Aspartam och spermieskador

[King Grub]

Although several studies on toxic effect of aspartame metabolite have been studied, controversial reports over the use of aspartame owing to the fact that it releases methanol as one of its metabolite during metabolism exist. This present study is proposed to investigate whether aspartame (40 mg kg-1 b.wt) administration for 90 days could induce oxidative stress and alter antioxidant status of epididymal sperm in Wistar strain male albino rats. To mimic the human methanol metabolism, methotrexate (MTX)-treated rats were included to study the effects of aspartame. Oral intubations of FDA approved 40 mg kg-1 b.wt aspartame were given daily for 90 days to Wistar strain male albino rats and studied along with controls and MTX-treated controls. Sperm count, viability, morphology, morphometry and motility were assessed. A significant decrease in sperm function of aspartame treated animals was observed when compared with the control and MTX control. The free radical generation were observed in epididymal sperm by assessing the scavenging enzymes, enzymatic and non-enzymatic antioxidants. Result suggest that there was a significant increase glutathione-s-transferase (GST), with a significant decrease in reduced glutathione (GSH), superoxide dismutase activity (SOD), glutathione peroxidase levels (GPx), catalase activity (CAT) and glutathione reductase concentration. The increase in free radicals generation could have ultimately caused the lipid peroxidation mediated damages on the testis. Aspartame treated animals also revealed the reduced space in seminiferous tubules, which resulted in reduced Leydig cells when compared with control in histopathology. These findings demonstrate that aspartame metabolites could be a contributing factor for development of oxidative stress in the epididymal sperm.

Int J Impot Res. 2017 Apr 27. Oxidative stress evoked damages on rat sperm and attenuated antioxidant status on consumption of aspartame.

https://www.nature.com/ijir/journal/vaop/ncurrent/full/ijir201717a.html

[Diomedea exulans]

Ännu en anledning att dricka Aspartam: preventivmedel.

[Ola Wallengren]

Ännu en anledning att dricka Aspartam: preventivmedel.

Det kommer inte att funka eftersom aspartam metaboliseras annorlunda hos människan. Efter intag av aspartam i normala doser så ökar inte mängden metanol i blodet, halten är inte mätbar. I stora doser (200mg/kg) är ökningen mycket måttlig, mindre än 0,1 mmol/L. Mängden metanol som man får i sig från andra livsmedel samt kroppens egna produktion motsvarar ungefär 18-20 liter läsk.

Råttorna som fick aspartam hade en metanolhalt i blodet på 5,79 mmol/L, dvs 70 ggr högre än hos människa som fått en 5 ggr högre dos.

Ovanstående studie är därför inte överförbar på mänskor.

[Sverker]

Du verkar vara övertygad om att bieffekterna av aspartam kommer från metanolen och inte från intakt aspartam eller från fenylalaninet och asparginsyran ?

[Konradsson]

Synd att de inte mätte testosteron. Det borde ju minska ifall antalet Leydig celler minskar.

[Konradsson]

Du verkar vara övertygad om att bieffekterna av aspartam kommer från metanolen och inte från intakt aspartam eller från fenylalaninet och asparginsyran ?

Eller formaldehyd. Det kan också framkalla oxidativ stress.

[Sverker]

Metanol är underförstått formaldehyd och myrsyra. Metanolen är harmlös tills leverenzymerna oxiderar den.

[Konradsson]

Metanol är underförstått formaldehyd och myrsyra. Metanolen är harmlös tills leverenzymerna oxiderar den.
Ok, då förstår jag. I framtiden ska jag inta fomepizol (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fomepizol) i samband med lightläsk. På så sätt hindrar jag den farliga oxidationen.

[Ola Wallengren]

Du verkar vara övertygad om att bieffekterna av aspartam kommer från metanolen och inte från intakt aspartam eller från fenylalaninet och asparginsyran ?

De enskilda aminosyrorna är väl nästan uteslutet givet den låga dosen i förhållande till normalt proteinintag. Intakt aspartam kan man kanske inte helt avskriva men så vitt jag förstår så kan inte aspartam absorberas intakt så vida man inte har en skada på tarmepitelet.

[Sverker]

Kan vi absorbera korta peptider från vassle borde det inte var helt omöjligt att absorbera en dipeptid som t o m är förestrad och alltså lite mindre polär.

Kanske inte så farligt i blodet men kanske bli till en transportör av fenylalaniet över något fett cellmembran i hjärnan ( vilt spekulerat ).

[Ola Wallengren]

Så vitt jag vet absorberas en dipeptid (aspartylfenylalanin) eller intakt aspartam i epitelcellen, men därefter bryts den ner till enskilda aminosyror innan den går vidare ut ur cellen på kroppens insida.

[Sverker]

Jag gjorde en snabb sökning på nätet om vassle, peptider och blodtryck.
Hittade denna som exempel:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1524-6175.2006.05667.x/full

Jag har i min enfald trott att korta peptider passerat tarmen, levern och kommit ut i blodet utan att aktivera immunförsvaret.
I texten framgår inte hur vasslepeptiderna fungerar och inte heller att man letat efter dem i blodet.

[Luca Brasi]

Du verkar vara övertygad om att bieffekterna av aspartam kommer från metanolen och inte från intakt aspartam eller från fenylalaninet och asparginsyran ?
Själva smaken skitsött då?
Eventuella metabola bieffekter behöver inte vara direkta och orsakade av aspartamets metaboliter.

[Sverker]

Smaken går rakt in i hjärnan med kranialnerven och inte någon mystisk väg runt i kroppen. För mig låter det långsökt.