Visa fullständig version : Gott nytt år-tråden
Gott nytt år och god fortsättning!
Finns trådar för varje tidigare år men det här är mitt försök att få till en tråd som dels håller år efter år och som dels är lite mer intressant än bara "gott nytt år"-inlägg.
Förslagsvis varvas gott nytt-hälsningar med årskrönikor från diverse källor, videor som sammanfattar (tränings)året, videor på firanden från världen över o.s.v.
Gott nytt år! Kul att man har hittat hit.
Inleder med en artikel från Tyngre som manar till överseende med nyårslöftes-horderna som förväntas invadera styrketräningslokalerna i januari.
http://tyngre.se/artiklar/2015-vaart-aar/
Diomedea exulans
2015-01-01, 12:35
Gott nytt år! Funderar på ett nytt hårprojekt. Kanske inte raka ryggen på ett helt år.
PureWhey
2015-01-01, 15:52
Inleder med en artikel från Tyngre som manar till överseende med nyårslöftes-horderna som förväntas invadera styrketräningslokalerna i januari.
http://tyngre.se/artiklar/2015-vaart-aar/
Härlig grammatik. Orkar någon läsa hela krönikan?
Härlig grammatik. Orkar någon läsa hela krönikan?
Jag förstod vad han ville få fram i alla fall.
Det här meddelandet är fruktansvärt bittert inlägg så jag omsluter det i några spoilertags för de som inte vill få stämningen förstörd.
Där är dock ett nyare problem på gym idag och det är att "de obekväma" diskriminerar de hårt tränande och framgångsrika genom att komma med bullshit-klagomål (det löjligaste klagomålet jag hört och som togs på allvar var att en kille "såg farlig ut"). Personalen (som själva ibland är en utav de obekväma och ofta okunniga) tar parti för den som lämnar in klagomålen och utfärdar varningar till individer som inte har gjort något fel.
Vill inte klanka ner på artikeln men som jag själv upplever det så är inte miljön den samma när jag klev in på gymmet första gången mot vad den är idag. "Då" respekterades de hårt tränande och framgångsrika människorna och ja visst var man lite obekväm. Men man fattade ju att det här inte var ens egen arena och man gör bäst i att vara ödmjuk, anpassa sig och lära sig av hur allt funkar. Om något upplevs konstigt "oj va högt de skriker!" så går man inte som ny och försöker rätta till miljön till "hur man tycker det bör vara". Idag så vet folk vilken makt de har om de tar på sig en offerkofta och det utnyttjas. Gymkedjorna är dessutom ute efter att maximera profit och inte att skapa de absolut bästa förutsättningarna för individer att nå så långt det bara är möjligt.
(Kommersiella) gym drivs inte längre av visioner som är 100% fokuserade på träning och prestation (well duh :P) och det kan innebära att man känner sig tvingad att vara trevlig och hjälpsam,i förebyggande syfte snarare än för att man vill hjälpa.
Sen kan man även känna att man är på ett bibliotek snarare än ett gym och därför måste "hålla nere tonen lite, folk tränar här..."
Jag vet själv att jag har genomgått en sådan period på några år men numera är jag trött på det och har tillräckligt många andra alternativ att jag slutat oroa mig för att bli varnad/avstängd. Varnad har jag blivit förut vid flertal tillfällen och vet ett antal personer som blivit avstängda på flummiga grunder och det har bidragit till att jag känt mig hämmad och diskriminerad när jag tränar.
Det har även gjort mig mycket mindre sugen på att vara hjälpsam och trevlig, något jag varit van att konstant få höra från folk större delen av mitt liv. Det är inte kul när det blir ett tvång enbart för att folk blivit så känsliga och tycker att världen ska anpassa sig efter deras osäkerhet.
/lipsillen :d
Fredszky
2015-01-01, 19:21
Vi ligger 10 år efter USA när det gäller offerkoftan, lättkränkta människor, tjockisar och annat, men vi är påväg. Snart kommer väl såna där larm som tjuter när det låter för mycket på gymmet.
