Visa fullständig version : Styvson som blir retad i skolan
Permaximum
2013-12-05, 15:55
Det är så att min styvson blivit retad i skolan de senaste två åren. Det har varit samtal med lärare och föräldrar. Det har blivit bättre för en stund men sen börjar det igen. Vi har även märkt att det började gå dåligt i skolan pga att han var tvungen att ha en "hård image" för att slippa bli retad.
Därför flyttade vi honom till en annan skola men nu är det så att båda skolorna har idrott på samma ställe och möts vid bussen vid några tillfällen. Det som händer då är att han får kommentarer som "svikare som har bytt skola", "jag ska radera dig ur mitt liv " osv.
Har försökt säga att han inte ska bry sig, att han ska säga att det är en bra skola han bytt till och att det är dom som är tröga som går kvar i gamla skolan osv. Problemet är att han inte riktigt vågar.
Så nu känns det som att jag måste handla. Det jag vill göra är att gå till ungjävlarna på skolan och säga att jag inte vill höra att dom säger nå jävligt en jävla gång till". Dessvärre kanske detta förvärrar situationen. Jag orkar inte med nåt jävla liv med en massa föräldrar som anmäler mig för att ha "hotat" deras barn.
Vad ska man göra? Att tala med skolan eller föräldrarna fungerar ju uppenbarligen inte.
Edit; jag gillar den skämtsamma stämningen på kolozzeum men jag hoppas vi kan hålla tråden hyffsat seriös.
Förlåt men kan inte låta bli, men ditt ämne blev väll aningen fel?
"Styvmor som blir retad i skolan" Jag fick mig ett gott skratt. :D
Ont: Tyvärr har jag inget bra råd att ge, man har bara god lust å tvåla dit ungjävlarna men det kommer nog ge ännumer problem. :(
Permaximum
2013-12-05, 16:07
Förlåt men kan inte låta bli, men ditt ämne blev väll aningen fel?
"Styvmor som blir retad i skolan" Jag fick mig ett gott skratt. :D
Ont: Tyvärr har jag inget bra råd att ge, man har bara god lust å tvåla dit ungjävlarna men det kommer nog ge ännumer problem. :(
Alltså vafan. Jävla auto correct. Jag gjorde dock en Edit på ämnet men det verkar ändå inte ha ändrats.
Kan mod ändra topic från styvmor till styvson?
Paperbasket
2013-12-05, 16:14
Arbetar själv som lärare så du får mitt perspektiv på det hela. Observera att jag är ung, 30 år, och kanske/troligen har ett annat tankesätt än äldre lärare.
Om inte skolans ledning tillsammans med lärare fixar problemet så hade jag vänt mig till Skolinspektionen och/eller anmält händelsen. Det är synd att ni har flyttat er son. Enligt mig blir det ett sätt att ge mobbarna makten.
Att du går till skolan och skäller ut ungarna kommer bara spå på deras hat/galla mot din styvson. Lita på mig. Plus att du kommer få eventuella stridslystna föräldrar på dig. Även om det hela sker på skolan så är det ofta ett beteende man får med sig ifrån någonstans alt inte lärt sig bättre hemifrån.
Arbetat/arbetar väldigt elev nära så varit med om många liknande situationer.
Permaximum
2013-12-05, 16:19
Arbetar själv som lärare så du får mitt perspektiv på det hela. Observera att jag är ung, 30 år, och kanske/troligen har ett annat tankesätt än äldre lärare.
Om inte skolans ledning tillsammans med lärare fixar problemet så hade jag vänt mig till Skolinspektionen och/eller anmält händelsen. Det är synd att ni har flyttat er son. Enligt mig blir det ett sätt att ge mobbarna makten.
Att du går till skolan och skäller ut ungarna kommer bara spå på deras hat/galla mot din styvson. Lita på mig. Plus att du kommer få eventuella stridslystna föräldrar på dig. Även om det hela sker på skolan så är det ofta ett beteende man får med sig ifrån någonstans alt inte lärt sig bättre hemifrån.
Arbetat/arbetar väldigt elev nära så varit med om många liknande situationer.
