Visa fullständig version : Är i akut behov av hjälp, snälla!
Hej!
Lite väl galen rubrik kanske, men jag är i akut behov av hjälp.
Jag ska försöka beskriva kortfattat mitt problem och hoppas innerligt att det finns någon eller några vänliga själar som kan hjälpa mig!(osäker om det är rätt forumdel)
Jag har deffat i strax över ett år, eller svält kanske är ett bättre ord. Jag börjar med att visa bild på då jag började och fyra månader in på dieten då:
http://img152.imageshack.us/img152/1135/skrmavbild20120415kl125.png
Nu minns jag inte exakta vikten på första bilden men den var över 90 kg helt klart, den fjärde bilden är alltså fyra månader senare och på den väger jag runt 75kg.
Iallafall - jag har kört en diet/deff med nästintill enbart protein, och väldigt lite kcal, under väldigt lång tid nu. De kolhydrater jag har fått i mig har i de flesta fall varit i form av grönsaker eller så. Har givetvis vid vissa tillfällen(få) unnat mig pizza, godis eller liknanade och känt att jag direkt dagen efter känner att vätskan lagrats direkt på min mage och känt mig så äcklig och fet. Och visst har jag tappat mycket vikt och vätska, helt klart!
Problemet jag har är att denna dieten eller mitt dåliga förnuft har medfört en rad olika negativa aspekter på mig som person, jag kan nog konstatera att det mer eller mindre tog slut med min sambo sedan tre år pga detta, jag är helt slut i huvudet, trög, trött hela tiden, ingen direkt sexlust, deprimerad och ja, slut helt enkelt. Nu har jag fått ett mycket mer krävande jobb psykiskt med mycket ansvar och det kräver mycket skärpa från mig, vilket jag har brist på.
Här kommer en bild på min nuvarande form:
http://imageshack.us/photo/my-images/823/itta.jpg/
Så ser jag ut idag, och visst, jag är nöjd, jäkligt deffad, men mår mer eller mindre skit mentalt.
Jag har nu bestämt mig för att försöka bygga muskler istället, äta mer och framförallt få in kolhydrater i min kost för att öka skärpa och välmående.
Jag är dock Livrädd för detta, har panik bara jag tänker på att jag ska börja äta ris, potatis osv igen, rädd att det ska sätta sig direkt på magen och förstöra mig och ta mig tillbaka till den feta killen jag var för över ett år sedan.
Jag är sjukt glad över att kunna ha small i mycket kläder, kunna ha jeans i storlekar som ligger säkert 20 storlekar under vad jag haft förr, och det vill jag verkligen inte förlora, vill inte börja äta och lägga på mig massor fett och bli äcklig igen.
Det jag frågar er, eller dig som har orkat läsa hela vägen hit är efter lite tips och råd på hur man bör lägga upp kosten om man är i mitt läge. Jag vill nå en så lean kropp som möjligt, är sjukt nöjd över att ha magrutor idag, vill ha kvar dessa men kunna äta och mår bra, och gärna bygga. Så hur kan jag lägga upp min kost och hur mycket bör jag äta av protein/kolhydrat? En vän rekommenderar mig att prova med 50/50, är det vettigt? Jag är livrädd för det här och jag vet att det verkar helt sjukt.
En person som har en kropp jag verkligen skulle vilja ha, den är nog exakt som jag vill ha är: http://www.teenidols4you.com/blink/Actors/cam_gigandet/cam_gigandet_1299199994.jpg Cam Gigandet - de flesta vet nog vem han är och att han också är sjukt deffad. Kan jag nå en sådan kropp, kan jag bibehålla en sådan kropp på relativt "normal kost"? jag behöver verkligen alla tips och råd jag kan få, jag måste börja må bra igen. Så snälla hjälp mig.
Jag är förresten 24 år gammal, 184 cm lång och väger idag 66-67kg. Glömde skriva det.
