Visa fullständig version : Vad är insulin?
Jag har sett olika posts på forumet.
Endel säger insulin är bra medan andra säger att det är dåligt...
Jag har testat söka men inte hittat någon bra förklaring.
Kan någon berätta vad insulin är, vad det är bra för och när det är bra?
King Grub
2004-02-14, 14:06
Insulin är ett hormon, med både muskeluppbyggande och fettinlagrande egenskaper.
En insulintopp per dag, efter träningen, stimulerad genom ett intag av snabba kolhydrater och vassleprotein, verkar muskeluppbyggande utan den fettinlagrande effekten.
För många insulintoppar per dag försämrar insulinkänsligheten och leder till ökad risk för fettinlagring och försämrade förutsättningar för muskelbygge. Därför är det lämpligt, för de flesta normalbyggare, att dagens övriga mål består av långsamma kolhydrater och protein från mat, dvs kött, fisk, fågel, skaldjur och ägg.
gargantua
2004-02-16, 11:28
King Grub:
Jag laste i nagon tidigare post att tex filmjolk ger ett stort insulinpaslag. Sa lat oss for enkelhetens skull saga att man ater vanlig mat under dagen men
ater ett mellanmal pa morgonen samt ett pa eftermiddagen, skapar da filenmjolken insulintoppar dar?
Frukost - fullkornspasta/kycklingfilé (som exempel)
Mellanmal - fil (som exempel) > insulintop?
Lunchfullkornspasta/kycklingfilé
Mellanmal - fil > insulintop?
Middag - fullkornspasta/kycklingfilé
(Vilken effekt har ovanstaende pa kroppen?)
Da undrar jag:
1. Var kan man lasa om olika amnens insulinpaslag? Jag kanner bara till GI som galler for kolhydrater.
2. Vad ligger tex en lattyoughurt pa?
3. Sker det ingen muskelokning av att ha insulintoppar under dagen (forutom den efter traningen)? Eller sker det en bade fett/muskel inlagring?
Tacksam for svar,
Mvh Gargantua
King Grub
2004-02-16, 11:35
ater ett mellanmal pa morgonen samt ett pa eftermiddagen, skapar da filenmjolken insulintoppar dar?
Ja.
1. Var kan man lasa om olika amnens insulinpaslag? Jag kanner bara till GI som galler for kolhydrater.
Det kan du inte än. Högst begränsade tabeller finns här:
http://www.mendosa.com/insulin_index.htm
Jag har mycket mer omfattande tabeller från University of Sydney, men dessa kommer inte att finnas tillgängliga för allmänheten förrän nästa vår.
2. Vad ligger tex en lattyoughurt pa?
114.
3. Sker det ingen muskelokning av att ha insulintoppar under dagen (forutom den efter traningen)? Eller sker det en bade fett/muskel inlagring?
Det hänger på så mycket mer. Men insulinkänsligheten försämras av för många toppar per dag, och med den förutsättningarna för att bygga muskler, medan förutsättningarna för att lägga på sig kroppsfett ökar.
gargantua
2004-02-16, 12:02
Tack for det snabba svaret.
Slutsatsen blir da, for oss som inte har tillgang till opublicerade listor, att ata langsamma kolhydrater och annars gardera sig genom att oka sin insulinkanslighet.
Det ar mindre roligt att en, i dagens lage, bra kosthallning kan bli underminerad av dessa insulintoppar.
Finns det nagra generella riktlinjer for vilka livsmedel som ger ett stort insulinpalslag? Mjolkprodukter ar ju allmant kanda for att ge det (blir inte kalvarna insulinresistenta?), men hur ser det annars ut, finns det nagon annan "riskgrupp"?
An en gang, tack for svaren,
Mvh Gargantua
King Grub
2004-02-16, 12:08
Originally posted by gargantua
Finns det nagra generella riktlinjer for vilka livsmedel som ger ett stort insulinpalslag? Mjolkprodukter ar ju allmant kanda for att ge det (blir inte kalvarna insulinresistenta?), men hur ser det annars ut, finns det nagon annan "riskgrupp"?
Generellt sett kan säga att "krispiga" och flytande varianter av livsmedlen ger högre insulinpåslag än fasta. Livsmedlen med superstora skillnader mellan GI och II är t ex vita bönor i tomatsås, som har lågt GI men ett II på 120, potatis som har ett skyhögt II. Bland ren proteinmat ligger de flesta lågt på II-skalan, men vassle och ren äggvita är här undantag. De flesta sorters godis, även fett godis med lågt GI, har jättehögt II.
Originally posted by King Grub
ater ett mellanmal pa morgonen samt ett pa eftermiddagen, skapar da filenmjolken insulintoppar dar?
Ja.
.
Vad skall jag nu blanda mina allbran flingor med?? :insane:
King Grub
2004-02-16, 12:12
Originally posted by Assazel
Vad skall jag nu blanda mina allbran flingor med?? :insane:
Så otroligt livsavgörande är det inte. Är du inte fortfarande i livet, trots att du ätit dina flingor med den åh-så-farliga insulinhöjande filmjölken. :rolleyes:
gargantua
2004-02-16, 12:24
Sa II ar alltsa InsulinIndex?
En forklaring skulle ju kunna vara att krispiga och flytande varianter av livsmedel ar ju inget som finns "naturligt" att ata/dricka for oss manniskor (dvs i miljon som 99.8% av varan DNA ar rattad efter). En ren gissning skulle ju da vara att olika spannmal/baljvaxter kan ge hogre II and tex gronsker, frukter, notter (plus det mesta annat som fanns tillganglig for oss under den storre delen av varan evolution).
Forovrigt sa ar GI pa frukter ar ju lattmissvisande da tex bananer har ett hogt GI, medans dess GL (glycemic load) ar desto lagre. Man raknar in fibrer/vatten i GL.
Min lattyoughurt blev alltsa lika snabbt eliminerad i min diet som den kom in! Touché mjolkprodukter!
Dock undrar jag om jag generellt sett kommer fa en mer negativ effekt av balja i mig 1 liter minimjolk pa ett stalle under dagen. Dvs, kan inte insulinet hjalpa mig att bygga muskler?
Tack for svaren,
Mvh Gargantua
PS: Allbran (krispigt) tillsammans med fil borde enligt resonemanget vara en insulinbomb.
Finns det något som kan motverka insulinpåslag?
Visst är II-värdena mätt på 1000kj?
1dl minimjölk innehåller 150kj. Dricker man 1dl mjölk borde väl inslulinpåslaget bli minimalt jämfört med om man dricker 6-7dl? = Ökar insulinpåslaget proportionellt med intaget?
Finns det några mätningar på hur mycket "1 enhet insulinpåslag" leder till "x enheter fettinlagring"? lite överkursfråga.. :D
King Grub
2004-02-16, 12:29
Sa II ar alltsa InsulinIndex?
Ja.
Forovrigt sa ar GI pa frukter ar ju lattmissvisande da tex bananer har ett hogt GI, medans dess GL (glycemic load) ar desto lagre. Man raknar in fibrer/vatten i GL.
Japp. Med II räknar man efter hur mycket insulin som frigörs efter att man ätit 1000 kj från ett visst livsmedel.
Dock undrar jag om jag generellt sett kommer fa en mer negativ effekt av balja i mig 1 liter minimjolk pa ett stalle under dagen. Dvs, kan inte insulinet hjalpa mig att bygga muskler?
Jovisst. En eller två insulintoppar per dag är helt okej, och speciellt den efter träningen är synnerligen anabol, och vid det tillfället utan risk för fettinlagring. Därför är det en fördel att blanda proteindrinken med mjölk. Den nästa bästa tidpunkten på dagen för att minimera fettinlagring vid insulinpåslag är på morgonen, då insulinnivåerna är naturligt låga efter nattens sömn.
PS: Allbran (krispigt) tillsammans med fil borde enligt resonemanget vara en insulinbomb.
All-Bran har inte högt II, utan ligger på extremt låga 32. II ger dock inte ett medelvärde på måltiden som GI gör, utan du får filens II på 114 trots All-Brans låga II.
King Grub
2004-02-16, 12:30
Finns det något som kan motverka insulinpåslag?
Låta bli att äta... Eller välja livsmedel som orsakar lägra insulinutsöndring.
Visst är II-värdena mätt på 1000kj?
Ja.
1dl minimjölk innehåller 150kj. Dricker man 1dl mjölk borde väl inslulinpåslaget bli minimalt jämfört med om man dricker 6-7dl?
Ja.
Ökar insulinpåslaget proportionellt med intaget?
Ja.
Finns det några mätningar på hur mycket "1 enhet insulinpåslag" leder till "x enheter fettinlagring"?
Nej.
Tänkte passa på att frågan Grubben om vad han själv rekommenderar att man gör med all-bran flingorna på morgonen. själv käkar jag ca 100g all-bran varje morgon med ca 7dl mjölk. Jag vill ju inte blanda med vatten. ;)
-R
gargantua
2004-02-16, 12:39
Jag ar ledsen om detta blir lite off topic, men jag undrar foljande:
Min morgonrutin ser for de foljande tva veckorna ut nagot liknande (satsar pa forbattrad insulinkanslighet samt fettforbranning):
1. Vaknar (dricker 0,5-1 l vatten)
2. Gar till jobbet, (45 min raskt tempo)
3. Vantar en timme och ater sedan tex 2 lattyoughurts 2 applen.
Poangen ar att vid punkt tre kan jag alltsa gynnas av en insulintopp?
Mvh Gargantua
King Grub
2004-02-16, 12:44
Originally posted by Vir
Tänkte passa på att frågan Grubben om vad han själv rekommenderar att man gör med all-bran flingorna på morgonen. själv käkar jag ca 100g all-bran varje morgon med ca 7dl mjölk. Jag vill ju inte blanda med vatten. ;)
-R
Mjölk, fil eller yoghurt.
King Grub
2004-02-16, 12:46
Originally posted by gargantua
Jag ar ledsen om detta blir lite off topic, men jag undrar foljande:
Min morgonrutin ser for de foljande tva veckorna ut nagot liknande (satsar pa forbattrad insulinkanslighet samt fettforbranning):
1. Vaknar (dricker 0,5-1 l vatten)
2. Gar till jobbet, (45 min raskt tempo)
3. Vantar en timme och ater sedan tex 2 lattyoughurts 2 applen.
Poangen ar att vid punkt tre kan jag alltsa gynnas av en insulintopp?
Mvh Gargantua
Ja, men du bör definitivt inte vänta någon timme, utan äta direkt efter promenaden. Det enda du åstadkommer genom att vänta är muskelnedbrytning. Du bör dessutom äta något rejälare än ett par yoghurtar och ett par äpplen. Gärna mjölkprodukter, visst, men också stärkelserika kolhydrater som havregrynsgröt, All-Bran eller flerkornsbröd, samt någon ren proteinkälla till det.
Satsar du på att förbättra insulinkänsligheten bör du dessutom lägga in 3-4 intensiva kondispass per vecka. Det är den enskilt största faktorn som förbättrar insulinkänsligheten.
gargantua
2004-02-16, 13:13
Ok,
jag har last om ABCDE* metoden, och dar foresprakar man att vanta en timme efter promenaden for att oka fettforbranningen.
Ur fettforbranningssynvinkel ar det battre att kora hogintensiva pass 3-4 i veckan pa 20 (efter 45 min tung styrketraning) an morgon promenader?
Da uppstar foljande fragor:
1. Ska man ata nagot nagot/eller vanta mellan styrketraningen och HIIT traningen?
2. Fungerar inte HIIT traningen katabolt?
3. Blir inte 4 pass styrketraningen samt 3-4 pass HIIT for mycket per vecka?
*Tror du den fungerar? Du har sakert last mer om den an vad jag gjort.
Tack igen for svaren,
Mvh Gargantua
King Grub
2004-02-16, 13:19
Ur fettforbranningssynvinkel ar det battre att kora hogintensiva pass 3-4 i veckan pa 20 (efter 45 min tung styrketraning) an morgon promenader?
I min mening ja. Men det finns inget som säger att du måste hålla dig till en sak; variation förnöjer.
1. Ska man ata nagot nagot/eller vanta mellan styrketraningen och HIIT traningen?
Det går utmärkt att förlägga den direkt på styrkepasset. Ej efter ben, av naturliga skäl.
2. Fungerar inte HIIT traningen katabolt?
Icke. Korta intensiva konditionspass har dock enbart fördelar på styrketräningsresultaten. Intensiv cardio är nog det som bäst förbättrar insulinkänsligheten, vilket i sin tur, förenklat uttryckt, i praktiken innebär att mer av energin du äter hamnar i muskelcellerna i stället för i fettcellerna = bättre muskeltillväxt.
Vid långvarig aerob träning utsöndras kortisol (efter 20 minuters intensivt, oavbrutet arbete ökar utsöndringen dramatiskt), och kortisol frigör energi från vävnad vid stress, i det här fallet konditionsträning, och det verkar föredra att ta från just muskelvävnad.
Intensiv cardio däremot, ökar utsöndringen av tillväxthormon och IGF-I, vilket har en positiv effekt på muskeltillväxten, samtidigt som den effektivt håller kroppsfettsnivåerna under kontroll. Intensiv cardio stimulerar utsöndring av GH, som i sin tur stimulerar utsöndring av IGF-I, och eftersom ju intensivare cardion är desto större blir också GH-utsöndringen = bättre muskeltillväxt.
3. Blir inte 4 pass styrketraningen samt 3-4 pass HIIT for mycket per vecka?
Inte för mig i alla fall. Inte om du har koll på kost och vila.
*Tror du den fungerar? Du har sakert last mer om den an vad jag gjort.
I teorin, ja. Jag törs dock inte uttala mig om något jag inte provat.
När man ligger på kaloriminus borde väl insulinpåslag 2-3ggr/dag vara försumbara, speciellt gällande en del mjölkprodukter, med tanke på dess relativt höga proteininnehåll?
(då menar jag inte 1-2liter mjölk, utan några dl, eller tex 100g keso)
King Grub
2004-02-16, 13:57
Originally posted by slt
När man ligger på kaloriminus borde väl insulinpåslag 2-3ggr/dag vara försumbara, speciellt gällande en del mjölkprodukter, med tanke på dess relativt höga proteininnehåll?
(då menar jag inte 1-2liter mjölk, utan några dl, eller tex 100g keso)
Om det har någon avgörande betydelse är osäkert, men ju oftare du toppar insulinet, desto mindre av energin du äter går till muskelcellerna.
Är det mindre bra att äta snabba kolhydrater på morgonen?
alltså ett mål med ett sammanlagt högt GI
King Grub
2004-02-16, 17:01
Originally posted by mini2
Är det mindre bra att äta snabba kolhydrater på morgonen?
alltså ett mål med ett sammanlagt högt GI
När det gäller GI får du ett genomsnitt på måltidens kolhydratkällor. Och nej, ett högt GI på morgonen är inte bra för de allra flesta, och det ger en effekt över hela dagen och höjer GI:t på alla mål många timmar framåt.
om man nu deffar så ska man inte få så många insulttoppar och det får man av potatis.... Och ändå så är potatis bra deff mat... hänger inte med riktigt... får läsa igenom det här igen... :smash:
King Grub
2004-02-16, 17:42
Originally posted by Ervin
om man nu deffar så ska man inte få så många insulttoppar och det får man av potatis.... Och ändå så är potatis bra deff mat... hänger inte med riktigt... får läsa igenom det här igen... :smash:
Därför att insulinindex är inte allt. Potatis är näringsrikt, har högst SI av alla livsmedel, och har väldigt låg energitäthet jämfört med t ex ris och pasta.
Alcazara
2004-02-16, 19:48
Vad har egentligen mjukost och hårdost för II?
Varför är II så högt i färskost, som kesella och keso?
King Grub
2004-02-16, 20:01
Vad har egentligen mjukost och hårdost för II?
40-50, beroende på sort.
Varför är II så högt i färskost, som kesella och keso?
Deras aminosyreprofiler är i det närmaste identiska med ett protein som produceras i bukspottkörteln, vilken också är ansvarig för insulinutsöndring.
Alcazara
2004-02-16, 20:09
Ok, då é de bara att skyffla in lättmjukost på kvällarna istället för kesella:D
Dr.Stein
2004-02-16, 20:38
Originally posted by King Grub
Därför att insulinindex är inte allt. Potatis är näringsrikt, har högst SI av alla livsmedel, och har väldigt låg energitäthet jämfört med t ex ris och pasta.
Vad står SI för?
King Grub
2004-02-16, 20:45
Originally posted by Dr.Stein
Vad står SI för?
Satiety Index. Hur stor och långvarig mättnadskänsla ett visst livsmedel ger.
pneumatic
2004-02-16, 20:46
Jättebra tråd, verkligen. Väldigt informativ!
Men den ger mig bara bekymmer när det gäller mina proteinrika mellanmål.
Keso, Kesella och äggvita ger alla ordentliga insulinpåslag.
Tonfisk är fortfarande fullkomligt oätbart och i tomatsås så drar jag slutsatsen att II:t där också är skyhögt, om vita böner i tomatsås är det.
Fett i dess olika former har jag dock inte hört så mycket negativt om när vi snackar insulinhöjande effekter.
Så sänker fett generellt II:t?
Om det gör det, så är ägg fortfarande en stark mellanmålskandidat.
Snart känns det som om den enda lösningen i stort sett blir pulver. :(
Jag gillar det inte.
Vem f*n gillar att äta pulver 24/7?
Fast jag håller tummarna fortfarande för mina älskade jordnötter och hoppas att de inte ger så mycket påslag om dess GI är så lågt.
Mvh
/Henrik
King Grub
2004-02-16, 21:19
Fast jag håller tummarna fortfarande för mina älskade jordnötter och hoppas att de inte ger så mycket påslag om dess GI är så lågt.
Du kan andas ut: jordnötter har ett II på 20. ;)
Fett i dess olika former har jag dock inte hört så mycket negativt om när vi snackar insulinhöjande effekter.
Så sänker fett generellt II:t?
Feta produkter har annars generellt ett högt II, då fettsyror också stimulerar bukspottkörtlarna att producera insulin.
Pizza har högst II av alla livsmedel! :D
Om det gör det, så är ägg fortfarande en stark mellanmålskandidat.