Han mår psykiskt mycket bättre på den nya skolan så jag ångrar inte beslutet.
Kan det sätta press på ledningen om man hotar med skolinspektionen?
Paperbasket
2013-12-05, 16:23
Han mår psykiskt mycket bättre på den nya skolan så jag ångrar inte beslutet.
Kan det sätta press på ledningen om man hotar med skolinspektionen?
Trevligt att höra.
Absolut. Nu har jag ju ingen aning om hur det hela har utspelat sig men en anmälan kan för den delen innebära att skolan tänker om/tänker till angående deras förhållningssätt gentemot problem som dessa. Vilket i långa loppet förhoppningsvis ger en skola som kan förebygga mobbing bättre.
Kanske inte gynnar just din son men många andra troligen.
Mobba deras föräldrar.
Det här är skolans ansvar och inte ditt, dessvärre så är många skolor värdelösa på att sköta sånt. Du får göra din (styv)son hård. ;)
Jag håller med Paperbasket. Jag jobbar också som lärare och vet att det är jäkligt svårt att bryta mönster av ret och "tuffa gäng". Problemet är att det ofta blir, som du säger, att den som blir retad skaffar en cool image och är taskig tillbaka/mot andra, vilket ofta leder till en svår hönan-ägget-situation, och en ond cirkel för alla inblandade.
Nu när ni bytt skola är det ju svårare, men jag hade ändå tagit kontakt med skolledningen/skolhälsan (skolsyster/psykolog) och krävt hjälp. Alla skolor har en skyldighet att göra något i en liknande situation. De ska ha en likabehandlingsplan där det ska finnas strategier för hur man hanterar kränkningar både från elever på skolan och utomstående. Kräv att få se den.
Oavsett vad så är det vktigaste att göra något och framför allt, visa honom att ni bryr er och tar hans oro på allvar. Det värsta som kan hända är att han sluter sig mot er vuxna. Hur gammal är styvsonen?
Var måttligt drabbad själv, en lillebrorsa hade det betydligt tuffare. Önskan att möta upp mobbarna nån kväll med ett "Knife To Meat Youu" är stark, jag vet.
Vad jag sett så är det att väga upp det onda med det goda som gäller. Har han kompisar i nya skolan? Förening eller sport han deltar i? Det är så sjukt viktigt att känna sig bekräftad som okay av andra än familjen i grundskoleåldern :(
Kan man på det viset bygga upp lite positiva vibbar kan mobbarna hacka hur mkt de vill. De kommer aldrig åt honom och kommer troligen ge sig (lite) då de märker det
Diomedea exulans
2013-12-05, 16:43
Det här tycker jag är en bra lösning:
q5U3g3-EUBY
Permaximum
2013-12-05, 16:46
Trevligt att höra.
Absolut. Nu har jag ju ingen aning om hur det hela har utspelat sig men en anmälan kan för den delen innebära att skolan tänker om/tänker till angående deras förhållningssätt gentemot problem som dessa. Vilket i långa loppet förhoppningsvis ger en skola som kan förebygga mobbing bättre.
Kanske inte gynnar just din son men många andra troligen.
Jag håller med Paperbasket. Jag jobbar också som lärare och vet att det är jäkligt svårt att bryta mönster av ret och "tuffa gäng". Problemet är att det ofta blir, som du säger, att den som blir retad skaffar en cool image och är taskig tillbaka/mot andra, vilket ofta leder till en svår hönan-ägget-situation, och en ond cirkel för alla inblandade.
Nu när ni bytt skola är det ju svårare, men jag hade ändå tagit kontakt med skolledningen/skolhälsan (skolsyster/psykolog) och krävt hjälp. Alla skolor har en skyldighet att göra något i en liknande situation. De ska ha en likabehandlingsplan där det ska finnas strategier för hur man hanterar kränkningar både från elever på skolan och utomstående. Kräv att få se den.
Oavsett vad så är det vktigaste att göra något och framför allt, visa honom att ni bryr er och tar hans oro på allvar. Det värsta som kan hända är att han sluter sig mot er vuxna. Hur gammal är styvsonen?
