Visa fullständig version : Lindra min oro över corona!
Först av allt; många som läser den här tråden kommer säkerligen tycka att jag är löjlig, bara borde "skärpa till mig", sluta vara en mes m.m. m.m. Men oavsett hur ni själva känner kring situationen så snälla acceptera att för mig är dom här känslorna högst verkliga och väldigt jobbiga att hantera. Oavsett hur obefogad min oro må vara så är oron i sig själv väldigt verklig.
Till saken; jag oroar mig väldigt mycket över att få covid, eller rättare sagt konsekvenserna av det. Jag tillhör inte någon riskgrupp, jag är 31 år gammal, fullt frisk och tar väldigt bra hand om min hälsa. Jag vet att dödsrisken för någon som mig är försvinnande liten och det är inte där min oro ligger. Det är symptom och biverkningar jag oroar mig för, i synnerhet långsiktiga. Vissa tycks få långsiktiga kognitiva och emotionella symptom, och problem med koncentrationen. Vissa hamnar i respirator, får långsiktiga problem med hjärta och lungor, får problem med minne, förlorar all energi etc.
Jag är bipolär, har ADD och studerar. Med andra ord har jag det tufft nog att hålla mig stabil och fokuserad redan som det. Men studierna är också min största passion och att inte kunna fortsätta med dom är något som skulle bli väldigt knäckande. Utöver detta är träningen min andra stora passion, och också en väldigt viktig del i att hantera mina psykiska problem. Att få långdragna symptom av den typ jag nämnt skulle med andra ord påverka min tillvaro väldigt negativt. Detta gör att jag upplever stark ångest och en konstant oro över corona som påverkar mitt välmående och livskvalité negativt.
Jag undviker i största möjliga mån media. Men ibland utsätts man för den ändå och dom få gånger jag gör det är det skrämselnyheter jag stöter på. Jag är väldigt mottaglig för yttre påverkan, trots att jag vet att media inte ger en korrekt bild av verkligheten. Media är ute efter sensationsnyheter och rapporterar hellre om dom enstaka extremfallen än dom övriga tusentals som inte blev svårt sjuka. Men att utsättas för dessa nyheter förstärker min gnagande oro och ångest över att jag ska bli svårt sjuk och hela mitt liv ska gå åt helvete i princip.
Jag vet att jag aldrig kan komma ifrån att risken faktiskt existerar även om jag distanserar mig och tillämpar alla åtgärder, verkligheten är vad den är, jag är inte ute efter förnekelse. Det jag hoppas på med den här tråden är bara att få en motvikt till den skeva bild som media presenterar. Media rapporterar extremfall och visar upp den lilla minoritet som råkar hamna i den sämsta änden av skalan och råkar sämst ut. Kan kollo hjälpa mig att få en mer nyanserad bild av verkligheten och lyfta den övriga delen av skalan med en majoritet av människor som inte blir totalförstörda av sjukdomen? Hjälp mig att förstå att riskerna för allvarliga komplikationer inte är så stora att det är befogat att gå runt med konstant oro och ångest..
Carlzzon85
2020-12-21, 07:59
Hej,
inget konstigt att oroa sig. Men du kanske bör prata med någon utbildad professionell terapeut om detta. Vi kan skriva vad vi tycker, men såvida man inte är psykolog eller epidemilog är det ju inte att lita på alla gånger.
Jag var själv väldigt sjuk 3 veckor i april. Det var för jävligt. Trodde ett tag jag skulle få långsiktiga skador, men har inte märkt av något än i alla fall. Det är ju väldigt individuellt.
Vet inte om det är någon tröst, men alla jag känner som blivit sjuka i corona sedan september har ftt väldigt milda symptom - mkt mildare än vi som blev sjuka i våras. Vet inte om det blivit svagare eller om det bara är slumpen.
Hej,
inget konstigt att oroa sig. Men du kanske bör prata med någon utbildad professionell terapeut om detta. Vi kan skriva vad vi tycker, men såvida man inte är psykolog eller epidemilog är det ju inte att lita på alla gånger.
Jag var själv väldigt sjuk 3 veckor i april. Det var för jävligt. Trodde ett tag jag skulle få långsiktiga skador, men har inte märkt av något än i alla fall. Det är ju väldigt individuellt.
Vet inte om det är någon tröst, men alla jag känner som blivit sjuka i corona sedan september har ftt väldigt milda symptom - mkt mildare än vi som blev sjuka i våras. Vet inte om det blivit svagare eller om det bara är slumpen.
Jag behöver inte nödvändigtvis expertutlåtanden från yrkesmän för att må bättre, anekdotiska berättelser precis som din gör stor nytta för mig. Den skeva bild jag har av situationen har målats upp av sensationsnyheter och anekdoter i sociala medier och jag vill bara få en motpol till detta för att slippa bli uppskrämd av en liten klick extrema berättelser som inte speglar verkligheten.
Att höra andra människor säga att vi inte befinner oss på kanten av armageddon, att livet fortfarande går på som vanligt för de allra flesta och att jag inte har en överhängande risk att få hela min tillvaro raserad varje gång jag kliver utanför dörren räcker långt för mig.
Jag är 36 och anser mig frisk och i bra form. Åkte på covid i våras och trodde jag skulle avlida. 40-42 graders feber dygnet runt i tre veckor, gick ner 12kg, svimmade då jag skulle på toa och la mig bara på golvet och spydde då jag försökte resa mig upp, hade en elefant på bröstet och gav helt ärligt upp sista dygnen och bara låg i sängen och trodde jag skulle avlida. Flera av kollegorna med liknande symtom hamnade på US men jag togs inte in då de inte hade plats då det var överfullt redan då. Så visst går det att bli ordentligt sjuk utan att tro sig vara i riskgruppen. Gör kanske inte saken bättre men jag var en av de som ansåg allt vara larv från början.
Diomedea exulans
2020-12-21, 08:57
Alla jag har känt som åkt på corona (fyra pers som jag kan komma på på rak arm) har upplevt det som en lätt förkylning.
Metakognitiv terapi, MCT, är viktigt i din verktygslåda. En terapi som har bra stöd i forskning:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28857347/
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0941950020300427
Jag känner ingen som drabbats än.
Jag är 36 och anser mig frisk och i bra form. Åkte på covid i våras och trodde jag skulle avlida. 40-42 graders feber dygnet runt i tre veckor, gick ner 12kg, svimmade då jag skulle på toa och la mig bara på golvet och spydde då jag försökte resa mig upp, hade en elefant på bröstet och gav helt ärligt upp sista dygnen och bara låg i sängen och trodde jag skulle avlida. Flera av kollegorna med liknande symtom hamnade på US men jag togs inte in då de inte hade plats då det var överfullt redan då. Så visst går det att bli ordentligt sjuk utan att tro sig vara i riskgruppen. Gör kanske inte saken bättre men jag var en av de som ansåg allt vara larv från början.
Kändes det där som ett givande inlägg i en tråd om någon som mår dåligt p.g.a. precis den sortens anekdoter, och efterfrågar speglingar av den andra änden av situationen? Finner du någon form av pervers glädje i att få människor som mår dåligt att må ännu sämre?