Hela ägg ligger på 30-35.
pneumatic
2004-02-16, 21:36
Originally posted by King Grub
Pizza har högst II av alla livsmedel! :D
I wonder why....:rolleyes:
Hela ägg ligger på 30-35.
Grub, jag älskar dig
:D
Fast sällskapet här hemma har börjat klaga lite mera nu på senare tid, då äggkonsumtionen har ökat. :booty:
Hur står det till hemma hos dig?
/Henrik
King Grub
2004-02-16, 21:37
Originally posted by pneumatic
Fast sällskapet här hemma har börjat klaga lite mera nu på senare tid, då äggkonsumtionen har ökat. :booty:
Hur står det till hemma hos dig?
En riktig karl luktar äggpruttar. :hbang:
pneumatic
2004-02-16, 21:48
Eau de Äggfis ;)
Slår säkert stort hos parfymtillverkarna.
Croatia_BoY_78
2004-02-17, 20:58
Den här King Grub snubben är amazing
(btw jag är ny här and this place ROX):whipped:
Det tycker vi med! :thumbup:
Mycket intressant läsning i denna tråden, näsatn så att den borde hamna i "Best of"
En liten fråga till är att Grub tidagare sade:
"
Om det har någon avgörande betydelse är osäkert, men ju oftare du toppar insulinet, desto mindre av energin du äter går till muskelcellerna."
Följer man detta resonemnaget så borde man undvika att äta så ofta som möjligt, som ofta förespråkas. Man kanske inte bör äta var 2-3e timme? Problemet är ju då att man vill fylla på med protein..
Hmm, det är inte lätt det här men jag och flera med mig skulle garanterat uppskatta om du skulle kunna skriva upp ett bra matschema för en dag. Jag har sett hur du äter och det innehåller ju en del "avancerade" måltider men hur skall vi som inte har tid över till det göra, det vore bra om man kunde få någon riktlinje, Tittar man i denna tråden verkar det som att man skall basera sina mellanmål på ägg,nötter och någon köttprodukt och sallad.
Jag har en liten kärlek för mejeriprodukter men jag håller på att skära ned på dem och undrar vad jag istället skall ersätta dem med?
Tacksam för svar.
King Grub
2004-02-18, 12:35
Följer man detta resonemnaget så borde man undvika att äta så ofta som möjligt, som ofta förespråkas. Man kanske inte bör äta var 2-3e timme? Problemet är ju då att man vill fylla på med protein..
Var tredje timme är alldeles utmärkt. Det är insulintoppar som inte är så gynnsamt om de kommer för ofta. Insulinpåslag från vanlig mat är ofrånkomligt och naturligt. Helt vanliga måltider baserade på t ex ris eller pasta med någon kött-, fisk-, fågel-, skaldjurs-, eller äggrätt ger inga toppar, utan ett normalt insulinpåslag som du inte behöver försöka undvika på något sätt, utan som kroppen själv tar hand om.
Jag har en liten kärlek för mejeriprodukter men jag håller på att skära ned på dem och undrar vad jag istället skall ersätta dem med?
Ersätta vad? Kolhydrater eller protein?
Kolhydratkällor med lågt II: pasta, parboiled ris, havregrynsgröt, rågflingegröt, All-Branflingor, müsli, korngryn, kornris, matvete, bönor (naturella), linser, många frukter som citrusfrukter, äpplen och päron.
Proteinkällor med lågt II: nötkött, griskött, mager mjukost, alla sorters fiskar, hela ägg, hamburgerkött, musslor, räkor, krabba, kalkon, höns, kycklingkött, ost, linser, bönor (naturella).
Alla nötter har lågt II. Grönsaker behöver du inte fundera över, på grund av deras låga energiinnehåll.
Ok, tackar för ett bra svar. Tänkte inte på att toppar och påslag var olika saker. :em:
När jag menade erätta mejeriprodukter så menade jag både proteiner och kolisar. tack för listan!
Tror inte man skall bli för fanatisk så länge man inte skall tävla. Det viktigaste är som sagt att basera kosten på bra mat, äta ofta, sova ordentligt samt styrketräna och träna konditionsträning i någon form. Dessutom får man inte glömma att man skall ha roligt med. :D
gargantua
2004-02-18, 14:24
Best of!
Denna trad ar ju faktaspackad och viktig for alla!
/Gargantua
Efter man ätit så höjs glukoshalten i blodet, detta känner receptorer i bukspottskörteln av och insöndrar insulin i blodet. För att glukos skall komma in i cellerna krävs då insulinet. Det fungerar genom att insulinet mobiliserar vissa transportproteiner i cellmembranet vilka då kan transportera in glukos i cellen.
Utan insulin kommer det inte in någon glukos i cellerna (sockersjuka typ 1)
edit: Detta var då en lite mer ingående föklaring av hur insulinet verkar;)
Originally posted by Aeis
Jag har sett olika posts på forumet.
Endel säger insulin är bra medan andra säger att det är dåligt...
Jag har testat söka men inte hittat någon bra förklaring.
Kan någon berätta vad insulin är, vad det är bra för och när det är bra?
Kika här:
http://susning.nu/Insulin
Med lite vidare klickningar så borde du få en övergripande koll på vad insulin är och dess funktion/er.
/pez
Dr.Stein
2004-02-18, 22:24
Originally posted by Pez
Kika här:
http://susning.nu/Insulin
Med lite vidare klickningar så borde du få en övergripande koll på vad insulin är och dess funktion/er.
/pez
På den här länken låter det ju som om insulinet endast gör så att musklerna tar upp glukos, och inte gör så att dom blir större.
Originally posted by Dr.Stein
På den här länken låter det ju som om insulinet endast gör så att musklerna tar upp glukos, och inte gör så att dom blir större.
Svårt att gå in djupare på vilken nytta en tränande individ har av insulin om man inte har koll på vad insulin är i grund och botten, man måste ju börja lära sig i nån ände - varför inte från grunden?
/pez
Det gör även att musklerna tar upp aminosyror,
så musklerna kan indirekt bli större av insulin.
bmwjohan
2004-02-19, 16:41
Originally posted by King Grub
Generellt sett kan säga att "krispiga" och flytande varianter av livsmedlen ger högre insulinpåslag än fasta. Livsmedlen med superstora skillnader mellan GI och II är t ex vita bönor i tomatsås, som har lågt GI men ett II på 120, potatis som har ett skyhögt II. Bland ren proteinmat ligger de flesta lågt på II-skalan, men vassle och ren äggvita är här undantag. De flesta sorters godis, även fett godis med lågt GI, har jättehögt II.
man blir ju så jävla glad när man har läst på paulun att vita bönor i tomatsås har ett gi på 67 och har käkat en burk varje dag i flera månader. har precis varit och handlat 10 burkar till idag. fan va jobbigt
Dr.Stein
2004-02-19, 16:50
Originally posted by Ozz
Det gör även att musklerna tar upp aminosyror,
så musklerna kan indirekt bli större av insulin.
Ok, tänkte väl de... Anledningen att dom inte skrivit de är väl att de inte är den huvudsakliga effekten:rolleyes:
Originally posted by bmwjohan
man blir ju så jävla glad när man har läst på paulun att vita bönor i tomatsås har ett gi på 67 och har käkat en burk varje dag i flera månader. har precis varit och handlat 10 burkar till idag. fan va jobbigt
Blanda ut det med rejält med kött och käka pasta till så märks det inte i det stora hela.
King Grub
2004-02-19, 17:00
Originally posted by bmwjohan
man blir ju så jävla glad när man har läst på paulun att vita bönor i tomatsås har ett gi på 67 och har käkat en burk varje dag i flera månader. har precis varit och handlat 10 burkar till idag. fan va jobbigt
Paulun har ju helt rätt där; vita bönor i tomatsås har lågt GI och kolhydraterna är långsamma och fina. Det hindrar dem dock inte från att samtidigt ge ett massivt insulinpåslag.
Alpha Lipoic Acid skall väl öka insulinkänsligheten och sänka blodsockernivåerna så det borde väl rekommenderas starkt för alla byggare.
smalisen
2004-02-21, 10:58
Jag fattar inte, insulin pumpas väl bara ut när man sak ta upp glukos (kolhydrat, monosackarid). Hur fan kan då yoghurt, (som till stor del består av fett och proteiner) ha högt insulinindex?
LunaSpice
2004-02-21, 11:03
Originally posted by smalisen
Jag fattar inte, insulin pumpas väl bara ut när man sak ta upp glukos (kolhydrat, monosackarid). Hur fan kan då yoghurt, (som till stor del består av fett och proteiner) ha högt insulinindex?
Insulin ustöndras även av proteinet och fett eftersom insulin inte bara ser till att glukoset kommer in i cellerna utan även fria fettsyror och aminosyror. Pga den kemiska strukturen på vissa proteiner och fetter så stimulerar detta insulinutsöndring i bukspottskörteln. Dessutom så innehåller vanlig yoghurt 5 g kolhydrat/100 g, fruktyoghurt det dubbla så det är mer kolhydrater än fett ocyh protein. Men "boven" till insulinutsöndring i just mjölkprodukter är proteinerna.
Grubb du sa i din lista över protein som inte gav insulinpåslag att hela ägg inte gav nåt större påslag... gäller inte detta om man bara äter gulan??:eating:
AndersHermansson
2004-02-22, 14:12
Originally posted by smalisen
Jag fattar inte, insulin pumpas väl bara ut när man sak ta upp glukos (kolhydrat, monosackarid). Hur fan kan då yoghurt, (som till stor del består av fett och proteiner) ha högt insulinindex?
Vidare så sötar man yoghurten ganska brutalt.
King Grub
2004-02-22, 14:15
Originally posted by AndersHermansson
Vidare så sötar man yoghurten ganska brutalt.
Sötad och osötad yoghurt har ungefär lika lågt GI, och det är lågt. Båda har mycket högt II. Det har, i det här fallet, inte med sockret att göra.
King Grub
2004-02-22, 14:16
Originally posted by the OnE
Grubb du sa i din lista över protein som inte gav insulinpåslag att hela ägg inte gav nåt större påslag... gäller inte detta om man bara äter gulan??:eating:
Enbart gulor har lågt II. Men varför skulle du vilja äta bara gulan. Det finns absolut inga som helst fördelar med att peta bort vitan.
Jag menar om man bara äter vitan?? har vitan högt II?? tycker inte om gulan så himla mycket... o går på deff men ja vet inte om ja borde käka gulan va säger allla andra som går på deff käkar ni hela ägget??:eating:
King Grub
2004-02-23, 11:48
Jag menar om man bara äter vitan?? har vitan högt II??
Ja
tycker inte om gulan så himla mycket... o går på deff men ja vet inte om ja borde käka gulan va säger allla andra som går på deff käkar ni hela ägget??:eating:
Det är mer protein i gulan än i vitan, och tillsammans blir de perfekta. Du blir inte fet av fettintaget i sig; du blir fet av ett energiöverskott.
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?s=&threadid=15853
Originally posted by King Grub
Följer man detta resonemnaget så borde man undvika att äta så ofta som möjligt, som ofta förespråkas. Man kanske inte bör äta var 2-3e timme? Problemet är ju då att man vill fylla på med protein..
KING GRUB: Var tredje timme är alldeles utmärkt. Det är insulintoppar som inte är så gynnsamt om de kommer för ofta. Insulinpåslag från vanlig mat är ofrånkomligt och naturligt. Helt vanliga måltider baserade på t ex ris eller pasta med någon kött-, fisk-, fågel-, skaldjurs-, eller äggrätt ger inga toppar, utan ett normalt insulinpåslag som du inte behöver försöka undvika på något sätt, utan som kroppen själv tar hand om.
Jag har en liten kärlek för mejeriprodukter men jag håller på att skära ned på dem och undrar vad jag istället skall ersätta dem med?
KING GRUB: Ersätta vad? Kolhydrater eller protein?
Kolhydratkällor med lågt II: pasta, parboiled ris, havregrynsgröt, rågflingegröt, All-Branflingor, flerkornsbröd, müsli, korngryn, kornris, matvete, bönor (naturella), linser, många frukter som citrusfrukter, äpplen och päron.
Proteinkällor med lågt II: nötkött, griskött, mager mjukost, alla sorters fiskar, hela ägg, hamburgerkött, musslor, räkor, krabba, kalkon, höns, kycklingkött, ost, linser, bönor (naturella).
Alla nötter har lågt II. Grönsaker behöver du inte fundera över, på grund av deras låga energiinnehåll.
Hoppas detta förklarar närmare vad ni menar med just insulintoppar och dess funktion. Jag skrev ihop detta själv på ett annat forum vid en fråga angående insulin, jag använde mig av en bok som heter DIABETERS, är själv det sen 19 år tillbaka, ju mer man vet om vad man har ju lättare är det ju!
Angåender insulin produktionen så sker ju denna i bukspottskörteln(pankreas) de såkallade Langerhansska cellöarna, de är >1 miljon öar utspridda i pankreas, och upptar nästan 1 % av pankreas totala vikt. Två tredjedelar av dessa är beta-celler, dessa mycket enkelt uttryckt är känsliga för en glukoshöjning i blodet och frisätter insulin. Vidare så sker insulin frisättningen ett tidsbundet mönster då beta-cellerna känner av den förhöjda glukoskoncentrationen. Detta delas in i två faser:
Fas 1: Beta-cellerna svara snabbt och kraftigt genom att frisätta insulin, denna är snabbt och kraftigt, dock sjunker den snabbt tillbaka, inom 15 minuter ungefär. En såkallat insulinpåslag, eller topp.
Fas 2: när femton minuter gått, så övergår den nedåtgående insulinutsöndringen att långsamt stiga, detta förutsatt att glukosstimulansen fortsatt. I ock med att glukoskoncentrationen faller, så sjuker insulinfrisättningen. Denna fas, utspelar sig mellan 15 - 60 minuter.
Se vad King Grub skrivit, detta stödjer hans inlägg om att äta var tredje timme!
Ber om ursäkt ifall denna fråga redan blivit besvarad i tråden, jag hittade iaf inget svar när jag skummade igenom.
Säg att jag dricker en liter mjölk och får ett stort insulinpåslag. Anta att jag istället dricker en liter mjölk och äter mycket av någonting med lågt II. Blir insulinpåslaget lägre i det andra fallet?
Originally posted by Hades
Ber om ursäkt ifall denna fråga redan blivit besvarad i tråden, jag hittade iaf inget svar när jag skummade igenom.
Säg att jag dricker en liter mjölk och får ett stort insulinpåslag. Anta att jag istället dricker en liter mjölk och äter mycket av någonting med lågt II. Blir insulinpåslaget lägre i det andra fallet?
Antagligen inte.
Även om du bromsar mjölken genom att äta något till så äter du mycket av det som ska bromsa så blir nog den sammanlagda effekten att du får högre påslag.
King Grub
2004-02-23, 13:02
Japp, II-värdena är satta efter energiintag, och du får inte ett genomsnittsvärde på samma sätt som med GI.
Okej, tack för svaren. Brukar dricka mycket mjölk till maten, kanske är dumt att göra det flera gånger om dagen.
sjäv tar jag 3 protein drinkar under dagen, 1 efter träninge och sedan två till utspridda på olika tidpunkter. Och självklart har jag mjölk i dessa. Hur gör du själv king grub äter du riktigt mat vid alla tillfällen under dagen? själv har jag tyvärr inte tid att laga mat 6-7 ggr om dagen.
Jag misstänker att så är fallet eftersom han älskar RIKTIG mat.
Det känns som om man börjar få lite grepp på det här med II nu men jag vill bara få bekräftat att en Insulintopp blir större ju mer du äter och äter du någonting med högt II kommer det inte hjälpa att äta något med lågt II för att kompensera för det är mängden av den varan med högt II som avgör?
Kan man då även säga att insulintoppen till och med blir högre eftersom även matvarn med lågt II kommer höja insulinet lite, eller det är försumbart?
Exempel
1. vara med II=100 GI=100 +300kcal/100 gram
2. vara med II=50 GI=50 +300kcal/100 gram
Du äter 100 gram av 1. medför att totala II hamnar på 100 och GI på 100 samtidigt som du fått i dig 300 kcal. Äter du istället 100 gram av både 1. och 2. kommer totala GI hamna på ca 75 medan II hamnar högre än 100 (kanske närmare 150) samtidigt som du fått i dig 600 kcal vilket borde höja insulinet mer än en liten 300 kcal-måltid?
Om du istället äter 50 gram av varje vara kommer GI fortfarande hamna på 75 och du får bara i dig 300 kcal, hur blir det med II, över eller under 100?
Kan man säga:
GI = (mängd1*GI1+mängd2*GI2)/ (2*(mängd1+mängd2))
II =(mängd1*II1+mängd2*II2) till en viss gräns där II går mot ett max-värde?
mvh Mangs
King Grub
2004-02-24, 15:44
Originally posted by mange_
sjäv tar jag 3 protein drinkar under dagen, 1 efter träninge och sedan två till utspridda på olika tidpunkter. Och självklart har jag mjölk i dessa. Hur gör du själv king grub äter du riktigt mat vid alla tillfällen under dagen? själv har jag tyvärr inte tid att laga mat 6-7 ggr om dagen.
Jag använder mig 99 dagar av 100 av en proteindrink om dagen, efter träningen. Övriga fem mål lagar jag smaskig och näringsrik mat. :eating:
King Grub
2004-02-24, 15:45
Originally posted by mangs
Kan man då även säga att insulintoppen till och med blir högre eftersom även matvarn med lågt II kommer höja insulinet lite.
Ja.
Ok, tack, då var det som jag misstänkte.
Ok, tack, då var det som jag misstänkte.
Då kanske man till och med kan vara så fräck att säga att
70 gram av en vara med II= 100 kommer ge samma insulinpåslag som 100 gram av en vara med II=70?
Nu vet ju inte jag om II har en linjär skala men det borde ju fungera ungefär så.
GI är hastigheten på insulintoppen medan II är amplituden?
King Grub
2004-02-24, 16:21
Jag vet inte om det går att översätta så exakt, men ju mer du äter av ett visst livsmedel, desto mer stiger också II-värdet. Sedan finns det naturligtvis en övre gräns för hur mycket insulin bukspottkörtlarna kan provoceras till att producera på en gång också.