Saken är den att skolverket (eller heter det skolinspektionen?) redan är på den skolan väldigt mycket. De har fått en massa kritik så jag vet inte om det hjälper att hota de med dem.
"gänget" är känt av ledningen sen länge och de säger att de jobbar på att försöka lösa det. Det verkar inte gå så bra om vi säger så.
Han är mellan 10-12 år.
Var måttligt drabbad själv, en lillebrorsa hade det betydligt tuffare. Önskan att möta upp mobbarna nån kväll med ett "Knife To Meat Youu" är stark, jag vet.
Vad jag sett så är det att väga upp det onda med det goda som gäller. Har han kompisar i nya skolan? Förening eller sport han deltar i? Det är så sjukt viktigt att känna sig bekräftad som okay av andra än familjen i grundskoleåldern :(
Kan man på det viset bygga upp lite positiva vibbar kan mobbarna hacka hur mkt de vill. De kommer aldrig åt honom och kommer troligen ge sig (lite) då de märker det
Han har nya kompisar där. Han har slutat delta i idrotter överhuvudtaget. Har försökt få honom intresserad men det går inte så bra.
Jag har försökt säga åt han att inte bry sig om dom och vara mer självsäker så att dom slutar. Men han gör det inte. Jag har även sagt att han ska säga åt dom men han gör aldrig det heller.
Gud, jag lider verkligen med er. Har som lärare ofta sett föräldrar stå förtvivlade över att deras barn mår dåligt, själv känner man att man verkligen arbetar med problemet, men föräldrarna vill ju förstås att det ska sluta DIREKT och totalt, vilket sällan är genomförbart.
Är det den nya eller gamla skolan som haft skolinspektionen på sig mycket osv? Jag menade att ni ska söka hjälp på den nya skolan nu. De ska ha en plan för vad man ska göra om elever kränks på skoltid, även om det sker från folk utifrån skolan. De kan också hjälpa er med rådgivning och stöd, via elevhälsan. Det kan betyda jättemycket att som barn få prata med en vuxen utomstående, tex. skolpsykolog som kan ge honom strategier och råd. Det är också viktigt att hans nya lärare känner till problematiken och kan stötta honom. Han måste kunna gå och prata med dem när något hänt. Han måste känna att även om de vuxna omkring honom inte helt kan lösa hans problem, så finns de där och stöttar honom.
Jag vet också att soc. har en föräldrarådslinje, iaf i vår stad. Det känns kanske helt sjuk att ta hjälp av socialen, men här får man bara råd och kan prata av sig med någon som är utbildad på detta och allt är givetvis helt sekretessbelagt.
Mobba deras föräldrar.
Det här är skolans ansvar och inte ditt, dessvärre så är många skolor värdelösa på att sköta sånt. Du får göra din (styv)son hård. ;)
Jag tror faktiskt du är inne på rätt spår. Ni måste få mobbarnas föräldrar att må dåligt för vad deras barn gör. De som bäst kan påverka mobbarna är deras föräldrar. Ring upp eller ta ett möte med mobbarnas föräldrar och berätta precis som det är. Försök få dem att förstå, kanske blev de själva mobbade i skolan när de var unga.
Att göra detta tillsammans med skolan, lärare och rektor är nog bäst. Då får ni med en stark auktoritet som ser allvaret i problemet också.
Eller vad tror ni om den taktiken?
Permaximum
2013-12-05, 17:05
Gud, jag lider verkligen med er. Har som lärare ofta sett föräldrar stå förtvivlade över att deras barn mår dåligt, själv känner man att man verkligen arbetar med problemet, men föräldrarna vill ju förstås att det ska sluta DIREKT och totalt, vilket sällan är genomförbart.
Är det den nya eller gamla skolan som haft skolinspektionen på sig mycket osv? Jag menade att ni ska söka hjälp på den nya skolan nu. De ska ha en plan för vad man ska göra om elever kränks på skoltid, även om det sker från folk utifrån skolan. De kan också hjälpa er med rådgivning och stöd, via elevhälsan. Det kan betyda jättemycket att som barn få prata med en vuxen utomstående, tex. skolpsykolog som kan ge honom strategier och råd. Det är också viktigt att hans nya lärare känner till problematiken och kan stötta honom. Han måste kunna gå och prata med dem när något hänt. Han måste känna att även om de vuxna omkring honom inte helt kan lösa hans problem, så finns de där och stöttar honom.
