbet.
MEN innan jag tackat nej till den nya tjänsten hade jag helt hade jag förklarat exakt hur det ligger till för den nya chefen = Att du tackar nej främst på grund av din fritid/tid med barnen blir lidande.
Känns som att du inte har något att förlora då du i värsta fall får jobba vidare på ditt nuvarande jobb -men att det skulle kanske kunna leda till någon sorts kompromisslösning med nya jobbet? Värt att pröva i alla fall. Kul med högre lön också, då har du råd med nya ungar om det skiter sig med denna kull.
Saken är juh att jag - nog - inte har något att förlora på att göra varken antingen eller. Jag har det vääldigt bra som det är idag, om jag byter kommer jag fortfarande ha det väldigt bra men vissa detaljer förändras. Men vill jag att just dom detaljerna ska förändras? Fan. Knepigt.
Kommer absolut vara väldigt öppen med mina tankar, vore oärligt mot chefen isf.
Kommer ner till det RobRoy skrev, familj mot jobb. Hade jag haft en skitlön och riktigt dålig situation idag så hade det varit en sak men det är tvärtom. Jag har det riktigt bra, men skulle få mer lön om jag tummade lite detta med familj. Men vill jag det? Har inte behov av mer pengar, men det är juh alltid najs med mer pengar. Jag ahr möjlgithet att vara tjäsntledig upp till 1 år för att testa annat arbete inom staten etc.
Aja, vi får se. Tack för era reflektioner, uppskattat!
Säpo hade varit ball, men sorgligt nog inte. Gå i svart kostym, brillor och när någon frågade om vad de handlade om så skulle jag säga "tyvärr, får ej säga" när jag i praktiken sitter och redovisar.. :D
Tänker lite det på det med chefen med. Men som man har lyft så kan en chef vara riktigt trevlig initialt men bli en bridezilla sen när de gäller.
Visst finns den risken men du har ju möjlighet att ta tjänstledigt. Jag tänker att det värsta som kan hända är att du efter tjänstledigheten gått ut upptäcker att det nya jobbet inte funkar för dig. Då kan du bita ihop och hålla god min ett tag, tills du hittar ett nytt jobb (med balla myndigheten i ditt CV kan du även ha nya dörrar som öppnat sig).
Alltså, jag förstår dilemmat men det känns inte som att du kommer ta en stor risk med nya jobbet. Däremot kan det skapa nya möjligheter. Inser du i tid att det var fel beslut går du bara tillbaka till ditt gamla jobb. Funkar inte det, säg att du behöver bita ihop under ett år eller så.
Visst finns den risken men du har ju möjlighet att ta tjänstledigt. Jag tänker att det värsta som kan hända är att du efter tjänstledigheten gått ut upptäcker att det nya jobbet inte funkar för dig. Då kan du bita ihop och hålla god min ett tag, tills du hittar ett nytt jobb (med balla myndigheten i ditt CV kan du även ha nya dörrar som öppnat sig).
Alltså, jag förstår dilemmat men det känns inte som att du kommer ta en stor risk med nya jobbet. Däremot kan det skapa nya möjligheter. Inser du i tid att det var fel beslut går du bara tillbaka till ditt gamla jobb. Funkar inte det, säg att du behöver bita ihop under ett år eller så.
Precis så är det. .Tack!
Jag hade inte bytt ballt jobb mot tid med familjen. Min onge är fyra nu och jag värderar flexibiliteten med lagom svåra uppgifter, hemarbete och noll pendling högt. Han är snart så stor att han ändå inte kommer vilja hänga med mig. Då kan jag söka andra utmaningar.
Men prata med chefen. Om hen är så sjysst som du säger och verkligen vill ha dig borde det gå att åtminstone föra en dialog.
Jag hade inte bytt ballt jobb mot tid med familjen. Min onge är fyra nu och jag värderar flexibiliteten med lagom svåra uppgifter, hemarbete och noll pendling högt. Han är snart så stor att han ändå inte kommer vilja hänga med mig. Då kan jag söka andra utmaningar.
Men prata med chefen. Om hen är så sjysst som du säger och verkligen vill ha dig borde det gå att åtminstone föra en dialog.