Jag är fullt medveten om att vissa blir rejält sjuka, det är väl ganska uppenbart utifrån topic att jag inte har missat detta faktum? Men jag mår dåligt av att det är dom enda man hör om och vill höra mer om alla dom som faktiskt inte blir det. Om du inte kan bidra med något konstruktivt kan du väl låta bli att kommentera?
Metakognitiv terapi, MCT, är viktigt i din verktygslåda. En terapi som har bra stöd i forskning:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28857347/
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0941950020300427
Mycket intressant, ska definitivt kolla upp detta närmare :)
Alla jag har känt som åkt på corona (fyra pers som jag kan komma på på rak arm) har upplevt det som en lätt förkylning.
Det är precis sånt här jag önskar att man hörde mer om. Nu kanske många andra hör mer om dessa exempel, jag har inget socialt liv att tala om och jag gissar att det är i normala vardsdiskussioner man hör om vardagsexemplen. Min kontakt med situationen består som sagt av internet och media, och deras tillhörande snedvridning av verkligheten..
Om det är till någon tröst så har jag, hela min familj, två klasskamrater och en kollega haft Covid, och inte för en enda har det varit värre än en vanlig förkylning eller bronkit. För min far och hans sambo så yttrade det sig endast i bortfall av smak och lukt. Sen är ju statistiken rätt lugnande om man inte är gammal och sjuk, då 1% av de som har gått bort i Sverige är under ålder 50 (ingen under 29) och 91% är 70+, och då kan man ju fråga sig vad den procenten hade för underliggande sjukdomar eller livsstil; var de rökare? Kraftigt överviktiga? På detta så verkar ju mörkertalet av antalet smittade vara väldigt stort.
Diomedea exulans
2020-12-21, 09:50
Det är precis sånt här jag önskar att man hörde mer om. Nu kanske många andra hör mer om dessa exempel, jag har inget socialt liv att tala om och jag gissar att det är i normala vardsdiskussioner man hör om vardagsexemplen. Min kontakt med situationen består som sagt av internet och media, och deras tillhörande snedvridning av verkligheten..
Bra. Dessa personer var mellan 25-40 och mellan extremt vältränade och ”normalt otränade”.
Jag kom förresten på att två av dem även hade två småbarn som fick corona (också med milda symptom).
Bra. Dessa personer var mellan 25-40 och mellan extremt vältränade och ”normalt otränade”.
Jag kom förresten på att två av dem även hade två småbarn som fick corona (också med milda symptom).
Om det är till någon tröst så har jag, hela min familj, två klasskamrater och en kollega haft Covid, och inte för en enda har det varit värre än en vanlig förkylning eller bronkit. För min far och hans sambo så yttrade det sig endast i bortfall av smak och lukt. Sen är ju statistiken rätt lugnande om man inte är gammal och sjuk, då 1% av de som har gått bort i Sverige är under ålder 50 (ingen under 29) och 91% är 70+, och då kan man ju fråga sig vad den procenten hade för underliggande sjukdomar eller livsstil; var de rökare? Kraftigt överviktiga? På detta så verkar ju mörkertalet av antalet smittade vara väldigt stort.
Det är precis sånna här historier jag vill höra. Även om jag är väldigt vetenskapligt lagd kan jag inte hjälpa att jag rent emotionellt fortfarande påverkas starkt även av anekdotiska berättelser och sånt här blir lite som ett "motgift" till all negativ skit man får höra. Tack för era inlägg :)
Kändes det där som ett givande inlägg i en tråd om någon som mår dåligt p.g.a. precis den sortens anekdoter, och efterfrågar speglingar av den andra änden av situationen? Finner du någon form av pervers glädje i att få människor som mår dåligt att må ännu sämre?
Jag är fullt medveten om att vissa blir rejält sjuka, det är väl ganska uppenbart utifrån topic att jag inte har missat detta faktum? Men jag mår dåligt av att det är dom enda man hör om och vill höra mer om alla dom som faktiskt inte blir det. Om du inte kan bidra med något konstruktivt kan du väl låta bli att kommentera?
Mycket intressant, ska definitivt kolla upp detta närmare :)
Jag jobbar i vården så träffat flera som blivit rejält sjuka, halva min bekantskapskrets tar hand om folk på IVA som ligger i respiratorer. Jag känner ännu fler som inte blivit märkbart sjuka alls.
Vad jag menar är att din oro faktiskt är att ta på allvar. Du har ingen aning om hur du reagerar förens du faktiskt är smittad.
Jag, min man och sannolikt vår treåring blev sjuka i november. Vi hade varierande grad av feber men bara en bit över 39 grader. Det höll i sig någon vecka, för barnet ett par dagar. Det som var jobbigast var att det till och från var lite jobbigare att andas, som att 20% av kapaciteten var borta, och att jag fick så himla ont i ryggen. Hade en del hosta också som höll i sig länge, och sitter fortfarande lite kvar. På onsdag ska jag testa antikroppar. Ovärt om man inte har efter en månads sjukdom....
Vi vuxna är före detta rätt okej tränade men med högt bmi. Nu skulle jag säga att vi nog är som en lat medelsvensson.
Men, in alles hade jag inte en enda sjukdag från jobbet utan kunde hålla hemarbetet flytande med lite flex. Det var lite värre än en vanlig förkylning men inte alltför besvärligt.
Jag jobbar i vården så träffat flera som blivit rejält sjuka, halva min bekantskapskrets tar hand om folk på IVA som ligger i respiratorer. Jag känner ännu fler som inte blivit märkbart sjuka alls.
Vad jag menar är att din oro faktiskt är att ta på allvar. Du har ingen aning om hur du reagerar förens du faktiskt är smittad.
Finns det någonting i mitt inlägg som antyder att jag inte är medveten om detta? Finns det något som tyder på att jag är så verklighetsfrånvarande att jag behöver påminnas om det?
Min oro leder enbart till negativa konsekvenser för mig. Jag går runt och tycker skolan och träningen känns på gränsen till meningslösa därför att jag är rädd att jag vilket ögonblick som helst ska förlora båda. Vad tänker du att det ska komma för positivt ur att du försöker uppmuntra denna oro? Jag tar situationen på största allvar. Jag tar hand om mitt immunförsvar, lever i självisolering, undviker affärer, tvättar händerna och använder mask, och jag har inga som helst planer på att sluta med något av detta bara för att någon ger några tröstande ord kring min ångest. Menar du att det finns något konstruktivt för mig att hämta ur att få höra att jag borde gå runt och oroa mig?
Finns det någonting i mitt inlägg som antyder att jag inte är medveten om detta? Finns det något som tyder på att jag är så verklighetsfrånvarande att jag behöver påminnas om det?
Min oro leder enbart till negativa konsekvenser för mig. Jag går runt och tycker skolan och träningen känns på gränsen till meningslösa därför att jag är rädd att jag vilket ögonblick som helst ska förlora båda. Vad tänker du att det ska komma för positivt ur att du försöker uppmuntra denna oro? Jag tar situationen på största allvar. Jag tar hand om mitt immunförsvar, lever i självisolering, undviker affärer, tvättar händerna och använder mask, och jag har inga som helst planer på att sluta med något av detta bara för att någon ger några tröstande ord kring min ångest. Menar du att det finns något konstruktivt för mig att hämta ur att få höra att jag borde gå runt och oroa mig?
