Visa fullständig version : Hur många skulle kunna bedriva vettig träning utan någon stimulant?
Aggression är säkert inte rätt svar för styrketräning. Aggression blockerar övriga signaler från kroppen och ger muskeltonus som säkert motverkar tekinken i lyftet.
Jag skulle istället vända mig inåt och "känna" lyften innan setet startar. Visualisera det perfekta lyftet och därefter få upp tyngden från golvet.
Det är därför jag är så frågande till aktivering av sympatiska nervsystemet. Varför ska man blockara de inre signalerna, som kontakt och smärta, för att istället vidga pupillerna och ta in alla möjliga signaler från omgivningen, i ett fly eller fäkta senario:confused:
När jag ser andra skriva "fokus" är jag inte alls med. Fokus får man genom att fokusera på uppgiften. Att springa bort i en flyktreaktion är inte rätt väg.
Där hör ni!
Love you Sverker. :D
Fast hurril:
Det enda du gör är utgår från dig själv:
"Jag dricker minsann kaffe och vin för att det är GOTT"
"Alkohol och koffein gör det "gott"
"NEJ"
Jag postar studier, försöker underbygga mina resomenang och du fortsätter att hävda (utan grund ska sägas då du inte postar studier eller överhuvudtaget ger vettiga argument utöver att du tycker att något smakar gott, trots de psykoaktiva ämnena produkterna innehåller; att de skulle smaka gott p g a dessa ämnen ser du inte med dina jätteskygglappar).
Du kan föra ett krig med ord hur mycket du vill, men det blir till slut väldigt mycket ord och lite substans.
Vad du inte verkar förstå är att du helt enkelt inte kan dra de slutsatser du gör. Du kan inte ta den här typen av forskning och påstå att det går att applicera på individnivå, det handlar alltid om grupper och populationer. Dessutom vill du påstå att resultaten visar på något annat än vad de faktiskt gör.
Slutligen kanske du bör skaffa dig en skopa ödmjukhet till morgonkaffet. Du raljerar rätt ordentligt om andras bristande kunskaper om fysiologi, biokemi och forskningsmetodik här på brädan samtidigt som du på regelbunden basis kommer med direkt felaktiga påståenden.
wilhelmblomgren
2013-11-30, 11:29
Hahaha, fan. Var jag som läste slarvigt. Aja, det gäller fortfarande alla andra skitungar som läser tråden. ;)
Känner mer lite träffad :( ;)
Jag hatar att vara berusad. Jag hatar att vara hög på koffein. Men kaffe och rödvin är jäkligt gott.
De här anspråken på "vetenskaplighet" har jag stött på ganska ofta då jag undervisar. Studenter som tror att allting kan förklaras ned i minsta beståndsdel mha diverse formler. Men det brukar normalt gå över efter några år.
Jag hatar att vara berusad. Jag hatar att vara hög på koffein. Men kaffe och rödvin är jäkligt gott.
De här anspråken på "vetenskaplighet" har jag stött på ganska ofta då jag undervisar. Studenter som tror att allting kan förklaras ned i minsta beståndsdel mha diverse formler. Men det brukar normalt gå över efter några år.
det spelar ingen roll om du personligen avskyr att vara berusad.
vi som människor är hårdkodade att uppskatta koffein och alkohol,
för att de har berusande egenskaper.
på samma sätt vi är hårdkodade att gilla söta saker för att de
ger oss energi.
Rikard Jansson
2013-11-30, 12:47
Aggression är säkert inte rätt svar för styrketräning. Aggression blockerar övriga signaler från kroppen och ger muskeltonus som säkert motverkar tekinken i lyftet.
Jag skulle istället vända mig inåt och "känna" lyften innan setet startar. Visualisera det perfekta lyftet och därefter få upp tyngden från golvet.
Det är därför jag är så frågande till aktivering av sympatiska nervsystemet. Varför ska man blockara de inre signalerna, som kontakt och smärta, för att istället vidga pupillerna och ta in alla möjliga signaler från omgivningen, i ett fly eller fäkta senario:confused:
När jag ser andra skriva "fokus" är jag inte alls med. Fokus får man genom att fokusera på uppgiften. Att springa bort i en flyktreaktion är inte rätt väg.
Man borde ju faktiskt kunna använda aggression och hat inåt för just denna fokus? Aggression som så behöver ju inte betyda att man blir en skrikande vildman. :) Edit: förutsatt att lyftet sitter i ryggmärgen då förstås.
Kvicksilver
2013-11-30, 12:51
om du aldrig testat pwo, hur kan du då säga att det är överskattat?
Bra fråga.
Jag Har testat ett flertal olika pwo-er och märkt dess effekt.
Konstaterar dock att för mig så blir passen bättre utan. Gillar helt enkelt inte vad dom gör med en... känner mig konstig. Är för övrigt dessutom helt alkohol och nikitinfri men jag dricker gärna en espresso. :d
Värst med pwo för mig var dock en stund efter passen. Kände mig stissig och sliten.
Med havregrynsgröt före och lite aminosyror under följt av vassle/malt efter så funkar jag bäst. :hbang:
Bra fråga.
Jag Har testat ett flertal olika pwo-er och märkt dess effekt.
Konstaterar dock att för mig så blir passen bättre utan. Gillar helt enkelt inte vad dom gör med en... känner mig konstig. Är för övrigt dessutom helt alkohol och nikitinfri men jag dricker gärna en espresso. :d
Värst med pwo för mig var dock en stund efter passen. Kände mig stissig och sliten.
Med havregrynsgröt före och lite aminosyror under följt av vassle/malt efter så funkar jag bäst. :hbang:
ah. det förklarar.
...eller tjärgodis från Finland.
Don't be hatin'.
Det är ju skitgott.
Varför får jag starka frikyrkliga vibbar här inne? Byt ut bibel mot internetstudier bara. Jag tror att pastorn borde ta en paus från alla dessa studier han så besatt sitter och googlar efter dygnet runt. Det värsta är ju att det alltid finns förvirrade, sökande individer som ser ljuset och blir följare av alla dessa "sanningar" som dyker upp varje dag i antingen egna trådar eller i tex KGs trådar. Kanske därför KG inte längre lägger upp så många studier då pastorn snabbt är där för att visa sin stora kunskap?
Förlåt mig pastorn, vet att du tycker jag hackar på dig ibland, men har ju sett dina inlägg sedan bodytiden och tycker väl att du ibland borde pausa och ge dig ut i verkligheten ty det ibland verkar som du enbart lever i datorn.
Allt gott!
Om du kallar mig "pastorn" kan jag meddela herr Gober att jag inte är en kyrkans man.
Men jag blir lite osäker på om du menar mig när du pratar om "bodytiden".
Vad har forskning att göra med att sitta vid en dator (förutom att man kan söka forskning på internet).
Det jobbiga här att du varken bekräftar eller förnekar de saker jag svara dig med eftersom du inte bemöter dem över huvud taget; istället går du vidare som om inget hänt. Det är en fråga om respekt för debatten.
Din tes verkar vara:
<vad som helst> + { koffein | alkohol |*socker |*fett | salt }*=> gott
Den underkänner därmed helt och hållet allt som har med smak- och luktsinnet att göra. Hur vill du förklara vin-, kaffe-, choklad-, lakrits-, etc-kännare? Är dessa ett problem för ditt resonemang tycker du? Varför är vissa av dessa varor mer eftertraktade än andra? (Då menar jag inbördes per områdeskategori alltså; varför är en Amarone dyrare än en simpel Jungfraumilch?)
Påstår du att det är APK eller bara relativ alkoholmängd i så får du omedelbart tio kontraexempel.
Samla ihop dina testiklar och bemöt detta.
Hurril, anledningen till att jag inte bemöter en del av de saker du kallar "argument" är för att, som jag redan skrev, de utgår endast från dig själv och att just du enligt egen utsago förtär kaffe och vin enkom för att det är gott.
Vilket med all rätta är trams. Med det menar jag att du inte kan särskilja koffeinet och alkoholets effekter från smakerna för att säga varför du dricker dessa drycker.
Nej, jag vet hur intrikat smak- och luktsinne är (kanske man lukta sig till stimulantia också utan tidigare kännedom) och vi vet knappast allt om det här än.
Men, och det här är viktigt: Min tes är att (som jag redan skrivit), visst kan folk "gilla" eller "tycka om" olika smaker och kombinationer av smaker men det är inget man gör till en vana utan koffein respektive alkohol i de exemplen vi pratar om.
Och som jag redan sagt återigen, så finns det säkert inviduella exempel som ändå dricker eller äter totalt obelönande saker som koffeinfritt kaffe för skojs skull, p g a anledningar som att mormor gjorde det eller whatever.
Men om man väl skulle prova kaffe med koffein, skulle man sannolikt fortsätta med det (något man ser i djurstudier iaf där möss/råttor dricker koffeinhaltig dryck när de blir erbjudna det).
Jag har redan förklarat min syn på vin-, chokladkännare etc. Det är en ädel gren och jag förstår inte riktigt varför du blir så upprörd, för att jag generaliserar varför vi gillar kaffe och alkoholhaltiga drycker.
Det är ju samma för i princip alla.
Man tycker om att analysera smaker och alla som varit på vinprovning vet att folk blir väldigt kreativa efter att "smakat" ett glas eller två. Talar vi om vinprovning där man spottar ut allt innehåll så är ju detta människor som garanterat dricker vin med alkohol i annars och vi är tillbaks i det jag hävdat hela tiden.
De kan göra det för att de vanligtvis dricker vin med alkohol i och således kan tänka bara smaker, men aldrig att de skulle sitta och klura på smaker i vin i alkoholfria drycker om de var tvungna att skriva under ett kontrakt på att aldrig mer förtära vin med alkohol i mer i resten av deras liv.
Det finns faktiskt vetenskap bakom vilka smaker som går ihop och vilka som sannolikt inte gör det. Det är faktiskt väldigt fascinerande och jag roas av att läsa om det.
Det är inte fråga om att jag inte ser eller förstår vad du säger. Jag förstår helt vad du säger men du har delvis fel i vissa av dina påståenden, har inte på fötter (via studier) för andra trots att du postar studier och förenklar för hårt i andra. Du och jag har debatterat detta tidigare i det att du godtyckligt väljer abstraktionsnivå för din förklaringsmodell på ett sätt som omöjliggör en BÄTTRE förklaringsmodell.
Är du mer än en samling elementarpartiklar upptagna i ett kvantmekaniskt "nothing", tjing?