Hej, jag har läst i denna tråd men det är ju så mycket info att ta in att man blir snurrig...
Vad tror ni om denna produkt? Jag äter cottage cheese med citronpeppar och det är riktigt smarrigt, denna ligger väl en bit över 100 antar jag?
Jag kommer inta att slutat äta denna för det men det kan vara roligt att veta.
Pastöriserad skummjölk, syrningskultur, salt, konserveringsmedel (kaliumsorbat), laktasenzym.
Energi: 360 kJ / 80 kcal
Protein: 18 g
Kolhydrat: 2,0 g (varav laktos under 1,0 g)
Fett: 0,3 g
Kalcium: 120 mg (15% av rekommenderat dagligt intag)
Salt: 0.80%
Över 80% av laktosen är enzymatiskt spjälkad.
LunaSpice
2004-04-05, 14:20
Originally posted by stx
Hej, jag har läst i denna tråd men det är ju så mycket info att ta in att man blir snurrig...
Vad tror ni om denna produkt? Jag äter cottage cheese med citronpeppar och det är riktigt smarrigt, denna ligger väl en bit över 100 antar jag?
Jag kommer inta att slutat äta denna för det men det kan vara roligt att veta.
Pastöriserad skummjölk, syrningskultur, salt, konserveringsmedel (kaliumsorbat), laktasenzym.
Energi: 360 kJ / 80 kcal
Protein: 18 g
Kolhydrat: 2,0 g (varav laktos under 1,0 g)
Fett: 0,3 g
Kalcium: 120 mg (15% av rekommenderat dagligt intag)
Salt: 0.80%
Över 80% av laktosen är enzymatiskt spjälkad.
Den kommer ge lika stort insulinpåslag som andra mjölkprodukter skulle jag tro. Det är inte laktosen som ger det massiva insulipåslaget...det är aminosyreprofilerna. Men den kan likväl vara vrålgod...ät på du bara :)
King Grub
2004-04-05, 15:23
Valios Grynost är inte god heller. ;) Men proteinrik är den. En insulinbomb, dock: Fat Free Cottage Cheese har ett Insulin Index på 116.
Intressant tråd, bör definitivt ligga under "best of".
Tyvärr så får man dock inse att man inte kan ersätta riktig mat med proteinpulver. Jag som är lat av mig och således använder mig av stora mänger proteinpulver får alltså inse att det blir till att försöka öka intaget av protein från mat istället för pulver.
Som jag förstått det så finns det knappast några pulver med lågt insulinindex, rätta mig om jag har fel. Vassle, kasein, ägg albumin har alla högt index. Det enda som i såfall skulle funka är soja, men det å andra sidan är ju inte någon bra proteinkälla att basera sitt intag på.
Det spelar alltså ingen roll att ex kaseinate har ett långsamt upptag eftersom det än dock har ett högt insulinindex, stämmer det?
King Grub
2004-04-05, 17:36
Som jag förstått det så finns det knappast några pulver med lågt insulinindex, rätta mig om jag har fel.
Behövs inte. ;)
Vassle, kasein, ägg albumin har alla högt index. Det enda som i såfall skulle funka är soja, men det å andra sidan är ju inte någon bra proteinkälla att basera sitt intag på.
Inte basera på, men soja får gärna ingå i kostupplägget. Soja förbättrar insulinkänsligheten.
Det spelar alltså ingen roll att ex kaseinate har ett långsamt upptag eftersom det än dock har ett högt insulinindex, stämmer det?
Det stämmer att det har ett högt II; dock absolut inte lika högt som vassle. Någonstans mittemellan "vanlig" mat och vasslepulver.
Tack för snabbt svar King Grub.
Har du någon aning om vad kaseinate ligger på? Det borde väl ligga på samma som ex kesella eftersom proteinet i kesellan är kasein och det har ju ett högit insulinindex?
King Grub
2004-04-05, 19:43
Originally posted by HC77
Tack för snabbt svar King Grub.
Har du någon aning om vad kaseinate ligger på? Det borde väl ligga på samma som ex kesella eftersom proteinet i kesellan är kasein och det har ju ett högit insulinindex?
Jag tror, att det är som du säger, men jag har inga siffor att dra fram angående kaseinate. Det finns inga studier att tillgå angående II på kaseinate.
Originally posted by King Grub
Insulin är ett hormon, med både muskeluppbyggande och fettinlagrande egenskaper.
En insulintopp per dag, efter träningen, stimulerad genom ett intag av snabba kolhydrater och vassleprotein, verkar muskeluppbyggande utan den fettinlagrande effekten.
För många insulintoppar per dag försämrar insulinkänsligheten och leder till ökad risk för fettinlagring och försämrade förutsättningar för muskelbygge. Därför är det lämpligt, för de flesta normalbyggare, att dagens övriga mål består av långsamma kolhydrater och protein från mat, dvs kött, fisk, fågel, skaldjur och ägg.
! Men...
Man ser ju folk som tar en vassledrink på morgonen, en nån annan tid på dagen, en gång innan träning, en gång efter träning.
Det blir ju 3-4 toppar per dag bara av vasslen. är det på tok för mkt då?
Och hmm... när du säger "För många insulintoppar per dag försämrar insulinkänsligheten och leder till ökad risk för fettinlagring och försämrade förutsättningar för muskelbygge."
Hur menar du då? Blir kroppen så pass van vid topparna att den blir "immun" eller?
Jävlar, jag visste inte alls om detta...
King Grub
2004-04-05, 20:08
Man ser ju folk som tar en vassledrink på morgonen, en nån annan tid på dagen, en gång innan träning, en gång efter träning.
Det blir ju 3-4 toppar per dag bara av vasslen. är det på tok för mkt då?
Ja, antagligen. Särskilt om du dricker mycket mjölk/yoghurt/fil också.
Och hmm... när du säger "För många insulintoppar per dag försämrar insulinkänsligheten och leder till ökad risk för fettinlagring och försämrade förutsättningar för muskelbygge."
Hur menar du då? Blir kroppen så pass van vid topparna att den blir "immun" eller?
I princip, ja. Insulinkänslighet är ett mått på hur känsliga dina insulinreceptorer är. Om du har känsliga receptorer känner de av att du har insulin i blodet på ett effektivare sätt, vilket delst innebär bättre muskeluppbyggnad och glykogeninlagring, dels att inte lika mycket insulin behöver frisättas och därmed minskar du mängden energi som förpassas till fettcellerna.
Men vassledrinken är väl fortfarande bra på morgonen?
Är det ok att ta tex. en måltidsersättare 1-2 gånger om dagen för att jag inte orkar fixa till mat? Eller blir det insulintopp av det också? Den innehåller till stor del kasein, lite vassle...
En del kolhydrater och inte mkt fett.
//Gustav
Det här proteinet som ska likna pancreas eget... VAR i kroppen stimulerar det utsöndringen?
Sen undrar jag om det räcker att muskelcellen tar upp aminosyrorna för att det ska bli muskler?
King Grub
2004-04-06, 11:09
Originally posted by Zoeb
Det här proteinet som ska likna pancreas eget... VAR i kroppen stimulerar det utsöndringen?
Sen undrar jag om det räcker att muskelcellen tar upp aminosyrorna för att det ska bli muskler?
1. Vadå var? Det är den lilla bukspottaren som är insulinansvarig.
2. Absolut inte. Det är bara en av pusselbitarna som måste på plats för att muskeltillväxt skall ske.
Hur stort är proteinet? Vad heter det? Hur kommer det in i blodbanan?
King Grub
2004-04-06, 11:14
Bovine serum albumin, A1 och B beta-casein, och beta-lactoglobulin.
På samma sätt som andra proteiner...? :confused: Vad menar du? Och vad menar du med VAR det stimulerar insulinet? Bukspottkörteln reagerar på aminosyrorna i blodet. Det gäller alla proteiner. Det går inte att peka på en viss punkt på din rygg där det sker. ;)
Jag känner bara till att tunntarmen kan ta upp aminosyror. Enzymer bryter ner proteinerna inför upptaget.
Har de testat in vivo ]/I] eller [I]in vitro pancerasceller?
Enligt den forskningen skulle alltså blotta närvaron av de aminosyror som ingår i proteinet vara tillräckligt för att det ska syntetiseras?
Har du några referenser på det hela?
LunaSpice
2004-04-06, 11:54
Originally posted by Zoeb
Jag känner bara till att tunntarmen kan ta upp aminosyror. Enzymer bryter ner proteinerna inför upptaget.
Har de testat in vivo ]/I] eller [I]in vitro pancerasceller?
Enligt den forskningen skulle alltså blotta närvaron av de aminosyror som ingår i proteinet vara tillräckligt för att det ska syntetiseras?
Har du några referenser på det hela?
Det är så kroppen fungerar. Läs i vilken endokrinologi/biokemibok som helst. När aminosyrorna tas upp ifrån blodet till betacellerna i bukspottskörteln så startar insulinproduktionen. Strukturen på aminosyrorna (och mängden som upptas) avgör hur stor insulinproduktionen blir.
Metal_boy_
2004-04-06, 14:23
alltså nu har jag tom blivit lite nojig när jag kollat här...kanske man kan få bättre resultat om man ändå provar att ha lite respekt för II. Ska skriva ner hur jag äter en dag..tar gårdagens mat o skriver upp...
Frukost: branflakes, 1liter mjölk, vitamineral
mål2: omvärmnd potatis(bintje) och kalops från Annerstedts husmanskost(kött ca 115g)..2glas mjölk
mål3: Gröt 2 port..vassleprotein och en näve mandlar
mål4: pasta med kycklingfileér 3st och wokgrönsaker..2glas mjölk
mål5: Gröt 2port, vassleprotein
mål6: pasta med smält ost 10% och en vassledrink
sova:sleep:
Med andra ord måsste jag va en vandrande insulinbomb...
Gröt går snabt o laga och jag tycker det e gott me men vad ska jag ha till den nu då?? dröjer ju mer tid om jag ska göra köttbitar eller nått till den och gröt utspätt med vatten är ingen höjdare. Grub om du har lust kan du ge mig lite förslag på hur jag kan göra det här shemat bättre..Är det ok att ta 2 vassle drinkar på morgonen istället? o sen efter träningen?
jag e lite förvirrad nu men men
eh jag såg i B&K att det fanns nån ny sojayogurt som va fullvärdig proteinkälla
har mejeriprodukter med soja me högt II??
Snälla hjälp mig!! utan att jag behöver stå vid spisen en hel dag
King Grub
2004-04-06, 14:35
Gröt går snabt o laga och jag tycker det e gott me men vad ska jag ha till den nu då??
Tonfisk? Kokta ägg? Makrillfilé i tomat på flerkornsbröd? En burk musslor?
Är det ok att ta 2 vassle drinkar på morgonen istället?
Varför inte bara en... och göra den större? Annars är som sagt direkt på morgonen ett bra tillfälle att äta någon som ger rejält insulinpåslag. Frågan är om du behöver så mycket protein vid ett tillfälle. Varför inte en kombination - t ex ett par kokta frukostägg och en vassledrink, så får du både långsamt och snabbt protein.
o sen efter träningen?
Alltid. :thumbup:
eh jag såg i B&K att det fanns nån ny sojayogurt som va fullvärdig proteinkälla
Soja förbättrar insulinkänsligheten! :)
har mejeriprodukter med soja me högt II??
Nej.
Metal_boy_
2004-04-06, 17:14
Originally posted by King Grub
Gröt går snabt o laga och jag tycker det e gott me men vad ska jag ha till den nu då??
Tonfisk? Kokta ägg? Makrillfilé i tomat på flerkornsbröd? En burk musslor?
Är det ok att ta 2 vassle drinkar på morgonen istället?
Varför inte bara en... och göra den större? Annars är som sagt direkt på morgonen ett bra tillfälle att äta någon som ger rejält insulinpåslag. Frågan är om du behöver så mycket protein vid ett tillfälle. Varför inte en kombination - t ex ett par kokta frukostägg och en vassledrink, så får du både långsamt och snabbt protein.
o sen efter träningen?
Alltid. :thumbup:
eh jag såg i B&K att det fanns nån ny sojayogurt som va fullvärdig proteinkälla
Soja förbättrar insulinkänsligheten! :)
har mejeriprodukter med soja me högt II??
Nej.
men nått att ha på själva gröten då..brukar ha lite fruktos men jag måsste ha nått rinnande me..sojamjölk då e det alltså inget högt II på?
King Grub
2004-04-06, 17:18
Originally posted by Metal_boy_
men nått att ha på själva gröten då..brukar ha lite fruktos men jag måsste ha nått rinnande me..sojamjölk då e det alltså inget högt II på?
Skrev jag inte "nej" alldeles nyss?
Jag tror dock inte man skall överdriva detta till sin spets. Lite mjölk till gröten måste väl vara helt okej. Jag kan omöjligt utesluta mjölkprodukter helt och hållet och jag tror inte man behöver det heller för den delen.
Originally posted by Cloud
Är det ok att ta tex. en måltidsersättare 1-2 gånger om dagen för att jag inte orkar fixa till mat? Eller blir det insulintopp av det också? Den innehåller till stor del kasein, lite vassle...
En del kolhydrater och inte mkt fett.
//Gustav
Nån som har nån aning? *sneglar på King grub* :rolleyes:
Om det gör nån skillnad innehåller den portionen jag tar 3 gram fett, 30 gram protein och 15 gram kolisar.
King Grub
2004-04-06, 18:04
Originally posted by HC77
Jag tror dock inte man skall överdriva detta till sin spets. Lite mjölk till gröten måste väl vara helt okej. Jag kan omöjligt utesluta mjölkprodukter helt och hållet och jag tror inte man behöver det heller för den delen.
Det har väl skrivits ett flertal gånger, även i den här tråden, att II-värdena är satta vid ett intag av 1000 kj från ett visst livsmedel. En skvätt mjölk på gröten påverkar föga.
King Grub
2004-04-06, 18:12
Originally posted by Cloud
Nån som har nån aning? *sneglar på King grub* :rolleyes:
Om det gör nån skillnad innehåller den portionen jag tar 3 gram fett, 30 gram protein och 15 gram kolisar.
De flesta "krispiga" produkter ger våldsam insulinutsöndring. Kombinationen mycket kasein/lite vassle tyder på typisk insulinbomb.
Metal_boy_
2004-04-06, 18:33
Originally posted by King Grub
Skrev jag inte "nej" alldeles nyss?
sorry va så ivrig:em:
ska ha det som en utväg sen ..då menar jag allt med II o sånt när jag känner att det behövs nått nytt i min kost för att växa
är sojamjölk fullvärdig proteinkälla? och vad ligger priset på ca??
Originally posted by King Grub
De flesta "krispiga" produkter ger våldsam insulinutsöndring. Kombinationen mycket kasein/lite vassle tyder på typisk insulinbomb.
uuhm.. mycket kasein/lite vassle tyder på insulinbomb?
Tyder inte mycket vassle/lite kasein på insulinbomb då?
Jag trodde det var vassle som var insulinbomben :P
King Grub
2004-04-06, 18:38
Originally posted by Cloud
uuhm.. mycket kasein/lite vassle tyder på insulinbomb?
Tyder inte mycket vassle/lite kasein på insulinbomb då?
Jag trodde det var vassle som var insulinbomben :P
Jo, men även tvärtom. De två tillsammans stimulerar bukspottkörteln något alldeles extra. Tag cottage cheese som exempel; inget enskilt livsmedel har högre II. Och de flesta krispiga bars, fettrika som fettsnåla, ligger på 110-112.
Originally posted by Metal_boy_
sorry va så ivrig:em:
ska ha det som en utväg sen ..då menar jag allt med II o sånt när jag känner att det behövs nått nytt i min kost för att växa
är sojamjölk fullvärdig proteinkälla? och vad ligger priset på ca??
Jag brukar använda Alpros naturella sojamjölk som går på just under 20kr litern. Har för mig att den inte är fullvärdig men att havregrynen kompletterar den.
Metal_boy_
2004-04-06, 22:08
Originally posted by Nate
Jag brukar använda Alpros naturella sojamjölk som går på just under 20kr litern. Har för mig att den inte är fullvärdig men att havregrynen kompletterar den.
ok så den blir fullvärdig då alltså? är det inte samma aminosyror i havregrynen som sojamjölken...hade jag för mig iaf:confused:
Visst är alla aminosyror med i både soja och havre. Alla 18 st som vi behöver för att bygga protein + några andra som följer med ändå.
Men kroppen har ett visst behov av aminosyror i ett visst förhållande.
Soja är nästan komplett men har ett underskott på svavelaminosyrorna methionin och cystein. Till sojans plus hör att det finns ett överskott av lysin.
Havre har en sämre profil med ett underskott på lysin. Till havrens fördel är att det fattas inte så mycket lysin som det gör i tex vete eller råg. Detta gör att det är lättare att komplettera havre än vete.
Havre har däremot ett överskott på methionin och cystein.
Dessa två passar alltså varandra som handen i hansken.
Lika bra att fortsätta:
Mjölk, både kasein och vassle har ett mycket stor överskott på lysin. Mycket större än soja.
Bristen på svavelaminosyrorna är den samma som soja.
Denna egenskap gör att mjöl passar utmärkt till vete.
Keso och pasta eller Ostsmörgås. Kanske ett glas varm O`boy till till frallan i skogen ?
Originally posted by LunaSpice
Det är så kroppen fungerar. Läs i vilken endokrinologi/biokemibok som helst. När aminosyrorna tas upp ifrån blodet till betacellerna i bukspottskörteln så startar insulinproduktionen. Strukturen på aminosyrorna (och mängden som upptas) avgör hur stor insulinproduktionen blir.
Det står även i vilken endokrinologi/biokemibok som helst att glukagon frisätts som följd av aminosyrorna just för att motverka den hypoglykemi som annars skulle uppstå.
Jag har själv en blodglukosmätare och erbjuder mig att testa blodsockret 30 min och 60 min efter intag av 100 g vassle ena dagen och 100 g maltodextrin andra dagen. Omständigheterna för testerna ska jag försöka hålla så konstanta som möjligt.
Personligen har jag aldrig upplevt den där "dippen" i blodsocker som kan komma efter att ha ätit en godispåse med vassle. Jag brukar ta det ensamt som mellanmål och jag brukar inte snåla på det heller.