Jag vet också att soc. har en föräldrarådslinje, iaf i vår stad. Det känns kanske helt sjuk att ta hjälp av socialen, men här får man bara råd och kan prata av sig med någon som är utbildad på detta och allt är givetvis helt sekretessbelagt.
Det är den gamla skolan.
Har förklarat för rektorn på nya skolan så hon är i alla fall medveten om problemet. Ska tala med rektorn igen imorgon och kolla om vi kan komma fram till någon lösning.
Permaximum
2013-12-05, 17:06
Jag tror faktiskt du är inne på rätt spår. Ni måste få mobbarnas föräldrar att må dåligt för vad deras barn gör. De som bäst kan påverka mobbarna är deras föräldrar. Ring upp eller ta ett möte med mobbarnas föräldrar och berätta precis som det är. Försök få dem att förstå, kanske blev de själva mobbade i skolan när de var unga.
Att göra detta tillsammans med skolan, lärare och rektor är nog bäst. Då får ni med en stark auktoritet som ser allvaret i problemet också.
Eller vad tror ni om den taktiken?
Tja, låter väl inte som en dum idé? Ska fundera på detta.
Det är den gamla skolan.
Har förklarat för rektorn på nya skolan så hon är i alla fall medveten om problemet. Ska tala med rektorn igen imorgon och kolla om vi kan komma fram till någon lösning.
Prata med lärarna också, det är de han är med hela dagarna, jätteviktigt att de vet om han är orolig för något och att han vet att han har deras stöd.
supercharge
2013-12-05, 18:46
Jag tror faktiskt du är inne på rätt spår. Ni måste få mobbarnas föräldrar att må dåligt för vad deras barn gör. De som bäst kan påverka mobbarna är deras föräldrar. Ring upp eller ta ett möte med mobbarnas föräldrar och berätta precis som det är. Försök få dem att förstå, kanske blev de själva mobbade i skolan när de var unga.
Att göra detta tillsammans med skolan, lärare och rektor är nog bäst. Då får ni med en stark auktoritet som ser allvaret i problemet också.
Eller vad tror ni om den taktiken?
Den är en intressant taktik om man har lite resurser. Problemet är bara att vissa föräldrar är lika idiotiska som sina barn. Därför kan det vara bättre att helt enkelt pressa dem och ställa till så mycket bråk att folk drar öronen åt sig. Varenda incident som händer polisanmäler du, och jagar på polisen med blåslampa, ring upp föräldrarna och var vansinnig, koppla in advokat som skickar hotfulla skadeståndskrav, sök upp dem på deras arbetsplats och ställ till en scen.. Plötsligt är hela saken inte så jävla kul längre.
Det överlägset mest effektiva med sånt här (om vi nu är ljusskygga) är dock att helt enkelt leja någon stökig äldre unge som förklarar för mobbaren att det är slut på djävelskap nu, eller så kommer nästa besök sluta smärtsamt. Sedan kan ungjävlarna och deras föräldrar eller skolan gnälla så mycket de vill, det skiter du i - ingen kan bevisa något.
Att du går till skolan och skäller ut ungarna kommer bara spå på deras hat/galla mot din styvson. Lita på mig. Plus att du kommer få eventuella stridslystna föräldrar på dig. Även om det hela sker på skolan så är det ofta ett beteende man får med sig ifrån någonstans alt inte lärt sig bättre hemifrån.
Nu var det ju iof några år sen jag gick i skolan men det fungerade jävligt bra då.
filmjölk
2013-12-05, 19:03
Mobba deras föräldrar.
