Visa fullständig version : Köpa boende ihop men ena parten cashar halva?
Går det att göra så? Bostadsrätt eller liknande.
Ena parten cashar sin del, andra går in med en mindre summa på sin halva och lånar SJÄLV på resten?
Är det möjligt, eller ej tillåtet?
Tack :)
Ganska säker på att ett par vänner gjorde sådär.
Ganska säker på att ett par vänner gjorde sådär.
Aha ... jag har för mig att det var(it) mot reglerna på något tillkrånglat stelbent sätt, men kanske är ändrat, eller så har det alltid varit fritt fram.
Att ena parten ej tillåts stå utanför lånen och ej vara ansvarig för dem.
Kanske bäst droppa in på bank och fråga, fast känns lite onödigt för en i dagsläget så teoretisk frågeställning :D
Är det ett bostadslån brukar bankerna vilja att man är solidariskt ansvarig om båda äger lägenheten tror jag.
Är det ett bostadslån brukar bankerna vilja att man är solidariskt ansvarig om båda äger lägenheten tror jag.
Det jag hade lite på känn också, men frågan är om det är en strikt lag eller om det är en rekommendation där olika banker kanske resonerar olika?
Den ena av er kan ju alltid teckna lånet och pantförskriva bostadsrätten och sedan överlåta hälften som gåva.
Strikt taget blir det dock ett köp och inte en gåva eftersom hen som får andelen gör det mot vederlag, och då blir det reavinstskatt vid försäljning. Men, ptja, jag har svårt att se hur någon skulle kunna visa det...
Det går alldeles utmärkt att bara ena halvan har lån. Sambon måste dock skriva på som pantsättare på skuldebrevet.
Det går alldeles utmärkt att bara ena halvan har lån. Sambon måste dock skriva på som pantsättare på skuldebrevet.
Vem av parterna måste skriva på skuldebrevet, vad nu det ens innebär?
Jag kan inget om sånt här :em:
Men trevligt om det går att lösa just så, att ena parten inte behöver godkännas av banken för han/hon har ej behov av lånet.
Om båda står på lånet blir båda lika skyldiga att se till att räntorna betalas men den ena kan ju stå för inbetalningarna? Om man litar på varandra vill säga.
Vi gjorde så att hon fick låna pengar av mig istället.
Om båda står på lånet blir båda lika skyldiga att se till att räntorna betalas men den ena kan ju stå för inbetalningarna? Om man litar på varandra vill säga.
Vi gjorde så att hon fick låna pengar av mig istället.
Ena hälften kanske inte får låna, som jag hört förut så kan man då ej flytta ihop helt enkelt, p.g.a. regler.
Men kanske ändrat, eller bara var en viss bank, eller bara tolkningsfråga.
Ena hälften kanske inte får låna, som jag hört förut så kan man då ej flytta ihop helt enkelt, p.g.a. regler.
Men kanske ändrat, eller bara var en viss bank, eller bara tolkningsfråga.
Skuldebrevet är papperet du skriver på för att få lån, det är beviset banken har på att du lånat pengar.
Den av er som lånar skriver på som låntagare på skuldebrevet, den person som cashade sin del skriver på som pantsättare.
Anledningen till att den person som cashade måste skriva på som pantsättare är att eftersom det är bådas lägenhet så måste den som inte har lån 'godkänna' att den person som tar lån använder deras gemensamma lägenhet som säkerhet för lånet.
Försökte vara så pedagogisk som möjligt. :)
Skuldebrevet är papperet du skriver på för att få lån, det är beviset banken har på att du lånat pengar.
Den av er som lånar skriver på som låntagare på skuldebrevet, den person som cashade sin del skriver på som pantsättare.
Anledningen till att den person som cashade måste skriva på som pantsättare är att eftersom det är bådas lägenhet så måste den som inte har lån 'godkänna' att den person som tar lån använder deras gemensamma lägenhet som säkerhet för lånet.
Försökte vara så pedagogisk som möjligt. :)
Aha, ja det låter ju rimligt, och inte som nån fälla för endera part?
Om det nu är så det funkar, och inte är strikta regler att bägge måste låna, som också framförts i tråden...