Vem vet dessutom hur forskningen utförts? Om den skett på otränade kvinnor och män så är den inte så relevant för oss som är aktiva. Det skulle vara bra att få se den, men den verkar inte finnas?
Det är många som är på jakt efter att vara det forskarlag som upptäcker fetma"gåtans" lösning. Mycket hype och lite verklighetsförankring är inte ovanligt.
OAVSETT vad så kommer det alltid vara nödvändigt att ta in färre kalorier än vad man gör av med för att gå ner i vikt.
King Grub
2004-04-07, 10:13
Originally posted by Zoeb
OAVSETT vad så kommer det alltid vara nödvändigt att ta in färre kalorier än vad man gör av med för att gå ner i vikt.
Absolut. Ingen har påstått något annat. Insulinförhållandena påverkar dock var det man äter hamnar i slutändan: muskelcell eller fettcell. Och det kan göra stor skillnad på resultaten.
King Grub:
Har du några studier eller siffror på hur RQ påverkas av höga insulinnivåer?
Insulin är ju ett anabolt hormon som jobbar för inlagring av såväl kolhydrater som fett. Men under en viss aktivitet kommer vi ju förbränna lika många kcal oavsett insulinnivå.
Det jag undrar är alltså om det verkligen är bevisat att träning under höga insulinnivåer verkligen hämmar fettförbränningen i större utsträckning än kolhydratförbränningen och således har en negativ inverkan på fettförbränningen. Att höga insulinnivåer kan försämre prestationen i och med att den gör fett och kolhydrater med svåråtkomliga är jag helt med på men minskar den verkligen fettförbränningen mer effektivt än kolhydratförbränningen?
För att förtydliga min fråga. Finns det något som tyder på att vi förbränner mindre fett av att bränna 500 kcal med höga insulinnivåer mot jämfört med låga.
King Grub
2004-04-07, 11:03
FAT METABOLISM DURING EXERCISE
EDWARD F. COYLE, Ph.D.
Professor, Department of Kinesiology and Health Education
The University of Texas at Austin
Austin, Texas
Member, GSSI Sports Medicine Review Board
DIETARY CARBOHYDRATE
INFLUENCES FAT OXIDATION
DURING EXERCISE
Eating Carbohydrate During the
Hours Before Exercise
Fat oxidation during exercise is very
sensitive to the interval between eating
carbohydrate and the onset of exercise
and to the duration of the exercise. This
is due in part to the elevation in plasma
insulin in response to the carbohydrate
meal and the resultant inhibition of lipolysis
in adipose tissues, thus reducing the
mobilization of FFA into the plasma.
This effect is evident for at least 4 h after
eating 140 g of carbohydrate that has a
high glycemic index (Montain et al.,
1991). Under these conditions, the carbohydrate
meal reduces both total fat oxidation
and plasma FFA concentration
during the first 50 min of moderateintensity
exercise. However, this suppression
of fat oxidation is reversed as the
duration of exercise is increased; after
100 min of exercise, the rate of fat oxidation
is similar, whether or not carbohydrate
was eaten before exercise. It
appears that the body relies heavily on
carbohydrate and less on fat when people
have eaten carbohydrate during the previous
few hours, and therefore carbohydrate
is preferred when it is available. It
is likely that insulin plays a role in regulating
the mixture of carbohydrate and
fat oxidized during exercise.
Plasma FFA mobilization is remarkably
sensitive to even small increases in
plasma insulin (Jensen et al., 1989), and
it seems that lipolysis is influenced for a
long time after eating carbohydrate
(Montain et al., 1991).
Ok, men jag ser en viss skillnad på kolhydrater och insulin. Kan det inte vara de höga halterna av glukos i blodet som gör att kolhydraterna förbränns snarare än fett?
Frågan är om man skulle få samma hämmande resultat på fettförbränningen av att höja insulinet med ex vassle eftersom man då inte får en blodsockerhöjning på samma sätt som av 140 gram kolhydrater.
King Grub
2004-04-07, 11:20
Diabetes. 1989 Dec;38(12):1595-601.
Insulin regulation of lipolysis in nondiabetic and IDDM subjects.
Jensen MD, Caruso M, Heiling V, Miles JM.
Department of Internal Medicine, Mayo Clinic, Rochester, Minnesota 55905.
To determine whether insulin regulation of lipolysis is abnormal in subjects with poorly controlled insulin-dependent diabetes mellitus (IDDM), free-fatty acid flux ([1-14C]palmitate) was measured under conditions ranging from complete insulin withdrawal to hyperinsulinemia. Seven nondiabetic and seven IDDM subjects were studied with the pancreatic clamp technique to control plasma insulin, growth hormone, and glucagon concentrations at the desired levels. Preliminary studies were performed to validate the experimental design. The palmitate flux response to insulin withdrawal (2.5 +/- 0.2 vs. 2.5 +/- 0.2 mumol.kg-1.min-1) and maximally antilipolytic insulin concentrations (0.17 +/- 0.02 vs. 0.23 +/- 0.03 mumol.kg-1.min-1) were not different in nondiabetic and IDDM subjects, respectively. In contrast, IDDM subjects required significantly greater plasma free-insulin concentrations to result in equivalent suppression of palmitate flux compared with nondiabetic subjects. Lipolysis was found to be very sensitive to insulin in nondiabetic humans, with half-maximal suppression occurring at plasma free-insulin concentrations of approximately 12 pM (less than 2 microU/ml). We conclude that adipose tissue lipolysis is normally exquisitely sensitive to insulin and that sensitivity, but not responsiveness to insulin, is impaired in poorly controlled IDDM.
Så du anser att efter en drink med vassle blandad i vatten kommer man förbränna större andel kolhydrater och mindre andel fett de följande timmarna?
King Grub
2004-04-07, 14:01
Originally posted by Peter
Så du anser att efter en drink med vassle blandad i vatten kommer man förbränna större andel kolhydrater och mindre andel fett de följande timmarna?
Jämfört med... vad? Något som hade givit lägre insulinpåslag? Ja, den slutsatsen tycker jag nog man kan dra.
Den teoretiska effekten och de praktiska resultaten är ju givetvis svåra att sia om. :)
Ja exempelvis jämfört med att äta exakt samma mängd protein med lägre insulinpåslag samt inte äta någonting alls.
Anledningen till att jag frågar är att jag försöker tänka ut hur det verkligen funkar med insulin. Eftersom II sätts efter en viss mängd energi är det lite konstigt att insulinutrsöndringen kan skilja så mycket tycker jag på sätt och vis, även om jag givetvis förstår hur det kan bli så. Men eftersom insulin är ett anabolt hormon som jobbar för inlagring av samtliga energigivande livsmedel men ändå inte påverkar själva energiförbrukningen.
Säg att en måltid ger 1000 kcal med jättehögt insulinpåslag och en annan ger 1000 kcal med jättelågt. Det är ju då lite märkligt att ena måltiden gör att näring lagras in i större uträckning än den andra eftersom det hela tiden måste vara en balans mellan energi in och ut som avgör om man går upp i vikt.
Skulle det vara så att insulin hämmade fettförbränningen men ökade kolhydratförbränningen vore det ju enkelt att få ihop eftersom energimängden som äts och förbrukas då kan stämma. Men hur något kan hämma användandet av såväl fett som kolhydrater utan att innehålla mer energi får jag helt enkelt inte ihop.
Sambandet mellan insulin och glukagon är ju mer lättförståligt eftersom det är varandrar motsatser till stor del förekommer vid så olika förutsättningar.
Vet inte om det går att förstå vad jag menade.
Originally posted by Peter
Ja exempelvis jämfört med att äta exakt samma mängd protein med lägre insulinpåslag samt inte äta någonting alls.
Anledningen till att jag frågar är att jag försöker tänka ut hur det verkligen funkar med insulin. Eftersom II sätts efter en viss mängd energi är det lite konstigt att insulinutrsöndringen kan skilja så mycket tycker jag på sätt och vis, även om jag givetvis förstår hur det kan bli så. Men eftersom insulin är ett anabolt hormon som jobbar för inlagring av samtliga energigivande livsmedel men ändå inte påverkar själva energiförbrukningen.
Säg att en måltid ger 1000 kcal med jättehögt insulinpåslag och en annan ger 1000 kcal med jättelågt. Det är ju då lite märkligt att ena måltiden gör att näring lagras in i större uträckning än den andra eftersom det hela tiden måste vara en balans mellan energi in och ut som avgör om man går upp i vikt.
Skulle det vara så att insulin hämmade fettförbränningen men ökade kolhydratförbränningen vore det ju enkelt att få ihop eftersom energimängden som äts och förbrukas då kan stämma. Men hur något kan hämma användandet av såväl fett som kolhydrater utan att innehålla mer energi får jag helt enkelt inte ihop.
Sambandet mellan insulin och glukagon är ju mer lättförståligt eftersom det är varandrar motsatser till stor del förekommer vid så olika förutsättningar.
Vet inte om det går att förstå vad jag menade.
Det stämmer att insulin stimulerar glykolysen dvs nedbrytning av glukos till energi.
Du skrev förut att det gör kolhydrater mindre tillgängliga men det är ju egentligen tvärt om. De kommer in till muskeln med hjälp av det.
Levern å sin sida är inte alls beroende av insulin för att ta upp glukos och den kommer att övervaka blodsockret och om det skulle vara så kroppen (t.ex. pga för mycket insulin) har en låg halt av blodglukos så kan den hjälpa till att kompensera det från sitt glykogen.
När du tränar så frisätts dessutom adrenalin och det hormonet är en mycket kraftfull signal till kroppen om att mobilisera energi. Det KAN ju vara så att du är på väg att fly från en stor fara eller på väg att fälla ett saftigt bytesdjur att käka till middag.
I vilket fall så kommer det att motverka insulinet och dess effekt till en viss del.
Insulin has anabolic actions on glucose metabolism, glucagon has catabolic actions....Insulin promotes glycogen synthesis by increasing the activity of two key enzymes
Det tolkar jag som att det snarare gör så att glykogen lagras in i muskeln än bryts ner. Inte bara det att det går från blodet till muskeln utan också att det bygger upp glygogenlagren.
Och visst påverkar insulin även levern till ökad glygogensyntes.
En studie som också säger att insulin minskar tillgängligheten på lagrade kolhydrater:
The ingestion of CHO (except fructose) at a rate of > 45 g/h, accompanied by a significant increase in plasma insulin levels, could lead to decreased muscle glycogen utilisation (particularly in type I fibres) during exercise.
Tsintzas K, Williams C. Human muscle glycogen metabolism during exercise. Effect of carbohydrate supplementation. Sports Med. 1998 Jan;25(1):7-23
LunaSpice
2004-04-07, 15:49
Det stämmer att insulin stimlulerar glykogensyntesen. När insulinet binder till sin mottager på cellytan så sätts det igång en rad reaktion och bl.a. så ökar aktiviteten av ett enzym (hexokinas tror jag det är) som styr glykogeninlagringen samt att glukoskanaler i cellmembranet flyttas inifrån cellen upp till ytan = glukoset forslas in. Så fort glukoset kommit i i cellens sk. cytoplasma...vatten/gelliknande delen av celler där alla cellens "organ" finns, så går glukoset antingen in i glykolysen ELLER synteseras till glykogen för lagring. Det är nämligen cytoplasmans glukoshalt som styr hur mkt glukos som kan tas in i cellen. Cellerna snabbt få bort glukoset ifrån cytoplasma för att få in så mkt glukos som möjligt eftersom det i för höga doser är farligt ute i blodet. Detta (glykogeninlagring) gäller muskel och leverceller.
Zoeb, det är inte adrenalin som mobiliserar energi vid stress. Det är kortisol och glukagon. Adrenalinet utsöndras från en annan del av binjuren och ger ökad puls, ökad blodgenomströmning till musklerna, minskade tarmrörelse, vidgade luftrör etc.
LunaSpice:
Ja exakt. Förstår du hur jag menar med att det är lite ologiskt att två måltider kan ge exakt samma mängd energi men så olika insulinpåslag?
Om kolhydrater lagras in, fett lagras in, musklerna byggs upp som de gör av insulin borde ju det bli svårt att få ihop det med energi in och energi ut, jämfört med exakt samma mängd energi och lågt insulinpåslag.
King Grub
2004-04-07, 16:19
En liten artikel om insulinindexet och hur olika måltidssammansättningar kan få olika värden:
"There are a number of factors other than carbohydrate content that mediate in stimulation of insulin secretion, for example it is stated that protein-rich foods or the addition of protein to a carbohydrate-rich meal can stimulate a modest rise in insulin secretion, without increasing blood glucose concentration. Similarly adding fat to a carbohydrate-rich meal also increases insulin secretion even though plasma glucose response is reduced. Several insulinotropic factors have been found to potentiate the stimulatory effect of glucose and mediate posprandial insulin secretion. These factors include fructose, some amino acids and fatty acids, and gastrointestinal hormones. So protein and fat rich foods also induce substantial insulin secretion despite producing relatively small blood glucose responses.
Although personal variations in response to identical meals occurred in the study, the researches found a stable correspondence between foods and insulin and glucose scores across the group. On average the snack foods produced the highest food group IS, followed by milk products, bakery products, carbohydrate-rich foods, fruit, protein rich foods and then breakfast cereals respectively. The researchers found significant variations in foods of the same food group, so food group alone is not a good predictor of insulin or glucose scores. Furthermore, at the food group level, variations are not as dramatic as between specific foods, so that generalisation about food groups and insulin or glucose scores are inaccurate.
The researchers did find that jellybeans (made of sugar and animal protein) produced the highest mean IS, whereas peanuts (an oily legume) had the lowest IS. The reference food, white bread, consistently had the highest glucose and insulin responses, and had a higher insulin score than most of the other foods. On average fish produced twice as much insulin secretion as did the equivalent portion of eggs. Amongst the few fruits examined, oranges and apples produced significantly lower scores than grapes and bananas, despite similar carbohydrate content. Potatoes had significantly higher scores than all of the other carbohydrate-rich foods. White and brown rice have similar scores, as do white and brown pasta. Despite containing similar amounts of carbohydrate, jellybeans induced double the insulin secretion as any of the four fruits.
From the above data, we can conclude at least, that some fruits do not produce insulin responses much greater than protein rich foods such as beef or fish. Perhaps surprisingly, the insulin scores for cheese, beef and fish are greater than those for starchy foods such as porridge. This will lay rest to the claim that protein rich foods are somehow insulin safe when compared to carbohydrate rich foods. Each food must be evaluated individually, and more realistically, each meal."
Källa: Susanne HA Holt, Janette C Brand Miller och Peter Petocz: "An insulin index of foods: the insulin demand generated by 1000-kJ portions of common foods", (Am. J. Clin. Nutr., Nov 1997, Vol.66, Iss.5, p.1264-76).
Jo så långt är jag med. Men det är ju tyvärr inte riktigt svar på frågan har fan det går ihop i slutänden. Men att det är så att olika mat ger olika insulinpåslag är ju helt uppenbart.
LunaSpice
2004-04-07, 16:25
Originally posted by Peter
LunaSpice:
Ja exakt. Förstår du hur jag menar med att det är lite ologiskt att två måltider kan ge exakt samma mängd energi men så olika insulinpåslag?
Om kolhydrater lagras in, fett lagras in, musklerna byggs upp som de gör av insulin borde ju det bli svårt att få ihop det med energi in och energi ut, jämfört med exakt samma mängd energi och lågt insulinpåslag.
Det finns olika sorters kolhydrater, fett och protein och de ger olika mängd insulinutsöndring beroende på den kemiska strukturen. Så jo, insulinutsöndring kan skilja rejält från måltid till måltid beroende på hur den är uppbyggd.
En måltid bestående av t.ex. snabba kolhydrater så kommer det höja blodsockret MKT och SNABBT vilket ger en stor insulinutsöndring. Om du istället hade ätit exakt samma mängd energi i form av omättat fett och protein (t.ex. fet fisk, mandlar eller dylikt) så kommer blodsockerstegringen att vara betydligt lägre och insulin behövs därför inte utsöndras i lika stora mängder. Det handlar fortfarande om lika mkt energi. Mjölkprodukter är ett praktexemplar också. Laktoset höjer blodsockret sakta men aminosyreprofilerna i mjölkens protein ger en stor insulinutsöndring.
Kroppen har större möjligheter att lagra fett än att bygga muskler. Annars skulle vi som tränar vara stora som hus vid det här laget...vare sig vi har mkt insulin eller lite insulin. Det finns något som kallas insulinkänslighet som visar hur bra insulinet sänker blodsockret. En person med HÖG insulinkänslighet behöver därför inte lika mkt insulin som en person med LÅG insulinkänslighet för att uppnå samma effekt. Om man har hög insulinkänslighet så behöver inte insulinet vara lika länge ute i blodet och därmed inte hinna lagra in så mkt energi i fettcellerna...dock hinner den att få in det mesta av glukoser och de flesta aminosyror in i cellerna. Skulle man ha låg känslighet så kommer det ta längre tid för insulinet att sänka blodsockret och därmed också mer fettinlagring.
Det är detta som styr VART överskottsenergin tar vägen. Hög känslighet = mer energi till glykogeninlagring och muskelbygge. Låg känslighet = mer energi till fettcellerna.
King Grub
2004-04-07, 16:26
Originally posted by Peter
Jo så långt är jag med. Men det är ju tyvärr inte riktigt svar på frågan har fan det går ihop i slutänden. Men att det är så att olika mat ger olika insulinpåslag är ju helt uppenbart.
Nej, jag tror inte forskarna heller är på det klara med exakt hur det går ihop. Framtiden och vidare studier lär visa det. Förhoppningsvis. :)
LunaSpice: Jo det där är jag helt med på alltihop.
KingGrub: Ok, då är det inte bara jag som är trög då med andra ord.
Tack båda för att ni tog er tid att försöka få rätsida på det här, även om jag nog inte kan lägga mig och sova ikväll med gott samvete i och med att jag fortfarande inte riktigt får ihop det.
King Grub
2004-04-07, 16:45
Originally posted by Peter
Tack båda för att ni tog er tid att försöka få rätsida på det här, även om jag nog inte kan lägga mig och sova ikväll med gott samvete i och med att jag fortfarande inte riktigt får ihop det.