Lutar åt det. Gregow har en bra poäng med detta som rör tjänstledighet. Men får lyfta mina tankar och funderingar med det nya och se hur de reflekterar över det. Känner mer och mer att tiden med mina barn är väldigt mycket mer värd än en lön som bara kommer hamna på sparkonto.
Ni är guld värda, tack.
Läskeblask
2021-06-14, 17:51
Behöver lite synpunkter:
Mitt jobb idag
- bra folk, förutom en
-ok lön
- mycket fritt, kan bestämma själv när jag håller semester osv
-de har betalt halva min skolning 50/50, bör jag erbjuda mig att betala delen de betalat ifall jag får jobbet?
- ganska tråkigt jobb
Det eventuella nya jobbet
- bättre lön men endast lite
- fin titel
-mer rörligt, längre arbetsväg
Det jag funderar över är att jag idag är deprimerad. Jobbar som vanligt men rätt slutkörd. Skulle det vara ett misstag att byta nu? Jag frågade min nuvarande arbetsgivare ifall de betalar halva min skolning, altså 25k. Borde jag betala tillbaka ifall jag får jobbet?
Om arbetsgivaren betalt för sin utbildning så är det för att de gynnas av att du får en högre kompetens. Du är inte skyldig något om du slutar.
Tjänstledighetsförordningen ger väl en 80% med full pensionsavsättning? Inte bibehållen lön och nergång i arbetstid?
Ja men om du får 20-30% högre lön kan du ju behålla din lön och jobba mindre. Som statligt anställd har du ett tvingande regelverk till din fördel.
Angående att ta tjänstledigt för att prova annan tjänst är det fullt normalt i staten och inget man tittar snett på. Inte enligt min erfarenhet i alla fall.
Det är dessutom en win-win. Minskar inlåsningseffekter och man får ibland tillbaka mer motiverade anställda som upptäckt att gräset inte är grönare.
Läskeblask
2021-06-14, 19:02
Om arbetsgivaren betalt för sin utbildning så är det för att de gynnas av att du får en högre kompetens. Du är inte skyldig något om du slutar.
Det var jag som tog initiativet altså frågade arbetsgivaren om de vill betala
Diomedea exulans
2021-06-14, 19:03
Det var jag som tog initiativet altså frågade arbetsgivaren om de vill betala
Erbjud dig inte att betala tillbaka om de inte ber om det.
Läskeblask
2021-06-14, 19:12
Erbjud dig inte att betala tillbaka om de inte ber om det.
Nä det vore ju dumt. Får bara lite dåligt samvete
Erbjud dig inte att betala tillbaka om de inte ber om det.
Och om de ber om det ska du heller inte betala för det. De har valt att investera i dig, det kan de inte kräva dig på pengar för oavsett hur du gör. Sen förstår jag att du har lite dåligt samvete och vill sköta det snyggt men du är inte betalningsskyldig (om ni inte har ett avtal där du lovat att jobba kvar viss tid efter utb men nu bryter mot det eller liknande)
Jag kommer passa på jobberbjudandet. Väldigt br aintervju, kände att jag vekrligen lirade bra med chefen men när jag vill sitter ner och reflekterar över vad som är viktigt så är det familj. Att börja pendla är inte aktuellt för, vare sig en rejäl löneäkning eller inte, då jag sitter nu i en position där pengarna är inte direkt ett problem.
På sätt och vis kan jag känna att det är en förlust då jag tror att det hade öppnat många dörrar men samtidigt.. i grunden är familjen viktigare.
Har f ö. ny intervju imorgon på annat jobb. Det är bra att vara "unik" inom sitt fält.
Läskeblask
2021-06-16, 12:17
Satans satan!!!! Kommit två nu två ggr i rad. Förbannade skitpiss. Nu trodde jag faktiskt att jag skulle få platsen. Igår verkade allt gått okej. Undrar själv vad det blev fast för finns inte många med samma erfarenhet som jag
Satans satan!!!! Kommit två nu två ggr i rad. Förbannade skitpiss. Nu trodde jag faktiskt att jag skulle få platsen. Igår verkade allt gått okej. Undrar själv vad det blev fast för finns inte många med samma erfarenhet som jag
Tråkigt att höra.. Tredje gången gillt?