Aha, ja det låter ju rimligt, och inte som nån fälla för endera part?
Om det nu är så det funkar, och inte är strikta regler att bägge måste låna, som också framförts i tråden...
Pantsättaren tar en risk i o m att denne kan bli tvingad att sälja lägenheten om låntagaren inte betalar sina lån. Det skulle jag säga är den enda risken.
Det jag säger är sant, sen kanske inte alla banker går med på det. Eller väljer att vara svåra för att de inte är intresserade av er som kunder.
Enligt denna expert kräver de flesta banker att man tar ett gemensamt lån, där bägge parter är betalningsansvariga.
Även om den ena parten inte alls behöver låna.
Verkar rörigt som attan, rekommendationen att skaffa jurist vid en sådan situation är nog bra för de utan koll på läget (som jag själv) :D
http://www.efn.se/privatekonomi/livets-storsta-affar-detta-ska-du-tanka-pa/
Är det inte är en allt för stor summa det handlar om kan inte ena parten ta ett vanligt banklån till sin del och sedan betalar ni bostadsrätten med den delen plus de kontanta medel som redan finnes? Blir klart dyrare ränta och snabbare betalningstid men handlar om hur stor köpesumman är?
Så slipper den ena delen skriver under en låneavtal som den egentligen inte behöver.
Vi gjorde så att ena parten stod för hela handpenningen. Gemensamt lån. Samt ett skriftligt avtal på att parten som gick in med handpenningen skulle få ut den summan vid en framtida försäljning. 50/50 ägandeskap av boendet.
Vi gjorde så att ena parten stod för hela handpenningen. Gemensamt lån. Samt ett skriftligt avtal på att parten som gick in med handpenningen skulle få ut den summan vid en framtida försäljning. 50/50 ägandeskap av boendet.
Kommer antagligen hamna i en liknade situation snart, hade ni med i avtalet att summan som var handpenning ökade med en viss procent vart år (liknade ränta) eller samma summa in som ut?
Kommer antagligen hamna i en liknade situation snart, hade ni med i avtalet att summan som var handpenning ökade med en viss procent vart år (liknade ränta) eller samma summa in som ut?
Samma summa in som ut.
Vi ska nu gå isär och då kommer den förväntade vinsten delas lika mellan parterna.
Vi tog hjälp av familjens jurist för att skriva avtalet och i nuvarande situation känns det väldigt bra att vi gjorde det eftersom det eliminerar risken kring tvister gällande detta.
Vi gjorde så att ena parten stod för hela handpenningen. Gemensamt lån. Samt ett skriftligt avtal på att parten som gick in med handpenningen skulle få ut den summan vid en framtida försäljning. 50/50 ägandeskap av boendet.Samma som vi gjorde. Ingen uppräkning, varför skulle man ha det?
Samma som vi gjorde. Ingen uppräkning, varför skulle man ha det?
Tänkte du uppräkningen på insatsen den ena går in med? Tar man ett normalt villalån så är det ca 500 000 i insats, normal värdeökning på de lågt räknat är en 25 000 om året de första åren för att sedan öka så blir snabbt en rätt stor summa på ett par år som den parten har betalt in som går miste om eftersom man låst de pengarna i lånet. För att sedan dela ev försäljningsvinst lika. Tänker bara på om det ska vara så rättvist som möjligt.
Tänkte du uppräkningen på insatsen den ena går in med? Tar man ett normalt villalån så är det ca 500 000 i insats, normal värdeökning på de lågt räknat är en 25 000 om året de första åren för att sedan öka så blir snabbt en rätt stor summa på ett par år som den parten har betalt in som går miste om eftersom man låst de pengarna i lånet. För att sedan dela ev försäljningsvinst lika. Tänker bara på om det ska vara så rättvist som möjligt.Inget är normalt nuförtiden, visst, du kan sätta det på fasträntekonton på diverse ställen, frågan är ju om man gjort det. Sambon gjorde bostadskarriär och de pengarna hade gått till bostad oavsett om jag varit med i bilden. Tas pengarna från en Isk eller liknande köper jag det, inte om det är förtjänst från tidigare bostad som skulle placerats i bostad oavsett.