Då blir det nog inte mycket sömn någonstans; jag tror inte det är 100% kristallklart för någon. :sleep: :)
Vad sägs om att vi samlar ihop 12 pers och så åker till någon plats där man kan mäta respiratoriska kvoten (är ju väldigt enkelt med rätt urustning) och så går vi och springer lite på ett löpband. 4 äter en pizza först, 4 äter någon med extremt lågt II och 4 äter ingenting. Så kan vi mäta energiförbrukning och se om det är kolhydrater eller fett som förbränns.
Sen kan vi göra samma sak i vila efter samma matintag. Sen vet vi kanske inte allt men i alla fall lite mer.
Originally posted by LunaSpice
Det stämmer att insulin stimlulerar glykogensyntesen. När insulinet binder till sin mottager på cellytan så sätts det igång en rad reaktion och bl.a. så ökar aktiviteten av ett enzym (hexokinas tror jag det är) som styr glykogeninlagringen samt att glukoskanaler i cellmembranet flyttas inifrån cellen upp till ytan = glukoset forslas in.
(Hexokinas styr inte glykogeninlagringen. Det fosforylerar glukoset när det kommit in i cellen. That´s it.)
Zoeb, det är inte adrenalin som mobiliserar energi vid stress. Det är kortisol och glukagon. Adrenalinet utsöndras från en annan del av binjuren och ger ökad puls, ökad blodgenomströmning till musklerna, minskade tarmrörelse, vidgade luftrör etc.
Det gör det visst det. Hormonkänsligt lipas + adrenalin = sant. Plus att det stimulerar nedbrytning av glykogen via enzymet Glykogenfosforylas B.
LunaSpice
2004-04-07, 18:36
Du behöver inte bli upprörd. Vi diskuterar.
Adrenalin är inte det huvudsakliga energimobiliserande hormonet även om det har roll...så kanske jag skulle uttryckt mig. Sorry.
Jag vet att det inte STYR glykogeninlagringen men eftersom glukoset måste bli glukos-6-fosfat innan det kan såsmåningom kan bli glykogen så måste hexokinas först fosforylera glukoset. Denna process sker ju även vid glykolys. Det är massvis med andra enzymer som också är delaktiga såklart. Om enzymerna är aktiva eller passiva styrs av proteinfosforylering som i sin tur stimuleras av vilket hormon som binder till cellen. Insulin aktiverar de enzymer som sköter glykogeninlagring och adrenalin och glukagon inaktiverar den och aktiverar andra enzymer -> glykogenolys.
Vad sägs om att vi samlar ihop 12 pers och så åker till någon plats där man kan mäta respiratoriska kvoten (är ju väldigt enkelt med rätt urustning) och så går vi och springer lite på ett löpband. 4 äter en pizza först, 4 äter någon med extremt lågt II och 4 äter ingenting. Så kan vi mäta energiförbrukning och se om det är kolhydrater eller fett som förbränns.
Säker på att det inte finns någon som redan gjort ungefär det där? Det känns ju som om inte bara Kolozzeum-skribenter torde ha ställt sig frågan ... (utan kanske även t.ex. amerikanska nutritions- eller idrottsmedicinforskare med en betydligt större budget).
Ja det borde ju ha gjorts men jag kan inte hitta någon sådan studie. Inte en Grubben hade ju en sån.
Originally posted by Droog
Pax för att äta pizza!
:D
Om man kör samma träningsintensitet så borde väl förbränningen av kolhydrater vara hyfsat lik oavsett om man äter pizza eller lågt II?
Kroppen gör väl ingen skillnad på vilken typ av energi den använder sig av pga av målet som man åt precis innan träningen?
Det som borde skilja är hur länge man orkar hålla på att gå/springa beroende på hur mycket kolhydrater som kroppen har lagrat (Nog så intressant information.).
Om man inte äter något innan så kommer det antagligen bli en annan femma men det är väl ingen nyhet.
Originally posted by z_bumbi
:D
Om man kör samma träningsintensitet så borde väl förbränningen av kolhydrater vara hyfsat lik oavsett om man äter pizza eller lågt II?
Kroppen gör väl ingen skillnad på vilken typ av energi den använder sig av pga av målet som man åt precis innan träningen?
Det som borde skilja är hur länge man orkar hålla på att gå/springa beroende på hur mycket kolhydrater som kroppen har lagrat (Nog så intressant information.).
Om man inte äter något innan så kommer det antagligen bli en annan femma men det är väl ingen nyhet.
Det var ju just det som diskussionen gällde, Grubben trodde ju att man skulle förbränna lägre andel fett med högt insulin eftersom insulin hämmar förbränningen. Men jag ansåg att det även hämmade kolhydratförbränningen och var således osäker på om det har någon betydelse.
Vissa säger ju att man inte ska dricka en drink på vassle innan morgonpromenaden eftersom det hämmer fettförbränningen genom sitt insulinpåslag, det var just det jag ville reda ut. För nog orkar man alltid gå hela vägen, så det är ju inte prestationen som är problemet.
Presationen efter olika mängder kolhydrater med olika GI är ju rätt ordentligt undersökt. Så det tycker jag vi struntar i.
King Grub
2004-04-08, 13:28
Enligt studien jag lade upp tidigare är mängden insulin extremt avgörande vad som förbrukas.
Du menar den första studien?
Problemet med den är ju att det lika gärna kan vara den stora mängden kolhydrater som gör att fettförbränningen hämmas. Studier har ju även visat att kolhydratlagrena räcker längre och man kan hålla på längre innan utmattning om man dricker kolhydrater innan/under aktiviteten.
Vi kan väl inte av den studien dra några slutsatser kring insulin utan snarare kring att dricka 140 gram kolhydrater.
King Grub
2004-04-08, 13:41
Jag menar den där studien gjordes på "Seven nondiabetic and seven IDDM subjects were studied with the pancreatic clamp technique to control plasma insulin" och som sammanfattas med orden "We conclude that adipose tissue lipolysis is normally exquisitely sensitive to insulin and that sensitivity,"
Jo ok, men att insulin har en hämmande effekt på fettförbränningen är ju de flesta med på. Det är dess effekt på fördelningen mellan kh och fett jag vill ha reda på.
En studie av RQ (eller annan mätmetid) med högt och lågt insulin helt enkelt. Samt gärna en studie på folk som tränar förbränning med högt reps lågt insulin och sen mäter skillnaden över några månader.
Sen att det givetvis inte är bra att gå med mycket insulin hela tiden och att träning och kost som ger ökad insulinkänslighet är bra förstår jag ändå. Vill veta vilken praktiskt skillnad det gör på förbränningen bara.
Originally posted by Peter
Jo ok, men att insulin har en hämmande effekt på fettförbränningen är ju de flesta med på. Det är dess effekt på fördelningen mellan kh och fett jag vill ha reda på.
En studie av RQ (eller annan mätmetid) med högt och lågt insulin helt enkelt. Samt gärna en studie på folk som tränar förbränning med högt reps lågt insulin och sen mäter skillnaden över några månader.
Sen att det givetvis inte är bra att gå med mycket insulin hela tiden och att träning och kost som ger ökad insulinkänslighet är bra förstår jag ändå. Vill veta vilken praktiskt skillnad det gör på förbränningen bara.
Tjenare!
Här kommer några siffror som kanske är till hjälp.
Efter 24 timmars fasta har man en glukoskoncentration på ca 60-80 mg/dl blod.
2 timmar efter en blandad måltid har koncentrationen av glukos stigit till mellan 100-140 mg/ dl blod.
För insulin gäller följande koncentrationer under samma förhållande som ovan:
Efter 24 timmars fasta: 3-8 microU/ml blod
2 timmar efter blandad måltid: 50-150 microU/ml blod
So far so good!
Av siffrorna ovan syns det tydligt att insulinkoncentrationen stiger som svar på en stigande glukoskoncentration. Old news eller hur.
Gränsvärdet för en sekretion av insulin är glukosnivåer mellan 80-85 mg/dl blod. Dvs precis ovanför den övre sifran som man har efter 24 timmars fasta. Ur detta drar jag slutsatsen att en väldigt liten ökning av glokoskoncentartionen behövs för att insulin ska sekreteras.
Här är några siffror på insulinets effekter:
Vid en koncentration av 13 microU/ml blod hämmas lipolys, dvs nedbrytning av triglycerider i fettväven.
Vid 44 microU/ml blod hämmas lipidoxidationen, dvs "fettförbränningen".
Om man nu jämför alla ovannämnda siffror så ser man att hämmningen av fettförbränningen sker innan den lägsta koncentrationen av insulin uppnås 2 timmar efter en blandad måltid. Hämningen av lipolysen sker väldigt långt innan.
Jag drar slutsatsen att det krävs väldigt lite insulin för att hämma fettförbränningens olika steg, dvs leverans av fettsyror till mitokondrier samt oxidationen av desamma.
Så även om insulinet höjs till minsta möjliga nivån efter en blandad måltid så är fetteförbringen helt utslagen. Skulle man nu äta ngt som ger ett störreinsulinpåslag än en blndad måltid skulle det ske ännu snabbare och kanske i ännu större grad.
Därmed bör även RQ stiga tack vare insulinets hämmande effekter.
Så låter det iaf i mitt huvud,
Siffrorna är hämtade från förljande böcker:
Exercise endocrinology, Katarina T. Borer, 2003
Medical Physiology, Walter F. Boron, Emile E. Boulpaep, 2003
Mvh
William
Ja det kanske är så enkelt att fettförbränningen hämmas lättare än kolhydratförbränningen och att RQ således stiger.
Nakaya Y, Ohnaka M, Sakamoto S, Niwa Y, Okada K, Nomura M, Hara T, Kusonoki M.Ann Nutr Metab. 1998;42(6):333-40
The RQ increased by infusing both insulin and glucose in normal subjects. These results suggest that a high RQ results from excess insulin and excess food. The RQ is a good predictor of weight gain in diabetic patients treated with either insulin or oral hypoglycemic agents.
Originally posted by Peter
Ja det kanske är så enkelt att fettförbränningen hämmas lättare än kolhydratförbränningen och att RQ således stiger.
Nakaya Y, Ohnaka M, Sakamoto S, Niwa Y, Okada K, Nomura M, Hara T, Kusonoki M.Ann Nutr Metab. 1998;42(6):333-40
The RQ increased by infusing both insulin and glucose in normal subjects. These results suggest that a high RQ results from excess insulin and excess food. The RQ is a good predictor of weight gain in diabetic patients treated with either insulin or oral hypoglycemic agents.
Som det nämnde i en tidigare post så har även insulin direkta stimulerande effekter på kolhydratoxidationen oxå. Det stimulerar alltså både glykogensyntes och glykolys. Det är paradoxalt enligt vanlig bondlogik men rätt många processer i kroppen är det.
Ett annat exempel är kortisol som stimulerar glukoneogenes och glykogenes samtidigt.
Mvh
William
kampsporttjej
2004-04-13, 09:41
VÄNTA NU LITE, KING GRUB!!
läste precis att du i denna tråd skrivit att
mjukost (lätt) har 40-50 i II. men <I>jag</I> gjorde en tråd
om mjukost och II förut och då skrev du att det låga II-värdet
på ost gällde endast hårdost. det tolkade jag som att mjukost
har högt II-värde (likvärdigt med kesella, keso och sådant)
så, vad är det som gäller för mjukosten ??
King Grub
2004-04-13, 09:44
Originally posted by kampsporttjej
VÄNTA NU LITE, KING GRUB!!
läste precis att du i denna tråd skrivit att
mjukost (lätt) har 40-50 i II. men <I>jag</I> gjorde en tråd
om mjukost och II förut och då skrev du att det låga II-värdet
på ost gällde endast hårdost. det tolkade jag som att mjukost
har högt II-värde (likvärdigt med kesella, keso och sådant)
så, vad är det som gäller för mjukosten ?? '
Frågan i den här tråden var:
Vad har egentligen mjukost och hårdost för II?
Jag såg inte mjukost, utan gav bara svaret för hårdost: 40-50. Mjukost ligger betydligt högre.
Så att jag tar en vassledrink på morgon kväll och innan träning samt en gainer efter träning är riktigt dåligt?
Blir det bättre om man kombinerar med långa cardiopass instället för korta (mindre än 20 minuter). Vilken variant rekommenderar du?
King Grub
2004-04-16, 09:38
Originally posted by Whey
Så att jag tar en vassledrink på morgon kväll och innan träning samt en gainer efter träning är riktigt dåligt?
Blir det bättre om man kombinerar med långa cardiopass instället för korta (mindre än 20 minuter). Vilken variant rekommenderar du?
Det låter som lite onödigt mycket vassle, måhända. På kvällen är det definitivt bättre med långsamt protein från mat, som dessutom ger lägre II.
Jag rekommenderar korta cardiopass, helt klart. Därmed inte sagt att det är det enda rätta. :)
King Grub skrev:
Icke. Korta intensiva konditionspass har dock enbart fördelar på styrketräningsresultaten. Intensiv cardio är nog det som bäst förbättrar insulinkänsligheten, vilket i sin tur, förenklat uttryckt, i praktiken innebär att mer av energin du äter hamnar i muskelcellerna i stället för i fettcellerna = bättre muskeltillväxt.
Vid långvarig aerob träning utsöndras kortisol (efter 20 minuters intensivt, oavbrutet arbete ökar utsöndringen dramatiskt), och kortisol frigör energi från vävnad vid stress, i det här fallet konditionsträning, och det verkar föredra att ta från just muskelvävnad.
Intensiv cardio däremot, ökar utsöndringen av tillväxthormon och IGF-I, vilket har en positiv effekt på muskeltillväxten, samtidigt som den effektivt håller kroppsfettsnivåerna under kontroll. Intensiv cardio stimulerar utsöndring av GH, som i sin tur stimulerar utsöndring av IGF-I, och eftersom ju intensivare cardion är desto större blir också GH-utsöndringen = bättre muskeltillväxt.
Jag förstår inte början av inlägget. Är det skillnad mellan "korta intensiva pass" och "intensiv cardio"?
Hur skulle det ultimata passet se ut om man vill förbättra sin insulinkänslighet? (intervaller/jämnt tempo, kort/lång varaktighet)
Är ökad kortisolutsöndring positivt eller negativt?
Vad är GH?
Off topic, men:
Ger ett kort pass förbättrad syreupptagningsförmåga och slagvolym lika bra som ett långvarigt?
Vad har måltidsersättare (typ Met-RX, Ny-Tro PRO och dylikt för II?
Ändras II om man blandar med varmt/kallt vatten?
Är det bra att hälla i sig en halv deciliter vinäger innan alla måltider (inte efter träningspasset såklart)?
King Grub
2004-04-18, 12:05
Jag förstår inte början av inlägget. Är det skillnad mellan "korta intensiva pass" och "intensiv cardio"?
Är det intensiv konditionsträning det är frågan blir passen automatiskt korta.
Hur skulle det ultimata passet se ut om man vill förbättra sin insulinkänslighet? (intervaller/jämnt tempo, kort/lång varaktighet)
Törs jag inte uttala mig tvärsäkert om.
Är ökad kortisolutsöndring positivt eller negativt?
Är det positivt eller negativt med muskelnedbrytning? ;)
Vad är GH?
Growth hormone.
Ger ett kort pass förbättrad syreupptagningsförmåga och slagvolym lika bra som ett långvarigt?
Vad har måltidsersättare (typ Met-RX, Ny-Tro PRO och dylikt för II?
Inga tester gjorda.
Ändras II om man blandar med varmt/kallt vatten?
Inte vatten, men väl fast föda:
The temperature of the ingested meal is not important for liquids, which conduct heat rapidly, but may delay the emptying of hot or cold semisolid or solid meals, which have a higher thermal inertia.
Sun WM, Houghton LA, Read NW, Grundy DG, Johnson AG. Effect of meal temperature on gastric emptying of liquids in man. Gut 1988; 29:302-305.
Är det bra att hälla i sig en halv deciliter vinäger innan alla måltider (inte efter träningspasset såklart)?
Det finns ingen anledning att försöka sänka GI:t på måltider som redan har ett lågt sådant!
Ett för lågt blodsocker är inte alls bra och inget att eftersträva.
Det finns ingen anledning att försöka sänka GI:t på måltider som redan har ett lågt sådant!
Ett för lågt blodsocker är inte alls bra och inget att eftersträva.
Självklart inte, men om jag exempelvis "måste" käka potatis så är det bra att göra det, eller?
Vad det gäller konditionspassen så kan du väl säga vilken variant du skulle rekommendera (då inte ur den sylvinkel som tidigare anspelades)?
Vilken puls tycker du är lämplig för ett intensivt konditionspass om man vill förbättra sin insulinkänslighet?
Tack för alla grymma svar!
King Grub
2004-04-18, 12:29
Självklart inte, men om jag exempelvis "måste" käka potatis så är det bra att göra det, eller?
Om du "måste" äta något som inte är bra (nu är dock potatis bra på så otroligt många andra vis), så skadar det inte med en slurk.
Vad det gäller konditionspassen så kan du väl säga vilken variant du skulle rekommendera (då inte ur den sylvinkel som tidigare anspelades)?
Jag personligen gillar HIIT, 30/30 intervaller i runt 20 minuter. :love:
Något tips på hur man kan köra HIIT om inga utav "maskinerna" på mitt gym har inställningar för det? Kan man köra med samma motstånd och bara ändra varvhastigheten?
King Grub
2004-04-18, 14:26
Originally posted by Whey
Något tips på hur man kan köra HIIT om inga utav "maskinerna" på mitt gym har inställningar för det? Kan man köra med samma motstånd och bara ändra varvhastigheten?
Javisst. Cardion blir vad du gör den till. Är den upplevda ansträngningen hög nog så fungerar det säkert utmärkt.
Skall man köra:
50%-100%-50%-110%-50%-120% o.s.v. ungefär
eller:
50%-120%-50%-110%-50%-100% o.s.v. ungefär
alltså, skall man ge gärnet i första snabba intevallen eller skall man köra lugnare i början och öka intensiteten i varje intevall?
Originally posted by LunaSpice
Du behöver inte bli upprörd. Vi diskuterar.