Jag vet att det finns. Men du har inte fullt så mycket på fötterna som du tror, Hurril, så se upp så inte fallet blir hårt. Visst är vi intresserade av smaker och kombinationer av dem, men väldigt mycket mat med dessa smaker är mat som är belönande för oss.
Nu krigar du med ord igen utan belägg. Försök till att vinna mark. Jag köper det inte.
Den sista meningen är snarast en filosofisk fråga, då vi inte har svar på det. Men min starka tro är att fri vilja är i mångt och mycket en illusion och vår biologi styr oss i hög grad. Genuttryck styrs av miljö och den biten.
Helt frånsett faktumet att du tillskriver födointag som enbart drivna av belöning så gör du ytterligare en rent fördummande förenkling i det att du utesluter alla sådana substanser utöver koffein.
Det gör jag inte.
Och här måste jag säga något viktigt, som INGEN i tråden verkar kunna/vilja problematisera:
Vad är "gott", vad är att "gilla" någonting. Man kan säga att man "gillar" koffeinfritt kaffe och det kanske man intalar sig, men det finns ingen bra objektiv bedömning på det hela förutom att mäta aktiviteten i belöningssystemet, något man vet ökar vid alla belönande droger vi har, socker, fett etc.
Det finns alltså en besvärande subjektivitet i diskussionen, som gör det svårt för mig att argumentera mot dig Hurril. Något du utnyttjar.
Sen verkar du inte förstå att ingen, åtminstone inte jag, förnekar att kaffe är (oerhört) belönande. Det är det verkligen - det är en underbar dryck på flera sätt samtidigt. Kanske alla sätt utom sexuellt. Men jag tänker inte ge mig på att doppa pitten i kaffet för att se. Här är orsaken till att detta är ett problem med _ditt_ resonemang.
Om något, tycker jag att folk säger att kaffe gör de kåtare. Dopamin t ex är väldigt implikerat i sexlust och är något koffein indirekt stimulerar.
Det finns ett oändligt antal olika drycker eller beredningar som belönar min kropp. Vilken är din förklaringsmodell för just min selektion? Den kan rimligen inte vara koffein eftersom alla på jorden då skulle konsumera exakt samma sak. Om du inte tror detta så inser ÄVEN du att du måste ändra förledet i ditt resonemang så pass att det blir mer nyanserat än det är nu.
Det beror såklart på dina gener och den påverkan din miljö haft på dig som individ. Självklart finns här kulturella förklaringar också kring drycker som konsumeras etc.
Men det här är så oerhört komplext och vi kan diskutera alltifrån kulturella skillnader till olika enzymsystem i hjärnan (en del blir mer stimulerade än andra av koffein p g a mutationer för olika protein som metaboliserar dopamin och allt möjligt) så det vill jag inte ens försöka ge mig in på nu och här; av den lilla kunskap jag har på området).
Det som är befängt är att påstå att orsaken, den enda orsaken, till att jag dricker just de buteljer vin jag dricker. Är för att de innehåller alkohol. Det är faktiskt befängt, tjing. Erbarmligt korkat resonemang när det finns så sjukt många alternativ för de som söker berusning/ rus/ buzz. Mitt problem med vin är att jag blir packad när jag dricker det i de mängder jag vill eftersom jag gillar drycken så förskräckligt (mycket mer än rus.) Jag hatar att känna mig korkad/ trög/ rusig så jag undviker det helst.
Blir lite besviken nu, då jag får för mig att du är en resonabel man Hurril, men din subjektivitet verkar förvirra dig ibland. Om jag generaliserar ibland, så subjektiviserar du oerhört.
Jag säger inte att du söker ett rus. Jag har varit tydlig med det. Jag säger att det här är mer omedvetna processer; vi mår bra av lite vin t ex, man blir lite mer kreativ, stressen släpper, vi bondar kanske lättare med andra.
Vad är egentligen problemet? Hela den här diskussionen startade med att du anser du inte ingår i alla människor utan är överlägsen genom att sitta och finsmaka vin trots alkoholen och dricka flera koppar kaffe om dagen trots koffeinet.
Inte för att vara sådan Hurril, men det där är trams.
Jag gillar inte heller nödvändigtvis känslan av att vara berusad/hög etc faktiskt. Så jag förstår vart du kommer ifrån. Men du måste inse att dessa ämnen påverkar dig oavsett om du vill eller inte.
Alltså dricker du inte huvudsakligen vin p g a smaken. Smakerna intresserar dig p g a alkoholen.
Jag förstår nu att du trollar mig så grattis: 1-0 till dig.
Lägg av, finns inga vinnare och förlorare.
Vi lägger helt enkelt ner och fokuserar på viktigare saker imo.
Man borde ju faktiskt kunna använda aggression och hat inåt för just denna fokus? Aggression som så behöver ju inte betyda att man blir en skrikande vildman. :) Edit: förutsatt att lyftet sitter i ryggmärgen då förstås.
Då får vi nog definiera vad aggresion är. För mig är det att helt släppa sin begränsnnigar och bara aggera med känslorna. Jag tror att det är svårt att få kontakt med sina muskler då.
Aggresion fungerar säkert i idrott där man kan överraska eller skrämma sin motståndare. Men det går inte att skrämma en skivstång. Det går inte att finta en skivstång heller och en skivstång har aldrig en dålig dag. Den bara ÄR och det är nog det som är tjusiga med lyftning. Man är ensam mot stången.
Det går inte att finta en skivstång heller och en skivstång har aldrig en dålig dag. Den bara ÄR och det är nog det som är tjusiga med lyftning. Man är ensam mot stången.
Så är det.
Kommer spontant att tänka på Henry Rollins eminenta text "The iron".
http://www.oldtimestrongman.com/strength-articles/iron-henry-rollins
I believe that the definition of definition is reinvention. To not be like your parents. To not be like your friends. To be yourself.
Completely.
When I was young I had no sense of myself. All I was, was a product of all the fear and humiliation I suffered. Fear of my parents. The humiliation of teachers calling me "garbage can" and telling me I'd be mowing lawns for a living. And the very real terror of my fellow students. I was threatened and beaten up for the color of my skin and my size. I was skinny and clumsy, and when others would tease me I didn't run home crying, wondering why.
I knew all too well. I was there to be antagonized. In sports I was laughed at. A spaz. I was pretty good at boxing but only because the rage that filled my every waking moment made me wild and unpredictable. I fought with some strange fury. The other boys thought I was crazy.
I hated myself all the time.
As stupid at it seems now, I wanted to talk like them, dress like them, carry myself with the ease of knowing that I wasn't going to get pounded in the hallway between classes. Years passed and I learned to keep it all inside. I only talked to a few boys in my grade. Other losers. Some of them are to this day the greatest people I have ever known. Hang out with a guy who has had his head flushed down a toilet a few times, treat him with respect, and you'll find a faithful friend forever. But even with friends, school sucked. Teachers gave me hard time. I didn't think much of them either.
Then came Mr. Pepperman, my advisor. He was a powerfully built Vietnam veteran, and he was scary. No one ever talked out of turn in his class. Once one kid did and Mr. P. lifted him off the ground and pinned him to the blackboard. Mr. P. could see that I was in bad shape, and one Friday in October he asked me if I had ever worked out with weights. I told him no.
He told me that I was going to take some of the money that I had saved and buy a hundred-pound set of weights at Sears. As I left his office, I started to think of things I would say to him on Monday when he asked about the weights that I was not going to buy. Still, it made me feel special. My father never really got that close to caring. On Saturday I bought the weights, but I couldn't even drag them to my mom's car. An attendant laughed at me as he put them on a dolly.
Monday came and I was called into Mr. P.'s office after school. He said that he was going to show me how to work out. He was going to put me on a program and start hitting me in the solar plexus in the hallway when I wasn't looking. When I could take the punch we would know that we were getting somewhere. At no time was I to look at myself in the mirror or tell anyone at school what I was doing. In the gym he showed me ten basic exercises. I paid more attention than I ever did in any of my classes. I didn't want to blow it. I went home that night and started right in.
Weeks passed, and every once in a while Mr. P. would give me a shot and drop me in the hallway, sending my books flying. The other students didn't know what to think. More weeks passed, and I was steadily adding new weights to the bar. I could sense the power inside my body growing. I could feel it.
Right before Christmas break I was walking to class, and from out of nowhere Mr. Pepperman appeared and gave me a shot in the chest. I laughed and kept going. He said I could look at myself now. I got home and ran to the bathroom and pulled off my shirt. I saw a body, not just the shell that housed my stomach and my heart. My biceps bulged. My chest had definition. I felt strong. It was the first time I can remember having a sense of myself. I had done something and no one could ever take it away. You couldn't say s--t to me.
It took me years to fully appreciate the value of the lessons I have learned from the Iron. I used to think that it was my adversary, that I was trying to lift that which does not want to be lifted. I was wrong. When the Iron doesn't want to come off the mat, it's the kindest thing it can do for you. If it flew up and went through the ceiling, it wouldn't teach you anything. That's the way the Iron talks to you. It tells you that the material you work with is that which you will come to resemble. That which you work against will always work against you.
It wasn't until my late twenties that I learned that by working out I had given myself a great gift. I learned that nothing good comes without work and a certain amount of pain. When I finish a set that leaves me shaking, I know more about myself. When something gets bad, I know it can't be as bad as that workout.
I used to fight the pain, but recently this became clear to me: pain is not my enemy; it is my call to greatness. But when dealing with the Iron, one must be careful to interpret the pain correctly. Most injuries involving the Iron come from ego. I once spent a few weeks lifting weight that my body wasn't ready for and spent a few months not picking up anything heavier than a fork. Try to lift what you're not prepared to and the Iron will teach you a little lesson in restraint and self-control.
I have never met a truly strong person who didn't have self-respect. I think a lot of inwardly and outwardly directed contempt passes itself off as self-respect: the idea of raising yourself by stepping on someone's shoulders instead of doing it yourself. When I see guys working out for cosmetic reasons, I see vanity exposing them in the worst way, as cartoon characters, billboards for imbalance and insecurity. Strength reveals itself through character. It is the difference between bouncers who get off strong-arming people and Mr.Pepperman.
Muscle mass does not always equal strength. Strength is kindness and sensitivity. Strength is understanding that your power is both physical and emotional. That it comes from the body and the mind. And the heart.
Yukio Mishima said that he could not entertain the idea of romance if he was not strong. Romance is such a strong and overwhelming passion, a weakened body cannot sustain it for long. I have some of my most romantic thoughts when I am with the Iron. Once I was in love with a woman. I thought about her the most when the pain from a workout was racing through my body.