Jag tränar 6 dagar i veckan relativt hård styrketräning och ligger på ganska högt underskott, ungefär 1000 kcal minus per dag, så runt 1400kcal per dag INNAN träning räknat.
Tusen tusen tack på förhand!
Jag är förresten 24 år gammal, 184 cm lång och väger idag 66-67kg. Glömde skriva det.
Lägg dig på balans ett tag, eller ät lite över och rör på dig mer.
Du mår skit pågrund av just underskottet, inte pga en rubbad balans mellan fett/kolhydrater
Finns en del andra killar på forumet som haft samma problem och gått från anorektiska till att börja lägga på sig muskler. Du får försöka ta det i små steg och sakta börja äta mer för att vänja både kropp och psyke. Nu har jag inte koll på alla namn här men kolla bl.a in denna journalen.
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=187381&highlight=rykteT
tycker inte du var deffad, tycker du var äckligt smal och otränad, bara helt ärlig..
dax för bulk? du har ju gått för långt kanske blivit en ätstörning ?
satsa på kolhydrater med som kommer göra dig mycket piggare, och fet är mycket viktigt.... fett is king...
Lägg dig på balans ett tag, eller ät lite över och rör på dig mer.
Du mår skit pågrund av just underskottet, inte pga en rubbad balans mellan fett/kolhydrater
Han skrev ju att han nästan enbart åt protein. Utan fett i kosten tappar man sexlust och kroppen fungerar inte som den ska.
---
Du måste få bort ditt extrema tänk. Om du på ett normalt sätt börjar äta som folk och inte skiftar över till att svulla kommer du inte bli fet.
Testa 1 g fett/kg (bra fetter som avokado, ägg osv.)
Sedan lägger du dig på balans eller ett svagt överskott och fortsätter styrketräna. Du är väldigt smal för din längd, men du har ett bra läge för att bygga muskler.
Han skrev ju att han nästan enbart åt protein. Utan fett i kosten tappar man sexlust och kroppen fungerar inte som den ska.
Nästan enbart är inte likamed inget
speedy83
2013-08-27, 19:21
Jag känner igen känslan när man inte ätit kolhydrater på länge. Det bästa man kan göra märkte jag var att börja lugnt och trappa upp det. Med tiden gick det över och nu har jag helt kommit över "rädslan" för kolhydrater. Så mitt tips smygstarta!
Jag känner igen känslan när man inte ätit kolhydrater på länge. Det bästa man kan göra märkte jag var att börja lugnt och trappa upp det. Med tiden gick det över och nu har jag helt kommit över "rädslan" för kolhydrater. Så mitt tips smygstarta!
dat true körde lchf style ett bra tag av nyfikenhet, blev trött och smal faktist.
sen börja ja med kolhydrater igen... och nu äter jag mer kolhydrater är någonsin, oftast i form av ris,pasta och bröd nominom.. och mår kanon.
dock gör jag lite experiment för skojs skull ibland =) testar like paulo...
även testat godisdiet vid ett tillfälle dock åkte jag på hjärnbrist haha.
Känner verkligen igen det extrema tänket- allt eller inget. Pinnsmal eller tokfet.
Det måste du släppa, för det kan leda till hetsätningar (i ett svagt ögonblick då du "ger upp") m.m.
Förmodligen skulle du kunna se ganska stark ut om du vägde 5-10 kg mer, men ändå lätt nog för att springa mycket om du känner för det. Energistatusen är mycket viktigare än den exakta vikten.
Journalen som Gober tipsade om är mycket bra läsning för dig tror jag. Gör som han och gå långsamt men stadigt upp i vikt och gymma samtidigt. Då kommer du inte lägga på dig en massa fett, utan du kommer se bättre ut och bli både starkare och snabbare.
Folk borde sluta sukta efter den och den kroppen.