Har du frågat rekryteraren varför?
Läskeblask
2021-06-16, 12:34
Tråkigt att höra.. Tredje gången gillt?
Har du frågat rekryteraren varför?
Första gången för att jag ej hade utbildning endast erfarenhet. Nu så vet jag ej men dom ville ha uppgifterna ifall det i framtiden kommer nåt passande. Själv tror jag att jag var för passiv. Jag frågade vad dom andra har för utbildning och jag hade mer erfarenhet än dom sett till skolning och arbetserfarenhet.
delta_mats
2021-06-16, 12:44
Första gången för att jag ej hade utbildning endast erfarenhet. Nu så vet jag ej men dom ville ha uppgifterna ifall det i framtiden kommer nåt passande. Själv tror jag att jag var för passiv. Jag frågade vad dom andra har för utbildning och jag hade mer erfarenhet än dom sett till skolning och arbetserfarenhet.
Det låter lite som att du måste bli bättre på att belysa din kunskap och erfarenhet, får intrycket av att det är den som du förlitar dig på då du inte har någon formell utbildning?
Du måste visa rekryterarna varför din kunskap och erfarenhet är eftertraktad på ett bättre sätt.
Första gången för att jag ej hade utbildning endast erfarenhet. Nu så vet jag ej men dom ville ha uppgifterna ifall det i framtiden kommer nåt passande. Själv tror jag att jag var för passiv. Jag frågade vad dom andra har för utbildning och jag hade mer erfarenhet än dom sett till skolning och arbetserfarenhet.
Fråga dom vad det var som gjorde att de valde en den rekryterade kandidaten framför dig, och vad dom ser att du hade behövt för att bli kandidat 1.
Då visar du intresse, vilket de kommer att plocka upp på samt du kommer trolgitvis få någon information om vad du behöver möjligen förbättra.
Ibland har man bara otur med.
Läskeblask
2021-06-16, 12:54
Det låter lite som att du måste bli bättre på att belysa din kunskap och erfarenhet, får intrycket av att det är den som du förlitar dig på då du inte har någon formell utbildning?
Du måste visa rekryterarna varför din kunskap och erfarenhet är eftertraktad på ett bättre sätt.
Ja nåt borde man göra. Största problemet är att när man söker försäljningsjobb/chef så borde man vara bra på att snacka. Jag är bra för jag vet en massa om branschen jag sökte till. Man måste lära sig att snacka bara
Läskeblask
2021-06-16, 12:57
Fråga dom vad det var som gjorde att de valde en den rekryterade kandidaten framför dig, och vad dom ser att du hade behövt för att bli kandidat 1.
Då visar du intresse, vilket de kommer att plocka upp på samt du kommer trolgitvis få någon information om vad du behöver möjligen förbättra.
Ibland har man bara otur med.
Man borde göra det men när man får samtalet så blir man sådär halvt sur/arg ,vilket man ej visar men aldrig minns man att man borde fråga
Man borde göra det men när man får samtalet så blir man sådär halvt sur/arg ,vilket man ej visar men aldrig minns man att man borde fråga
Finns inget som inte säger att du kan plocka upp telefonen och fråga nu. Det enda det skulel signalera är att du faktiskt vill något och vill bli bättre.
Do it.
Läskeblask
2021-06-16, 16:11
Ja man borde ju det. Iofs så andra plats är bättre än tionde så det blev säkert fast i nån liten grej, personligheten kanske. Endel lyckas få poäng genom personligheten men icke jag. Lite synd att det gått 5 semesterdagar till dessa intervjuer detta år.
Lite synd att det gått 5 semesterdagar till dessa intervjuer detta år.
Hur då, vad menar du?
Läskeblask
2021-06-17, 05:48
Hur då, vad menar du?
Varit tvungen att ta ledigt dom dagarna. Intervjuerna tagit runt 2 timmar eller mer och det har varit 2 st per arbetsplats och med körtiden så har det inte varit nån ide att gå till jobbet dom dagarna.