Everything in me wanted her. So much so that sex was only a fraction of my total desire. It was the single most intense love I have ever felt, but she lived far away and I didn't see her very often. Working out was a healthy way of dealing with the loneliness. To this day, when I work out I usually listen to ballads.
I prefer to work out alone.
It enables me to concentrate on the lessons that the Iron has for me. Learning about what you're made of is always time well spent, and I have found no better teacher. The Iron had taught me how to live. Life is capable of driving you out of your mind. The way it all comes down these days, it's some kind of miracle if you're not insane. People have become separated from their bodies. They are no longer whole.
I see them move from their offices to their cars and on to their suburban homes. They stress out constantly, they lose sleep, they eat badly. And they behave badly. Their egos run wild; they become motivated by that which will eventually give them a massive stroke. They need the Iron Mind.
Through the years, I have combined meditation, action, and the Iron into a single strength. I believe that when the body is strong, the mind thinks strong thoughts. Time spent away from the Iron makes my mind degenerate. I wallow in a thick depression. My body shuts down my mind.
The Iron is the best antidepressant I have ever found. There is no better way to fight weakness than with strength. Once the mind and body have been awakened to their true potential, it's impossible to turn back.
The Iron never lies to you. You can walk outside and listen to all kinds of talk, get told that you're a god or a total bastard. The Iron will always kick you the real deal. The Iron is the great reference point, the all-knowing perspective giver. Always there like a beacon in the pitch black. I have found the Iron to be my greatest friend. It never freaks out on me, never runs. Friends may come and go. But two hundred pounds is always two hundred pounds.
This article originally appeared in Details Magazine
Det har du rätt i. I en debatt där den ena lägger ord i den andres mun, konsekvent ignorerar repliker och ovanpå det skriver sig retoriskt överlägsen.
Du postar studier som inte belägger din linje men snackar om att jag inte har på fötterna. Jag påstår inget kontroversiellt någonstans som någon behöver ta på faith. Det jag gör är att inte ta _dina_ påståenden på faith. Se jämförelsen med ateism: du gör ett gudapåstående (koffein och alkohol spelar den enda rollen, ingen annan faktor finns) som jag inte accepterar. Min egen persons erfarenheter är inte centrala i det utan är inget annat än hörsägen.
Se över vad _du_ har på fötterna!
Vidare kallar du mina repliker för att vara noll och inget annat än försök att vinna mark eller filosofi. Så är det faktiskt inte och en retorik som går ut på att sortera sin meddebattant på det viset är mest extrem och förstörande. Som ett litet barn som bara svarar bajskorv på det du säger. Innan du nu här svarar: ÄN DURÅ!111 så, ja, på riktigt: berätta inför andra nu att det är det jag håller på med.
Bemöt det jag säger!
Men värst är ändå att lägga ord i min mun. Jag blir sällan irriterad på riktigt i debatter även om det kan verka som att jag skriver förbannat. Men detta är nog det enda som faktiskt irriterar mig. Att med jubelåsnans envishet framhärda med en retorik som _endast_ går ut på att bestämma vad jag gör, varför jag gör det, vad jag tänker och varför jag gör det. Inte ens liknelser med slå din fru gick igenom utan du förstår fortfarande inte. Kanske för att du tänker att det du gör handlar om Tuff Retorik(tm) och att det är så man gör?
Det är inte så man gör!
Sen kommer vi till halmdockan. Min linje är inte alls den du påstår; det var inte så som du avslutar med att beskriva som detta startade. Det startade snarare som något missförstått; du ansåg att ingen - särskilt inte jag - förstår att kaffe är en stimulant (via bland annat koffein). Detta förstår jag naturligitvis. Kärnfrågan, som du hittills inte bemött en enda gång - du har bara Gud Finns!-relaterat till den, är: finns det andra sätt att konsumera vissa saker än som endast bärare av ett "aktivt ämne".
Din God Claim där är: ETT sätt finns för att konsumera vin. För att bli full.
Min replik: belägg att du kan göra det påståendet! Dina studier belägger det inte och dina resonemang bjuder inte någon i övrigt bra förklaringsmodell så: jag går inte med på din claim.
Det du visar är att t ex koffein får oss att uppskatta en smak _mer_. Detta förnekar jag inte. Inte heller samma sak överfört på vin och alkohol förnekar jag. Båda sakerna är faktiskt totalt oproblematiska för min linje. Alkohol är en av tusen andra saker som tillsammans antingen faller mig på smaken eller inte; att mitt urval av saker jag låter mig möta blir just som det blir måste därför förklaras med _fler_ faktorer än den enda som du anger. Annars skulle jag gilla _ALLA_ produkter som uppfyller kriteriet med predikatet Alkohol?. Är han bekant med logik?
Din linje:
forall a. Gillar?(a) => Alkohol(a)
Med andra ord:
forall a. Not(Alkohol?(a)) => Not(Gillar?(a))
Du ser problemet? Om inte kanske någon kan hjälpa dig. Det du säger är enkelt uttryckt att ingen kan gilla något som inte innehåller alkohol. (Eller koffein - vet inte hur du ska lösa problemet med saker som innehåller båda eller varken eller.)
Min linje:
forall a. Gillar(a) => God-smak(a)
God smak är oerhört komplicerat men utesluter inte det du säger om olika ämnen som smak- och upplevelseförstärkare. Jag förstår alltså detta så du kan sluta bestämma att jag inte gör det. Eller påstå att jag förnekar något. Här agerar du dessutom lite speciellt för du vill å ena sidan slå fast att man gillar något PÅ GRUND av koffein så här förstår du alltså plötsligt fullt ut belöningssystemen med dopamin i spetsen och vad som som är gott; vad det betyder att gilla saker osv. Men i nästa sekund är detta plötsligt ett helt oöverstigligt hinder för dig i fallet att någon säger sig (så till och med en ifrågasättande inställning från dig) gilla decaf...
Det du säger om stress som släpper, bondar osv osv. Det är PRECIS just sådant som inte stämmer för mig. Jag funderar inte på det där viset. Det är en sak du får ta på faith till dess du lär känna mig eller frågar andra som gör det.
Shit, igen?
Måste samla krafter med lite kaffe (pun intended). Du måste inse när du förlorat en diskussion Hurril, det är inte hela världen. Jag försökte lyfta upp oss båda i min senaste kommentar men du vill tvunget förlora. Take a cue, liksom.
wilhelmblomgren
2013-11-30, 17:57
Då får vi nog definiera vad aggresion är. För mig är det att helt släppa sin begränsnnigar och bara aggera med känslorna. Jag tror att det är svårt att få kontakt med sina muskler då.
Aggresion fungerar säkert i idrott där man kan överraska eller skrämma sin motståndare. Men det går inte att skrämma en skivstång. Det går inte att finta en skivstång heller och en skivstång har aldrig en dålig dag. Den bara ÄR och det är nog det som är tjusiga med lyftning. Man är ensam mot stången.
Visa ord.
Stefan J
2013-11-30, 18:04
Hurril, anledningen till att jag inte bemöter en del av de saker du kallar "argument" är för att, som jag redan skrev, de utgår endast från dig själv och att just du enligt egen utsago förtär kaffe och vin enkom för att det är gott.
Vilket med all rätta är trams. Med det menar jag att du inte kan särskilja koffeinet och alkoholets effekter från smakerna för att säga varför du dricker dessa drycker.
Nej, jag vet hur intrikat smak- och luktsinne är (kanske man lukta sig till stimulantia också utan tidigare kännedom) och vi vet knappast allt om det här än.
Men, och det här är viktigt: Min tes är att (som jag redan skrivit), visst kan folk "gilla" eller "tycka om" olika smaker och kombinationer av smaker men det är inget man gör till en vana utan koffein respektive alkohol i de exemplen vi pratar om.
Och som jag redan sagt återigen, så finns det säkert inviduella exempel som ändå dricker eller äter totalt obelönande saker som koffeinfritt kaffe för skojs skull, p g a anledningar som att mormor gjorde det eller whatever.
Men om man väl skulle prova kaffe med koffein, skulle man sannolikt fortsätta med det (något man ser i djurstudier iaf där möss/råttor dricker koffeinhaltig dryck när de blir erbjudna det).
Jag har redan förklarat min syn på vin-, chokladkännare etc. Det är en ädel gren och jag förstår inte riktigt varför du blir så upprörd, för att jag generaliserar varför vi gillar kaffe och alkoholhaltiga drycker.
Det är ju samma för i princip alla.
Man tycker om att analysera smaker och alla som varit på vinprovning vet att folk blir väldigt kreativa efter att "smakat" ett glas eller två. Talar vi om vinprovning där man spottar ut allt innehåll så är ju detta människor som garanterat dricker vin med alkohol i annars och vi är tillbaks i det jag hävdat hela tiden.
De kan göra det för att de vanligtvis dricker vin med alkohol i och således kan tänka bara smaker, men aldrig att de skulle sitta och klura på smaker i vin i alkoholfria drycker om de var tvungna att skriva under ett kontrakt på att aldrig mer förtära vin med alkohol i mer i resten av deras liv.
Jag vet att det finns. Men du har inte fullt så mycket på fötterna som du tror, Hurril, så se upp så inte fallet blir hårt. Visst är vi intresserade av smaker och kombinationer av dem, men väldigt mycket mat med dessa smaker är mat som är belönande för oss.
Nu krigar du med ord igen utan belägg. Försök till att vinna mark. Jag köper det inte.
Den sista meningen är snarast en filosofisk fråga, då vi inte har svar på det. Men min starka tro är att fri vilja är i mångt och mycket en illusion och vår biologi styr oss i hög grad. Genuttryck styrs av miljö och den biten.
Det gör jag inte.
Och här måste jag säga något viktigt, som INGEN i tråden verkar kunna/vilja problematisera:
Vad är "gott", vad är att "gilla" någonting. Man kan säga att man "gillar" koffeinfritt kaffe och det kanske man intalar sig, men det finns ingen bra objektiv bedömning på det hela förutom att mäta aktiviteten i belöningssystemet, något man vet ökar vid alla belönande droger vi har, socker, fett etc.
Det finns alltså en besvärande subjektivitet i diskussionen, som gör det svårt för mig att argumentera mot dig Hurril. Något du utnyttjar.
Om något, tycker jag att folk säger att kaffe gör de kåtare. Dopamin t ex är väldigt implikerat i sexlust och är något koffein indirekt stimulerar.
Det beror såklart på dina gener och den påverkan din miljö haft på dig som individ. Självklart finns här kulturella förklaringar också kring drycker som konsumeras etc.