Adrenalin är inte det huvudsakliga energimobiliserande hormonet även om det har roll...så kanske jag skulle uttryckt mig. Sorry.
Jag vet att det inte STYR glykogeninlagringen men eftersom glukoset måste bli glukos-6-fosfat innan det kan såsmåningom kan bli glykogen så måste hexokinas först fosforylera glukoset. Denna process sker ju även vid glykolys. Det är massvis med andra enzymer som också är delaktiga såklart. Om enzymerna är aktiva eller passiva styrs av proteinfosforylering som i sin tur stimuleras av vilket hormon som binder till cellen. Insulin aktiverar de enzymer som sköter glykogeninlagring och adrenalin och glukagon inaktiverar den och aktiverar andra enzymer -> glykogenolys.
Läsvärd länk kanske?
http://ajpendo.physiology.org/cgi/content/full/274/4/E700
Mycket svår men kan vara en del att bygga vidare på
Mycket läsvärd och informativ tråd denna! King Grub gör ett hästjobb när han förklarar och informerar oss..
Vad jag undrar är, har Kingen några allmäna riktlinjer för vilken kost man skall välja/välja bort? T ex produkter med "krisp" har högt II. Finns det några andra allmäna rekommendationer för livsmedel vi köper i handeln?
MVH Leif Denti
LunaSpice
2004-05-15, 12:25
Originally posted by denti
Mycket läsvärd och informativ tråd denna! King Grub gör ett hästjobb när han förklarar och informerar oss..
Vad jag undrar är, har Kingen några allmäna riktlinjer för vilken kost man skall välja/välja bort? T ex produkter med "krisp" har högt II. Finns det några andra allmäna rekommendationer för livsmedel vi köper i handeln?
MVH Leif Denti
Krisp har även högt GI. Allt med raffinerat socker bör man undvika, alltför mkt mättat fett också. Mjölkprodukter är också något man bör begränsa om man vill undvika för många och för höga insulintoppar.
Vill man använda sig av index så bör man göra inköp och matsedlar med en kombination av GI och II. Det är svårt att få en adekvat matsedel och kosthållning genom att bara koncentrera sig på ett index.
King Grub
2004-05-15, 13:09
Originally posted by denti
Mycket läsvärd och informativ tråd denna! King Grub gör ett hästjobb när han förklarar och informerar oss..
Vad jag undrar är, har Kingen några allmäna riktlinjer för vilken kost man skall välja/välja bort? T ex produkter med "krisp" har högt II. Finns det några andra allmäna rekommendationer för livsmedel vi köper i handeln?
MVH Leif Denti
Det LunaSpice skrev, plus att om du håller dig till så naturliga, oraffinerade livsmedel som möjligt, dvs inte halvfabrikat eller färdigprodukter, så har du 90% av jobbet gjort och behöver faktiskt inte tänka på det mer. "Krisp" är raffinerat, flingor är raffinerade, vitt bröd, riskakor, bakverk, frysta färdigmiddagar - allt är raffinerat.
Barba-Tjock
2006-10-24, 08:39
Om jag äter havregrynsgröt och ett stekt ägg på morgon så ligger väll insulinvärdet ganska lågt? Men om jag äter tex äppelmos till höjs det hela IIvärdet och min relativt annars låga II blir lönlös?
King Grub
2006-10-24, 08:39
Ignorera det mesta som står i tråden; det är saker som är avfärdade sedan dess. Det bästa vore kanske att ta bort den helt. Det saknar betydelse. Ät en normal blandad kost och du kan strunta i allt II och GI heter.
Barba-Tjock
2006-10-24, 09:24
Så allt II babblande har bara varit tomma ord? Påverkar inte högt insulinpådrag sämre förbränning?
King Grub
2006-10-24, 09:50
GI och II har ingen påverkan i praktiken på kroppssammansättningen vid en normal kost.
GI och II har ingen påverkan i praktiken på kroppssammansättningen vid en normal kost.Men i vissa fall på välbefinnande och idrottsprestation. Vissa trivs med att äta ett fåtal gånger under dagen eftersom det kanske känns bättre för magen och andra trivs bäst av tätare måltider då dessa kanske gör dem mindre "griniga".
Snabba kolhydrater (högt GI) efter träning påverkar återhämtningen positivt.
Tyckte bara detta kunde påpekas också.
King Grub
2006-10-24, 21:28
På återhämtningen spelar GI ingen speciell roll.
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1221950&postcount=5
Ser man på, dags att ta tillbaka mellanmjölken och makrillen till rostmackorna efter träning igen då, trots att de "slöar ner" kolhydraterna :-)
King Grub
2006-10-24, 21:35
Antikatabolt är insulin däremot, vilket är en fördel då proteinnedbrytningen är förhöjd, t ex i samband med styrketräning (i o f s är vassle och EAA lika insulinfrisättande som glukos).
Det är insulintoppar som inte är så gynnsamt om de kommer för ofta.
det känns som du presenterade det som sanning, har då din källa angett det som sanning eller har du tagit dig friheten själv? nu har du ju tagit tillbaka det du skrivit och säger nu att GI och II inte har någon praktiskt betydelse.
bara en tanke *innocent*
Antikatabolt är insulin däremot, vilket är en fördel då proteinnedbrytningen är förhöjd, t ex i samband med styrketräning (i o f s är vassle och EAA lika insulinfrisättande som glukos).
drar jag rätt slutsats när jag säger att enda gången på dagen GI spelar någon roll är direkt efter träning (möjligtvis precis innan och under ockå)?
då ska det vara högt högt GI för att toppa insulinet som är antikatabolt.
King Grub
2006-10-25, 12:13
det känns som du presenterade det som sanning, har då din källa angett det som sanning eller har du tagit dig friheten själv? nu har du ju tagit tillbaka det du skrivit och säger nu att GI och II inte har någon praktiskt betydelse.
bara en tanke *innocent*
Min källa?
Vetenskapen går framåt. Först nu har praktiska långtidsstudier på människor sammanställts och utvärderats. Är du så dum att du tror att jag har någon "källa" som inte kan ändras eller att jag måste hålla fast vid något jag trott varit korrekt även efter motsatsen har visats? Vad var det för "bara en tanke"? Det verkar snarare som om du inte tänkte alls innan du skrev.
Min källa?
Vetenskapen går framåt. Först nu har praktiska långtidsstudier på människor sammanställts och utvärderats. Är du så dum att du tror att jag har någon "källa" som inte kan ändras eller att jag måste hålla fast vid något jag trott varit korrekt även efter motsatsen har visats? Vad var det för "bara en tanke"? En ogenomtänkt sådan.
man kanske inte ska presentera saker som sant om det inte är 100% bevisat? det jag menade. det kändes som att "Såhär är det, punkt" då du istället kunde sagt att insulintoppar TROS vara ogynnsamma osv.
King Grub
2006-10-25, 12:20
Gör du dig mer korkad än du är? Hoppas det. Om tio år kan allt det vi skriver här och rekommenderar som "bäst", visat sig inte vara det. Det säger sig självt. Hur mycket inom träningslära, medicin, näringslära, osv, är 100% bevisat? Inte mycket. Dom fakta om insulin som läggs fram här stämmer givetvis, men den praktiska effekten av födointag på kroppssammansättning gör det inte i den grad man trodde för några år sedan. Skärp till dig nu.
Gör du dig mer korkad än du är? Hoppas det. Om tio år kan allt det vi skriver här och rekommenderar som "bäst", visat sig inte vara det. Det säger sig självt. Hur mycket inom träningslära, medicin, näringslära, osv, är 100% bevisat? Inte mycket.
gör mig mer korkad? finns ingen anledning att bitas.
så du menar alltså att du sitter och presenterar saker som sant till höger och vänster fast det egentligen när som helst kan ändras?
klart vetenskapen går frammåt, men vissa saker är ju säkra. det som är säkert kan man ange som sant, resten inte.
King Grub
2006-10-25, 12:24
så du menar alltså att du sitter och presenterar saker som sant till höger och vänster fast det egentligen när som helst kan ändras?
Javisst. Precis som alla läroböcker och alla lärare på högsta utbildningsnivå. Det som står i läroböckerna i fysiologi och näringslära från 60 och 70-talen gäller inte i dag. Jag förbehåller mig också rätten att ändra mig.
Så fungerar all forskning. Det som är den allmänt accepterade uppfattningen anses som fakta tills motsatsen visats. Och det kan hända.
King Grub
2006-10-25, 12:29
Precis som när man för upp till alldeles nyligen sade att insulin var anabolt. Det var den allmänt accepterade uppfattningen - fakta. Det fanns ingen anledning att tvivla på den saken och det är vad som står i läroböcker och medicinsk litteratur på området, presenterat som fakta. Nu har det visat sig inte stämma på människan - insulin är inte anabolt hos människa på samma sätt som hos djur.
Precis som när man för upp till alldeles nyligen sade att insulin var anabolt. Det var den allmänt accepterade uppfattningen - fakta. Det fanns ingen anledning att tvivla på den saken och det är vad som står i läroböcker och medicinsk litteratur på området, presenterat som fakta. Nu har det visat sig inte stämma på människan - insulin är inte anabolt hos människa på samma sätt som hos djur.
ja jag tycker det är märkligt men förstår vad du menar.
aha så insulin är inte anabolt, utan antikatabolt?
King Grub
2006-10-25, 12:44
aha så insulin är inte anabolt, utan antikatabolt?
Ja. Insulin kan åstadkomma anabolism totalt sett, genom antikatabola mekanismer (blir proteinnedbrytningen mindre än proteinsyntesen blir resultatet anabolism, men insulinet är antikatabolt, inte anabolt i sig). Förr trodde man att insulin stimulerade proteinsyntesen (anabolism):
1995 skrev man "We conclude that insulin promoted muscle anabolism, primarily by stimulating protein synthesis independently of any effect on transmembrane transport". (J Clin Invest. 1995 Feb;95(2):811-9).
"Fakta."
Det har sedan dess motbevisats i ett antal väl genomförda studier. Nu har man visat att insulin inte stimulerar proteinsyntesen, dvs inte har en anabol effekt i sig, men agerar antikatabolt (vilket kan leda till anabolism):
"In conclusion, using AA-tRNA as the precursor pool, it is demonstrated that, in healthy humans in the postabsorptive state, insulin does not stimulate muscle protein synthesis and confirmed that insulin achieves muscle protein anabolism by inhibition of muscle protein breakdown."
Am J Physiol Endocrinol Metab. 2006 Oct;291(4):E729-36.
We compared the results calculated from various surrogate measures. To determine the physiological role of insulin on muscle protein metabolism we infused tracers of leucine and phenylalanine into 18 healthy subjects and after a three hours, 10 subjects received a four hour femoral arterial infusion of insulin (0.125 mU/kg/min) while eight subjects continued with saline.
Insulin infusion, unlike saline, significantly reduced the efflux of leucine and phenylalanine from muscle bed based on various surrogate measures which agreed with those based on leucyl-tRNA indicating a reduction in muscle PB without any significant effect on muscle PS.
In healthy humans... insulin does not stimulate muscle protein synthesis.
Am J Physiol Endocrinol Metab. 2006 May 16
Alltså måste man vara beredd på att "fakta" inte kommer att vara fakta om några år. Det gäller många vetenskaper, möjligen med undantag av rent matematiska sådana. Jag har belägg för det jag skriver, men jag är inte främmande för att ändra mig och lära mig nya saker, när och om sådana visas.
Det är klart jag blir grinig när du sitter och insinuerar att jag "tar mig friheter" och ändrar uppfattning när det passar mig och "tar tillbaka" saker hur som helst. Forskning och vetenskap fungerar så, har alltid fungerat så. Fakta och sanningar måste omvärderas allteftersom vetenskapen fortskrider. Den som inte är beredd att ändra sin uppfattning om vad "fakta" är kommer att finna sig ifrånsprungen.
du är en levande faktabank :D
en fråga till, med risk för att vara dryg:
så med andra ord behöver inte t.ex EAA stimulera proteinsyntesen efter träningen. det är den allmännt accepterade uppfattningen i dagsläget men kan ändras? *innocent*
King Grub
2006-10-25, 12:58
Jag kan inte se något sätt det skulle kunna ändras. Det är bara att läsa studierna och se. Intar man essentiella aminosyror, stimuleras proteinsyntesen. Här finns det redan ett otal studier på människor, friska människor både i samband med styrketräning och i vila, med direkta mätningar av proteinsyntesen. Bara för att man upptäcker nya fakta om en sak, betyder inte det att något annat inte stämmer. Det finns näringsfysiologiska fakta som upptäcktes i studier på 20-talet som fortfarande gäller, antagligen just därför att det är så. Och vissa mätningar är mer odiskutabla än andra. Insulinets mekanismer har varit gåtfulla i många år, men det betyder inte att allt är det.
Jag kan inte se något sätt det skulle kunna ändras. Det är bara att läsa studierna och se. Intar man essentiella aminosyror, stimuleras proteinsyntesen. Här finns det redan ett otal studier på människor, friska människor både i samband med styrketräning och i vila, med direkta mätningar av proteinsyntesen.
då är vi tillbaka till
klart vetenskapen går frammåt, men vissa saker är ju säkra. det som är säkert kan man ange som sant, resten inte.
:Virro :em:
Gör du dig mer korkad än du är? Hoppas det. Om tio år kan allt det vi skriver här och rekommenderar som "bäst", visat sig inte vara det. Det säger sig självt. Hur mycket inom träningslära, medicin, näringslära, osv, är 100% bevisat? Inte mycket. Dom fakta om insulin som läggs fram här stämmer givetvis, men den praktiska effekten av födointag på kroppssammansättning gör det inte i den grad man trodde för några år sedan. Skärp till dig nu.
Det är faktiskt inte så lätt att inse att mycket av det som sägs här inte är 100% bevisat. Dom flesta här på forumet säger bara vad dom tycker, eller vad som fungerar för dom själva. När du då kommer med riktiga vetenskapliga studier som bevisar det du säger kan det vara lätt att tolka det som att det du säger alltid stämmer, speciellt om man inte läser studierna själv. Om man dessutom inte är så jätteinsatt i området är det kanske svårt att avgöra själv vad som är osäker fakta och vad som inte är det.
King Grub
2006-10-25, 13:37
då är vi tillbaka till
:Virro :em:
Va? Du förstår ändå inte resonemanget? "vissa saker är ju säkra. det som är säkert kan man ange som sant, resten inte" - då får du hålla dig till matematikboken. :)
Jag får be om ursäkt om jag var otrevlig tidigare, men det blev så efter ditt inlägg #158, som jag uppfattade som en personlig förolämpning och direkt oförskämt.
Va? Du förstår ändå inte resonemanget? "vissa saker är ju säkra. det som är säkert kan man ange som sant, resten inte" - då får du hålla dig till matematikboken. :)
Jag får be om ursäkt om jag var otrevlig tidigare, men det blev så efter ditt inlägg #158, som jag uppfattade som en personlig förolämpning och direkt oförskämt.
börjar förstå resonemanget nu till viss del.
universum ÄR oändligt. man kan säga det som en sanning eftersom alla fakta pekar på det, men det är inte säkert.
ursprungstanken med mitt första inlägg #158 var att man kanske bör skilja på säkra saker t.ex det där med EAA, och saker som inte är/var så himla säkra vid den tiden, typ GI/II.
personligt var det givetvis men en förolämpning absolut inte då ber jag också om ursäkt. om det var oförskämt kan diskuteras, i min mening inte, man ska få ifrågasätta saker och ting :D
King Grub
2006-10-25, 13:56
Att EAA stimulerar proteinsyntesen får anses vara säkert. Helt säkert. Däremot finns det mycket kvar att utforska där också! Man vet inte vilka av aminosyrorna i vilken fördelning och förhållande till varandra som ger bäst effekt, och dom exakta mekanismerna bakom varje steg i proteinsyntesen är inte till 100% kända. Det var så sent som i år man fastställde att det är aminosyran leucin som agerar signalmekanism i proteinsyntesen.
Och jag kommer inte att acceptera att jag skall "ställas till svars", om något jag sagt visar sig inte stämma till 100% några år after the fact. Ifrågasätta - givetvis! Men inte antydningar till att jag ändrar mig bara för att jag "tar mig friheter" och sitter och fabulerar saker som passar mig eller att allt jag skrivit skall vara någon slags "sanning" som aldrig kan ändras.
Visst ska man ifrågasätta, men man ska ha belägg för det. Du kunde ställt frågan på ett snygg sätt till King Grub så hade han eller någon annan här säkert svarat dig på ett trevligt sätt tillabaka. Om du inte hade fått något bra svar, då hade du kunnat börja ifrågasätta. Man ska alltid ge personer en rätt att försvara sig innan man "hoppar på dem".
Angående forskning så gäller det alltid som regel att:
Man först tar fram en teori
Sen försöker man motbevisa den teorin med all fakta som för närvarande finns och genom att utföra försök och studier för att motbevisa teorin.
Om det inte går att motbevisa teorin så gäller den som sanning fram tills man lyckats motbevisa den
Hur väl teorin blir mottagen hänger mycket på hur väl den förklarar alla forskningsresultat, men även på hur många forskare som anser att den låter vettig och hur stor status killen som kom på teorin har. Visst är det bristfälligt men det är det bästa sättet man har för att komma framåt i forskning. Ialla fall om man ska få någon praktisk nytta av det.
Om du till exempel vill ta fram det bästa möjliga träningsprogramet så duger det inte med att använda sig av saker som är definitivt säkra utan man tar även användning av de teorier om träning som för närvarande är ledande. De senaste teorierna är antagligen inte helt korrekta men de är "bättre" än de teorierna som fanns för 10 år sen då man för närvarande inte har någon forskning som motbevisar den nya teorin medan de gamla redan är motbevisad.
hoppas mitt resonemang hjälper till bättre förståelse. Det blir lätt lite rörigt när man ska formulera sig kring ett sånt här ämne.
Aha, ibland när jag ätit en stor portion mat, ca 800 kalorier så får jag en stor hungerkänsla efter bara fem minuter.
Då har jag antagligen ätit nåt som gör att jag får en insulintopp?
Dvs högt gi och högt 11?
Eller tänker jag fel?
Eftersom jag ska skrapa ihop ungefär 4000 kalorier varje dag så bryr jag mig inte så mycket, men det är ju inte så bra om det påverkar fettinlagringen.