Du har rätt. Jag är inte tillräckligt kvalificerad för att hjälpa dig. Mitt råd blir att vända dig till en instans som har kompetens för det.
Jag kan bara säga hur verkligheten ser ut men vad du verkar ha problem med är att tackla den på korrekt sätt och det behöver du nog mer professionell hjälp med än vad du får från Kolozzeum av vad jag kan utläsa.
Med tanke på dina diagnoser borde du väl ha kontakt med sjukvården? Så vänd dig dit och få ledsagning.
Carlzzon85
2020-12-21, 11:04
Jag behöver inte nödvändigtvis expertutlåtanden från yrkesmän för att må bättre, anekdotiska berättelser precis som din gör stor nytta för mig. Den skeva bild jag har av situationen har målats upp av sensationsnyheter och anekdoter i sociala medier och jag vill bara få en motpol till detta för att slippa bli uppskrämd av en liten klick extrema berättelser som inte speglar verkligheten.
Att höra andra människor säga att vi inte befinner oss på kanten av armageddon, att livet fortfarande går på som vanligt för de allra flesta och att jag inte har en överhängande risk att få hela min tillvaro raserad varje gång jag kliver utanför dörren räcker långt för mig.
Som sagt, jag känner till ca 15 pers som fått corona. 4 av dessa fick allvarliga skador, men de var sjuka innan också och hade hälsoproblem. En av dessa dog, men denna person har varit väldigt sjuk måga år.
De övriga 11, inklusive mig själv, mår hur bra som helst efter skiten (som med vilken sjukdom som helst typ). AV oss 11 är jag den som fått det värst. Det blev så pass illa att ambulansen fick komma hem till mig. Men mår prima idag. Springer 10km på 55 min och gymmar 4-6 ggr per vecka. Upplever inga problem alls. Tog dock ca 3-4 veckor att återhämta sig 100%.
Alla andra 10 jag känner däremot var knappt sjuka ens. Ena killen hade inte ens symptom. Han testade sig pga. en av hans vänner fick symptom och de hade umgåtts en hel del. Det visade sig att han hade viruset men mådde bra. Och den killen äter onyttigt, röker, super och tränar aldrig. Är dessutom typ 45 år. Det jobbigaste för honom var att sitta hemma utan symptom 14 dagar.
Du har rätt. Jag är inte tillräckligt kvalificerad för att hjälpa dig. Mitt råd blir att vända dig till en instans som har kompetens för det.
Jag kan bara säga hur verkligheten ser ut men vad du verkar ha problem med är att tackla den på korrekt sätt och det behöver du nog mer professionell hjälp med än vad du får från Kolozzeum av vad jag kan utläsa.
Med tanke på dina diagnoser borde du väl ha kontakt med sjukvården? Så vänd dig dit och få ledsagning.
Jag känner till den extrema sidan av situationen och efterfrågar anekdoter från den övriga delen eftersom den lilla klicken extremfall jag får höra om inte speglar verkligheten på ett korrekt sätt. Din idé om att berätta om hur "verkligheten ser ut" är att fortsätta berätta om den lilla extrema sida jag redan känner till och förstärka min vinklade bild.
Mitt problem är inte verkligheten, mitt problem är att jag bara får se en så liten del av den att jag inte ser verkligheten i ett korrekt perspektiv. Så jag efterfrågar anekdoter från den delen jag inte ser. På vilket sätt skulle det kräva professionell hjälp? På vilket sätt skulle inte Kolozzeum kunna bidra med detta? Jag har redan fått flera jättebra inlägg i tråden som får mig att må bättre, t.ex. det ovanstående från Carlzzon85. Den enda som inte bidragit med något konstruktivt i tråden är du.
Man kan ju ha otur också, även om det är liten risk.
Jag hade Corona för ca ett halvår sedan och känner mig inte återhämtad mentalt. Minnet sviker, svårt att hitta ord och känner mig allmänt trög och smått efterbliven.
Man kan ju ha otur också, även om det är liten risk.
Jag hade Corona för ca ett halvår sedan och känner mig inte återhämtad mentalt. Minnet sviker, svårt att hitta ord och känner mig allmänt trög och smått efterbliven.
Tack för upplysningen, detta hade jag ju uppenbarligen inte den blekaste aning om.
Diomedea exulans
2020-12-21, 12:29
Ännu en positiv historia (typ):
Jag känner en kvinna som:
- Är 75 år.
- Bor mitt i Stockholm.
- Har allvarliga lungproblem (flåsar efter att hon knutit skorna, typ).
- Har hjärtproblem.
Och ändå lever (jag ser livstecken från henne ibland på internet).
BelowAverage
2020-12-21, 13:05
Vi hör ju mycket om de värsta fallen, tänk på att sjukdomen drabbar hela världen och att (med väldigt stor sannolikhet) har flera hundra miljoner människor i väst smittats men information sprids mest om de sjukaste. Massor får covid-19 utan att ens märka det.
Jag hade symtom som en värre förkylning tidigare i år, något som jag aldrig brukar ha problem med annars. Fick också försämrad smaksine i en vecka eller två, vilket efteråt på gott och ont snabbt återgick till att mat och godis är gott igen. Gjorde dock ett test och testade negativt så det kanske inte var covid-19, men med tanke på symtomen, närstående till mig som också var förkylda i samma veva och testens dåliga precision lutar jag åt att det var covid-19.
Jag personligen tycker det är löjligt att oroa sig över covid-19 till den grad som folk gör, men om det är någon tröst så har du samma reaktion som till synes majoriteten av västvärlden, så det kanske är naturligt. Dessutom är det inte rent praktiskt så himla mycket man kan göra. Visst, här i Sverige kan vi bunkra upp mat, leva på sparade pengar och dricka vatten ur kranen i hardcore isolering. Man man behöver oftast gå till jobb, skola och för den delen träffa folk för att inte må skit eller krascha sitt liv. Och ute bland folk är det mest håll avstånd, mask hjälper antagligen lite, pilla dig inte i ansiktet. Går liksom inte att göra mycket mer, tror det kan hjälpa oron att försöka ifrånsäga sig lite kontrollbehov.
Tänk på att undvika att pilla dig i ansiktet när du är ute bland folk och att tvätta händerna när du kommer hem, där kan du klia ögon bäst du vill :)
Nästan garanterat blir du inte infekterad genom hudkostymen så enda vägen är om du typ andas in något eller pillar på slemhinnor med virus på händerna.
En till kanske bekväm tanke är att det spelar roll hur mycket virus du utsätts för. Har du någon lite puttinuttig viruspartikel som flyger runt i luften som du andas in får du antagligen lindriga symtom eller märker ingenting då virus propagerar exponentiellt och det fick så lite att starta med.
Vi hör ju mycket om de värsta fallen, tänk på att sjukdomen drabbar hela världen och att (med väldigt stor sannolikhet) har flera hundra miljoner människor i väst smittats men information sprids mest om de sjukaste. Massor får covid-19 utan att ens märka det.