Men det här är så oerhört komplext och vi kan diskutera alltifrån kulturella skillnader till olika enzymsystem i hjärnan (en del blir mer stimulerade än andra av koffein p g a mutationer för olika protein som metaboliserar dopamin och allt möjligt) så det vill jag inte ens försöka ge mig in på nu och här; av den lilla kunskap jag har på området).
Blir lite besviken nu, då jag får för mig att du är en resonabel man Hurril, men din subjektivitet verkar förvirra dig ibland. Om jag generaliserar ibland, så subjektiviserar du oerhört.
Jag säger inte att du söker ett rus. Jag har varit tydlig med det. Jag säger att det här är mer omedvetna processer; vi mår bra av lite vin t ex, man blir lite mer kreativ, stressen släpper, vi bondar kanske lättare med andra.
Vad är egentligen problemet? Hela den här diskussionen startade med att du anser du inte ingår i alla människor utan är överlägsen genom att sitta och finsmaka vin trots alkoholen och dricka flera koppar kaffe om dagen trots koffeinet.
Inte för att vara sådan Hurril, men det där är trams.
Jag gillar inte heller nödvändigtvis känslan av att vara berusad/hög etc faktiskt. Så jag förstår vart du kommer ifrån. Men du måste inse att dessa ämnen påverkar dig oavsett om du vill eller inte.
Alltså dricker du inte huvudsakligen vin p g a smaken. Smakerna intresserar dig p g a alkoholen.
Så är det.
Kommer spontant att tänka på Henry Rollins eminenta text "The iron".
http://www.oldtimestrongman.com/strength-articles/iron-henry-rollins
This article originally appeared in Details Magazine
Det har du rätt i. I en debatt där den ena lägger ord i den andres mun, konsekvent ignorerar repliker och ovanpå det skriver sig retoriskt överlägsen.
Du postar studier som inte belägger din linje men snackar om att jag inte har på fötterna. Jag påstår inget kontroversiellt någonstans som någon behöver ta på faith. Det jag gör är att inte ta _dina_ påståenden på faith. Se jämförelsen med ateism: du gör ett gudapåstående (koffein och alkohol spelar den enda rollen, ingen annan faktor finns) som jag inte accepterar. Min egen persons erfarenheter är inte centrala i det utan är inget annat än hörsägen.
Se över vad _du_ har på fötterna!
Vidare kallar du mina repliker för att vara noll och inget annat än försök att vinna mark eller filosofi. Så är det faktiskt inte och en retorik som går ut på att sortera sin meddebattant på det viset är mest extrem och förstörande. Som ett litet barn som bara svarar bajskorv på det du säger. Innan du nu här svarar: ÄN DURÅ!111 så, ja, på riktigt: berätta inför andra nu att det är det jag håller på med.
Bemöt det jag säger!
Men värst är ändå att lägga ord i min mun. Jag blir sällan irriterad på riktigt i debatter även om det kan verka som att jag skriver förbannat. Men detta är nog det enda som faktiskt irriterar mig. Att med jubelåsnans envishet framhärda med en retorik som _endast_ går ut på att bestämma vad jag gör, varför jag gör det, vad jag tänker och varför jag gör det. Inte ens liknelser med slå din fru gick igenom utan du förstår fortfarande inte. Kanske för att du tänker att det du gör handlar om Tuff Retorik(tm) och att det är så man gör?
Det är inte så man gör!
Sen kommer vi till halmdockan. Min linje är inte alls den du påstår; det var inte så som du avslutar med att beskriva som detta startade. Det startade snarare som något missförstått; du ansåg att ingen - särskilt inte jag - förstår att kaffe är en stimulant (via bland annat koffein). Detta förstår jag naturligitvis. Kärnfrågan, som du hittills inte bemött en enda gång - du har bara Gud Finns!-relaterat till den, är: finns det andra sätt att konsumera vissa saker än som endast bärare av ett "aktivt ämne".
Din God Claim där är: ETT sätt finns för att konsumera vin. För att bli full.
Min replik: belägg att du kan göra det påståendet! Dina studier belägger det inte och dina resonemang bjuder inte någon i övrigt bra förklaringsmodell så: jag går inte med på din claim.
Det du visar är att t ex koffein får oss att uppskatta en smak _mer_. Detta förnekar jag inte. Inte heller samma sak överfört på vin och alkohol förnekar jag. Båda sakerna är faktiskt totalt oproblematiska för min linje. Alkohol är en av tusen andra saker som tillsammans antingen faller mig på smaken eller inte; att mitt urval av saker jag låter mig möta blir just som det blir måste därför förklaras med _fler_ faktorer än den enda som du anger. Annars skulle jag gilla _ALLA_ produkter som uppfyller kriteriet med predikatet Alkohol?. Är han bekant med logik?
Din linje:
forall a. Gillar?(a) => Alkohol(a)
Med andra ord:
forall a. Not(Alkohol?(a)) => Not(Gillar?(a))
Du ser problemet? Om inte kanske någon kan hjälpa dig. Det du säger är enkelt uttryckt att ingen kan gilla något som inte innehåller alkohol. (Eller koffein - vet inte hur du ska lösa problemet med saker som innehåller båda eller varken eller.)
Min linje:
forall a. Gillar(a) => God-smak(a)
God smak är oerhört komplicerat men utesluter inte det du säger om olika ämnen som smak- och upplevelseförstärkare. Jag förstår alltså detta så du kan sluta bestämma att jag inte gör det. Eller påstå att jag förnekar något. Här agerar du dessutom lite speciellt för du vill å ena sidan slå fast att man gillar något PÅ GRUND av koffein så här förstår du alltså plötsligt fullt ut belöningssystemen med dopamin i spetsen och vad som som är gott; vad det betyder att gilla saker osv. Men i nästa sekund är detta plötsligt ett helt oöverstigligt hinder för dig i fallet att någon säger sig (så till och med en ifrågasättande inställning från dig) gilla decaf...
Det du säger om stress som släpper, bondar osv osv. Det är PRECIS just sådant som inte stämmer för mig. Jag funderar inte på det där viset. Det är en sak du får ta på faith till dess du lär känna mig eller frågar andra som gör det.
http://i2.kym-cdn.com/photos/images/original/000/392/689/333.jpg
Shit, igen?
Måste samla krafter med lite kaffe (pun intended). Du måste inse när du förlorat en diskussion Hurril, det är inte hela världen. Jag försökte lyfta upp oss båda i min senaste kommentar men du vill tvunget förlora. Take a cue, liksom.
Men skämtar du eller? I den här tråden är jag inte direkt ensam om det jag säger. Du har fått samma kritik av andra och du har inte bemött dem heller.
Bemöt det jag säger eller var för alltid en förlorare.
Nanderöd
2013-11-30, 18:05
Hurril, anledningen till att jag inte bemöter en del av de saker du kallar "argument" är för att, som jag redan skrev, de utgår endast från dig själv och att just du enligt egen utsago förtär kaffe och vin enkom för att det är gott.
Vilket med all rätta är trams. Med det menar jag att du inte kan särskilja koffeinet och alkoholets effekter från smakerna för att säga varför du dricker dessa drycker.
Nej, jag vet hur intrikat smak- och luktsinne är (kanske man lukta sig till stimulantia också utan tidigare kännedom) och vi vet knappast allt om det här än.
Men, och det här är viktigt: Min tes är att (som jag redan skrivit), visst kan folk "gilla" eller "tycka om" olika smaker och kombinationer av smaker men det är inget man gör till en vana utan koffein respektive alkohol i de exemplen vi pratar om.
Och som jag redan sagt återigen, så finns det säkert inviduella exempel som ändå dricker eller äter totalt obelönande saker som koffeinfritt kaffe för skojs skull, p g a anledningar som att mormor gjorde det eller whatever.
Men om man väl skulle prova kaffe med koffein, skulle man sannolikt fortsätta med det (något man ser i djurstudier iaf där möss/råttor dricker koffeinhaltig dryck när de blir erbjudna det).
Jag har redan förklarat min syn på vin-, chokladkännare etc. Det är en ädel gren och jag förstår inte riktigt varför du blir så upprörd, för att jag generaliserar varför vi gillar kaffe och alkoholhaltiga drycker.
Det är ju samma för i princip alla.
Man tycker om att analysera smaker och alla som varit på vinprovning vet att folk blir väldigt kreativa efter att "smakat" ett glas eller två. Talar vi om vinprovning där man spottar ut allt innehåll så är ju detta människor som garanterat dricker vin med alkohol i annars och vi är tillbaks i det jag hävdat hela tiden.
De kan göra det för att de vanligtvis dricker vin med alkohol i och således kan tänka bara smaker, men aldrig att de skulle sitta och klura på smaker i vin i alkoholfria drycker om de var tvungna att skriva under ett kontrakt på att aldrig mer förtära vin med alkohol i mer i resten av deras liv.
Jag vet att det finns. Men du har inte fullt så mycket på fötterna som du tror, Hurril, så se upp så inte fallet blir hårt. Visst är vi intresserade av smaker och kombinationer av dem, men väldigt mycket mat med dessa smaker är mat som är belönande för oss.
Nu krigar du med ord igen utan belägg. Försök till att vinna mark. Jag köper det inte.
Den sista meningen är snarast en filosofisk fråga, då vi inte har svar på det. Men min starka tro är att fri vilja är i mångt och mycket en illusion och vår biologi styr oss i hög grad. Genuttryck styrs av miljö och den biten.
Det gör jag inte.
Och här måste jag säga något viktigt, som INGEN i tråden verkar kunna/vilja problematisera:
Vad är "gott", vad är att "gilla" någonting. Man kan säga att man "gillar" koffeinfritt kaffe och det kanske man intalar sig, men det finns ingen bra objektiv bedömning på det hela förutom att mäta aktiviteten i belöningssystemet, något man vet ökar vid alla belönande droger vi har, socker, fett etc.
Det finns alltså en besvärande subjektivitet i diskussionen, som gör det svårt för mig att argumentera mot dig Hurril. Något du utnyttjar.
Om något, tycker jag att folk säger att kaffe gör de kåtare. Dopamin t ex är väldigt implikerat i sexlust och är något koffein indirekt stimulerar.
Det beror såklart på dina gener och den påverkan din miljö haft på dig som individ. Självklart finns här kulturella förklaringar också kring drycker som konsumeras etc.
Men det här är så oerhört komplext och vi kan diskutera alltifrån kulturella skillnader till olika enzymsystem i hjärnan (en del blir mer stimulerade än andra av koffein p g a mutationer för olika protein som metaboliserar dopamin och allt möjligt) så det vill jag inte ens försöka ge mig in på nu och här; av den lilla kunskap jag har på området).