Edit: Finns ju ett tredje alternativ och det är att man räknar upp handpenningen med det ökade värdet i procent på handpenningen. Alltså om man gör en vinst på 10% så får den som gått in med handpenningen 50k mer utöver sina 500 tillbaka.
Vi tog hjälp av familjens jurist för att skriva avtalet och i nuvarande situation känns det väldigt bra att vi gjorde det eftersom det eliminerar risken kring tvister gällande detta.
Inte för att vara den, jag hoppas allt går så bra och smärtfritt som möjligt för er, men man ska aldrig tro att en jurist eliminerar risken.
Det finns många avtal tecknade av jurister som lett till långdragna rättsprocesser. Vill man så går det ta mig fan att bråka om de mest självklara saker. Är man sen duktig på att vända och vrida på sanningen kan man dessutom vinna.
Jurister är ingen garanti.
Tänkte du uppräkningen på insatsen den ena går in med? Tar man ett normalt villalån så är det ca 500 000 i insats, normal värdeökning på de lågt räknat är en 25 000 om året de första åren för att sedan öka så blir snabbt en rätt stor summa på ett par år som den parten har betalt in som går miste om eftersom man låst de pengarna i lånet. För att sedan dela ev försäljningsvinst lika. Tänker bara på om det ska vara så rättvist som möjligt.
Personligen hade jag haft mycket svårt för ett sådant resonemang. Precis som på börsen finns det alltid en risk att man får en förlust. En form av räntekonstruktion skulle istället bli på den andra partens bekostnad som jag ser det.
Inte för att vara den, jag hoppas allt går så bra och smärtfritt som möjligt för er, men man ska aldrig tro att en jurist eliminerar risken.
Det finns många avtal tecknade av jurister som lett till långdragna rättsprocesser. Vill man så går det ta mig fan att bråka om de mest självklara saker. Är man sen duktig på att vända och vrida på sanningen kan man dessutom vinna.
Jurister är ingen garanti.
Det har du förvisso rätt i. Men risken minskar åtminstone betydligt.
Inget är normalt nuförtiden, visst, du kan sätta det på fasträntekonton på diverse ställen, frågan är ju om man gjort det. Sambon gjorde bostadskarriär och de pengarna hade gått till bostad oavsett om jag varit med i bilden. Tas pengarna från en Isk eller liknande köper jag det, inte om det är förtjänst från tidigare bostad som skulle placerats i bostad oavsett.
Edit: Finns ju ett tredje alternativ och det är att man räknar upp handpenningen med det ökade värdet i procent på handpenningen. Alltså om man gör en vinst på 10% så får den som gått in med handpenningen 50k mer utöver sina 500 tillbaka.
Ja, blir en skillnad beroende på var pengarna kommer ifrån, men jag tänkte hur det eventuellt kommer att bli i vår situation. Vi äger inget boende för tillfället (bor utomlands) och ska flytta till Sverige snart. Kommer köpa ett hus/lägenhet med en insats på runt 500k. Insatsen kommer ifrån mina sparpengar som nu är fonder/aktier. Skulle vi seperera om 9 år och jag skulle bara "få" tillbaka 500 så kan jag tycka att det vore lite orättvist.
Frågan är om det finnes något nått så när rättvist att göra det på förutom att splitta 50/50 ifrån början.
Personligen hade jag haft mycket svårt för ett sådant resonemang. Precis som på börsen finns det alltid en risk att man får en förlust. En form av räntekonstruktion skulle istället bli på den andra partens bekostnad som jag ser det.
Men som du säger tar man en risk, borde inte den risken kompenseras på något sätt? Med någon slags ränta eller dylikt vid en ev försäljning.
Ja, blir en skillnad beroende på var pengarna kommer ifrån, men jag tänkte hur det eventuellt kommer att bli i vår situation. Vi äger inget boende för tillfället (bor utomlands) och ska flytta till Sverige snart. Kommer köpa ett hus/lägenhet med en insats på runt 500k. Insatsen kommer ifrån mina sparpengar som nu är fonder/aktier. Skulle vi seperera om 9 år och jag skulle bara "få" tillbaka 500 så kan jag tycka att det vore lite orättvist.