Ja nåt borde man göra. Största problemet är att när man söker försäljningsjobb/chef så borde man vara bra på att snacka. Jag är bra för jag vet en massa om branschen jag sökte till. Man måste lära sig att snacka bara
Helt ratt, lite ungefar som gym
Resultat kommer inte genom att trana, man maste ata och vila ocksa
Bortsett fran produktkunskaper inom forsaljning sa ar talformaga och personlighet minst lika viktigt :cool:
Jobbintervjuer ar ju lite som forsaljning, arbetsgivaren/rekryteraren vill salja jobbet till kandidater och kandidater vill salja sina erfarenheter
Finns inget som inte säger att du kan plocka upp telefonen och fråga nu. Det enda det skulel signalera är att du faktiskt vill något och vill bli bättre.
Do it.
Valdigt bra tips, man kan bara komma vinnande ur det har
Du fick inte jobbet den har gangen, men du har lart dig nanting nytt infor dina kommande intervjuer
Varit tvungen att ta ledigt dom dagarna. Intervjuerna tagit runt 2 timmar eller mer och det har varit 2 st per arbetsplats och med körtiden så har det inte varit nån ide att gå till jobbet dom dagarna.
Forhoppningsvis sa ar de har semesterdagarna en bra framtidsinvestering, visste inte att du ar ute efter nytt jobb... lycka till i fortsattningen!!
Läskeblask
2021-06-17, 10:46
Det som är surt är att i januari kan det finnas 3 jobb att söka, sen kan det räcka jävligt länge innan man stöter på nåt motsvarande så varje förlust svider.
Brofessorn
2021-06-17, 15:40
Vad är snitttiden för aktiv insats under en rekryteringsprocess egentligen? Jag är befinner mig i en handfull just nu, och det ser ungefär ut såhär:
1. Telefonsamtal ~15 min
2. Inledande intervju på ungefär 1 timme, mest socialt där man berättar om sig själv och höra dem tjöta om bolaget.
3. Arbetstest (kodning i mitt fall), där de uppskattar att man lägger ungefär 10 timmar.
4. Teknisk intervju ~1 timme
----------
12.15 h
Plus vad för hittepå som nu kommer senare.
Diomedea exulans
2021-06-17, 15:53
Helt ratt, lite ungefar som gym
Resultat kommer inte genom att trana, man maste ata och vila ocksa
Bortsett fran produktkunskaper inom forsaljning sa ar talformaga och personlighet minst lika viktigt :cool:
Jobbintervjuer ar ju lite som forsaljning, arbetsgivaren/rekryteraren vill salja jobbet till kandidater och kandidater vill salja sina erfarenheter
Nu har ju jag ingen ”riktig karriär”, men jag en uppfattning om vad som behövs för att skaffa en, och min uppfattning är att det citerade stämmer så jävla väl. När det gäller att ”lyckas” (inom citattecken, för vad fan betyder det egentligen att lyckas?) så gäller:
Politik > allt.
Och med ”politik” menar jag inte osexiga farbröder och tanter som har floskelfyllda debatter på teve, utan vidare bemärkelse, i betydelsen mellanmänskliga relationer och maktstrukturer. Vem som känner vem, vem som sagt vad till vem, vem som är skyldig vem vad, och framförallt, vem som är omtyckt och respekterad.
Med tanke på att det här är ett bodybuildingforum ligger det nära till hands att som fallstudie titta på en person jag själv är fascinerad av och har läst mycket om: Arnold Schwarzenegger, världens kanske mest lyckade person. Arnold kom inte dit han är idag för att han hade störst muskler. Och sannerligen inte för att han är bäst skådis eller kunnigast politiker. Utan för att han är en listig räv som kände rätt personer, sa rätt saker, tryckte på rätt knappar, odlade rätt relationer, ljög när det behövdes, och i allmänhet byggde upp ett fantastiskt varumärke av sig själv.
”It doesn’t matter how good you are at something if you don’t know how to market yourself”, har jag hört Arnold säga i en intervju.
