Visa fullständig version : Jakten på Tonnårskroppen!
Hej!
Kille
20-årsåldern
178cm lång
76kg.
Jag tänkte först skriva ett långt inlägg, men halvvägs in ångrade jag mig, eftersom jag inte vill trötta ned era stackars ögon. Så här är en "kort" variant.
KORT SAGT: Jag vill gå ner till 62 Kg fram till sommaren. Jag vill bli av med kroppsfett (Deffa), och jag vill inte bygga muskler. Dessutom vill jag göra det på ett hälsosamt sätt, samtidigt som jag bygger kondition, stamina och blir smidigare i kroppen.
Mina värden är mycket bra. Jag låg på över 80Kg och har stadigt gått ned i vikt sedan förra året. Jag dricker inte alkohol, jag röker ej, snusar inte och tar inga droger förutom koffeintabletter på morgonen för att kliva upp. Jag övervädge efedrin, men kände att det inte var värt risken.
Jag är besatt av att hålla kroppen ung så länge som möjligt. Därför har jag börjat sätta upp några aktiviteter jag tänkte börja med under Januari 2015, som en slutspurt fram till sommaren. Dessa innefattar Inlineträning, maratonträning med intervaller på löparbana, fotboll, basket och dans. Jag har också små mål som att kunna gå uppför trapporna i ett höghus för att sedan gå ned igen flera gånger, utan att vara andfådd. Kort sagt; Jag vill bli uthållig, vältränad och smidig i kroppen, samtidigt som jag håller kroppen smal och "i trimm".
Tänker jag rätt här eller är jag överambitiös? Håller jag på att utveckla någon sorts BDD eller OCD? Vill inte outa mig för mycket, men jag kan säga att det är väldigt mycket jag tänkte genomföra under sommaren 2015 och jag är rädd att jag inte kommer orka genomföra detta om inte min kropp är i absoluta toppform.
Jag sätter väldigt hård press på mig själv, när jag känner att jag misslyckas med ett delmål, eller kommer efter med någonting mår jag fruktansvärt illa och känner ett slags avsky mot mig själv, som att jag har svikit alla runt omkring, inklusive mig själv. Samtidigt är jag väldigt accepterande mot andra och försöker vara generös mot de jag älskar i min omgivning. Men det förutsätter att jag visar respekt gentemot mig själv. Och det är liksom det jag vill ta tag i under 2015, att visa för mig själv att jag kan klara av att gå ner till 62Kg och bli den jag faktiskt i grund och botten är : Den smala personen. Och som liksom reflekterar den jag är, typ "Jag-är-smal-för-jag-skämmer-bort-andra-men-aldrig-mig-själv".
Är ni med? Jag hoppas ni inte skrattar åt det här, för det här tar jag väldigt seriöst på. Jag orkar inte gå ett år till med massa fett mellan organen och känna att jag inte kan gå utanför dörren eftersom jag "fortfarande har fett på kroppen" och har misslyckats, för alla tror man sitter framför en TV och äter Pizza varje dag, vilket är extremt långt bort ifrån sanningen. Lite förenklat kanske, men jag vill vara snäll mot min kropp, och jag är trött på dessa jojjobantningar.
Man har bara en kropp.
Aristokrat
2014-11-17, 09:48
Målen i sig som du skriver här ser jag inte skulle vara några problem att nå, men jag tycker du har gett dig själv för lite tid till att nå din "toppform" vilket man inte gör under ett halvår (även om man kan komma en bra bit på vägen).
Rent spontant undrar jag snarare hur du skulle reagera ifall det inte går så bra? Från mitt eget perspektiv blir jag blir oerhört slö om jag inte får i mig den energi som jag behöver, så att gå ner 14 kg samtidigt som du vill utföra "maratonträning" kan bli extremt tröttsamt och lite väl svårt. Jag tror inte många skulle rekommendera det för att nå en så bra form som möjligt. Var beredd på det och var inte för hård mot dig själv ifall det inte går vägen så som du planerat.
Om du vill vara i toppform så träna betydligt mer fokuserat på det som du ska prestera istället för att blanda allt möjligt som du kommer på och som det ser ut lägga dig på en alldeles för hög träningsvolym redan från start. Även om du har något hälsomål som mått för toppform så tjänar du på att fokusera på färre saker i taget. Om det är hälsa som är målet förstår jag iofs inte varför du inte styrketränar och flera av de andra aktiviteterna tjänar också på vettig styrketräning.
Att du skulle ha massor av fett mellan organen är ganska otroligt så hur har du kommit till den slutsatsen?
King Grub
2014-11-17, 10:07
Det du beskriver är ett upplägg för att åldras fortare, inte tvärtom.
tigerofsweden
2014-11-17, 10:17
Det du beskriver är ett upplägg för att åldras fortare, inte tvärtom.