Frågan är om det finnes något nått så när rättvist att göra det på förutom att splitta 50/50 ifrån början.Vad tyckte du om det jag skrev? Värdeökningen i procent extra på din kontantinsats?
Vad tyckte du om det jag skrev? Värdeökningen i procent extra på din kontantinsats?
Jo, det låter som en rätt bra deal för båda parter. Är man fortfarande tillsammans och delad ekonomi så antar jag att de pengarna förjer med till nästa hem och sepererar man så har man skyddat lite av sina sparpengar. :)
Jo, det låter som en rätt bra deal för båda parter. Är man fortfarande tillsammans och delad ekonomi så antar jag att de pengarna förjer med till nästa hem och sepererar man så har man skyddat lite av sina sparpengar. :)Vad bra. För jag ser annars att det lätt kan bli stora pengar fort för den andra parten. Säg att man går in med som du säger 500 000. Om ni bor där i 5 år så ska du ha ut 125 000 mer än din partner av eventuell vinst. Och om ni inte går med vinst, då blir din partner skyldig dig?
Nu är det kanske så att ni bor i en stor stad så priserna bara ökar, men annars kan det lätt bli läskigt tänker jag.
Vad bra. För jag ser annars att det lätt kan bli stora pengar fort för den andra parten. Säg att man går in med som du säger 500 000. Om ni bor där i 5 år så ska du ha ut 125 000 mer än din partner av eventuell vinst. Och om ni inte går med vinst, då blir din partner skyldig dig?
Nu är det kanske så att ni bor i en stor stad så priserna bara ökar, men annars kan det lätt bli läskigt tänker jag.
Det jag tänkte med 25 000 var mer om det hade varit en "normal" ökning om de hade varit kvar på mitt aktie/fond konto, tanken var inte att tjejen skulle kompensera mig för den summan vart år. Men att eftersom jag inte har möjlighet att göra de värdeökningarna så borde det kompenserats på något sätt för att vara rättvist. Tex på det sättet som du nämnde, blir det en förlust vid försäljning hoppas jag att vi amoterat ner likvärdigt på lånen så kan få tillbaka insatsen (om den ska minskas också får tänkas igenom).
Det har du förvisso rätt i. Men risken minskar åtminstone betydligt.
Ja, om du själv är lite påläst och kan välja en bra jurist. I många fall finns det typiska fällor som kan undvikas av att ta hjälp av en bra jurist. Det är ingen garanti, men det kan såklart ändå vara värt pengarna.
Det finns också många jurister som är rena klåpare och kommer göra livet svårare för dig. Jag har stött på många fall där det hade varit mycket bättre att inte lyssna på idioten. Det kryllar av värdelösa jurister och sätter du för stor tillit till dem kan det bli jävligt dyrt.
Här kan man för all del prata om skyddade yrkestitlar och advokater, men det finns även gott om advokater som har noll koll. Det mest typiska brukar vara att de äventyrar utanför sitt specifika kompetensområde, samtidigt som de har erfarenhet och förmåga att få nöjda klienter.
I fall som ditt där ni anlitat ett företag med en specifik inriktning så minimeras det problemet.
Tänk om du skulle gå till en ortoped, för att du behöver en läkare, samtidigt som du har en hjärntumör. Det vore liksom ingen bra idé.
Missförstå mig rätt. Jag rekommenderar ofta folk att ta professionell juridisk hjälp. I många fall är det bra att ha. Samtidigt är det farligt att sätta för stor tilltro till jurister. Det är särskilt lätt hänt med jurister då det är relativt enkelt att bullshitta okunniga och framstå som kunnig och övertygande.
Sen är de ju givetvis ingen av dem som kommer säga att du är dum i huvudet när du är helt ute och cyklar. De kommer såklart vara diplomatiska och ta ditt parti, annars får de inte betalt.
Som sagt, det är ingen kritik mot dig eller anlitandet av en jurist. Jag vill bara poängtera hur vanskligt det kan vara med en övertro på deras förmåga. Jag har sett hundratals, om inte tusentals, med exempel på när det gått fel.
Sen ska det i rättvisans namn också sägas att riktigt bra jurister kan vara helt ovärderliga.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.