Blir lite besviken nu, då jag får för mig att du är en resonabel man Hurril, men din subjektivitet verkar förvirra dig ibland. Om jag generaliserar ibland, så subjektiviserar du oerhört.
Jag säger inte att du söker ett rus. Jag har varit tydlig med det. Jag säger att det här är mer omedvetna processer; vi mår bra av lite vin t ex, man blir lite mer kreativ, stressen släpper, vi bondar kanske lättare med andra.
Vad är egentligen problemet? Hela den här diskussionen startade med att du anser du inte ingår i alla människor utan är överlägsen genom att sitta och finsmaka vin trots alkoholen och dricka flera koppar kaffe om dagen trots koffeinet.
Inte för att vara sådan Hurril, men det där är trams.
Jag gillar inte heller nödvändigtvis känslan av att vara berusad/hög etc faktiskt. Så jag förstår vart du kommer ifrån. Men du måste inse att dessa ämnen påverkar dig oavsett om du vill eller inte.
Alltså dricker du inte huvudsakligen vin p g a smaken. Smakerna intresserar dig p g a alkoholen.
Dina argument om "vana" att dricka alkohol eller kaffe är tunnare än nattgammal is. I mitt fall är endast kaffe en vana, tack vare smak och koffein, men jag älskar whisky och öl av bättre kvalitet mycket mer men dricker det en gång varannan vecka i genomsnitt, ibland ännu mer sällan. På grund av att jag inte gillar alkoholen. Alkoholfri öl dricker jag gärna men det är inte ofta jag hittar någon som smakar bra, men sådana finns. En krogkväll på en belgisk pub i min hemby drack jag endast alkoholfri öl som var fantastiskt god. Tyvärr minns jag inte namnet. Alkoholfritt vin är knappast vin utan mer saft vilket är anledningen till att vindrickare inte utan vidare kan uppskatta den smaken.
det spelar ingen roll om du personligen avskyr att vara berusad.
vi som människor är hårdkodade att uppskatta koffein och alkohol,
för att de har berusande egenskaper.
på samma sätt vi är hårdkodade att gilla söta saker för att de
ger oss energi.
Det hade inte spelat någon roll om jag nu var ensam. Men det är jag inte. Folk reagerar helt olika på effekterna av diverse droger. Koffein är i grund och botten ett nervgift som växten har för att skydda sig mot inkräktare. Det finns egentligen inget som säger att vi är "programmerade" att tycka att det är gött. Många har rimligen panikångestdebuterat mha koffein.
Förresten missade jag nog de där studierna om att folk endast stoppar i sig saker pga centralstimulerande kemikalier. Kan ni posta dem igen?
Vi frångår tydligen citeringen av enskilda passager, det är lungt.
Hurril, det är du som är retoriskt överlägsen av oss. Jag kanske är retoriskt listig ibland men du har språkets gåva. Det har nog hela Kolozzeum märkt tidigare, med märkliga analogier och jämförelser till höger och vänster som är förvånansvärt klarsynta.
Däremot använder jag logik i den här diskussionen och du går ner dig i ett träsk av subjektiva upplevelser. Ha huvudet ovanför ytan.
Jag har ingenting på fötterna. Jag har mina fötter i strumpor och om vi jämför med mitt huvud det är lite som att min hjärna absorberas av den kunskap lilla jag nu har, vilken är fullt tillräcklig för den här diskussion som börjar närma sig patetisk.
Jag har en referensmall; det har du också.
Skillnaden är att du är personen som går till brunnen efter vatten även när den har sinat. Välj dina strider och läs Sun Tzu's "Art of War". Det är min tidiga julklapp till dig, Hurril.
Jag märker att du blir frustrerad och återigen är det hela kärnen för diskussionen och kan summeras som:
"Säg inte åt mig vem jag är eller vad jag tycker".
Jag säger vad jag tycker, men tydligen har jag träffat något känsligt.
Antingen har du erfarenhet av äldre syskon och är minsting eller så är du yngsta barn. Du har nämligen en ovilja att bli definierad men din miljö har inte lärt dig tillräckligt om att freda dig själv när allt kommer omkring för jag lyckas tydligen få dig i spinn via mina krumbukter.
Men alltså seriöst, ska du prata om stimulanter kontra smak nu igen. Jag tog upp det i mitt senaste inlägg? Ärligt talat. Och i mitt förrförra.
Och återigen (...) dricka vin för att bli full? Vem är det som inte läser vems inlägg? Jag skrev ju att jag inte menar att du gör det. The fuck. Lägg ner vinglaset, bro.
Nej, Hurril. Det jag visar är inte att koffein/alkohol får oss att uppskatta en smak mer utan att vi inte skulle konsumera dessa drycker med de smakkombinationerna utan dessa bioaktiva substanser.
Ditt argument om att gilla alla drycker med alkohol gick vi igenom igår och jag skrev ett direkt svar på det igår. För mycket alkohol tar över smaken på ett dåligt sätt och dessutom är inte mer alkohol nödvändigtvis bättre för den subjektiva upplevelsen. Jag skulle tro att majoriteten mogna personer vill dricka i lagom mängd och uppleva både smaker, sällskap och stämning och inte bli berusade (ibland vill många det också, men det är mer sällan än man vill dricka gör gemytlighet).
Du gör det onödigt komplicerat, bara för att du brottas med de här frågorna efter att jag skakat om din hjärna. Hoppas du hittar vägen tillbaka efter den här genomköraren.
Dina argument om att man kan gilla smaker utan alkohol/koffein har vi ju stött och blött i varje inlägg av de senaste.
I slutet av ditt inlägg börjar du bara flippa.
Du kanske gillar vin och kaffe trots alkohol och koffein (vilket är vad hela diskussionen går ut på).
Är vi nöjda?
Det hade inte spelat någon roll om jag nu var ensam. Men det är jag inte. Folk reagerar helt olika på effekterna av diverse droger. Koffein är i grund och botten ett nervgift som växten har för att skydda sig mot inkräktare. Det finns egentligen inget som säger att vi är "programmerade" att tycka att det är gött. Många har rimligen panikångestdebuterat mha koffein.
Ja och angående ångest, postade jag ju en studie specifikt för det (djurstudie), som visade möss med ångestbeteende tar längre tid på sig att acklimatisera sig till koffein.
Håller med om att koffein (och nikotin) är i många fall klart aktiverande för ångest av olika slag. Och det är inte så konstigt.
Någon får hjälpa dig förstå vad du säger och därefter vad jag säger.
Nanderöd
2013-11-30, 18:40
Vi frångår tydligen citeringen av enskilda passager, det är lungt.
Hurril, det är du som är retoriskt överlägsen av oss. Jag kanske är retoriskt listig ibland men du har språkets gåva. Det har nog hela Kolozzeum märkt tidigare, med märkliga analogier och jämförelser till höger och vänster som är förvånansvärt klarsynta.
Däremot använder jag logik i den här diskussionen och du går ner dig i ett träsk av subjektiva upplevelser. Ha huvudet ovanför ytan.
Jag har ingenting på fötterna. Jag har mina fötter i strumpor och om vi jämför med mitt huvud det är lite som att min hjärna absorberas av den kunskap lilla jag nu har, vilken är fullt tillräcklig för den här diskussion som börjar närma sig patetisk.
Jag har en referensmall; det har du också.
Skillnaden är att du är personen som går till brunnen efter vatten även när den har si nat. Välj dina strider och läs Sun Tzu's "Art of War". Det är min tidiga julklapp till dig, Hurril.
Jag märker att du blir frustrerad och återigen är det hela kärnen för diskussionen och kan summeras som:
"Säg inte åt mig vem jag är eller vad jag tycker".
Jag säger vad jag tycker, men tydligen har jag träffat något känsligt.
Antingen har du erfarenhet av äldre syskon och är minsting eller så är du yngsta barn. Du har nämligen en ovilja att bli definierad men din miljö har inte lärt dig tillräckligt om att freda dig själv när allt kommer omkring för jag lyckas tydligen få dig i spinn via mina krumbukter.
Men alltså seriöst, ska du prata om stimulanter kontra smak nu igen. Jag tog upp det i mitt senaste inlägg? Ärligt talat. Och i mitt förrförra.
Och återigen (...) dricka vin för att bli full? Vem är det som inte läser vems inlägg? Jag skrev ju att jag inte menar att du gör det. The fuck. Lägg ner vinglaset, bro.
Nej, Hurril. Det jag visar är inte att koffein/alkohol får oss att uppskatta en smak mer utan att vi inte skulle konsumera dessa drycker med de smakkombinationerna utan dessa bioaktiva substanser.
Ditt argument om att gilla alla drycker med alkohol gick vi igenom igår och jag skrev ett direkt svar på det igår. För mycket alkohol tar över smaken på ett dåligt sätt och dessutom är inte mer alkohol nödvändigtvis bättre för den subjektiva upplevelsen. Jag skulle tro att majoriteten mogna personer vill dricka i lagom mängd och uppleva både smaker, sällskap och stämning och inte bli berusade (ibland vill många det också, men det är mer sällan än man vill dricka gör gemytlighet).
Du gör det onödigt komplicerat, bara för att du brottas med de här frågorna efter att jag skakat om din hjärna. Hoppas du hittar vägen tillbaka efter den här genomköraren.
Dina argument om att man kan gilla smaker utan alkohol/koffein har vi ju stött och blött i varje inlägg av de senaste.
I slutet av ditt inlägg börjar du bara flippa.
Du kanske gillar vin och kaffe trots alkohol och koffein (vilket är vad hela diskussionen går ut på).
Är vi nöjda?
Fick du lära dig härskarteknikerna på socionomutbildningen?
Japp!
För övrigt intressant att du tittar in nu, "Nanderöd". Vän till Hurril?
Missat Hurrils försök till härskartekniker, som om du frågar mig, ledde till osämja i den här diskussionen?
Jag går aldrig på människor som inte går på mig, men går de på mig så diskuterar jag gärna sakligt.
Men Hurril skruvade upp tonen rätt fort (läs tråden) och blev närmast personlig och då är det no holds barred. Man behöver inte hålla med mig.
Nanderöd
2013-11-30, 18:57
Intressant att du svamlar på och försöker skuldbelägga din debattkombatant, som jag för övrigt inte är vän med. Intressantare hade varit om du bemötte mina och andras motargument istället för mitt poängterande av dina härskartekniker. "Jag går aldrig på människor som inte går på mig" :laugh: Skolgårdsretorik?
Nej, det är common sense.
Går du på folk som inte går på dig? Jag respekterar andras gränser och mina egna.
Men jag bemöter ju dem. Läs. Orkar inte flashback-nivå på sånt här där man kör:
"Bemöt det jag skriver dåhh!!"
*Bemöter*
"Bemöt det jag skriver!!!?!
*Bemöter*
Om vi säger såhär. I min erfarenhet är det så i diskussioner att personen som skriver "bemöt det jag skriver istället för..."(lägg in någonting i stil med "springa iväg" eller vad som helst) är den som inte riktigt vet vad hen pratar om.
Det är en diskussionstaktik som syftar på att förvirra tredjeparts-läsaren att tro att man inte bemött det som skrivits. Då säger jag: läs tråden.
Hurril började med det tidigt. Vilket är någon slags försvarsmekanism för att man inte har något annat att säga. Han vet att jag bemött det han skriver men vill komma ur diskussionen utan att verka dum. Något jag försökte hjälpa med (erbjöd en hand):
Vad hände? Han ångar på i ren idioti.
Du kanske ska sluta dricka vin "för smaken" Hurril och landa.
Nanderöd
2013-11-30, 19:12
Jag är inte ute efter att försvara hurril och din sammanfattning av eran debatt är ointressant och onödig då jag följt tråden från början. Mina inlägg här handlar om att tillföra några enkla motargument till din ståndpunkt, som du helt enkelt har bortsett ifrån.
Frågan är då i vilken grad du kommenterar det du inte förstår.
All heder till användaren "ddavid" som skrev att först inte förstod vad jag menade men sedan förstod. Det för mig är ett tecken på intelligens. Att istället sitta hårdnackat och "jag har mina principer, jag håller INTE med dig" är idioti.
Håller med om att tråden bytt tema (onekligen), men det skulle vara intressant att höra vad du inte håller med om. Jag (till skillnad från alla andra i tråden) har faktiskt postat studier. Är det värt något?
Måste gå relativt snart. Men kör på.
jag är osäker på om jag fortfarande hänger med i debatten.
antingen tappade jag intresse, eller så blev jag full.
vad är det folk inte vill gå med på?
Nanderöd
2013-11-30, 19:29
Mina inlägg står att läsa på sidan 18 och 19. Jag är inte lika beläst som dig och hurril så det kan mycket väl vara dumheter jag har skrivit men om du ville vara så vänlig att läsa dessa inlägg och bemöta dem vore jag tacksam. Idiotipassusen är väldigt intressant, att hårdnackat försvara sin åsikt har väl du också gjort, oavsett vilka motargument du fått.
Jag vet.
Problemet är att det redan diskuterats tidigare i tråden (vilket illustrerar problemen med att ingen normal människa orkar läsa igenom en tråd).
Jag har gett referenser. Hurril ingenting. Vem är hårdnackad? Jag argumenterar aldrig endast utifrån mig själv, faktiskt. Finns ingen poäng.
Nanderöd
2013-11-30, 19:39
Nu gillar jag inte debatt för debattens skull utan för utbytet av kunskap. Just mina ståndpunkter har dock inte avhandlats vad jag kan se. Nu drar jag mig dock tillbaka, jag ska ha ett mer meningsfullt meningsutbyte med mina små barn, och iaf 6åringen argumenterar oftast mer moget och genomtänkt än dig.
Du har inte givit referenser för din ståndpunkt/ linje, tjing, så räknar vi referenser så står vi lika.
Min linje är sen att jag inte köper din ståndpunkt, särskilt som du inte underbyggt den. Min ståndpunkt, till skillnad från min linje, är att jag tror att smak, lust och doft är mer komplicerat än att den - vilket är din linje, trots att du sagt emot dig själv där och även försökt förneka det du skrivit - till fullo förklaras av koffein eller alkohol.
Jag köper inte din ståndpunkt eftersom den inte är en bra förklaringsmodell för de observationer man kan göra eller uppleva och för att man, utöver det, borde observera vissa andra specifika saker.
Du förstår mycket väl vad det är jag skriver eftersom du är bekant med studier och även studerar på universitet. Dessutom är du inte korkad även om ditt sätt här är förbannat enfaldigt. Mot den bakgrunden blir det sjukt märkligt att du väljer som du gör...
Jag bedriver ingen ståndpunkt per se, jag förankrar den i studier och extrapolerar lite ibland men försöker vara tydlig med det.
Därav vad jag skrev om att vad jag själv tycker subjektivt är mindre intressant och att jag "vadderar hjärnan" med studier.
Visa mig den studie som belägger detta:
"Nej, Hurril. Det jag visar är inte att koffein/alkohol får oss att uppskatta en smak mer utan att vi inte skulle konsumera dessa drycker med de smakkombinationerna utan dessa bioaktiva substanser."
Du vet att det är lätt överdrift för det jag vill säga och det vet alla i tråden. Jag generaliserar lite och använder studier för att åberopa det:
Från mitt inlägg (#145)
Caffeine as a flavor additive in soft-drinks.
...The development och flavor preferences and aversions are established when individuals associate (unconsciously) a food/flavor with it's post-ingestive consequences.
...The mode of action of caffeine in developing flavour preference is not immediate (Yeomans et al., 2000) as, for example, we experience with a sucrose solution (sweet and appetitive). Caffeine may elicit no perceived flavour or bitterness in the mouth depending on concentration (Keast & Roper, 2007), but the positive affects occur post-consumption with increased vigilance and attention, enhanced mood and arousal as well as enhanced motor activity.
...Behavioural studies have shown that the consumption of caffeine promotes a physiologic and psychologic dependence that is reinforced with repeat consumption (Garrett & Griffiths, 1998; Hughes et al., 1993; Schuh & Griffiths, 1997). The common method of repeat caffeine consumption is via caffeinated beverages such as coffee, tea, cocoa, and soft drinks which are hedonically pleasant to drink. In addition, when caffeine is co-consumed with a source of sugar (glucose), there appears to be a synergy of cognitive modulating effects (Scholey & Kennedy, 2004).
...Subjects ability to discriminate caffeine will improve as the concentration of caffeine is increased (Griffiths & Vernotica, 2000), but the sub-threshold dose of caffeine (<0.67 mM) delivered in 500 ml soft-drinks are enough to have both physiologic and psychologic effect on the consumer. During the development of flavor preferences, the inclusion of a mildly addictive compound such as caffeine to a food will increase the dependence and liking of that food, which will in turn increase consumption (Myers & Sclafani, 2006)."
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17189661
RobbanColeman
2013-11-30, 20:14
Jag dricker 3 koppar kaffe innan träningen, tränar sedan fastande. Tränar vid 10-tiden, kliver upp 7.
Så här ser det dock ut för mig oavsett om jag ska träna eller ej. Jag gör alltså inget annorlunda alls.
Jag har slutat med i princip alla byggarprylar sista året, tar en multivitamin i veckan, 1 skopa BCAA efter passen, tränar 1-2ggr i veckan. Inga proteinpulver, inget kreatin osv. Proteinintaget har jag sänkt från 300g till ca 70g. Har ersatt dem kalorierna med kolhydrater och fett.
Anser mig lurad under många, många år. Fan vad jag spar pengar nu. Har förresten gått från att maxa 140kg i marklyft i maj till att vara 100% säker på att jag kommer göra 20 reps på den vikten till jul. Räknar också med att vara 10kg lättare då än i maj också.
Stimuli för mig är att veta vad jag ska försöka prestera för dagen och även i större mål framåt. Min största stimulant är nog dock att det är kul!
Jag dricker 3 koppar kaffe innan träningen, tränar sedan fastande. Tränar vid 10-tiden, kliver upp 7.
Så här ser det dock ut för mig oavsett om jag ska träna eller ej. Jag gör alltså inget annorlunda alls.
Jag har slutat med i princip alla byggarprylar sista året, tar en multivitamin i veckan, 1 skopa BCAA efter passen, tränar 1-2ggr i veckan. Inga proteinpulver, inget kreatin osv. Proteinintaget har jag sänkt från 300g till ca 70g. Har ersatt dem kalorierna med kolhydrater och fett.
Anser mig lurad under många, många år. Fan vad jag spar pengar nu. Har förresten gått från att maxa 140kg i marklyft i maj till att vara 100% säker på att jag kommer göra 20 reps på den vikten till jul. Räknar också med att vara 10kg lättare då än i maj också.
Stimuli för mig är att veta vad jag ska försöka prestera för dagen och även i större mål framåt. Min största stimulant är nog dock att det är kul!
hur får du enbart i dig 70g protein.
även om jag ville skulle jag nog inte klara av det.
äter du 2x kroppsvikt fett eller?
eller är din enda kolhydratskälla potatis?
Den där studien säger ju att jag har rätt, inte att du har rätt tjing. Eller hur? Den visar att man gillar en läskedryck _mer_ ([...] and the liking of that food,[...]) - inte att vårt beteende bestäms enkom på bas av koffein-innehåll.
I inlägget jag citerade så gör du det jävligt tydligt både att du inte har en ståndpunkt och att studier grundar det du säger. I det här inlägget visar din studie att jag har rätt och att du snarare faktiskt har tagit en position. Det är inte att göra en lätt överdrift som alla i tråden vet, det är att säga emot sig själv.
Vad för studier ligger till grund för det mycket starka påstående du gör här:
"[...]. Alltså dricker du inte huvudsakligen vin p g a smaken. Smakerna intresserar dig p g a alkoholen."
RobbanColeman
2013-11-30, 20:20
hur får du enbart i dig 70g protein.
även om jag ville skulle jag nog inte klara av det.
äter du 2x kroppsvikt fett eller?
eller är din enda kolhydratskälla potatis?
Äter vanligtvis middag och choklad på kvällen. Inget mer. Middag kan vara makaroner och falukorv med ketchup t ex, äter olika varje dag, men vanlig mat. ;)
Visa mig den studie som belägger detta:
"Nej, Hurril. Det jag visar är inte att koffein/alkohol får oss att uppskatta en smak mer utan att vi inte skulle konsumera dessa drycker med de smakkombinationerna utan dessa bioaktiva substanser."
vad sätter vi egentligen i oss enbart för smakens skull?
allt vi äter och dricker är ju utan tvekan kopplat till faktumet att det ger oss energi.
eller vad denna debatt handlar om, ett rus.
hade inte maten vi nu äter haft energigivande egenskaper,
hade vi aldrig ätit den till att börja med.
tar du bort koffeinet från kaffe, så hade det varit en helt poänglös dryck.
vatten, fast brunt och surt.
dvs inget någon någonsin bemödat sig dricka.
Äter vanligtvis middag och choklad på kvällen. Inget mer. Middag kan vara makaroner och falukorv med ketchup t ex, äter olika varje dag, men vanlig mat. ;)
jag begriper inte.
du äter alltså typ 500kcal om dan eller?
RobbanColeman
2013-11-30, 20:24
jag begriper inte.
du äter alltså typ 500kcal om dan eller?
Äter nog 3000kcal om dagen i snitt. Brukar äta kanske 300g choklad, bara det är nog 1700 eller liknande. ;)
Idag har jag nog ätit minst det dubbla dock... :D
Äter nog 3000kcal om dagen i snitt. Brukar äta kanske 300g choklad, bara det är nog 1700 eller liknande. ;)
då antog jag rätt alltså. du äter 2x kropssvikten+ i fett.
RobbanColeman
2013-11-30, 20:32
då antog jag rätt alltså. du äter 2x kropssvikten+ i fett.
Är nog vanligast med 200g choklad om dagen numer faktiskt, vill ju ner i vikt så. Kanske 120g fett om dagen, väger 91-92kg.
Känns som min stimulant är choklad antar jag! :)
Om man säger att vårt val av livsmedel och uppskattning av detta i stort sätt enbart beror på vilka smakämnen som fastnar på smaklökarna skulle jag säga att man förenklar en komplicerad process.
Syn, hörsel, känsel, smak och lukt - samtliga sinnen är involverade i mötet med maten och kommer (vare sig du vill det eller ej, vare sig du är medveten om det eller ej) aktivera olika delar av hjärnan vilket i sin tur påverkar vad du tycker om det du äter. Är det så svårt att tänka sig att exempelvis julskinkan ger en större aktivitet i hjärnan än den blaskiga ica-basic-skinkan på frukostmackan?
Sedan tillkommer den sociala biten, eller den psykologiska om man så vill. Hur ser din relation ut till detta livsmedel ur en massa jädra synvinklar? Vem äter du tillsammans med? Hur ser omgivningen ut? Tänk att sitta själv i ett kolsvart rum, inga ljud utan det är bara du och maten. Inget annat. Not so funny huh? Jämför sedan det mot att bre ut sig i soffan framför favoritprogrammet och käka samma mat. Tror du att din hjärnaktivitet kommer se likadan ut? Tror du att du kommer känna likadant över maten?
Till sist har vi (som tjing påpekat ett antal gånger i denna tråd^^) andra biokemiska ämnen som påverkar hjärnaktivitet, signalsubstanser och gud vet vad, vilket i sin tur även det påverkar hur vi upplever maten.
Det är liksom inte direkt ett enda hormon som påverkar vår aptit, utan det är en massa nervkretsar och peptider som påverkar. Är det då så ologiskt att dessa kan påverkas av diverse sinneslag och substanser?
Vet att subjektiva exempel suger, men det är på den nivån det verkar ligga. Även jag har massa livsmedel som jag älskar/hatar, men jag har däremot faktiskt tagit mig en funderare till varför det ser ut som det gör. Låt mig förklara:
Jag har alltid hatat oliver. Sen nu för en månad sen gav jag mig fan på att börja tycka om oliver. Jag började äta en massa och nu tycker jag det är gott. Aha, mina smaklökar har såklart förändrats en massa (Y). Eller kan det vara så att jag tycker om det för att jag bestämde mig för att göra det? För att jag vet att det innehåller bra fetter och att vore socialt bra att kunna äta det (alla andra säger ju att det är så gott)? En kombination mest troligt, men ni fattar.
Sedan har jag inte kunnat äta Winegums fram tills för ett år sedan för jag mådde illa bara vid synen och lukten. Annars är jag en riktig godisgris så jag tyckte det var lite konstigt. Frågar mamma och hon säger att jag fick världens magsjuka när jag var liten efter att ha ätit Winegums och att jag sen dess aldrig velat ha det. Aha tänker jag, betingad aversion! Sen för ett år sedan tvingade jag i mig Winegums, spydde dock inte utan kände att det här var fan rätt gott ändå. Idag kan jag äta Winegums utan den minsta spyreflex. Är det då mina smaklökar som helt plötsligt ändrades över natten, eller kan det ha varit mitt sinneslag till "livsmedlet" som ändrades radikalt och därmed påverkade upplevelsen?
Nu kanske jag valsar bort mig igen i mina resonemang, men det är såhär jag tänker. Och tror det skulle kunna göra gott för många att faktiskt resonera lite omkring sitt ätande utifrån andra perspektiv än enbart "smak och gainz"
Jag vill dock poängtera att jag tror mig förstå att "dom som är emot tjing" (^^) inte motsäger det faktum att andra saker än smak kan påverka upplevelsen av mat(?). Men de stör sig på det faktum att han målar upp det som den "enda" förklaringen, framförallt då det gäller nämnda kaffe och alkohol.
(Totalt meningslöst inlägg kanske, men för fan tona ner attityden lite?)
Nanderöd
2013-11-30, 20:42
Varför? Smak och gainz är väl tillräckligt! ;-) Och en single malt smakar lika bra i ett mörkt rum som i ett trevligt sällskap. Vilket inte en billig blended whisky gör.
varför? Smak och gainz är väl tillräckligt! ;-) och en single malt smakar lika bra i ett mörkt rum som i ett trevligt sällskap. Vilket inte en billig blended whisky gör.
+1
Varför? Smak och gainz är väl tillräckligt! ;-) Och en single malt smakar lika bra i ett mörkt rum som i ett trevligt sällskap. Vilket inte en billig blended whisky gör.
Vi snackar utan övriga sinnesintryck såklart om det inte framgick. Och om det är vad du tror så accepterar jag det, men jag tror (som förhoppningsvis framgick i min klumpiga text) att det inte smakar lika bra. Kanske uppfattar du att det smakar lika bra, men din hjärnas aktivitet ser annorlunda ut vilket kommer påverka dig omedvetet på X antal plan.
Personligen förnekar jag verkligen inte aromämnenas påverkan, utan jag tror garanterat att det är skillnad på direkt smakupplevelse av en single malt och en blended (vad nu skillnaden är xD).
Och med dom orden lämnar jag debatten nu åt sitt öde. Ska iväg till en polare och har en flaska billigt, vitt vin som hasteligen skall svepas. För jag vill bli full och det sticker jag inte under stolen med haha (Y). God kväll!
Jag ska hem till tre brudar och se på film.
Säger vi. Förhoppningsvis blir vi alla lite glada. Tjejerna och jag alltså.
PureWhey
2013-11-30, 21:33
Skulle lätt kunna göra det, mitt träningspass beror på hur jag känner mig mentalt hela dagen innan oftast, brukar inte ändras så mycket av koffein. Tar det endast i desperata försök i jakten på ökad vakenhet.
Men jag bemöter ju dem. Läs. Orkar inte flashback-nivå på sånt här där man kör:
"Bemöt det jag skriver dåhh!!"
*Bemöter*
"Bemöt det jag skriver!!!?!
*Bemöter*
Om vi säger såhär. I min erfarenhet är det så i diskussioner att personen som skriver "bemöt det jag skriver istället för..."(lägg in någonting i stil med "springa iväg" eller vad som helst) är den som inte riktigt vet vad hen pratar om.
Problemet är väl åtminstone hittills att det du åberopar när du bemöter den kritik du får inte stödjer den benhårda linje du driver.
Att du förfaller till att anklaga andra för härskartekniker blir lite pinsamt, tycker jag, då du ju själv flitigt använder dig av sådana. Jag vet inte om du anser att du står så högt över övriga debattörer i tråden att det inte är härskartekniker, utan på något sätt den överlägsnes rättighet (vissa inlägg i tråden ger det intrycket); i så fall vill jag påpeka att någon sådan den överlägsnes rättighet inte finns.
Synd att grundfrågan helt försvann till förmån för detta sidospår.
Synd att grundfrågan helt försvann till förmån för detta sidospår.
Instämmer till fullo.
filmjölk
2013-12-01, 20:40
De koloiter som har sett mig träna kan nog (faktiskt, tro det eller ej) intyga att jag kan träna väldigt hårt. Vettigt vettifan, men jag kan iaf träna jäkligt hårt...helt utan stimulant.
Jag dricker inte ens kaffe.
Jag gissar helt vilt här, men jag gissar att ni som inte kan det är sådana där som vill vara i riktigt vass form och har en stram diet. Utan tillräcklig energi ifrån mat kan jag förstå att man behöver stimulantia.
Personligen är det tråkiga svaret nog att jag blir lite mer motiverad att träna hårt av kaffe helt enkelt och att det blir roligare.
Vilket med all rätta är trams. Med det menar jag att du inte kan särskilja koffeinet och alkoholets effekter från smakerna för att säga varför du dricker dessa drycker.
utan att vi inte skulle konsumera dessa drycker med de smakkombinationerna utan dessa bioaktiva substanser.
Men nä. Sluta nu. Varför dricker jag koffeinfritt kaffe?
filmjölk
2013-12-01, 23:32
Men nä. Sluta nu. Varför dricker jag koffeinfritt kaffe?
För att du blir motoriskt orolig, dampig, munnen går i ett, du pillar sönder saker och springer runt i cirklar av koffein? (Gissar jag, baserat på mig själv)
Är för det mesta väldigt pigg och alert varje gång jag ska träna nu mera, motivationen har varit på topp sen två månader tillbaka och bara motivation piggar upp en ordentligt.
Med detta i hand kan jag träna utan stimulanter, PWO kan sätta igång både placebo men också riktig pigghet med hjälp av koffein, dock inte ett måste för en lyckad träning i mitt fall.
Det hade varit ganska enkelt att hålla sig on topic i den här tråden om vissa bara kunde undvika att tala om för andra att deras beteenden är vetenskapligt omöjliga och istället svarat med "ok, soft".
Om du menar mig så har du nog en poäng.
Hur som, tråden kommer ändå inte att handla om det som var tanken.
TLDR: Gills musik ( hardstyle / electro house / metal ) som stimulantia, kan absolut prestera utan socker/koffein etc. men utan musik som driver på mig blir det svårt då jag tränar ensam i nuläget !
Chilla mamma
2013-12-02, 06:26
Dricker ibland kaffe innan träningen i tron om att det ska hjälpa, men det gör det aldrig. 9/10 ggr tränar jag utan någonting alls. Ibland har jag känt "näee, fan ska jag flytta passet till imorn istället?" men ändå gått till gymmet och lyckats slå PB. Har inte ens musik när jag tränar. Inte för att jag inte tycker om musik, jag märker bara inte av det.
Jag brukade använda stimulantia i form av musik väldigt mycket förut, men har senaste tiden upptäckt träningen fungerar mycket bättre om jag kan göra lyft utan att "tända till".
gohardorgohome
2013-12-02, 20:52
Tyvärr är jag inte lika häftig som många här och rådissar stim av olika slag så för mig slinker det ner någon energidryck altenativt pwo innan träning, förklarar väll också varför man får så jäkla kassa resultat *gah!*
Jag dricker 3 koppar kaffe innan träningen, tränar sedan fastande. Tränar vid 10-tiden, kliver upp 7.
Så här ser det dock ut för mig oavsett om jag ska träna eller ej. Jag gör alltså inget annorlunda alls.
Jag har slutat med i princip alla byggarprylar sista året, tar en multivitamin i veckan, 1 skopa BCAA efter passen, tränar 1-2ggr i veckan. Inga proteinpulver, inget kreatin osv. Proteinintaget har jag sänkt från 300g till ca 70g. Har ersatt dem kalorierna med kolhydrater och fett.
Anser mig lurad under många, många år. Fan vad jag spar pengar nu. Har förresten gått från att maxa 140kg i marklyft i maj till att vara 100% säker på att jag kommer göra 20 reps på den vikten till jul. Räknar också med att vara 10kg lättare då än i maj också.
Stimuli för mig är att veta vad jag ska försöka prestera för dagen och även i större mål framåt. Min största stimulant är nog dock att det är kul!
Låter som mig själv för några år sedan. Vad fick dig att ändra dig?
Jag har slutat med i princip alla byggarprylar sista året, tar en multivitamin i veckan, 1 skopa BCAA efter passen, tränar 1-2ggr i veckan. Inga proteinpulver, inget kreatin osv. Proteinintaget har jag sänkt från 300g till ca 70g. Har ersatt dem kalorierna med kolhydrater och fett.
Anser mig lurad under många, många år.
Vad hände med din ide om "proteintryck" som du brukade skriva mycket om förut?
Fan vad jag spar pengar nu. Har förresten gått från att maxa 140kg i marklyft i maj till att vara 100% säker på att jag kommer göra 20 reps på den vikten till jul. Räknar också med att vara 10kg lättare då än i maj också.
Stimuli för mig är att veta vad jag ska försöka prestera för dagen och även i större mål framåt. Min största stimulant är nog dock att det är kul!
Skoj! Prestationsmål är kul att ha.
RobbanColeman
2013-12-03, 07:55
Mer protein ger mig mer pump, ett pump som även är mer ihållande. Det är dock så att jag kommer aldrig få 10kg muskler oavsett. Det hjälper mig även att "överträna", nu tränar jag typ 1 pass i veckan istället för 6. Körde ju rejäl volym, numer kör jag extrem lågvolym jämfört.
Jag har aldrig varit mer nöjd med min träning, mina resultat eller mina mål. Jag älskar att träna som jag gör nu. Det är helkropp, numer ett pass i veckan, dvs som jag körde i många år, skillnaden är att numer klarar min kropp basövningarna istället för endast disco, skadorna har läkt ut, åtminstone i jämförelse. Ville ju bli bodybuilder utan AAS och försökte dock med det på pin kiv! Gjorde allt man kan tänka sig förutom att dopa mig, inget fungerade... :)
Tror inte jag blir särskilt mycket större än 74kg hård på 174cm. Jag tror dock jag kommer vara minst lika bra som jag varit på scen nästa gång jag är i form. Det är dock inte i närheten av ngn pallplats oavsett så jag har helt enkelt nya mål och tävling kommer aldrig mer hända. Absolut aldrig mer på SM i bodybuilding iaf, aldrig någonsin. Stark och glad, det är mina mål!
Det här blir sista inlägget på länge nu tror jag, skrev ju ett o sen blir det bara mer o mer. :)
Jag dricker 3 koppar kaffe innan träningen, tränar sedan fastande. Tränar vid 10-tiden, kliver upp 7.
Så här ser det dock ut för mig oavsett om jag ska träna eller ej. Jag gör alltså inget annorlunda alls.
Jag har slutat med i princip alla byggarprylar sista året, tar en multivitamin i veckan, 1 skopa BCAA efter passen, tränar 1-2ggr i veckan. Inga proteinpulver, inget kreatin osv. Proteinintaget har jag sänkt från 300g till ca 70g. Har ersatt dem kalorierna med kolhydrater och fett.
Anser mig lurad under många, många år. Fan vad jag spar pengar nu. Har förresten gått från att maxa 140kg i marklyft i maj till att vara 100% säker på att jag kommer göra 20 reps på den vikten till jul. Räknar också med att vara 10kg lättare då än i maj också.
Stimuli för mig är att veta vad jag ska försöka prestera för dagen och även i större mål framåt. Min största stimulant är nog dock att det är kul!
Du skrev förut på din blogg att du tappade muskelomfång fort om du inte låg väldigt högt i ditt proteinintag, vad har ändrats nu? Hade du fel på den tiden eller har omständigheterna ändrats på något sätt?
RobbanColeman
2013-12-03, 13:59
Du skrev förut på din blogg att du tappade muskelomfång fort om du inte låg väldigt högt i ditt proteinintag, vad har ändrats nu? Hade du fel på den tiden eller har omständigheterna ändrats på något sätt?
Det kan ju ha hjälpt mig att få det omfång jag nu har, vem vet. Det jag nu har märkt är dock att jag lyckas ha samma omfång om jag tränar och äter som nu. Jag har väl dock nått en gräns för vad jag kan bygga, kanske.
En aspekt är dock så här, om jag tränar så mycket som jag gjorde då, dvs ett enormt slitage, man brukar ofta likna det vid att gräva en grop, en mycket djup sådan då jag tränade så. Ju djupare grop desto mer att fylla igen. Nu mindre träning, mindre djup men då också mindre att fylla igen. Det som skedde för mig var att jag märkte att jag bara fyller igen gropen oavsett hur jag gör, det blir alltså aldrig ngn hög där gropen varit, det blir bara plant igen... ;)
Mer protein tillät mig att träna mer, dvs gräva djupare, det gav dock inte mer än nu, jag utvecklas i snigelfart oavsett.
Alltså, jag ser det som bortkastad tid att vara på gymmet 6ggr mer för samma resultat/fysik. :)
slackerguru
2013-12-03, 14:36
Slutade med kaffe i förrgår och mitt PWO är snart slut. Ska testa att köra utan ett tag. Ska bli intressant och se hur det känns, återkommer med resultat.
Jag har tränat 3 av 4½ år utan någon som helst stimulant, det senaste 1½ året dricker jag 2 koppar kaffe om dagen och jag känner inte att det har påverkat min träning något, endast hur snabbt jag måste gå på toa på morgonen *lol*.
Jag har provat Jack3d och några andra PWO's men finner det obekvämt med så höga mängder koffein och all annan skit som är i dom som orsakar bla stickningar.
Och varje gång jag har tagit någon PWO så har jag fått migrän dagen efter så aldrig mer.
För mig som sagt inget kaffe innan träning. PWO har jag aldrig provat och kommer nog aldrig göra heller. Musik däremot är helt nödvändigt. Kanske inte för att trigga igång mig utan för att hålla "gott humör" genom hela passet. Oftast hårdrock dårå.
Det kan ju ha hjälpt mig att få det omfång jag nu har, vem vet. Det jag nu har märkt är dock att jag lyckas ha samma omfång om jag tränar och äter som nu. Jag har väl dock nått en gräns för vad jag kan bygga, kanske.
En aspekt är dock så här, om jag tränar så mycket som jag gjorde då, dvs ett enormt slitage, man brukar ofta likna det vid att gräva en grop, en mycket djup sådan då jag tränade så. Ju djupare grop desto mer att fylla igen. Nu mindre träning, mindre djup men då också mindre att fylla igen. Det som skedde för mig var att jag märkte att jag bara fyller igen gropen oavsett hur jag gör, det blir alltså aldrig ngn hög där gropen varit, det blir bara plant igen... ;)
Mer protein tillät mig att träna mer, dvs gräva djupare, det gav dock inte mer än nu, jag utvecklas i snigelfart oavsett.
Alltså, jag ser det som bortkastad tid att vara på gymmet 6ggr mer för samma resultat/fysik. :)
Glädjer mig att höra att jag inte är ensam, slutade utvecklas för flera år sedan och vad gäller behålla eller bygga några gram kvittar maten totalt tycks det mig.
jag ser det som bortkastad tid att vara på gymmet 6ggr mer för samma resultat/fysik. :)
Det är aldrig bortkastad tid att träna ur ett hälsoperspektiv men när man som du mer eller mindre nått sitt genetiska max så förstår jag att du drar ned på träningen.
1 gång i veckan som du kör nu räcker gott och väl för att underhålla men sen är det ju kul att lyfta så jag personligen skulle aldrig klara av att dra ned det så mycket som du har gjort.
RobbanColeman
2013-12-03, 19:09
Det är aldrig bortkastad tid att träna ur ett hälsoperspektiv men när man som du mer eller mindre nått sitt genetiska max så förstår jag att du drar ned på träningen.
1 gång i veckan som du kör nu räcker gott och väl för att underhålla men sen är det ju kul att lyfta så jag personligen skulle aldrig klara av att dra ned det så mycket som du har gjort.
Styrkemässigt är det långt från ngn underhållsträning, jag ska fixa till sommaren:
bänkpress 2xkv
frontböj 2xkv
marklyft 3xkv
Eventuellt ska jag även skicka upp 2,5xkv i böj, det är isf bara en bonus och ngt som bara sker om jag börjar böja bakpå...
Kul ja, det är viktigast, hälsomässigt så kan man träna annat än styrka, vilket jag också gör. ;)¨
En bieffekt hittills, av att snudd på göra 20 reps numer på det jag maxade i marklyft i maj(mitt 1rm lär vara höjt med minst 60kg), är att jag fått mer muskler i ryggen än jag tidigare haft, det lägger jag dock inom bonus det med... :)
Ett tydligt mål är den enda stimulant man behöver tror jag, för att hålla lite on-topic alltså. :)
Diomedea exulans
2013-12-04, 12:41
Angående hur man tycker om smaken av kaffe från början eller ej kan man göra en jämförelse med öl. Efter lång tillvänjning tyckte jag att öl smakade hyfsat gott. Men första gångerna jag prövade så tyckte jag att det smakade så vidrigt att jag hade blivit bannad om jag försökte ge en utförlig beskrivning av det. Dock vet jag att många tycker öl är gott redan från början.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.