För det första ser man knappt hur killen på bilden ser ut i kroppen och för det andra är två kroppar inte identiska oavsett muskelmassa och fettprocent. Träna på istället, bygg muskler och deffa bort späcket lite sedan.
så sant så sant tjing för mycket nojja i samhället.
plus att folk tror att man kan bulka på massa protein och underskott mkt vanligt... så fattar de inte varför viktökningen inte går framåt och tror de har värsta förbränningen.
Folk borde sluta sukta efter den och den kroppen.
För det första ser man knappt hur killen på bilden ser ut i kroppen och för det andra är två kroppar inte identiska oavsett muskelmassa och fettprocent. Träna på istället, bygg muskler och deffa bort späcket lite sedan.
jag säger inte att jag suktar efter, jag säger att hans kropp är bra och något liknanade skulle jag vilja nå till. Självklart har alla olika förutsättningar, om inte minst genetiskt.
Som jag skriver så vill jag inte börja kötta hur mycket mat som helst. Och efterfrågar snarare hur jag kan få så lean gain som möjligt utan att behöva lägg apå mig massor lull.. Vill helst slippa building/cutting-seasons .
jag säger inte att jag suktar efter, jag säger att hans kropp är bra och något liknanade skulle jag vilja nå till. Självklart har alla olika förutsättningar, om inte minst genetiskt.
Som jag skriver så vill jag inte börja kötta hur mycket mat som helst. Och efterfrågar snarare hur jag kan få så lean gain som möjligt utan att behöva lägg apå mig massor lull.. Vill helst slippa building/cutting-seasons .
Du ökar helt enkelt ditt intag lite i taget, ökar du inget i vikt måste du äta mer. Höj både fett och kolhydrater, du blir INTE fet av att lägga till fett och kolhydrater.
tycker inte du var deffad, tycker du var äckligt smal och otränad, bara helt ärlig..
dax för bulk? du har ju gått för långt kanske blivit en ätstörning ?
satsa på kolhydrater med som kommer göra dig mycket piggare, och fet är mycket viktigt.... fett is king...
Tack för svar! Men att vara deffad handlar väl om att de muskler man har ska vara definerade, inte att det handlar om mycket muskler. De man faktiskt har ska vara definerade. Det var vad jag trodde, har säkert fel dock.
King Grub
2013-08-27, 20:33
Definierade små muskler = benig / tanig. Definierade stora eller åtminstone någorlunda stora muskler = deffad.
Mannen det låter som om du har hamnat i en ätstörning och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Tyvärr inklusive sprucket förhållande. Var gift till förra sommaren.
Jag försöker bygga nu på 1 gram fett per kg/kv, säkert för mycket protein och hög andel kolhydrater. Klassisk byggarmat. Det kan smälla till de två-tre första kilona men nu har jag stannat av helt, väger 50 kg, är tjej, 3000 kcal om dagen. Ingen cardio.
Själva kostdelen kan du nog få hjälp med här på forumet och jag tror att du har alla förutsättningar till en god fysik.
MEN, mark my words -
Ditt mående styrst INTE av hur kroppen ser ut eller hur du hanterar den. Vad man gör med/mot kroppen är ofta mer ett resultat av hur man mår än det omvända.
Fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut om tio år och försök planera i enlighet med det. Inkludera alla aspekter, även relationer, arbete et cetera. Kan du se dig själv resonera och agera som idag livet ut?
Om du så prickar den bästa fysiken, dieten och träningen i världen ersätter inte mänsklig närhet. Så här i efterhand skulle jag nog hellre vara fet och ha en livskamrat än deffad och ensam. (med fet menar jag fet, 107 kg som mest så jag har varit där med) Om du vill prata så PM:a.
Ang Grubs kommentar ovan så är jag iofs kanske mer tanig än deffad då. Om vi ska enas om termer. Vi har typ samma utgångsläge oavsett vad man kallar det.
Mannen det låter som om du har hamnat i en ätstörning och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Tyvärr inklusive sprucket förhållande. Var gift till förra sommaren.