Jag hade symtom som en värre förkylning tidigare i år, något som jag aldrig brukar ha problem med annars. Fick också försämrad smaksine i en vecka eller två, vilket efteråt på gott och ont snabbt återgick till att mat och godis är gott igen. Gjorde dock ett test och testade negativt så det kanske inte var covid-19, men med tanke på symtomen, närstående till mig som också var förkylda i samma veva och testens dåliga precision lutar jag åt att det var covid-19.
Jag personligen tycker det är löjligt att oroa sig över covid-19 till den grad som folk gör, men om det är någon tröst så har du samma reaktion som till synes majoriteten av västvärlden, så det kanske är naturligt. Dessutom är det inte rent praktiskt så himla mycket man kan göra. Visst, här i Sverige kan vi bunkra upp mat, leva på sparade pengar och dricka vatten ur kranen i hardcore isolering. Man man behöver oftast gå till jobb, skola och för den delen träffa folk för att inte må skit eller krascha sitt liv. Och ute bland folk är det mest håll avstånd, mask hjälper antagligen lite, pilla dig inte i ansiktet. Går liksom inte att göra mycket mer, tror det kan hjälpa oron att försöka ifrånsäga sig lite kontrollbehov.
Tänk på att undvika att pilla dig i ansiktet när du är ute bland folk och att tvätta händerna när du kommer hem, där kan du klia ögon bäst du vill :)
Nästan garanterat blir du inte infekterad genom hudkostymen så enda vägen är om du typ andas in något eller pillar på slemhinnor med virus på händerna.
En till kanske bekväm tanke är att det spelar roll hur mycket virus du utsätts för. Har du någon lite puttinuttig viruspartikel som flyger runt i luften som du andas in får du antagligen lindriga symtom eller märker ingenting då virus propagerar exponentiellt och det fick så lite att starta med.
Det är lite det där jag syftar på. Det finns inget nyhetsvärde i att rapportera om hundra miljoner människor som fick lite förkylningssymptom och sen levde vidare som vanligt. Det man lyfter fram är ju det som skapar rubriker, och då är det ju dom avvikande extremfallen. Men p.g.a. hur mitt liv ser ut är det bara dom fallen jag hör om och även om jag vet att det är en vinklad bild framkallar den ändå oroskänslor, då känslor ju tyvärr inte alltid helt rationella.
Jag är medveten om att min rädsla är både löjlig och överdriven, och det är ju lite där problemet ligger. Rädslan borde idealt stå i proportion till hotet, vilket det verkligen inte gör för mig. Eller rättare sagt, den står väl i proportion till det katastrofscenario jag har målat upp, men det scenariot står i sin tur inte i proportion till verkligheten.
När det gäller åtgärder så gör jag redan det jag kan göra. Jag är väldigt introvert och levde ganska isolerat sen innan, pandemin har bara gett mig en legitim ursäkt att undvika människor, så jag håller mig socialt isolerad. Den enda gången jag öht vistas inomhus med andra människor är när jag besöker min flickvän två gånger i månaden (som också är en enstöring). Att undvika att pilla i ansiktet/på slemhinnor gjorde jag redan långt innan pandemin och tvätta händerna gör jag alltid regelbundet. Min risk att bli smittad är egentligen relativt sett väldigt låg, vilket egentligen bara gör min oro mer befängd, men som jag sa; rationella tankar och emotionella responser är ju inte alltid nödvändigtvis så strikt länkade som jag kanske skulle önska..
Om du är orolig så:
Häng inte med folk som har symptom och häng inte själv med folk om du har symptom.
Ta hand om sömnen, kosten och kosttillskotten. D-vitamin, R-ALA och zink är bra. Lägg till c-vitamin om du har symptom.
Undvik kollektivtrafik och offentliga toaletter.
Gör bort din shopping då det är lågt tryck i butikerna och använd gärna engångshandskar.
Peta dig inte i ögonen, näsan och munnen före du steriliserat händera.
Sätt det i system så kan du ägna ALL din tid åt att inte oroa dig. Att konstant oroa sig är flera magnituder skadligare för hälsan än att utsättas för corona.
fabiansthlm
2020-12-21, 13:26
Det är inte många som oroar sig för influensa som vi vaccinerat befolkningen mot i många år samt har en viss immunitet emot. Trots det skördar den upp till 60k dödsfall/år i USA.
(https://www.cdc.gov/flu/about/burden/index.html)
Alltid svårt att jämföra iom helt olika förutsättningar och man ska inte ignorera att vissa blir svårt sjuka i Covid-19, det är ett nytt virus.
Antal fall/cases skulle jag försöka bortse ifrån då det är frågetecken vad PCR-testerna verkligen fångar upp (antal cykler, vilka primers, vilka genom(er) söker man mot osv osv)).
En dos utvalt skrämmande reportage från tabloider som ger klick hjälper ju inte oron direkt.
Lösning över tid:
Sluta läs nyheter
Fortsätt leva så hälsosamt du kan
Prova ngn form av meditation/Yoga Nidra
Vill du ha tips på hur du för explicit för stunden kan minska stresspåslag/oro så återkom.
Sluta läs nyheter
Fortsätt leva så hälsosamt du kan
Prova ngn form av meditation/Yoga Nidra
:thumbup:
Om du är orolig så:
Häng inte med folk som har symptom och häng inte själv med folk om du har symptom.
Ta hand om sömnen, kosten och kosttillskotten. D-vitamin, R-ALA och zink är bra. Lägg till c-vitamin om du har symptom.
Undvik kollektivtrafik och offentliga toaletter.
Gör bort din shopping då det är lågt tryck i butikerna och använd gärna engångshandskar.
Peta dig inte i ögonen, näsan och munnen före du steriliserat händera.
Sätt det i system så kan du ägna ALL din tid åt att inte oroa dig. Att konstant oroa sig är flera magnituder skadligare för hälsan än att utsättas för corona.
Jag gör redan alla dom sakerna och jag hänger inte med folk alls och vistas aldrig öht i affärer, jag sköter allt mitt handlande online.
Att oro och ältande är skadligt för hälsan är jag väl medveten om, men det funkar ju tyvärr inte riktigt så att jag bara kan säga till mig själv "oroa sig är dåligt, sluta" och poff så är oron bortblåst.. Jag försöker hitta sätt att minska/hantera oron och den här tråden är en del i processen.
Det är inte många som oroar sig för influensa som vi vaccinerat befolkningen mot i många år samt har en viss immunitet emot. Trots det skördar den upp till 60k dödsfall/år i USA.
(https://www.cdc.gov/flu/about/burden/index.html)
Alltid svårt att jämföra iom helt olika förutsättningar och man ska inte ignorera att vissa blir svårt sjuka i Covid-19, det är ett nytt virus.
Antal fall/cases skulle jag försöka bortse ifrån då det är frågetecken vad PCR-testerna verkligen fångar upp (antal cykler, vilka primers, vilka genom(er) söker man mot osv osv)).
En dos utvalt skrämmande reportage från tabloider som ger klick hjälper ju inte oron direkt.
Lösning över tid:
Sluta läs nyheter
Fortsätt leva så hälsosamt du kan
Prova ngn form av meditation/Yoga Nidra
Vill du ha tips på hur du för explicit för stunden kan minska stresspåslag/oro så återkom.