)
Nej, det kan man åka i fängelse för. Utan att gå in på för mycket detaljer så vet jag ett fall av en pappa som fick nog av skolans flathet och att mobbarnas föräldrar inte tog tag i problemet. För att få den värsta plågoandens pappa att förstå hur illa hans son gjorde hans dotter så utsatte den mobbades pappa mobbarens pappa för hela grejen med stryk, fasthållning och diverse sexuella kränkningar. Han fick fem år.
Vet inte hur gammal ungen är men betala några äldre att gå ditt och ruffa upp ungjävlarna och säga att de är kompis med din styvson. Ungarna lär inte röra honom igen.
nissepelle
2013-12-06, 17:59
Gud, jag lider verkligen med er. Har som lärare ofta sett föräldrar stå förtvivlade över att deras barn mår dåligt, själv känner man att man verkligen arbetar med problemet, men föräldrarna vill ju förstås att det ska sluta DIREKT och totalt, vilket sällan är genomförbart.
Är det den nya eller gamla skolan som haft skolinspektionen på sig mycket osv? Jag menade att ni ska söka hjälp på den nya skolan nu. De ska ha en plan för vad man ska göra om elever kränks på skoltid, även om det sker från folk utifrån skolan. De kan också hjälpa er med rådgivning och stöd, via elevhälsan. Det kan betyda jättemycket att som barn få prata med en vuxen utomstående, tex. skolpsykolog som kan ge honom strategier och råd. Det är också viktigt att hans nya lärare känner till problematiken och kan stötta honom. Han måste kunna gå och prata med dem när något hänt. Han måste känna att även om de vuxna omkring honom inte helt kan lösa hans problem, så finns de där och stöttar honom.
Jag vet också att soc. har en föräldrarådslinje, iaf i vår stad. Det känns kanske helt sjuk att ta hjälp av socialen, men här får man bara råd och kan prata av sig med någon som är utbildad på detta och allt är givetvis helt sekretessbelagt.
Det går visst att få stopp på det totalt och direkt. Det är några skitungar på 10 år, hur förbannat jävla svag är du din patetiska ursäkt till människa? Fy fan för att skolan är så full av äckligt håglösa människor som dig. Det är bara att ta in ungarna var för sig i ett tomt klassrum och göra det väldigt klart för dem att sådant beteende inte passar sig, skaffa dig lite jävla pondus. När de kommer ut ur klassrummet så ska de för sitt liv aldrig vilja hamna i en sådan situation ensam med läraren igen, de ska känna sig helt knäsvaga och skakiga. Fan vad arg jag blir över att sådana som du ens får arbeta i skolan, tro fan att det går åt helvete med utbildningsväsendet då. Och JA detta är möjligt att genomföra, jag har själv bevittnat exakt detta ett flertal gånger. Problemet är inte att ungarna är svåra att styra, problemet är att lärarkåren är svaga jävla genusfjollor som tror att allt ska sägas med ömma ord och förstående blick.
Enda "tipset" jag har är att se om han inte kanske är intresserad av någon fysisk sport/idrott: MMA, amerikansk fotboll, rugby, SL, strongman. Sporten/idrotten i sig sätter konstant individen i väldigt obehagliga/jobbiga situationer vilket bygger upp denne.
Sammanhållningen i sådana kretsar brukar även vara väldigt bra vilket ger individen stöd gentemot andra grupper vid behov. Har själv sett exempel på detta som utövare och tränare ett par gånger. Löst sig rätt snabbt helt utan hot, slagsmål eller liknande.
Rikard Jansson
2013-12-06, 18:05
Den enda lösningen jag kan komma på är bara halvbra:
Det är ju lite av en attitydfråga, någon som är riktigt säker i sig själv blir ju sällan mobbad, men det är ju svårt att bli det när man blir mobbad. Däremot verkar man få automatisk respekt när man blir stor och stark. Så sätt honom i gymmet och få honom att börja med kickboxning, om han vill. Inte för att han nödvändigtvis ska ge mobbarna på käften, men mobbare brukar sällan ge sig på någon som de vet har ett halvårs erfarenhet av kampsport, trots att det kanske är fullkomligt värdelöst.