King Grub
2006-10-25, 18:09
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1863297&postcount=153
Okej. Det sunda förnuftet segrar alltid.
Snabba kolhydrater, fullkorn, gi och sånt är bara ett sätt att marknadsföra produkter för att sälja så mycket som möjligt.
King Grub
2006-10-25, 18:21
Fullkorn är inte att förkasta. ;) Det innebär hela eller en stor del av sädeslaget med mer näring.
Det kan jag förstå på sätt och vis. Om man vill ha lite kalorier. Man blir ju mättare bra mycket fortare på fullkornsbröd om man jämför med vitt bröd som går att äta hur mycket som helst av utan att bli mätt.
Visst ska man ifrågasätta, men man ska ha belägg för det. Du kunde ställt frågan på ett snygg sätt till King Grub så hade han eller någon annan här säkert svarat dig på ett trevligt sätt tillabaka. Om du inte hade fått något bra svar, då hade du kunnat börja ifrågasätta. Man ska alltid ge personer en rätt att försvara sig innan man "hoppar på dem".
Angående forskning så gäller det alltid som regel att:
Man först tar fram en teori
Sen försöker man motbevisa den teorin med all fakta som för närvarande finns och genom att utföra försök och studier för att motbevisa teorin.
Om det inte går att motbevisa teorin så gäller den som sanning fram tills man lyckats motbevisa den
Hur väl teorin blir mottagen hänger mycket på hur väl den förklarar alla forskningsresultat, men även på hur många forskare som anser att den låter vettig och hur stor status killen som kom på teorin har. Visst är det bristfälligt men det är det bästa sättet man har för att komma framåt i forskning. Ialla fall om man ska få någon praktisk nytta av det.
Om du till exempel vill ta fram det bästa möjliga träningsprogramet så duger det inte med att använda sig av saker som är definitivt säkra utan man tar även användning av de teorier om träning som för närvarande är ledande. De senaste teorierna är antagligen inte helt korrekta men de är "bättre" än de teorierna som fanns för 10 år sen då man för närvarande inte har någon forskning som motbevisar den nya teorin medan de gamla redan är motbevisad.
hoppas mitt resonemang hjälper till bättre förståelse. Det blir lätt lite rörigt när man ska formulera sig kring ett sånt här ämne.
Men vad som är ännu mer intressant är att det kan visa sig att gammla teorier återigen är de med mest sanning.
Just inom idrottsvärlden så kan man väl se det såhär. Ingen har säkert funnit de ultimata sanningarna inom kost, träning, övningar, återhämtning etc. men det finns mycket som fungerar, och har fungerat i många år. Lite OT men intressant.
Sista ordet om insulin är nog inte sagt, men frågan är ju om det verkligen är relevant för träning/kosten?
Istället för att hitta nån tråd om varm mjölk hittade jag denna, ska passa på att ställa en fråga...
Om man enbart tänker på insulinets antikatabola effekt (på muskelmassa), är det då inte negativt att förbättra insulinkänsligheten? Mindre insulin utsöndras = mindre antikatabol effekt. Kom att tänka på detta när jag läste UD2 förut. Det här är från en sida om hormonella förändringar under diet:
While the drop in insulin mentioned above causes better fat mobilization, it causes other problems... insulin is anti-catabolic to muscle, inhibiting muscle breakdown... the combined effect of these processes is that protein synthesis is decreased and breakdown is accelerated; this causes muscle loss.
(s. 24)
King Grub
2008-11-25, 19:28
hyperinsulinemia suppresses accelerated muscle protein breakdown after exercise, but not normal resting breakdown.
Int J Sport Nutr Exerc Metab. 2001 Dec;11 Suppl:S164-9. Control of muscle protein breakdown: effects of activity and nutritional states. Wolfe RR.
Dessutom, minskar du nedbrytningen, minskar du också mängden aminosyror tillgängliga för proteinsyntes. Nedbrutet muskelprotein kataboliseras inte bara hux flux, utan den största delen återgår i proteinsyntesen och nybildar nytt muskelprotein.
Bra, då vet jag det. Det tackar jag för King Grub! :bow:
Scratch89
2008-11-25, 19:59
Det är trevligt att forskningen går framåt. Eller vad säger du, herr Grub? Väldigt stor skillnad på svaren, bara på ett par år. 2004 var då jag började träna; alla stora yes yes har blivit no-nos nu.
Lavorini
2008-11-25, 21:46
Teh insulinz makes you fatz :(
Teh insulinz makes you fatz :(
En intressant synpunkt. Säkert relevant för en överviktig diabetieker typ 2 som insulinbehandlas för att få ned blodsockret. Följden kan bli att stackaren trycker in mer fett båda här och där i kroppen:(
Mindre intressant för en normalviktig och som tränar. En sådan person har hög omsättning av glykogendepåerna och får en hög insulinkänslighet.
Fru_Flisa
2009-01-01, 11:33
En typ 2 diabetiker som även lider av kärlkramp, tränar styrka samt HIIT 3-5 gånger/veckan.
Baserar kosten efter GI, ej slaviskt utan äter livsmedel med högt GI då och då, ej enbart efter träning.
Kolestorolvärden är regelbundet uppmätt bra och blodsockernivåerna goda/stabila.
Träningen är ju det bästa sättet att hålla insulinkänsligheten på en bra nivå, hur noga eller viktigt skulle det i detta fallet vara att denna person även lägger större vikt vid II? Skippar potatis och så vidare?
Men är blodsockernivåerna goda/stabila så har vi ingen diabetiker typ 2 ?
Tvärtom är säkert potatis bra med sitt höga mättnadsindex. Då blir det lättare att äta mindre kalorier. Jag skulle fortsätta att basera kosten på lågt GI samt att hela tiden äta måltider med både kolhydrater fett och protein.
Träningsdosen låter lite tuff för någon med kärlkramp. Rent spontant så känns aktivitet med mindre intensitet mer rätt. Mindre påslag av adrenalin som skjuter upp blodsocker och gör det svårare att hålla ned blodsockret timmarna efter.
Trots allt är det viktigt att hålla ned blodsockret på normala nivåer.
WHITEFOLKS
2009-01-04, 17:59
Det är trevligt att forskningen går framåt. Eller vad säger du, herr Grub? Väldigt stor skillnad på svaren, bara på ett par år. 2004 var då jag började träna; alla stora yes yes har blivit no-nos nu.
Det där är något som ofta påstås, att allt "vänder 180 grader". Jag tror inte det är sant.
NuclearWinter
2009-01-05, 15:10
Orkar inte läsa igenom 12 sidor, men reagerade på den första sidan. "Insulintoppar"? Jag tycker att det låter väldigt luddigt och egentligen fel kan att påstå att många insulintoppar minskar insulinkänsligheten. Hänsyn måste ju faktiskt tas till hur höga dessa toppar är, även mat med "lågt GI" ger ju faktiskt en insulinutsöndring.
Dessutom är det faktiskt inte hälsosamt att gå runt och låta kroppen tro att man svälter sig. Att avstå helt ifrån dietäära kolhydrater är säkert väldigt fint för folk som behöver gå ner i vikt, men när dessa har stabiliserat vikten kan en kost med högt intag av fett ge förhöjda blodfetter och dessutom finns risk för ketoacidos. :S
"Dietära kolhydrater är inte essentiellt". Nej, men det är mycket vi skulle Kunna klara oss utan. Även om jag kan använda min hand även om jag kapar två fingrar, kommer den inte att fungera lika optimalt.
Jag vet attdet inte är menat som att man inte ska äta kolhydrater under resten av sitt liv, men ibland låter det i det här forumet som att eukaryota celler innehåller mitokondrier av en ren slump.
Att avstå helt ifrån dietäära kolhydrater är säkert väldigt fint för folk som behöver gå ner i vikt, men när dessa har stabiliserat vikten kan en kost med högt intag av fett ge förhöjda blodfetter och dessutom finns risk för ketoacidos. :S
Du har inte en aning vad du pratar om. Läs på lite innan du börjar använda fina ord.
Eddie Vedder
2009-01-05, 15:23
men ibland låter det i det här forumet som att eukaryota celler innehåller mitokondrier av en ren slump.
Aerob metabolism förstås. Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt.
NuclearWinter
2009-01-05, 15:35
Du har inte en aning vad du pratar om. Läs på lite innan du börjar använda fina ord.
Vilka fina ord har jag använt mig av?
Kan tyvärr inte hjälpa att jag har en viss tilltro till nutritionsforskarna vid KI trots att det inte har gått 30 år sedan lågkaloridieterna infördes än och det därför inte finns några färdiga studier på stora populationer.
Jag gör inte mycket annat än "läser på". Det är tråkigt att det här forumet är så enspårigt.
NuclearWinter
2009-01-05, 15:37
Aerob metabolism förstås. Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt.
Jag tycker hela Kost & Näring-forumet nedvärderar glukos som energikälla :') Förmodligen menar ni det inte, men med tanke på att många som läser i forumet inte från början har någon inblick i närngslära eller intermediärmetabolism, blir budskapet lite fel. Att man klarar sig utan kolhydrater innebär ju inte att kroppen mår bra av det.
Vilka fina ord har jag använt mig av?
Ketosacidos.
dessutom finns risk för ketoacidos. :S
Det finns ingen sån risk för friska människor.
Ketoacidos.
Oj, snudd på pinsamt med den felstavningen.
Hursom, problemet kvarstår. Han upprepar fina ord utan att veta vad de betyder och varför de helt saknar betydelse för det han diskuterar. Ger helt enkelt intrycket av att inte vara särskilt påläst.
Eddie Vedder
2009-01-05, 15:44
Jag tycker hela Kost & Näring-forumet nedvärderar glukos som energikälla :') Förmodligen menar ni det inte, men med tanke på att många som läser i forumet inte från början har någon inblick i närngslära eller intermediärmetabolism, blir budskapet lite fel.
Tvärtom, det finns väl knappt en "vad-ska-jag-äta"-tråd som inte rekommenderar potatis, pasta, havregryn m.m.?
Jag själv gör det alltid och äter likadant själv men har inte testat runt tillräckligt bland olika kostupplägg för att uttala mig så tvärsäkert som du. Jag äter mycket kolhydrater men har ingen aning om hur jag skulle må om jag ändrade radikalt.
Att man klarar sig utan kolhydrater innebär ju inte att kroppen mår bra av det.
Jag har aldrig testat och kan inte svara på det. Har du provat lågkolhydratkost och utvärderat?
Oj, snudd på pinsamt med den felstavningen.
Hursom, problemet kvarstår. Han upprepar fina ord utan att veta vad de betyder och varför de helt saknar betydelse för det han diskuterar. Ger helt enkelt intrycket av att inte vara särskilt påläst.
Och än mer pinsamt att du tror hon är en han:D
Anders The Peak
2009-01-05, 15:44
Det finns ingen sån risk för friska människor.
Inte helt ovanligt bland anorektiker...
Inte helt ovanligt bland anorektiker...
Anorektiska typ 1-diabetiker menar du?
Anorektiska typ 1-diabetiker menar du?
Nej, svältande anorektiker. Däremot skulle jag inte räknad dem som friska personer. Eftersom du gärna påpekar för andra att de inte vet vad de pratar om kanske det är dags att upptäcka fler sjukdomar än diabetes?
Och än mer pinsamt att du tror hon är en han:D
Ja, där får man för att vara heteronormativ och mansschauvinist :(
Nej, svältande anorektiker. Däremot skulle jag inte räknad dem som friska personer. Eftersom du gärna påpekar för andra att de inte vet vad de pratar om kanske det är dags att upptäcka fler sjukdomar än diabetes?
Tja, eftersom de inte heller är friska så kan vi väl nöja oss där?
För att förklara för de nytillkomna i publiken: Ketosacidos får du av bristande insulinproduktion ihop med höga nivåer ketonkroppar i blodet. Ketonkroppar är en alternativ energikälla istället för glukos och kan använda av i stort sett hela kroppen, förutom delar av hjärnan, cns & ögonen.
Det vanligaste är hursomhelst att ketoacidos drabbar diabetiker som inte äter tillräckligt samtidigt som de inte tar insulin, men nu vet jag att det även kan drabba svältande anorektiker. Tack för upplysningen!
----
Vad jag ville ha sagt i början (vilket jag trodde var helt uppenbart) var att lågkolhydratkost inte ger någon risk för ketoacidos, såvida du inte har typ 1-diabetes och inte tar dina sprutor, eller är en svältande anorektiker.
Tja, eftersom de inte heller är friska så kan vi väl nöja oss där?
För att förklara för de nytillkomna i publiken: Ketosacidos får du av bristande insulinproduktion ihop med höga nivåer ketonkroppar i blodet. Ketonkroppar är en alternativ energikälla istället för glukos och kan använda av i stort sett hela kroppen, förutom delar av hjärnan, cns & ögonen.
Det vanligaste är hursomhelst att ketoacidos drabbar diabetiker som inte äter tillräckligt samtidigt som de inte tar insulin, men nu vet jag att det även kan drabba svältande anorektiker.
Tack för upplysningen!
Vad du glömmer är att det är skillnad på ketonkroppar och ketonkroppar. En diabetiker som når detta stadium är mycket illa ute. En keto-dietare är det inte.
Vad du glömmer är att det är skillnad på ketonkroppar och ketonkroppar. En diabetiker som når detta stadium är mycket illa ute. En keto-dietare är det inte.
Det hoppas jag, annars hade jag dött fem gånger om sen i augusti. :-)
Och, vad är skillnaden? Jag kände inte till att någon sådan fanns.
Anders The Peak
2009-01-05, 15:59
Det hoppas jag, annars hade jag dött fem gånger om sen i augusti. :-)
Och, vad är skillnaden? Jag kände inte till att någon sådan fanns.
Jag tycker bara att ni hela tiden ligger i ytterkanten på den sannolika skalan av sannolikheter...
Det hoppas jag, annars hade jag dött fem gånger om sen i augusti. :-)
Och, vad är skillnaden? Jag kände inte till att någon sådan fanns.
Den ena personen håller på att dö, den andra inte. Inga konstigheter bortsett från det.
Anders The Peak
2009-01-05, 16:05
Keroacidosis
http://themedicalbiochemistrypage.org/diabetic-ketoacidosis.html
Lite annat av värde http://themedicalbiochemistrypage.org/
Den ena personen håller på att dö, den andra inte. Inga konstigheter bortsett från det.
Det du säger nu handlar ju bara om skillnaden mellan ketos och ketoacidos, vilket vi ju redan vet är två vitt skilda fenomen.
Jag syftar på skillnaden du påstod fanns mellan "ketonkroppar och ketonkroppar".
Jag tycker bara att ni hela tiden ligger i ytterkanten på den sannolika skalan av sannolikheter...
Återigen, eftersom det tydligen inte var uppenbart: om en lågkolhydratkost hade inneburit att man automatiskt drabbades av ketoacidos som påstods här, hade jag varit död eftersom jag ätit en ketogen kost sedan augusti 2008.
Det tycker jag inte är någon ytterkant av sannolikheta händelser, direkt...
NuclearWinter
2009-01-05, 16:12
Jag har aldrig testat och kan inte svara på det. Har du provat lågkolhydratkost och utvärderat?
Jag håller verkligen inte med, tycker det gnälls jättemycket på socker i det här forumet just nu. :') Enda anledningen till att kolhydrater rekommenderas är för att gå upp i vikt ju.
Jag har inte provat personligen, men känner några som har det och med resultatet att de fungerade normalt, men var tröttare och dummare än vanligt. Frågan är hur hjärnan och blodet påverkas långsiktigt. Jag sitter inte inne med någon sanning, men tycker inte att LC-förespråkarna gör det heller.
Mikaelj, hur kan Du vara så säker på att pH i blodet inte kan sänkas vid en långvarig användning av ketonkroppar?
Nej, jag är inte säker på vad som kan ske hos friska människor som inte får i sig glukos, men det är inte forskarna heller. Just därför kanske man inte bör äventyra sin hälsa?
Jag vet iallafall så pass mycket som att trå acetylCoA slås ihop, som efter några reaktioner bildar acetoacetat som i sin tur reduceras till 3-hydroxybutyrat mha 3hb-DH, eller spontant avspjälkar CO2 och bildar aceton.
Självklart är det allvarligare hos obehandlade diabetiker eftersom de inte tar upp något glukos ur blodet.
Eddie Vedder
2009-01-05, 16:18
Jag håller verkligen inte med, tycker det gnälls jättemycket på socker i det här forumet just nu. :') Enda anledningen till att kolhydrater rekommenderas är för att gå upp i vikt ju.
Jag är nog lite mer aktiv i kostdelen av det här forumet än du. Och dessutom kan ju inte jag hjälpa att de flesta kosfrågorna som ställs och som inte handlar om deff är just för viktuppgång.
Men om någon frågor om allmänna kosttips så är det också helt vanligt käk som i regel rekommenderas.
Jag har inte provat personligen, men känner några som har det och med resultatet att de fungerade normalt, men var tröttare och dummare än vanligt. Frågan är hur hjärnan och blodet påverkas långsiktigt. Jag sitter inte inne med någon sanning, men tycker inte att LC-förespråkarna gör det heller.
Hur lång tid pratar vi om och var det i syfte att hålla vikten eller gå ner i vikt?
Sedan kan jag ju länka till lite hemsidor och hitta mängder av individers anekdoter om vi nu ska börja utgå från andra utan att ha några egna erfarenheter att själva komma med varken du eller jag.
Jag har inte provat personligen, men känner några som har det och med resultatet att de fungerade normalt, men var tröttare och dummare än vanligt.
Var det under första 2-3 veckorna? Det publicerades en studie nyligen som mätte den kognitiva förmågan hos människor som höll sig till en lågkolhydratkost, och föga förvånande konstaterades att de var tröttare och glömskare än vanligt.
Mätningarna gjordes efter en vecka...
Frågan är hur hjärnan och blodet påverkas långsiktigt. Jag sitter inte inne med någon sanning, men tycker inte att LC-förespråkarna gör det heller.
Den anpassar sig till ketondrift, hurså? Det sker efter några dagar.
Mikaelj, hur kan Du vara så säker på att pH i blodet inte kan sänkas vid en långvarig användning av ketonkroppar?