Already doing all of the above :) Jag har inte tittat på ett nyhetsprogram eller läst en dagstidning på flera år, men att helt undvika varenda rubrik kring ett så stort ämne i dessa internetets tider är bara inte praktiskt möjligt. Och de få man ändå utsätts för är just som du säger skrämselreportagen..
Leva hälsosamt gör jag. Nykterist, nikotinfri, tränar/motionerar dagligen, mycket grönsaker, ingen skräpmat, kallduschar och meditation både morgon och kväll.
wintersnowdrift
2020-12-21, 14:41
Jag personligen oroar mig mer för vilka långsiktiga konsekvenser nedstängningar och andra kortsiktiga politiska handlingar får på samhället och folkhälsan hos de grupper som inte dör av covid-19 (dvs friska människor under 70 år). Makten vill fortsätta ha makten och därmed måste man blidka opinionen - som vill ha "action" och hårda tag för att slippa ta eget ansvar och/eller stilla sin oro genom att "någon annan gör något". Detsamma gäller media.
Jag tycker att BelowAverage skrev ett bra inlägg. Vidta de åtgärder du kan för att inte själv bli smittad, och försök fokusera din energi på din träning och dina studier.
skyffelmördarn
2020-12-21, 14:50
Alla jag har känt som åkt på corona (fyra pers som jag kan komma på på rak arm) har upplevt det som en lätt förkylning.
Problemet med det här argumentet är ju att alla har olika förkylningar, jag får riktigt svåra "mancolds" när jag blir förkyld.
Qg-md8geRkU
Lukt och smak försvinner direkt och jag mår generellt sett skit. Är ganska övertygad om att skulle jag få CV19 så är jag illa ute.
fabiansthlm
2020-12-21, 15:02
Jag gör redan alla dom sakerna och jag hänger inte med folk alls och vistas aldrig öht i affärer, jag sköter allt mitt handlande online.
Att oro och ältande är skadligt för hälsan är jag väl medveten om, men det funkar ju tyvärr inte riktigt så att jag bara kan säga till mig själv "oroa sig är dåligt, sluta" och poff så är oron bortblåst.. Jag försöker hitta sätt att minska/hantera oron och den här tråden är en del i processen.
Already doing all of the above :) Jag har inte tittat på ett nyhetsprogram eller läst en dagstidning på flera år, men att helt undvika varenda rubrik kring ett så stort ämne i dessa internetets tider är bara inte praktiskt möjligt. Och de få man ändå utsätts för är just som du säger skrämselreportagen..
Leva hälsosamt gör jag. Nykterist, nikotinfri, tränar/motionerar dagligen, mycket grönsaker, ingen skräpmat, kallduschar och meditation både morgon och kväll.
Kallduschar höjer ditt andrenalinpåslag och är bra om man vill lära kroppen att hantera påslaget (samt aktivera immunförsvaret).
Men har du, som det låter, mer kronisk oro skulle jag göra motsatsen tex meditera(vilket du gör) eller Yoga Nidra. Särskilt som det Med kallduschar inte lindrat din oro märkbart, testa utan några veckor?
Ge denna podcast med Andrew Huberman (https://en.wikipedia.org/wiki/Andrew_D._Huberman) 1.5 timme av ditt liv . Han tar upp fler konkreta saker du lätt kan införa i ditt liv varje dag för just stress (läs: oro) och optimal mental hälsa:
https://www.youtube.com/watch?v=dFYdMh7y_RQ
Jag personligen oroar mig mer för vilka långsiktiga konsekvenser nedstängningar och andra kortsiktiga politiska handlingar får på samhället och folkhälsan hos de grupper som inte dör av covid-19 (dvs friska människor under 70 år). Makten vill fortsätta ha makten och därmed måste man blidka opinionen - som vill ha "action" och hårda tag för att slippa ta eget ansvar och/eller stilla sin oro genom att "någon annan gör något". Detsamma gäller media.
Jag tycker att BelowAverage skrev ett bra inlägg. Vidta de åtgärder du kan för att inte själv bli smittad, och försök fokusera din energi på din träning och dina studier.
Självklart är det ett problem och vilka de långsiktiga konsekvenserna blir får tiden utvisa. Jag är övertygad om de att riktigt allvarliga konsekvenserna av pandemin för mänskligheten i stort inte kommer visa sig än på flera år. Men för mig här och nu är det att bli smittad och få allvarliga symptom som skulle påverka mitt liv väldigt negativt, och det är där oroskänslorna ligger för mig personligen.
Det är precis det jag gör. Jag tar hand om mig själv och jag fokuserar på sakerna jag tycker om att göra, men den där gnagande oron är ju ändå ett jobbigt distraktionsmoment. Och bara en så enkel grej som att läsa inläggen här med lite exempel från andra änden av sjukdomsskalan hjälper verkligen.
Läs IFR studier, i din åldersgrupp är risken att avlida av covid 0.02-0.1% mellan tumme o pekfinger
https://swprs.org/studies-on-covid-19-lethality/
wintersnowdrift
2020-12-21, 15:52
Självklart är det ett problem och vilka de långsiktiga konsekvenserna blir får tiden utvisa. Jag är övertygad om de att riktigt allvarliga konsekvenserna av pandemin för mänskligheten i stort inte kommer visa sig än på flera år. Men för mig här och nu är det att bli smittad och få allvarliga symptom som skulle påverka mitt liv väldigt negativt, och det är där oroskänslorna ligger för mig personligen.
Det är precis det jag gör. Jag tar hand om mig själv och jag fokuserar på sakerna jag tycker om att göra, men den där gnagande oron är ju ändå ett jobbigt distraktionsmoment. Och bara en så enkel grej som att läsa inläggen här med lite exempel från andra änden av sjukdomsskalan hjälper verkligen.
Jag menade mitt inlägg mer som ett argument för dina demoner att ta del av. Åtgärderna mot covid-19 och stämningen i samhället förstärker onekligen bilden av att det är en pestepidemi utan antibiotika vi har att göra med, men så är ju inte fallet. Mycket av det som görs och rapporteras om är i allra högsta grad politiskt motiverat.
Men jag förstår att du är orolig, hoppas att det lättar!
Läs IFR studier, i din åldersgrupp är risken att avlida av covid 0.02-0.1% mellan tumme o pekfinger
https://swprs.org/studies-on-covid-19-lethality/
Att dödsrisken är försvinnande liten är jag medveten om, men det är inte riktigt där min oro ligger. Det handlar mer om att jag ska få långdragna symptom av som hindrar mig från att göra det jag älskar och rör till min mentala hälsa.
Jag menade mitt inlägg mer som ett argument för dina demoner att ta del av. Åtgärderna mot covid-19 och stämningen i samhället förstärker onekligen bilden av att det är en pestepidemi utan antibiotika vi har att göra med, men så är ju inte fallet. Mycket av det som görs och rapporteras om är i allra högsta grad politiskt motiverat.
Men jag förstår att du är orolig, hoppas att det lättar!