Var själv lite mobbad i sjuan, mest på skoj och inget jag inte tålde eller mådde dåligt över. Umgicks med de i nian då jag sen jag var liten alltid umgicks med de som var 4-5 år äldre, och då kunde man ju bli ett litet slagträ ibland då jag också var väldigt liten. Något år senare kom det inte på fråga att någon skulle ge sig på mig fysiskt, bara för att jag var lite starkare och hade lite kampsportsbakgrund, trots att man hade fått lika mycket spö i realiteten ändå. Att börja i kampsport leder också till att man får massa kampsportspolare, samt bygger upp ett lite mer "tar ingen skit"-psyke.
Samt vad Exdiaq sade.
Den är en intressant taktik om man har lite resurser. Problemet är bara att vissa föräldrar är lika idiotiska som sina barn. Därför kan det vara bättre att helt enkelt pressa dem och ställa till så mycket bråk att folk drar öronen åt sig. Varenda incident som händer polisanmäler du, och jagar på polisen med blåslampa, ring upp föräldrarna och var vansinnig, koppla in advokat som skickar hotfulla skadeståndskrav, sök upp dem på deras arbetsplats och ställ till en scen.. Plötsligt är hela saken inte så jävla kul längre.
Det överlägset mest effektiva med sånt här (om vi nu är ljusskygga) är dock att helt enkelt leja någon stökig äldre unge som förklarar för mobbaren att det är slut på djävelskap nu, eller så kommer nästa besök sluta smärtsamt. Sedan kan ungjävlarna och deras föräldrar eller skolan gnälla så mycket de vill, det skiter du i - ingen kan bevisa något.
Jo, det kan vara plan B. Jag tycker ändå att man i första hand ska försöka hitta en lösning som går ut på samarbete och inte attack. Använd mitt förslag först och sen ditt. Det går nog inte att göra tvärtom.
Varit i liknande situation och löste det genom att åka hem till ungens föräldrar. Jag var trevlig och förklarade att jag höll han som pappa ansvarig för sin sons beteende och nästa gång hans son gör något mot min dotter kommer jag att komma tillbaka, ringa på dörren och göra precis samma sak mot han som pappa.
Han frågade vad som hade hänt och jag svarade att det får han se nästa gång jag kommer förbi om jag nu behöver det, därefter tog jag han i hand, klämde åt och höll kvar rätt ordentligt varpå jag önskade han en trevlig kväll.
Vad han som pappa gjorde har jag ingen aning om men det lugnade ner sig mellan våra barn direkt.
Tillägg: helt ärligt tror jag de flesta föräldrar med mobbande barn är rätt ovetande om det faktiskt. Ingen förälder med vett i huvudet vill heller att ens egna barn ska mobba andra och vara elaka varelser. Att vända sig till mobbarens föräldrar tror jag är det klart bästa alternativet.
shadowfire
2013-12-06, 18:52
För min del hade jag en far som hade rätt mycket pondus med sig och som inte var rädd för att ryta ifrån eller ta en konflikt/konfrontera.
Jag var en sådan som tog så pass mycket skit utan att skvallra eller berätta något dessutom, så det fyllde bara på tills det brast för mig, vilket gjorde honom ännu mera förbannad.
Nu var han lärare själv, men det kvittar i sammanhanget. Han ringde iaf helt enkelt sonika upp föräldrarna till de som tryckt upp mig mot ett plåtskåp o hotat mig/klämt åt kulorna och frågade efter att ha presenterat sig, vad föräldrarna ansåg om en sådan handling skulle äga rum i skolan deras barn gick på. Därefter talade om att det är precis så deras barn betett sig och att han inte ansåg det vara en handling han ville veta av igen.
Var rätt korta samtal, men raka, inte aggressiva, men ärliga och sakliga.
Det hände också vid något fall att han tog en mobbare till enskilt samtal, om de nu var flera så tog han dem en o en när skolan slutade t.ex. Nu hör det till att det var högstadieelever och barn i den bemärkelsen som man kan föra en rakare dialog med också. De som förstörde saker för mig, kom alltid krypande tillbaka med någon form av ersättning iaf efter att han agerat. Han informerade också skolan om vad som skett och tillsynsläraren spände blicken lite extra i busarna dagarna efter, vilket fick dem o förstå att de hade ögonen på sig.