Genom ökad kaliuminsöndring. Kalium hittar du lite varstans. I basmat som ägg, t.ex.
Jag tycker att det vore synnerligen korkat om anpassningen till en viss sorts kost inte hade kunnat kompensera för ett ökat kaliumbehov. Någon sorts jämnvikt. Men det är naturligtvis ren spekulation från min sida.
Nej, jag är inte säker på vad som kan ske hos friska människor som inte får i sig glukos, men det är inte forskarna heller. Just därför kanske man inte bör äventyra sin hälsa?
Det är precis därför jag föredrar att inte mixtra med mitt blodsocker genom att äta socker då det inte behövs. Är lågkolhydratkost bra nog för typ 2-diabetiker, överviktiga, de med IBS, epileptiker & reumatiker duger det åt mig också.
Fortfarande, naturligtvis, ren spekulation från min sida...
(och om vi nu skall vara såna finns det numera publicerade studier som visar att blodfetter förbättras av lågkolhydratkost -- sure, totalkolesterolet kan höjas, men Apo-kvoten förbättras och TG sjunker. en ganska ny är den polska från december 2008 baserad på Jan Kwasniewskis "Optimal Diet")
Fortfarande, naturligtvis, ren spekulation från min sida...
Tack för att du gör detta förbehåll, för din slutsats om vilka LCHF är bra för och varför du (som jag antar inte tillhör någondera gruppen) alltså skall äta det är ganska spekulativ.
Personligen tycker jag att man får äta som man vill, så länge man inte tar skada av det. Dock bör man, rent allmänt, vara lite försiktig när man missionerar, oavsett religion och jag tycker att det är klokt att vara öppen med att man kanske äter som man gör på lösa grunder av typen "jag tycker att det verkar bra" eller "funkar för mig". Både inför sig själv och andra.
Tack för att du gör detta förbehåll, för din slutsats om vilka LCHF är bra för och varför du (som jag antar inte tillhör någondera gruppen) alltså skall äta det är ganska spekulativ.
Ketogen kost har faktiskt visats i många studier vara bra för epileptiker, typ 2-diabetiker blir medicinfria efter bara några dagar, många med reumatism har blivit av med åtminstone en del av sina besvär och jag har en en vän som sluppit IBS-problem. (fast IBS är nog lättare att bota än så, bara att äta mindre bark :)
Men sure, jag kan inte säkert säga att det är bra för mig eller för någon annan, överhuvudtaget. Det bästa är att läsa på allt som rör fördelar och nackdelar och ta ett eget beslut. Jag valde att ta den risken. That's all.
Jag håller verkligen inte med, tycker det gnälls jättemycket på socker i det här forumet just nu. :') Enda anledningen till att kolhydrater rekommenderas är för att gå upp i vikt ju.
Du läser in något som inte står skrivet och/eller drar en generell slutsats efter enstaka uttalanden, enligt mig. (:
Stommen på forumet, bestående av t.ex. Eddie, Grub, Scratch89 och andra kostintresserade, har trots allt en sund och avslappnad syn på kost.
I övrigt tycker jag det pågår en variant av hårklyverie här, när ni talar om ketoacidos, pH, mikronutrienter osv.
Har ni verkligen så mycket labberfarenhet? (;
NuclearWinter
2009-01-05, 16:41
Jag är nog lite mer aktiv i kostdelen av det här forumet än du. Och dessutom kan ju inte jag hjälpa att de flesta kosfrågorna som ställs och som inte handlar om deff är just för viktuppgång.
Men om någon frågor om allmänna kosttips så är det också helt vanligt käk som i regel rekommenderas.
Hur lång tid pratar vi om och var det i syfte att hålla vikten eller gå ner i vikt?
Sedan kan jag ju länka till lite hemsidor och hitta mängder av individers anekdoter om vi nu ska börja utgå från andra utan att ha några egna erfarenheter att själva komma med varken du eller jag.
Tycker det varnas ganska friskt för kolhydrater mest hela tiden o.O
Shajjn, jag vet inte hur forumet ser ut precis Nu, men de senaste gångerna jag har gått in har det inte skrivits om annat än hur farligt det är med de små insulintopparna. :D
Gå ner i vikt. Ungefär ett halvår. Men de höll inte dieten perfekt mer än kanske 1-2 månader.
Hjärnan ska kunna tillgodogra sig ketonkroppar efter typ 3 dagar, så en studie efter en vecka är väl inte knstigt? Man kanske helt enket vänjer sig vid att vara lite tröttare och dummare.
Mikaelj, jag orkar faktiskt inte läsa alla enskilda svar du just skrev på min lilla 12tumslaptop. Vad har du för inställning till Okinawafolket? :)
NuclearWinter
2009-01-05, 16:44
I övrigt tycker jag det pågår en variant av hårklyverie här, när ni talar om ketoacidos, pH, mikronutrienter osv.
Har ni verkligen så mycket labberfarenhet? (;
Jag tjafsar mest för att det ger mig anledningen att läsa i CHF :'D Tråkbok
:hbang: Joodå, 3 laborationer på en termin. Eh. har iaf inte diabetes.
Mikalej:
Men du äter grönsaker?
Hjärnan ska kunna tillgodogra sig ketonkroppar efter typ 3 dagar, så en studie efter en vecka är väl inte knstigt? Man kanske helt enket vänjer sig vid att vara lite tröttare och dummare.
Nej. Hur lång tid det tar innan du fungerar normalt beror på hur mycket kolhydrater du brukade äta innan du lade om kosten. Somliga har inga problem alls, en del får väldiga bekymmer i upp till 3-4 veckor. För de flesta är det som vanligt 1-3 veckor senare.
Mikaelj, jag orkar faktiskt inte läsa alla enskilda svar du just skrev på min lilla 12tumslaptop.
Meh.
Vad har du för inställning till Okinawafolket? :)
Öborna som åt mycket fläsk och fet fisk, menar du?
Eddie Vedder
2009-01-05, 16:53
Tycker det varnas ganska friskt för kolhydrater mest hela tiden o.O
Du verkar snarare vara väldigt selektiv och hittar minsta kritik mot kolhydrater. Mycket bra livsmedel är kolhydratrika och således kan en bra kost tendera att bli kolhydratrik men det är inget krav.
I samband med träning tyder en överväldigande del av vetenskapen på att kolhydrater är det bästa bränslet för att prestera och det brukar också rekommenderas. Att man sedan inte har en helt svart eller vit syn på det förstår jag inte varför det skulle vara fel. Det är väl bara en fördel om den som tror att man måste äta sig spyfärdig på gröt och potatis för att man "måste" käka så mycket kolhydrater får veta att man likagärna kan fylla upp energibehovet med mer fett om han/hon hellre vill det? Och ofta är det just vad det handlar om, en övertro på att man måste käka så extremt kolhydratrikt samtidigt som inte aptiten alltid tillåter det.
Jag tjafsar mest för att det ger mig anledningen att läsa i CHF :'D Tråkbok
Haha, mja, du har blivit lite upphetsad sedan du började läsa biokemi, har jag märkt. :D
NuclearWinter
2009-01-05, 17:13
Haha, mja, du har blivit lite upphetsad sedan du började läsa biokemi, har jag märkt. :D
Jag har ju rätt! :'P
Orka flumreflektioner om att alla människor är olika och att alla ska hitta sin egen väg och svart pch vitt. Var inte vad jag skrev från början. Jag kritiserade övertron på LC-dieten.
Mikaelj: Förlåt :D Men jag är för trött i ögonen för att svara på allt enskilt.
1-3 veckor. Låter ungefär som detox. "För mår man illa och har ont överallt men sedan mår man jättebra" Hm :')
Neej, de som typ lever på frukt och grönsaker ;P De verkar ju må bra.
Scratch89
2009-01-05, 17:15
Stommen på forumet, bestående av t.ex. Eddie, Grub, Scratch89 och andra kostintresserade, har trots allt en sund och avslappnad syn på kost.
*cupid*
För att svara på om blodet och surhetsgraden tar stryk är jag väldigt tveksam. Det finns inga studier som har undersökt ketodieter så pass lång tid att man kan se det, om man pratar under flera år, eller ett helt liv.
Blodets pH är av yttersta värde för... ja, hela cirkulationsfysiologin. Ju surare det blir, desto mer basiska substanser släpps ut för att neutralisera. Njurarna, t.ex, fungerar alldeles utmärkt för detta, och stabiliserar vätejonskoncentrationen med hjälp av andningen.
I aortan och kartoid sinus sitter det kemosensorer som märker av ytterst små förändringar av blodets pH, som kan bero på koldioxid, och ändras CSN så att andningen ökar.
De sura ämnena kommer i de allra flesta fall ut, oavsett hur farliga de än är. Det är andra regler för diabetiker (och anorektiker, möjligen), då njurfunktionen är nedsatt, men det är oväsentligt att diskutera diabetikers utfall om det är friska människor man pratar om i övrigt.
(...)Jag kritiserade övertron på LC-dieten.
Tja, någon magi är det ju inte. Faktum är att det är relativ enkel biokemi. Det borde väl du om någon ha koll på?
Mikaelj: Förlåt :D Men jag är för trött i ögonen för att svara på allt enskilt.
1-3 veckor. Låter ungefär som detox. "För mår man illa och har ont överallt men sedan mår man jättebra" Hm :')
Neej, de som typ lever på frukt och grönsaker ;P De verkar ju må bra.
Detox är trams och självsvält som man bara gör under en kortare tid. Hoppas det inte var en seriös jämförelse...
Att somliga får problem i början under en kortare tid gissar jag beror på de inte längre har (artificiellt) konstant höga serotoninnivåer (om vi nu ska återkoppla till insulin!). En rimlig gissning, eftersom de med högst energiintag från sockerarter också får det svårast.
Scratch89
2009-01-05, 17:24
Vad menar du med artificiellt? Nivåer av serotonin finns där, eller så finns de inte alls.
Mikalej:
Men du äter grönsaker?
Sure. Antagligen mer nu är tidigare. Lök, broccoli, vitkål, blomkål, gurka, rättika, svamp, palsternacka, paprika, squash, aubergine, spenat, någon enstaka morot och tomat, ...
Inte för att de innehåller särskilt mycket nyttigheter, utan för att det är gott och för att maten blir aningens färggladare.
Vad menar du med artificiellt? Nivåer av serotonin finns där, eller så finns de inte alls.
Insulinnivån är proportionell mot nivåerna av tryptofan, vilket triggar en konvertering till serotonin. Serotonin har lite olika effekter, men en av dem är en "måbra-upprymdhet".
Rätta gärna om jag missförstått!
Scratch89
2009-01-05, 17:28
Jag vet vad serotonin är. Jag frågar fortfarande vad du menar med artificiellt. På vilket sätt är det inte på riktigt, eller konstgjort?
Jag vet vad serotonin är. Jag frågar fortfarande vad du menar med artificiellt. På vilket sätt är det inte på riktigt, eller konstgjort?
Jag syftade på _höjningen_. Om du går omkring och är "serotoninhög" (sockerkick?) så blir det en sorts avtändning.
Scratch89
2009-01-05, 17:47
Jag syftade på _höjningen_. Om du går omkring och är "serotoninhög" (sockerkick?) så blir det en sorts avtändning.
Fast jag tror inte att man kan bli serotoninhög. Dels för att det finns ett väldigt starkt feedback-system, och dels för att det en alldeles för vanlig substans. Den höjningen som vissa mediciner gör, är betydligt högre än den temporära höjning som kan åstadkommas genom att insulinnivåerna höjs, även de temporärt.
Fast jag tror inte att man kan bli serotoninhög. Dels för att det finns ett väldigt starkt feedback-system, och dels för att det en alldeles för vanlig substans. Den höjningen som vissa mediciner gör, är betydligt högre än den temporära höjning som kan åstadkommas genom att insulinnivåerna höjs, även de temporärt.
OK! Det var som sagt bara en gissning. Orsaken till varför en del får problem längre eller kortare tid vid omställning till en ketogen diet beror nog på annat då.
Självklart är det allvarligare hos obehandlade diabetiker eftersom de inte tar upp något glukos ur blodet.
Ja? Plus en jävla massa andra faktorer. Har du bara glömt bort det mesta som DKA innebär eller har du kanske aldrig läst ordentligt om vad det är?
Att somliga får problem i början under en kortare tid gissar jag beror på de inte längre har (artificiellt) konstant höga serotoninnivåer..
Jag skulle gissa på att det egentligen "bara" handlar om omställningen, rent enzymatiskt. Serotinnivåerna är ju inte höga från början, utan ligger ju kring en normal baslinje (som påverkas av olika saker i naturlig ordning).
Och mitt resonnemang tycker jag går ihop med ditt påstående att de med högt E% från socker får det svårast, dvs gå från "effektiv glukos-ätare" till "keton, nam nam".
Jag skulle gissa på att det egentligen "bara" handlar om omställningen, rent enzymatiskt. Serotinnivåerna är ju inte höga från början, utan ligger ju kring en normal baslinje (som påverkas av olika saker i naturlig ordning).
Har du koll på varifrån sockerkickar kommer, då? Är inte det något sånt som påverkar serotoninet?
Och mitt resonnemang tycker jag går ihop med ditt påstående att de med högt E% från socker får det svårast, dvs gå från "effektiv glukos-ätare" till "keton, nam nam".
Mm, aceton.... :D
Det är ju minst sagt omdiskuterat om sockerkickar verkligen existerar annat än som psykosomatiskt fenomen, och de som hävdar att de gör det har långt ifrån alltid torrt på fötterna. Jag skulle inte ta sockerkickar som "bevis" för att sockerkonsumtion skulle skjuta upp serotoninkoncentrationen till extrema nivåer, särskilt inte med tanke på att åtskilliga mediciner som verkligen påverkar serotoninkoncentrationen rejält inte alls ger några "kickar".
Det är ju minst sagt omdiskuterat om sockerkickar verkligen existerar annat än som psykosomatiskt fenomen, och de som hävdar att de gör det har långt ifrån alltid torrt på fötterna.
Inte sockerkickar som sådana, men ge en unge godis så ska du se hur den blir... Säger inte att /alla/ fungerar så, men en liten (hah!) del av befolkningen verkar göra det.
Har du koll på varifrån sockerkickar kommer, då? Är inte det något sånt som påverkar serotoninet?
Nej och vet ej. Jag tror som Tolkia.
Scratch89
2009-01-05, 23:33
Inte sockerkickar som sådana, men ge en unge godis så ska du se hur den blir... Säger inte att /alla/ fungerar så, men en liten (hah!) del av befolkningen verkar göra det.
Du menar glad och uppspelt? Precis samma reaktion som om ungen hade fått en ny leksak eller haft kalas för sina vänner?
Du menar glad och uppspelt? Precis samma reaktion som om ungen hade fått en ny leksak eller haft kalas för sina vänner?
Nej.
Fråga vilken småbarnsförälder som helst vad som händer när barnet får godis.
Om du fortsätter att envisas med att likställa det med samma effekt som när de fått en ny leksak hamnar du i Dumlådan.
Scratch89
2009-01-06, 01:53
Nej.
Fråga vilken småbarnsförälder som helst vad som händer när barnet får godis.
Om du fortsätter att envisas med att likställa det med samma effekt som när de fått en ny leksak hamnar du i Dumlådan.
Då får du förklara vad som händer.
Nu är det länge sedan jag var småbarnsförälder men inte tusan har mina barn blivit Duracellkaniner av att äta godis.
Jag tror att effekten snarare är aktivitet - vila - aktivitet. Helt enklet att barnen varvar ner och tuggar godis en stund för att därefter återgå till normaltillståndet.
För mig har barn två lägen, antingen aktivitet eller bara slappa.
Jag är inte riktigt med här ?
Är det någon skillnad på blodets pH hos en obehandlad diabetiker typ 1 och på någon "normal" person som är i ketios ?
Borde inte blodets pH vara sänkts hos båda pga den ökade mängden fria fettsyror i blodet samt av ketonkropparnas något försurande effekt.
Nu är det länge sedan jag var småbarnsförälder men inte tusan har mina barn blivit Duracellkaniner av att äta godis.
Jag tror att effekten snarare är aktivitet - vila - aktivitet. Helt enklet att barnen varvar ner och tuggar godis en stund för att därefter återgå till normaltillståndet.
För mig har barn två lägen, antingen aktivitet eller bara slappa.
Intressant. Det kanske slår olika på olika. Nu var jag lite väl djärv, och baserade påståendet enbart på andrahandsinformation av vänner som har gjort observationen. Men det kan ju förstås också vara som du säger, att barn är binära djur. :-)
En sista teori som skulle kunna stödja min teori: typ 1-diabetiker, innan de får behandling, är i åtminstone ett fall jag känner till, helt vilda -- kan det vara relaterat? (högt blodsocker brukar i och för sig göra en trött, men, ptja...)
(bäst att fundera på alla möjligheter!)
Jag är inte riktigt med här ?
Är det någon skillnad på blodets pH hos en obehandlad diabetiker typ 1 och på någon "normal" person som är i ketios ?
Borde inte blodets pH vara sänkts hos båda pga den ökade mängden fria fettsyror i blodet samt av ketonkropparnas något försurande effekt.
Ja, skillnaden ligger i att det bildas okontrollerade mängder ketoner hos en typ 1-diabetiker, medans en frisk människa bara producerar för husbehov. Socker är också surt, vilket förvärrar problemet.
Okontrollerade mängder ketoner:confused:
Ketonerna är en bieffekt av förhöjda nivåer fria fettsyror i blodet. Men finns det en kontrollmekanism här så är den intressant.
Glukos påverkar INTE blodets pH. Inte en chans att glukos kan fungera som vätegivare eller mottagare.
Beepfaaarp
2009-01-06, 09:37
Nej.
Fråga vilken småbarnsförälder som helst vad som händer när barnet får godis.
Om du fortsätter att envisas med att likställa det med samma effekt som när de fått en ny leksak hamnar du i Dumlådan.
I BBC dokumentären "The truth about food" så krossar dom myten om att socker skulle göra barn hyperaktiva.
I BBC dokumentären "The truth about food" så krossar dom myten om att socker skulle göra barn hyperaktiva.
Vilket kanske är lite vinklat om du ser till typisk Brittisk mat. YMMV.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.