Jag brukar även tänka på en person från mitt eget liv: en gång när jag pluggade till copywriter gick jag på en Tinderdejt med en tjej som jobbade som det där andra stora yrket inom reklam: art director. Det här var givetvis intressant för mig, eftersom jag gick på en skola där många av eleverna pluggade till AD, som det förkortas, och jag i allmänhet var nyfiken på branschen.
När jag frågade henne om hon hade utbildat sig reagerade hon nästan som om jag sagt något dumt, eftersom, menade hon, utbildning inte spelade någon som helst roll; det som spelade roll var att ”you’ve gotta hustle” (hon var engelskspråkig).
Hon gav mig ingen utförlig förklaring av vad ”hustle” innebär, men jag fattade intuitivt vad hon menade: att sköta politiken; snacka med rätt personer, ta plats vid rätt bord på rätt fest, knyta rätt kontakter, dra rätt sorts skämt, osv.
När jag frågade henne hur hon kommit över en fin lägenhet på Södermalm svarade hon samma sak: ”you’ve gotta hustle”.
Bland några av mina skolkamrater ansågs jag vara en av de mer talangfulla på skolan när det gällde att skriva och att hitta på kreativa idéer. Men jag hade alltid en oro över att min valda karriär skulle gå åt helvete iallafall, eftersom jag visste att jag var helt värdelös på politik/hustling. Jag har alltid varit en sån där som har stora problem att ens få en klasskamrat att sätta sig vid mitt bord i matsalen. Hade jag varit en rollspelskaraktär hade jag haft lågt Charisma-värde, som jag brukar säga. Denna oförmåga hade redan satt käppar i hjulet under utbildningen: jag var en av få elever som aldrig fick praktikplats. Så jag gjorde kanske rätt som hoppade av till slut.
Även mitt nuvarande jobb har jag fått via politik, närmare bestämt svågerpolitik. Min chef är släkt med mig.
Jag vet, ”sluta prata om dig själv”, men jag tyckte det illustrerade min poäng.
Läskeblask
2021-06-17, 16:24
Snitt-tiden på senaste intervjuerna:
samtal 10 min
intervju 1,5-2 timmar
intervju 1,5-2 timmar
Diomeda:Visst måste man visa framfötterna men låt säga att du studerar till ingenjör. Du kan endast visa vad du går för under arbetspraktikerna och hoppas dom tar dig efter skolan. I endel branscher där allakänner varandra mer eller mindre så kan du kanske på nåt sätt hoppa över till konkurenterna eller nån gammal kund kanske men dom flesta är tvugna att söka jobb från noll. Därför är jävligt svårt att få nåt dussinjobb. Arbetserfarenhet är allt. Sen så måste man göra olika cp-test ibland för att nån idiot tror sig få veta hurdan du är som människa. Vi är alla olika, endel har det som krävs: sociala, kan snacka och har nån slags utstrålning som andra saknar. Jag kan ärligt säga att jag börjat överdriva lite när jag berättar om vad jag gör. Inte ljuga direkt men får det att låta mer krävande än det är och jag är knappast den enda
Diomedea exulans
2021-06-17, 17:01
Diomeda:Visst måste man visa framfötterna men låt säga att du studerar till ingenjör. Du kan endast visa vad du går för under arbetspraktikerna och hoppas dom tar dig efter skolan. I endel branscher där allakänner varandra mer eller mindre så kan du kanske på nåt sätt hoppa över till konkurenterna eller nån gammal kund kanske men dom flesta är tvugna att söka jobb från noll. Därför är jävligt svårt att få nåt dussinjobb. Arbetserfarenhet är allt. Sen så måste man göra olika cp-test ibland för att nån idiot tror sig få veta hurdan du är som människa. Vi är alla olika, endel har det som krävs: sociala, kan snacka och har nån slags utstrålning som andra saknar. Jag kan ärligt säga att jag börjat överdriva lite när jag berättar om vad jag gör. Inte ljuga direkt men får det att låta mer krävande än det är och jag är knappast den enda
Jag förstår. Säkert olika för olika branscher. Alla jag känner som pluggat till civilingenjör har jobb som det; omvänt så känner jag ingen civilingenjör som inte har utbildning.
Sen kan kan säkert träna upp politik/hustling-skills.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.