Generellt känns det som föräldrar försvarar sina barn till 100 % om de ej vet sanning. Barnen kan med lätthet dra till att din son är taskig osv. Mina tips är att din styvson ber en äldre kamrat läxa upp dem, det säkraste kortet vad jag varit med om. Barn är generellt mer rädda för äldre barn än vuxna. Sen kan du även besöka rektorn och förkunna att din styvson inte knappt klarar av att behärska sig när smädelser från översittarna kommer. Att det bara är en tidsfråga innan han stryper ihjäl någon av ren frustration. Även om det är överdrivet lär rektorn reagera då den ej vill riskera någonting. Rektorer brukar oftast agera när situationer verkligen blir allvarliga.
shadowfire
2013-12-06, 18:56
Prata sakligt med barnen (beroende på hur gamla de är) och med föräldrarna, jag hade nog börjat med föräldrarna då barn trots allt är omyndiga av en anledning. Hade det inte räckt med det, så hade jag inte tvekat att prata med barnen men givetvis anpassat dialogen efter barnens ålder.
Skolan hade jag informerat och haft en dialog med, men tyvärr inte förväntat mig så mycket av - även om det säkert finns enskilda lärare o rektorer som hade tagit frågan på allvar och varit handlingskraftiga.
Jag är inne på samma spår som Exdiaq och Rikard. Försök få grabben motiverad till någon kampsport och gym, se till så han blir riktigt motiverad. Det som kommer att hända med honom är att han får starkare psyke för att inte ta åt sej skiten, han kommer utstråla självsäkerhet som kommer få mobbarnas ben att skaka och han kommer bli starkare och hårdare. Ryktet att han tränar mma och gym eller vad ni nu kör kommer snabbt sprida sej till mobbarna. Förmodligen räcker det. Räcker det inte är det bara att ta till hårdhandskarna så att säga. Är han i tolvårsåldern kommer han ändå inte kunna slå dom blodiga men dom kommer garanterat inte jävlas mer.
Vilket av fallen som än sker kommer din styvson att känna sig otroligt stark efter det, han kommer veta att han tog sej igenom det på egen hand och kommer förmodligen ha kvar den styrkan i sej hela livet.
Ignatius72
2013-12-06, 20:19
Utifrån din beskrivning så låter det ju inte särskilt allvarligt. Finns väl inte en unge som inte blir retad för någonting.
alphahanen2
2013-12-06, 20:21
Tycker du ska försöka att prata med föräldrarna ännu mer faktiskt.
Därför flyttade vi honom till en annan skola men nu är det så att båda skolorna har idrott på samma ställe och möts vid bussen vid några tillfällen. Det som händer då är att han får kommentarer som "svikare som har bytt skola", "jag ska radera dig ur mitt liv " osv.
Det kanske har varit värre? Och så snart de kommer med gliringar som dessa väcks minnena och ångesten igen. Kanske?
Men MYCKET skulle faktiskt kunna lösas om grabben förstod att mobbarna är ganska maktlösa ändå. Att kunna tänka "De kan bara passa på här, de asen. Resten av veckan har de ingen chans" Och le lite inombords åt hur patetiska de är. Man kan aldrig kräva av någon att stå ut med mobbning men OM han lyckas med det så kommer han få en enorm styrka att ta med sig i resten av livet. Sitter inte o spekulerar, om vi säger så.
supercharge
2013-12-08, 13:52
Att det bara är en tidsfråga innan han stryper ihjäl någon av ren frustration. Även om det är överdrivet lär rektorn reagera då den ej vill riskera någonting. Rektorer brukar oftast agera när situationer verkligen blir allvarliga.
Haha, ja det kanske är effektivt. Att göra klart för rektorn att om det här inte får ett slut bums så sätter du killen på privatlektioner i Krav Maga, eller någon annan otäck kampsport utvecklad för militär - eftersom du inte tänker acceptera mer mobbning.
Eller varför inte att du förra veckan hittade en elpistol i sonens rum (köpt på nätet) det borde göra susen..
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.