Ja, jag funderar på börja träna igen efter några års uppehåll, men jag kanske återkommer till tråden till nästa år, nu har ju nyår redan varit
Förstår verkligen inte kritiken och hur det kan tolkas på det sättet..
Läste inte krönikan och delade den för att jag tycker att hårt tränande och erfarna ska på något sätt sluta vara sig själva. Såg det som en påminnelse om hur det kan vara att vara i en ny miljö och nytt sammanhang, att vissa saker kanske kan te sig "skrämmande". Är det så löses det inte av att de erfarna ändrar sig utan räcker långt att hälsa, se vänlig ut (nu har jag nästan bara tränat på mindre gym), erbjuda något hjälp här och där om det verkar behövas. Visa att det "skrämmande" inte är så skrämmande utan bara hjärnspöken.
Men det är väl upp till var och en hur de gör. Står inte med några pekpinnar och säger vad någon måste eller bör göra. Tyckte att den var relevant med tanke hur mycket raljerande jag stött på kring att nya, hopplösa nyårslöftesmotionärer skulle komma till lokalerna.
Så gör vad ni vill, jag tänker i alla fall ha överseende med nya motionärer och försöka ha i åtanke hur det var när jag själv började lyfta som förvirrad tonåring.
R Scarpa27
2015-01-01, 20:24
gött med hederliga källargym med gammalt skrot och högsta volym på metall.
Förstår verkligen inte kritiken och hur det kan tolkas på det sättet..
Läste inte krönikan och delade den för att jag tycker att hårt tränande och erfarna ska på något sätt sluta vara sig själva. Såg det som en påminnelse om hur det kan vara att vara i en ny miljö och nytt sammanhang, att vissa saker kanske kan te sig "skrämmande". Är det så löses det inte av att de erfarna ändrar sig utan räcker långt att hälsa, se vänlig ut (nu har jag nästan bara tränat på mindre gym), erbjuda något hjälp här och där om det verkar behövas. Visa att det "skrämmande" inte är så skrämmande utan bara hjärnspöken.
Men det är väl upp till var och en hur de gör. Står inte med några pekpinnar och säger vad någon måste eller bör göra. Tyckte att den var relevant med tanke hur mycket raljerande jag stött på kring att nya, hopplösa nyårslöftesmotionärer skulle komma till lokalerna.
Så gör vad ni vill, jag tänker i alla fall ha överseende med nya motionärer och försöka ha i åtanke hur det var när jag själv började lyfta som förvirrad tonåring.
Jag tycker att artikeln har hjärtat på rätta stället. Men (jag ber verkligen om ursäkt för att diskussionen blev så pessimistisk. Hoppa över mina inlägg med spoilers om ni tycker den förstår tråden. Eller rapportera mig för att gå offtopic om ni tycker jag har svårt för att ge mig :D):
jag ville ta upp vad jag ser som ett problem som är mer allvarligt än att många nya känner sig obekväma i en gym-miljö. Jag tänker precis som du på hur det känns att vara i den situationen som tonåring, 3-barnsmamma med 30 kilos övervikt som bestämt sig för att ta tag i sitt liv, eller 30-årig nördig oskuld som inte tagit hand om sin hälsa eller sig själv men nu vill göra det. Men var uppmärksam på de individer som beväpnar sig med offerkoftan för att kontrollera sin omgivning, som vill kontrollera dig. Låt inte deras attityd sprida sig. Eller förresten, du är rätt så maktlös att hindra attitydförändringarna så det finns ingen vits. Kör hårt och hoppas på det bästa. Var trevlig mot de du känner för att vara trevlig mot. Respektera alla andra by default tills att du får en anledning att mista respekten.