Jag försöker bygga nu på 1 gram fett per kg/kv, säkert för mycket protein och hög andel kolhydrater. Klassisk byggarmat. Det kan smälla till de två-tre första kilona men nu har jag stannat av helt, väger 50 kg, är tjej, 3000 kcal om dagen. Ingen cardio.
Själva kostdelen kan du nog få hjälp med här på forumet och jag tror att du har alla förutsättningar till en god fysik.
MEN, mark my words -
Ditt mående styrst INTE av hur kroppen ser ut eller hur du hanterar den. Vad man gör med/mot kroppen är ofta mer ett resultat av hur man mår än det omvända.
Fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut om tio år och försök planera i enlighet med det. Inkludera alla aspekter, även relationer, arbete et cetera. Kan du se dig själv resonera och agera som idag livet ut?
Om du så prickar den bästa fysiken, dieten och träningen i världen ersätter inte mänsklig närhet. Så här i efterhand skulle jag nog hellre vara fet och ha en livskamrat än deffad och ensam. (med fet menar jag fet, 107 kg som mest så jag har varit där med) Om du vill prata så PM:a.
Äter du 3000kcal om dagen, ingen cardio och står still på 50kg? Lite OT men blir nyfiken.
Äter du 3000kcal om dagen, ingen cardio och står still på 50kg? Lite OT men blir nyfiken.
dock vet du inte personens rörlighet och hur långa pass och ofta han/hon gymmar...
sen 3k kcal e ju leighweigt... går ju nästan deffa på hehe =)...
Inte konsekvent. Men säg 2600-3000 ibland lite över också. Jag är också nyfiken.
Går ut och går en sväng om dagen (inte pw kanske 45 min), tränar tung styrketräning 6
dagar/vecka, allmänt dampig vardag. Kan inte sitta still, kanske hade fått nån bokstavsdiagnos om nån hade brytt sig om att undersöka saken? Har normala sköldkörtelvärden, har dock haft underfunktion förr, medicinerar nu med levaxin, tar prover regelbundet. Normala provsvar nu som sagt.
Försöker ta hand om mitt stackars endokrina system, sova bra, äta lite halvopti (få i mig av allt man behöver, således även mikronutrienter)
Går upp lite långsamt 1-5 hg/vecka på detta. Snitt på 2 hg/vecka senaste månaderna. Cardiofri endast sen tio dagar.
Man får väl vara glad för det liksom, tackar och tar emot.
Vi kan ju leka att jag är så packad med muskler på den lilla ytan att det krävs mycket energi av den anledningen ;)
Man får väl vara glad för det liksom, tackar och ta emot.
Vi kan ju leka att jag är så packad med muskler på den lilla ytan att det krävs mycket energi av den anledningen ;)
2,6-3k e inte mycket med 6 dagars gym plus vandrig och rörlighet hela dagen kanske tom underskott.
jag ligger oftast över 4k och en bit över. iaf mellan 3,5-5k
vid bulk...
ska bulka till våren nu hehe. sen får man deffa te sig i guess haha.
alltid kul med bulk resultat, even deff.
Nej jag tycker inte det är jättemycket, tycker det är helt rimligt. Som sagt, behöver antingen öka intag några 100 kcal (se till att verkligen landa på 3 k varje dag konsekvent) eller dra ner på rörelse.
Det sistnämnda, då är det att cutta promenaden men det känns tråkigt, jag tycker om min promenad som jag inte tror gör så mkt till eller från iofs men sak samma. Hellre en extra macka,alla gånger! Eller vad säger du Wzup? ;)
Med risk för trådkapning. Tillbaks till ordningen, på riktigt. Poängen är att det är väldigt ofarligt med mat, kolhydrater och/eller ökat intag av energi (kcal) överlag för att må bättre när man mår som TS gör, utan att för den skullen riskera att "bli fet". När man är i energibalans orkar man dessutom ta itu med livets andra svårigheter. