Visa fullständig version : Att prata engelska
Alltså, jag förstår i stort sett allt vad en engelsk-talande person säger.
Är det en inhemsk person så kan det gå lite fort ibland när de babblar på, men jag fattar i stort sett allt.
Jag själv skulle säga att jag kan prata bra, bara det att man är lite ringrostig när man ej pratar så mycket engelska i Sverige dagligen.
Detta har gjort att man är lite ringrostig. Jag har flyttat till London och kommer bo här ett bra tag, finns det då ett bättre tillfälle att egentligen lära sig engelska? Verkligen inte!
Saken är den att jag måste få ur tummen ur röven och liksom bara våga prata med folk. Nu vill jag ringa till ett gym och jag har lite frågor, men jag är så rädd
för att misslyckas ibland, det är sjukt. Att man glömmer ett ord för att börja en mening eller något annat. Jag hatar verkligen detta och något jag måste komma ifrån! Jag får alltid för mig att motparten tänker massa tankar
och så om en när man ibland inte får fram det rätta ordet.
Har ni några tips? Det är lätt att säga köra på, men om man får lite inputs härifrån som är värda att ta med sig. Vore guldvärt för mig och min
fortsatta utveckling.
Typisk sak som man själv förstorar till enorma proportioner men andra inte fäster någon större vikt vid. Såvida du inte snackar med ett totalt kukhuvud så löser sig allt odramatiskt.
Annars kan du ju alltid öppna med att engelska inte är ditt modersmål, rätt var det är får du istället komplimanger för hur väl du talar deras språk.
Problemet sitter inte i engelskan, utan att du tänker för mycket på vad folk _kanske_(inte) tänker om dig.
Snubben du snackar med på gymmet kommer inte ens reagera på lite knackig engelska. Han kommer glömma bort det sekunden han lägger på luren, är det så att han faktiskt skulle skratta eller säga något om det så är det han som är en idiot/douche och ingen att bry sig om.
Ingen bryr sig om du säger fel.
Alltså, jag förstår i stort sett allt vad en engelsk-talande person säger.
Är det en inhemsk person så kan det gå lite fort ibland när de babblar på, men jag fattar i stort sett allt.
Jag själv skulle säga att jag kan prata bra, bara det att man är lite ringrostig när man ej pratar så mycket engelska i Sverige dagligen.
Detta har gjort att man är lite ringrostig. Jag har flyttat till London och kommer bo här ett bra tag, finns det då ett bättre tillfälle att egentligen lära sig engelska? Verkligen inte!
Saken är den att jag måste få ur tummen ur röven och liksom bara våga prata med folk. Nu vill jag ringa till ett gym och jag har lite frågor, men jag är så rädd
för att misslyckas ibland, det är sjukt. Att man glömmer ett ord för att börja en mening eller något annat. Jag hatar verkligen detta och något jag måste komma ifrån! Jag får alltid för mig att motparten tänker massa tankar
och så om en när man ibland inte får fram det rätta ordet.
Har ni några tips? Det är lätt att säga köra på, men om man får lite inputs härifrån som är värda att ta med sig. Vore guldvärt för mig och min
fortsatta utveckling.
Jag sitter i samma bat fast med tyska istället för engelska. Det värsta är att alla förstar engelska här, och det är jag bekväm med att prata (har pratat engelska dagligen sedan fyra ar tillbaka ungefär), vilket resulterar i att jag inte "maste" börja prata tyska. Det är lite skämmigt att ha bott här ett bra tag nu utan att kunna prata spraket ordentligt (tänk pa det ni som klagar pa att vissa invandrare inte pratar svenska, sa jävla lätt är det inte).
Det enda tips jag kan ge är att börja sa snart som möjligt... ju längre du väntar desto värre blir det. Börja med att säga nagra ord till t.ex. kassören när du handlar mat, eller att läsa högt fran en text pa engelska, gärna för nagon annan.
Slartibartfast
2013-09-03, 12:22
Jag kan ju bidra med mitt eget perspektiv, som finlandssvensk, och del av en sexprocentig minoritet, där jag behärskar majoritetsspråket till 60% (där jag ser 50% som att kunna föra en diskussion om vadsomhelst och 100% som att ha språket som känslo- och tankespråk).
Det är bra att köra :) Jag tycker det är oerhört frustrerande att prata finska, speciellt när man vill få förmedlat nånting exakt. All typ av nyans och finess kan man glömma.
"Lyckligtvis" jobbar jag till 50% på engelska och 25/25 finska/svenska. Jag hatade att prata med folk på finska i telefon. Numera går det hyffsat. Det gäller bara att helt enkelt sluta bry sig. jag bryr mig inte att folk kanske jag tycker är dum i huvudet. Det som stör mig är att jag inte får förmedlat det jag vill säga, inte att jag verkar dum.
Mitt tips är bara prata prata prata prata :thumbup: :ike :ike
filmjölk
2013-09-03, 12:23
Mitt tips är att skita i att du bryter och inte försöka dölja det, då går det bra.
till skillnad från sverige, så är de inte en bunt ignoranta smygrasister i england,
så de kommer inte bry sig ett dugg över att du bryter.
skillnad är det här.
min flickvän (från england) skulle köpa kontantkort till telefon på 7/11,
och frågade då på svenska, varpå kassörskan börja skratta.
tex.
till skillnad från sverige, så är de inte en bunt ignoranta smygrasister i england,
så de kommer inte bry sig ett dugg över att du bryter.
skillnad är det här.
min flickvän (från england) skulle köpa kontantkort till telefon på 7/11,
och frågade då på svenska, varpå kassörskan börja skratta.
tex.
Sjysst att döma ut ett helt lands befolkning på grund av ett kukhuvud.
knuckles
2013-09-03, 12:34
till skillnad från sverige, så är de inte en bunt ignoranta smygrasister i england,
så de kommer inte bry sig ett dugg över att du bryter.
skillnad är det här.
min flickvän (från england) skulle köpa kontantkort till telefon på 7/11,
och frågade då på svenska, varpå kassörskan börja skratta.
tex.
Finns sådana i alla länder cofffee.
det var ett exempel.
jag kan återkomma med en fin lista över saker som finns och görs och sägs i sverige,
som hade totalförbjudits i england.
tårtgate tex, var ju rätt stort.
Jag tycker man ska vara lite stolt för sin svenskengelska. Jag menar, det är svårt att fakea sånt, bara den som faktiskt är svensk/skandinav kommer prata så, och det finns ju inget negativt med att var svensk. Du är en exotisk färgklick i ett grått och tråkigt storbritannien, din röst för tankarna till vackra kvinnor och vikingar :)
Det enda negativa tror jag är att prata som de gör i amerikanska actionfilmer och ha dåligt ordförråd. Svensk meningsuppbyggnad och ordval som är lite udda för en britt men logiska för en svensk är snarare charmigt.
För min del när jag bodde utomlands så var det bra mkt lättare att prata "live" än i telefon.
Så knata ner till gymmet och börja prata, det blir så mkt enklare med kroppsspråk osv.
Tack för era svar, det hjälper verkligen.
Saken är den att jag pratar bra engelska och utan brytning egentligen, har ingen
svengelska.
Det är mer när man typ vill få något förmedlat och inte kommer på ordet som det blir fucked up känner jag.
Drog ur tummen ur röven och ringde ett annat gym bara för att prata än att skicka ett mejl.
Känner att jag får ur mer i skrift än att prata, men då har man ju mer betänketid tex.
Är väl bara att köra på antar jag och skita i vad motparten känner. På så vis lär man sig
ju mer man pratar och hänger med folk som snackar engelska. Svårare än så är det
antagligen inte! Problemet ligger bara som sagt i att man inte vill göra bort sig även om det
säkerligen gör så att man lär sig.
För min del när jag bodde utomlands så var det bra mkt lättare att prata "live" än i telefon.
Så knata ner till gymmet och börja prata, det blir så mkt enklare med kroppsspråk osv.
Bra tips!
Tack för era svar, det hjälper verkligen.
Saken är den att jag pratar bra engelska och utan brytning egentligen, har ingen
svengelska.
Det är mer när man typ vill få något förmedlat och inte kommer på ordet som det blir fucked up känner jag.
Drog ur tummen ur röven och ringde ett annat gym bara för att prata än att skicka ett mejl.
Känner att jag får ur mer i skrift än att prata, men då har man ju mer betänketid tex.
Är väl bara att köra på antar jag och skita i vad motparten känner. På så vis lär man sig
ju mer man pratar och hänger med folk som snackar engelska. Svårare än så är det
antagligen inte! Problemet ligger bara som sagt i att man inte vill göra bort sig även om det
säkerligen gör så att man lär sig.
Om du inte kommer pa ordet, pausa och "hmm"-a. Folk kommer att försöka fylla i. :)
Jag föredrar att prata runt ordet som jag tappar, det är lättare att hitta tillbaka om man håller sig i rörelse.
WHITEFOLKS
2013-09-03, 13:05
Inte har någon brytning :D
filmjölk
2013-09-03, 13:41
Sjysst att döma ut ett helt lands befolkning på grund av ett kukhuvud.
Njae, kukhuvud och kukhuvud, svenska med engelsk brytning låter faktiskt ganska roligt.
Njae, kukhuvud och kukhuvud, svenska med engelsk brytning låter faktiskt ganska roligt.
SÅ roligt att man inte kan hålla sig för garv låter det dock inte.....finns dialekter i svenskan som låter tokfånigt men man kan ju inte gapflabba folk i ansiktet för det.
lofito, no offense, men alla dina trådar om att flytta till london, prata engelska, träning och kost, du verkar så osäker på dig själv!
Brösta upp dig lite och tro på dig själv, allt det du nojjar över är bara massa hjärnspöken som i slutändan inte gör nån skillnad, lev livet bara, lägg tankekraften på vettiga saker som vad du vill göra med livet, vad du vill jobba med, inte små skitsaker. :)
Jag flyttade till Glasgow för ett år sen och hade också det problemet i början. Mitt tips är bara att prata så mycket som möjligt med människor så vänjer du dig till slut. Inte mycket annat du kan göra åt det.
Om jag är hemma i Sverige under en längre tid och åker tillbaka så får jag samma problem igen.
Brukar kännas som en flipswitch i skallen, desto mer man pratar ett språk desto lättare är det att byta till det men om man inte pratar på ett tag så börjar man få för sig att det är svårt igen.
Alkohol smörjer switchen för då skiter man i vilket ;)
kaffekopp
2013-09-03, 14:54
jag bodde i birmingham/london i över 7 år, det finns så sjukt många människor som är kassa på engelska att inte en jävel bryr sig.
på universitetet hade vi en eller två som kunde kanske 2-3 ord engelska, dom hade en liten elektronisk översättare där dom pilla in orden i respektive språk och tryckte på nån knapp så kom det upp på engelska, glömma några ord eller bryta lite kommer inte få folk att lyfta på ögonbrynet.
går du ut borde du bara dra på lite mer "aj äm fröööm schweeeden" så får du ligga direkt, ännu mer om du har blont hår och blåa ögon, win win på att ha kass dialekt.
mycketbrännvin
2013-09-03, 14:59
Jag kan ju bidra med mitt eget perspektiv, som finlandssvensk, och del av en sexprocentig minoritet, där jag behärskar majoritetsspråket till 60% (där jag ser 50% som att kunna föra en diskussion om vadsomhelst och 100% som att ha språket som känslo- och tankespråk).
Det är bra att köra :) Jag tycker det är oerhört frustrerande att prata finska, speciellt när man vill få förmedlat nånting exakt. All typ av nyans och finess kan man glömma.
"Lyckligtvis" jobbar jag till 50% på engelska och 25/25 finska/svenska. Jag hatade att prata med folk på finska i telefon. Numera går det hyffsat. Det gäller bara att helt enkelt sluta bry sig. jag bryr mig inte att folk kanske jag tycker är dum i huvudet. Det som stör mig är att jag inte får förmedlat det jag vill säga, inte att jag verkar dum.
Mitt tips är bara prata prata prata prata :thumbup: :ike :ike
Samma här, fast nu sällskapar jag med en tjej som talar finska och jobbet kräver att jag talar finska och känner igen mig helt i det du säger. man talar bra men finesserna blir bort typ
Värm upp med mycket högläsning på engelska, så att du får igång flytet. Tala högt och tydligt, och försök inte dölja din brytning.
Sen har jag hört att Londonbor ska vara väldigt internationellt "ställda", så det här ska nog bli bra. :)
Fö är detta nog något som alla upplever till viss grad när man använder sig av ett språk man inte övat på särskilt mycket.
VoDaresVins
2013-09-03, 15:08
I samma sits som Slarti, finlandssvensk. Helt klart har järnspöken stor inverkan. Inte bara för att man ska våga börja prata men även själva praktiska delen att hitta orden och böjelserna. Hade alltid jättesvårt med finskan förr, fast med några öl i kistan flöt det på hur bra som helst. Orsaken var helt enkelt att man inte brydde sig då om nåt ord blev fel så då blev det även enklare att faktiskt även få till det rätt. Har nu kommit över spökena i normala situationer så nu flyter finskan rätt bra just pga att jag skiter i om nåt blir snett. Nu vill ja inte att du satsar mera på spriten för att lyckas, ville bara få fram just hur mycket egna spöken inverkar även just på hur bra man kan prata ett främmande språk.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2026, Jelsoft Enterprises Ltd.