Berätta mer!
King Grub
2014-11-17, 10:19
ROS/RNS. Stresshormoner.
Johannas
2014-11-17, 11:40
Varför vill du vara så smal? Tonårskroppar är ju inte speciellt vackra alls. Satsa på styrka istället!
Andromeda
2014-11-17, 11:46
känna att jag inte kan gå utanför dörren eftersom jag "fortfarande har fett på kroppen"
Jag blir lite orolig för din skull när jag läser den här raden. Det känns som upplagt för anorexia om det är så här du känner, att du inte duger med lite fett på kroppen.
Tack för svar, alla. Det uppskattas!
Att du skulle ha massor av fett mellan organen är ganska otroligt så hur har du kommit till den slutsatsen?
Min midja och mage var väldigt äppelformad för något år sedan. Jag tror att i takt med att jag har gått ned i vikt så har en stor del av kroppsfettet försvunnit, men eftersom jag inte har muskelbyggnad, samt om man räknar mitt BMI så ligger jag precis på grännsen till övervikt. Och kollar jag på min mage så verkar det stämma, för den är fortfarande lite äppelformad. Av den anledningen tror jag det finns ganska mycket fett inbäddat mellan organen, vilket är ohälsosamt.
Varför vill du vara så smal? Tonårskroppar är ju inte speciellt vackra alls. Satsa på styrka istället!
Well, det är ju vad du tycker. Själv anser jag att alla människor borde sträva efter att försöka se så unga ut så länge som det bara är möjligt. Mitt "babyface" kombinerat med en smal kropp och snygg frisyr gör att jag kan få ett väldigt fint och androgynt utseende, vilket är mitt mål för 2015.
Jag blir lite orolig för din skull när jag läser den här raden. Det känns som upplagt för anorexia om det är så här du känner, att du inte duger med lite fett på kroppen.
Ja, så har jag också tänkt. Ska jag vara ärlig så har jag testat chew-and-spit (men enbart under munchiedagar och bullar/bakelser). Men man kände sig lite patetisk och det är ju inte värt att förstöra magsäcken, så jag la ner det beteendet. Har lärt mig att sluta äta godsaker istället.
Jag skulle inte kalla mig ätstörd, däremot väldigt fåfäng och extremt mån om mitt utseende.
Om träningen misslyckas och jag inte "orkar" med schemat, så kommer jag ta tvingas ta effedrin och mer koffein för att orka genomföra träningen ändå. Men det är ändå inte lika extremt som vissa andra, jag ska ju bara göra detta under ett halvår. Kosthållningen är redan optimal. Den vikt jag går ner till kommer jag bibehålla. Men tiden är min värsta fiende just nu.
Deadandlivin
2014-11-18, 03:08
Kör mycket långdistanskonditionsträning(löpning t.ex.) och ät väldigt lite mat så får du nog din drömkropp på ett par månader.
Att hålla den ung innebär att se prepubertal ut eller hänger jag inte med?
Isåfall är väl målet till och med att förbränna den muskelmassa du har. Lättaste sättet att bli av med muskelmassa och fett är nog att hoppa på en LCHF diet och köra massvis med kondition.
Om det i slutändan visar sig att din benstruktur sviker i målet att se ut som Mr. Game and Watch kan du inte göra så mycket.
Min midja och mage var väldigt äppelformad för något år sedan. Jag tror att i takt med att jag har gått ned i vikt så har en stor del av kroppsfettet försvunnit, men eftersom jag inte har muskelbyggnad, samt om man räknar mitt BMI så ligger jag precis på grännsen till övervikt. Och kollar jag på min mage så verkar det stämma, för den är fortfarande lite äppelformad. Av den anledningen tror jag det finns ganska mycket fett inbäddat mellan organen, vilket är ohälsosamt.
dvs du har inte konstaterat det utan du tror att du har det, på din kroppsvikt och om du är något så när aktiv blir det nämligen ingen onormal inlagring mellan organen.
Ditt BMI är inte heller på gränsen till övervikt då du ligger under 24 vilket är helt normalt, går du ner till 62 så hamnar du däremot på undervikt. Inte för att man ska låta BMI styra sitt liv då det är avsett för grupper av människor men en undervikt är inte heller bra för hälsan.
Ja, så har jag också tänkt. Ska jag vara ärlig så har jag testat chew-and-spit (men enbart under munchiedagar och bullar/bakelser). Men man kände sig lite patetisk och det är ju inte värt att förstöra magsäcken, så jag la ner det beteendet. Har lärt mig att sluta äta godsaker istället.
Jag skulle kalla mig borderline ätstörd, vilket grundar sig i att jag är väldigt fåfäng och extremt mån om mitt utseende.