Ahh, det var jag som missförstod. Men där har du definitivt en poäng. Ser man till dom motiverande drivkrafterna bakom mycket av det som händer och rapporteras just nu så är ju själva hälsoeffekterna av viruset nog i praktiken en ganska oansenlig faktor om man jämför med politik och ekonomiska motiv. Definitivt värt att påminna mig själv om emellanåt :)
Min äldsta dotter fick bekräftad Covid förra veckan. Hon var hostig ett par dagar men inte direkt påverkad i övrigt. Jag var lite seg i kroppen och sprang min 7-kmrunda lite långsammare än vanligt innan jag tog det lugnt i ett par dagar pga trötthet. Lite lätt huvudvärk, förkylningssymtom. Nu är det väl mer elller mindre över, tänkte börja träna igen om ett par dagar. Sambo och andra barnet hade liknande symtom också och ingen har blivit särskilt påverkad.
Att dödsrisken är försvinnande liten är jag medveten om, men det är inte riktigt där min oro ligger. Det handlar mer om att jag ska få långdragna symptom av som hindrar mig från att göra det jag älskar och rör till min mentala hälsa.
Ahh, det var jag som missförstod. Men där har du definitivt en poäng. Ser man till dom motiverande drivkrafterna bakom mycket av det som händer och rapporteras just nu så är ju själva hälsoeffekterna av viruset nog i praktiken en ganska oansenlig faktor om man jämför med politik och ekonomiska motiv. Definitivt värt att påminna mig själv om emellanåt :)
Utan att ha läst någon statistik är det förmodligen lika liten risk att drabbas av det som att dö.
Jag vet inte om det hjälper men din psykiska ohälsa är betydligt farligare än covid. Gissningsvis efter överslagsräkning har under 0,5% av alla covidsjuka i Sverige fått IVA-vård (de absolut flesta 50-80) så vad ispåse säger att man ser på IVA/sjukhuset är inte "verkligheten" utan bara en spillra av den. Tråkigt ändå såklart. Långtids-covid är säkert en massa olika saker där psykiska faktorer säkert spelar in. Covidepidemin är allvarlig och leder till konsekvenser för hela samhället och för vissa enskilda individer men det är ju ingen stor risk för allvarlig sjukdom hos en enskild individ.
Första steget är ju att inse att rädslan är irrationell vilket såklart är svårt i mediaklimatet som råder och vad som skrivs på nätet.
fabiansthlm
2020-12-21, 16:53
Jag vet inte om det hjälper men din psykiska ohälsa är betydligt farligare än covid. Gissningsvis efter överslagsräkning har under 0,5% av alla covidsjuka i Sverige fått IVA-vård (de absolut flesta 50-80) så vad ispåse säger att man ser på IVA/sjukhuset är inte "verkligheten" utan bara en spillra av den. Tråkigt ändå såklart. Långtids-covid är säkert en massa olika saker där psykiska faktorer säkert spelar in. Covidepidemin är allvarlig och leder till konsekvenser för hela samhället och för vissa enskilda individer men det är ju ingen stor risk för allvarlig sjukdom hos en enskild individ.
Första steget är ju att inse att rädslan är irrationell vilket såklart är svårt i mediaklimatet som råder och vad som skrivs på nätet.
Bra sammanfattat tycker jag!
BelowAverage
2020-12-21, 17:26
Jag som har lite mörk / dålig humor har redan kommit på mig själv med att skämta om "tänk om covid-19 skulle få vården att sluta fungera!" underförstått att delar av vården är mer eller mindre spel för gallerierna redan i dagsläget.
Det som överlag fungerar är sjukhus- och akutvård samt hemtjänst, slutenvård emellanåt. Öppenvården är redan ett dåligt skämt och det är mer eller mindre praxis att har man ett pressande behov av vård men som inte är livshotande är det akuten snarare än vårdcentralen man bör besöka om man vill få något gjort.
Apropå tanken om hur taskig pandemi skulle kunna bli strået som knäcker kamelens rygg, tänker jag att kamelen sitter redan i rullstol och förändringen skulle inte bli särskilt stor för vanligt folk. Långtidssjuka / äldre med stort vårdbehov är de som skulle påverkas märkbart tror jag, svensson skulle kunna tuffa på i vanlig ordning.
Jag tycker att BelowAverage skrev ett bra inlägg. Vidta de åtgärder du kan för att inte själv bli smittad, och försök fokusera din energi på din träning och dina studier.
Nämen man tackar. Du är också fin fastän du har fel ibland.
Strax efter mitt skrev Klein och fabian mer konkreta tips med mindre ordbajseri.
Kallduschar höjer ditt andrenalinpåslag och är bra om man vill lära kroppen att hantera påslaget (samt aktivera immunförsvaret).
Men har du, som det låter, mer kronisk oro skulle jag göra motsatsen tex meditera(vilket du gör) eller Yoga Nidra. Särskilt som det Med kallduschar inte lindrat din oro märkbart, testa utan några veckor?
Ge denna podcast med Andrew Huberman (https://en.wikipedia.org/wiki/Andrew_D._Huberman) 1.5 timme av ditt liv . Han tar upp fler konkreta saker du lätt kan införa i ditt liv varje dag för just stress (läs: oro) och optimal mental hälsa:
https://www.youtube.com/watch?v=dFYdMh7y_RQ
Missade detta inlägg i förbifarten. Men kallduscharna hjälper mig i allra högsta grad på väldigt många punkter, dom är ett av de mer kraftfulla verktygen jag har i kittet för min mentala hälsa och välmående. Och lindrar oro gör dom i den mån att dom begränsar det fysiologiska stresspåslaget, men dom kognitiva tankemönstren som ligger och gnager påverkas ju inte på samma sätt. Och där kommer meditationen in precis som du säger, och den har hjälpt enormt även om det kanske inte låter så i den här tråden. Nog för att jag mår dåligt och oroar mig fortfarande, men innan jag upptäckte meditation var jag öht inte en fungerande människa och det var redan långt innan pandemin med dess tillhörande orosmoment.
Sen gör en så enkel grej som den här tråden stor nytta för mig. Jag är som sagt väldigt mottaglig för sånt jag läser och att aktivt mata hjärnan med lite korta berättelser om personer som blivit sjuka och inte fått drastiska konsekvenser gör stor skillnad. Ett ganska simpelt men ändå effektivt redskap.
Podden ska jag definitivt kolla, i synnerhet då jag alltid haft ett intresse för kognitiv neurovetenskap :)
Min äldsta dotter fick bekräftad Covid förra veckan. Hon var hostig ett par dagar men inte direkt påverkad i övrigt. Jag var lite seg i kroppen och sprang min 7-kmrunda lite långsammare än vanligt innan jag tog det lugnt i ett par dagar pga trötthet. Lite lätt huvudvärk, förkylningssymtom. Nu är det väl mer elller mindre över, tänkte börja träna igen om ett par dagar. Sambo och andra barnet hade liknande symtom också och ingen har blivit särskilt påverkad.
Yes, yes, good! Precis sånt jag vill höra :)
Jag vet inte om det hjälper men din psykiska ohälsa är betydligt farligare än covid. Gissningsvis efter överslagsräkning har under 0,5% av alla covidsjuka i Sverige fått IVA-vård (de absolut flesta 50-80) så vad ispåse säger att man ser på IVA/sjukhuset är inte "verkligheten" utan bara en spillra av den. Tråkigt ändå såklart. Långtids-covid är säkert en massa olika saker där psykiska faktorer säkert spelar in. Covidepidemin är allvarlig och leder till konsekvenser för hela samhället och för vissa enskilda individer men det är ju ingen stor risk för allvarlig sjukdom hos en enskild individ.
Första steget är ju att inse att rädslan är irrationell vilket såklart är svårt i mediaklimatet som råder och vad som skrivs på nätet.
Ska man vara lite realistisk så är jag fullt medveten om att jag utsätts för åtminstone ett dussin riskfaktorer dagligen som är mer sannolika att ge mig konsekvenser än covid.
Men det är just dom där skräckhistorierna som stått för min enda bild av situationen eftersom internet är min enda kontakt med omvärlden och precis som du säger får man då en bild som inte är representativ för den större situationen.
Det är det där första steget jag försöker jobba på. Min rädsla är väl rationell i den mån att den är proportionerlig mot de katastrofscenarios jag har målat upp mentalt. Problemet blir ju när man oroa sig över ett extremt osannolikt scenario och missar hur liten risken är att det faktiskt ska inträffa..
delta_mats
2020-12-21, 18:46
Oroar du dig lika mycket för andra sjukdomar?
Oroar du dig lika mycket för andra sjukdomar?
Nej, jag har aldrig oroat mig över en enda annan sjukdom i hela mitt liv i princip. Vilket bara visar makten av skrämselpropaganda ännu tydligare och hur oansvarigt det faktiskt är av media att prioritera läsare framför objektivitet. Men så blir det ju tyvärr alltid när det är pengar som styr...
wintersnowdrift
2020-12-21, 19:56
Jag som har lite mörk / dålig humor har redan kommit på mig själv med att skämta om "tänk om covid-19 skulle få vården att sluta fungera!" underförstått att delar av vården är mer eller mindre spel för gallerierna redan i dagsläget.
Det som överlag fungerar är sjukhus- och akutvård samt hemtjänst, slutenvård emellanåt. Öppenvården är redan ett dåligt skämt och det är mer eller mindre praxis att har man ett pressande behov av vård men som inte är livshotande är det akuten snarare än vårdcentralen man bör besöka om man vill få något gjort.
Apropå tanken om hur taskig pandemi skulle kunna bli strået som knäcker kamelens rygg, tänker jag att kamelen sitter redan i rullstol och förändringen skulle inte bli särskilt stor för vanligt folk. Långtidssjuka / äldre med stort vårdbehov är de som skulle påverkas märkbart tror jag, svensson skulle kunna tuffa på i vanlig ordning.
Jag jobbar inte inom vården men jag är ändå salig i min tro att NPM har haft en klart negativ inverkan på både vården och andra offentliga verksamheter. Det gällde innan corona och det kommer gälla efter corona, hur mycket politikerna än valfläskar 2022. Självklart är det tuffa arbetsvillkor inom IVA just nu (jämfört med hur de brukar ha det) men problemet med miljarder konsulter som profiterar på Nya Karolinska vs icke-fungerande öppenvård är inte covid-relaterat.
Nämen man tackar. Du är också fin fastän du har fel ibland.
Strax efter mitt skrev Klein och fabian mer konkreta tips med mindre ordbajseri.
Hellre fin och fel än ful och fel. Och det är något jag älskar så är det ordbajs!
PureWhey
2020-12-21, 19:56
Nej, jag har aldrig oroat mig över en enda annan sjukdom i hela mitt liv i princip. Vilket bara visar makten av skrämselpropaganda ännu tydligare och hur oansvarigt det faktiskt är av media att prioritera läsare framför objektivitet. Men så blir det ju tyvärr alltid när det är pengar som styr...Lol.
Skickat från BÖJRACKET
Lol.
Skickat från BÖJRACKET
Ok. Nu har du delat din åsikt, då kan vi släppa det. Har inget intresse av att snöa in på något irrelevant sidospår med dig.
Langster
2020-12-21, 20:33
Någon borde lindra coronavirusets oro över att råka infektera mig. Jag skulle knäcka den jäveln!
Brofessorn
2020-12-21, 20:37
Någon borde lindra coronavirusets oro över att råka infektera mig. Jag skulle knäcka den jäveln!
99 komma någonting procent knäcker den jäveln, kom på någonting värre. Jag tänker mig corona och hepatit samtidigt.
Langster
2020-12-21, 20:40
99 komma någonting procent knäcker den jäveln, kom på någonting värre. Jag tänker mig corona och hepatit samtidigt.
Jag menar att jag skulle utrota viruset från jordens yta.
Ruminering, ältande och hur man kan "hantera" tankar som dyker upp och sätter igång oroande och ångest är vad MCT hanterar.
Behandlingen bygger på teori om att psykisk ohälsa beror på hur vi reagerar på och hanterar våra negativa tankar och känslor.[1] Att vi hanterar dem så som vi gör beror på våra uppfattningar om och vanor kring våra tankar och upplevelser, d.v.s. våra metakognitioner. Målet med terapin är att ändra en persons förhållningssätt till sina tankar och upplevelser till ett sätt som inte leder till psykisk ohälsa. Detta genom att ändra de metakognitioner som styr vårt sätt att hantera dem.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Metakognitiv_terapi
Fyra metaanalyser har kommit fram till att metakognitiv terapi är en effektiv terapi[2][3][4][5], varav den senaste[5] visar på en enorm effektstorlek, mer exakt g = 2,06.
Den senaste:
The Efficacy of Metacognitive Therapy: A Systematic Review and Meta-Analysis
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2018.02211/full
99 komma någonting procent knäcker den jäveln, kom på någonting värre. Jag tänker mig corona och hepatit samtidigt.
Hepatit är ingen riktig utmaning, det har till och med en neurotisk vekling som jag haft och överlevt :cool:
Ruminering, ältande och hur man kan "hantera" tankar som dyker upp och sätter igång oroande och ångest är vad MCT hanterar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Metakognitiv_terapi
Jag har varit övertygad i många år om att det är våra reaktioner och tankar kring händelser som påverkar hur vi mår, inte händelserna i sig. Har suttit idag och läst på en del om MCT-konceptet och jag köper det fullt ut. Imorgon ska jag sätta mig och kolla om jag kan hitta mer konkret övningar för att träna sig själv i att tillämpa det :)
BelowAverage
2020-12-21, 20:48
Jag jobbar inte inom vården men jag är ändå salig i min tro att NPM har haft en klart negativ inverkan på både vården och andra offentliga verksamheter. Det gällde innan corona och det kommer gälla efter corona, hur mycket politikerna än valfläskar 2022. Självklart är det tuffa arbetsvillkor inom IVA just nu (jämfört med hur de brukar ha det) men problemet med miljarder konsulter som profiterar på Nya Karolinska vs icke-fungerande öppenvård är inte covid-relaterat.
Ett grundläggande problem med resultatinriktning som de kallar det är att det kan vara jäkligt svårt (och dessutom resurskrävande) att mäta resultat. Då slutar det med att man inte har en aning om vart man är på väg eller vad man gör. Dessutom är tyvärr många beslutsfattande antingen strebers utan direkt vårdengagemang eller politiker utan någon kunskap eller för den delen förståelse om att de på pappret är ytterst ansvariga - trots att bajsmackan aldrig landar på dem när skiten träffar fläkten. Så de är de fakto inte ansvariga, men det heter så.
Det har inte direkt gjort mig mindre bitter när man på golvet får höra hur vården inte räcker till och måste effektiviseras, medan de beslut som faktiskt fattas är att nu måste vi logga all vår tid för att visa att vi minsann träffar patienter tillräckligt stor del av tiden samtidigt som man trycker på att vi dessutom måste använda nya rutiner för att loggföra äldre patienters fallrisk och flumma runt det - istället för att rent krasst låta oss bedöma vilka patienter som ger mest utdelning tid / resultat och helt enkelt besöka dem för träning så ger man mer och mer uppgifter som utförs framför skärmen.
Det är hela tiden en massa önsketänkande och jag får känslan att man tror och hoppas att man ska hitta någon slags organisatorisk jackpot som ökar effektiviteten många gånger om, och så slänger man pengar på sådana projekt. Rent krasst verkar det vara simpla lösningar som större bemanning som har bäst utdelning, men det rimmar illa med att strypa budgeten.
I min kommun Nyköping la man apropå sjukhus fram en plan för att skapa "framtidens vårdenhet" på bl.a IVA vilket mig veterligt nu har slutat i att sköterskor sagt upp sig på löpande band, även pga covid-19 såklart. En revolutionerande sak som "framtidens vårdenhet" bl.a krävde var att man skulle avsätta 15 minuter vid 11? varje dag för att rapportera till varandra ifall man behöver hjälp. Så istället för att gå och be om hjälp ifall det behövs så drar man in hela personalstyrkan i 15 minuter för ett möte där 95% av tillfällena är helt i onödan. Ineffektivisering är vad man uppnår, med buller och bång. Vore spännande att möta en sån där konsult, jag tror att de skulle nog kunna förstöra vad som helst :MrT:
Hellre fin och fel än ful och fel. Och det är något jag älskar så är det ordbajs!
Bättre hälften rätt än alla fel.
PureWhey
2020-12-21, 20:49
Ok. Nu har du delat din åsikt, då kan vi släppa det. Har inget intresse av att snöa in på något irrelevant sidospår med dig.Jag är aldrig irrelevant, vad snackar du om?
Skickat från BÖJRACKET
Plasttiger
2020-12-21, 22:29
Jag personligen oroar mig mer för vilka långsiktiga konsekvenser nedstängningar och andra kortsiktiga politiska handlingar får på samhället och folkhälsan hos de grupper som inte dör av covid-19 (dvs friska människor under 70 år). Makten vill fortsätta ha makten och därmed måste man blidka opinionen - som vill ha "action" och hårda tag för att slippa ta eget ansvar och/eller stilla sin oro genom att "någon annan gör något". Detsamma gäller media.
Jag tycker att BelowAverage skrev ett bra inlägg. Vidta de åtgärder du kan för att inte själv bli smittad, och försök fokusera din energi på din träning och dina studier.
+1.
Lär bli en ny ekonomisk revolution som ytterligare förskjuter makten från medelklassen.
Och det sker inte ens bakom stängda dörrar https://time.com/collection/great-reset/5900748/klaus-schwab-capitalism/
https://assets.weforum.org/editor/responsive_large_webp_wE62PiNbXksl-J13wTiLfSCGmNhMW7Vldk1qDjkN8AI.webp
https://www.armstrongeconomics.com/wp-content/uploads/2020/10/Schwab-you-own-nothing.jpg
Plasttiger
2020-12-21, 22:36
Det har inte direkt gjort mig mindre bitter när man på golvet får höra hur vården inte räcker till och måste effektiviseras, medan de beslut som faktiskt fattas är att nu måste vi logga all vår tid för att visa att vi minsann träffar patienter tillräckligt stor del av tiden samtidigt som man trycker på att vi dessutom måste använda nya rutiner för att loggföra äldre patienters fallrisk och flumma runt det - istället för att rent krasst låta oss bedöma vilka patienter som ger mest utdelning tid / resultat och helt enkelt besöka dem för träning så ger man mer och mer uppgifter som utförs framför skärmen.
Det är hela tiden en massa önsketänkande och jag får känslan att man tror och hoppas att man ska hitta någon slags organisatorisk jackpot som ökar effektiviteten många gånger om, och så slänger man pengar på sådana projekt. Rent krasst verkar det vara simpla lösningar som större bemanning som har bäst utdelning, men det rimmar illa med att strypa budgeten.
I min kommun Nyköping la man apropå sjukhus fram en plan för att skapa "framtidens vårdenhet" på bl.a IVA vilket mig veterligt nu har slutat i att sköterskor sagt upp sig på löpande band, även pga covid-19 såklart. En revolutionerande sak som "framtidens vårdenhet" bl.a krävde var att man skulle avsätta 15 minuter vid 11? varje dag för att rapportera till varandra ifall man behöver hjälp. Så istället för att gå och be om hjälp ifall det behövs så drar man in hela personalstyrkan i 15 minuter för ett möte där 95% av tillfällena är helt i onödan. Ineffektivisering är vad man uppnår, med buller och bång. Vore spännande att möta en sån där konsult, jag tror att de skulle nog kunna förstöra vad som helst :MrT:
Bättre hälften rätt än alla fel.
Jag upphör aldrig att förvånas över de olika strategierna (den ena sämre än den andra) som uppfinns på olika ställen i landet.
Ett genomgående tema verkar dock vara att administration som uppenbarligen inte gagnar patienten ökat lavinartat utan att tid har skapats genom att kapa bort annat.
Samtidigt finns det en del halvöppna mål som skulle frigöra enorma resurser. Visserligen gick det kanske lite för långt med den delen på flera äldreboenden nu under våren..
Det skulle dock innebära att göra mindre istället för att göra mer (och särskilt att minska på åtgärderna med dålig nytta-risk kvot).
Jag har varit övertygad i många år om att det är våra reaktioner och tankar kring händelser som påverkar hur vi mår, inte händelserna i sig. Har suttit idag och läst på en del om MCT-konceptet och jag köper det fullt ut. Imorgon ska jag sätta mig och kolla om jag kan hitta mer konkret övningar för att träna sig själv i att tillämpa det :)
Det som brukar hjälpa är att göra något aktivt. Även om det handlar om att lyssna på exempelvis en vetenskaplig pod.
Har du munskydd och spritar händerna när du varit i offentliga lokaler så är du betydligt mer skyddad än gemene man. Börjar du utföra små ritualer kring ditt skydd eller tvättar händerna tvångsmässigt är det dags att googla om hur man söker hjälp.
Jag började spela elgitarr istället för att gå ut och göra saker, det blev ett tidsfördriv som känns meningsfullt.
Jag menar att jag skulle utrota viruset från jordens yta.
Trodde jag med haha. Sket i skyddsutrustning, hånade kollegor och allt vad det var och han där uppe tog en stor jävla slägga och gav igen på mig. 😁
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.