En taktik som funkar är att bli den där sociala hjälpsamme killen (jobba upp sin popularitet). Så även om du ser skrämmande ut (mycket muskler och "extremt" vaskulär) och beter dig väldigt skrämmande (lyfter tunga vikter och "försöker verka macho" (låter när du tar i)) så framgår det snabbt att du är omtyckt och att du faktiskt är en trevlig prick (något som kanske inte framgår om du fokuserar mycket på träningen, då kan personer börja koka ihop en annan bild av dig). För det syns när du pratar med folk och hur de behandlar dig. Dessutom blir det svårare att klaga på dig för politiken på gymmet påverkar hur sårbar du är. Och du har varit politiskt aktiv (avsatt mer tid till att vara social än vad du helst skulle vilja, pga en agenda) genom att välja att vara trevlig. Problemet är att du har gjort det för din egen skull och inte för andras. Men det kanske vissa står ut med. För mig känns det falskt.
gött med hederliga källargym med gammalt skrot och högsta volym på metall.
Har tillgång till ett sånt gym nu :)
Jag tycker att artikeln har hjärtat på rätta stället. Men (jag ber verkligen om ursäkt för att diskussionen blev så pessimistisk. Hoppa över mina inlägg med spoilers om ni tycker den förstår tråden. Eller rapportera mig för att gå offtopic om ni tycker jag har svårt för att ge mig :D):
jag ville ta upp vad jag ser som ett problem som är mer allvarligt än att många nya känner sig obekväma i en gym-miljö. Jag tänker precis som du på hur det känns att vara i den situationen som tonåring, 3-barnsmamma med 30 kilos övervikt som bestämt sig för att ta tag i sitt liv, eller 30-årig nördig oskuld som inte tagit hand om sin hälsa eller sig själv men nu vill göra det. Men var uppmärksam på de individer som beväpnar sig med offerkoftan för att kontrollera sin omgivning, som vill kontrollera dig. Låt inte deras attityd sprida sig. Eller förresten, du är rätt så maktlös att hindra attitydförändringarna så det finns ingen vits. Kör hårt och hoppas på det bästa. Var trevlig mot de du känner för att vara trevlig mot. Respektera alla andra by default tills att du får en anledning att mista respekten.
En taktik som funkar är att bli den där sociala hjälpsamme killen (jobba upp sin popularitet). Så även om du ser skrämmande ut (mycket muskler och "extremt" vaskulär) och beter dig väldigt skrämmande (lyfter tunga vikter och "försöker verka macho" (låter när du tar i)) så framgår det snabbt att du är omtyckt och att du faktiskt är en trevlig prick (något som kanske inte framgår om du fokuserar mycket på träningen, då kan personer börja koka ihop en annan bild av dig). För det syns när du pratar med folk och hur de behandlar dig. Dessutom blir det svårare att klaga på dig för politiken på gymmet påverkar hur sårbar du är. Och du har varit politiskt aktiv (avsatt mer tid till att vara social än vad du helst skulle vilja, pga en agenda) genom att välja att vara trevlig. Problemet är att du har gjort det för din egen skull och inte för andras. Men det kanske vissa står ut med. För mig känns det falskt.
Tror du tänker lite för mycket och läser in saker som inte finns där. Men då det inte blev något av original-topic ändå så biter jag.
Vet inte riktigt vad för bild du har målat upp, men det jag tänker mig är att jag, personligen, gör en så enkel sak som att inte bli irriterad över att någon vilsen individ går framför mig när jag lyfter, hjälper någon att lasta stången rätt, kanske ger en enkel "cue" om det kan ge mycket för den nye. Inte mer än så. Inga påstridiga, påklistrade fri-kyrko-leendet kombinerat med hurtighet deluxe och nynnandes på Kumbaya. Enkla, simpla saker som jag tänkte att någon annan kanske kunde uppskatta att bli påmind om. Du går alldeles för stor grej av det.
Menar du mig specifikt och har ett tidigare inlägg i åtanke så är jag inte vänlig bara för att jag förväntar mig att få ut något specifikt efteråt. Jag gillar att hjälpa personer som står mig nära och som behöver det. Sen känns det som om jag gör ett aktivt försök att göra bra grejer så brukar bra grejer hända mig kontinuerligt. Går sällan att dra några paralleller mellan orsak och verkan och det är inget jag bryr mig särskilt mycket om heller.
Tror även att de personer som gör saker enbart av altruistiska skäl är tämligen lätträknade. Förstår inte varför det ses som det yttersta goda skälet heller av så många.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.