Fixade sista meningen åt dig.
Obehaglig läsning. Hoppas det inte drabbar någon annan än dig.
dvs du har inte konstaterat det utan du tror att du har det, på din kroppsvikt och om du är något så när aktiv blir det nämligen ingen onormal inlagring mellan organen.
Ditt BMI är inte heller på gränsen till övervikt då du ligger under 24 vilket är helt normalt, går du ner till 62 så hamnar du däremot på undervikt. Inte för att man ska låta BMI styra sitt liv då det är avsett för grupper av människor men en undervikt är inte heller bra för hälsan.
Ok, skönt att veta det. Men tycker ändå det är så konstigt att magen är så rund bara. När jag jämför med andra killars magar så är min klart annorlunda, jag ser på vissa bilder nästintill gravid ut. Visst, jag kanske överdriver lite, men när man tittar sig i spegeln kommer alla möjliga tankar upp. Jag hatar att titta mig själv i spegeln, jag ser bara ett missbildat freak som sabbade kroppen med dålig kosthållning förrut i tiden. Men nu äter jag betydligt bättre, och jag har aldrig varit så aktiv som nu.
Obehaglig läsning. Hoppas det inte drabbar någon annan än dig.
Ja, det är hemskt. Men är för sent att backa nu, tyvärr.
Mycket obehagligt..
Det blir bättre. Var inte orolig. När jag tagit mig ner till 60Kg så kommer jag må så mycket bättre. Då kanske ni får se min nya fina kropp! :)
Du kommer se ut som ett skelett på 60 KG.
Några saker jag reagera på:
Du är 178 och väger nu 76 kg, vilket i flesta fall är ganska idealiskt för någon som inte styrketränar och vill lägga på sig muskler.
Men du nämner även att du är inte nöjd med hur din mage ser ut, fine det kan jag köpa.
Mitt råd är då lär dig bra magträning och träna axlar mitt och mycket backsida, gör du det så kommer dina "nya" magmuskler hålla in magen och det tillsammans med axelträning kommer göra att du får en bra hållning.
Sen är det bra att träna resten av kroppen med, då mer muskler bränner mer fett.
Och till sist: efedrin och mer koffein är INTE vägen du vill ta, tro mig!
Jag är gammal nog så jag var med när ört versionen av efedrin var laglig, och visst det funkar skit bra. MEN efter avslutad kur så går man upp skit fort pga att kroppens egna har "gått i vila" under tiden man går på effe.
Så med effe får du jojo bantning som ett brev på posten, något som du säger du vill komma ifrån.
Nä, ät bra, löpträna och träna mage o axlar är mitt förslag.
Lycka till
Owe
AeternusRex
2014-12-10, 11:27
nej.
du har fel. träna och ät väl så håller du kroppen yngre. du behöver inte dunka på dig muskelmassa bara för att du lyfter vikt det finns gott om sätt att korrigera detta.
tro mig jag vet hur du kan tänkas ha det jag hade själv en riktigt bitchröv och breda höfter i tonåren och framåt 20 års åldern. detta kombinerat med att jag även var hårdrockare med långt hår... låt om oss säga att mer än en person trodde jag var en brud.
lyssna inte på bmi det är mestadels humbug. iaf så länge som du kan se dina fötter utan att behöva lägga dig på rygg och lyfta upp benen. jag fick en banna av en kutryggig kaffestinkande spinkis doktor när jag var på en koll senast. jag låg på nästan 30 då mitt i en lång bulk.
Jag är själv 178 cm, mesomorph-ish kroppsbyggnad och jag kan ju säga att när jag var nere på som lägst vikt, 67 kg rippad som fan så kände jag mig ganska liten, och du menar att du ska gå ner 5-7 kg till utöver det? Överväg att vara flexibel med den siffran är mitt råd.
mattilainen
2014-12-12, 13:58
Det blir bättre. Var inte orolig. När jag tagit mig ner till 60Kg så kommer jag må så mycket bättre. Då kanske ni får se min nya fina kropp! :)
Detta skrämmer mig, för ditt beteende är väldigt farligt. När du når 60 kg kommer du troligtvis inte känna dig nöjd och under resans gång har du utvecklat en ätstörning. Att ha en målvikt och ha ett tankesätt som dig är farligt för det är inte siffran på vågen som ska avgöra, det är hur du ser ut! Visst kan det tänkas att du har lite extra fett men knappast att du ska behöva gå ner 16 kg när du REDAN väger ganska lagom?
Förhoppningsvis tänker du efter lite och tänker på alla vuxna män i 80-110kg klassen, de kanske inte är rippade men dessa män är iaf inte sjukliga?
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2026, Jelsoft Enterprises Ltd.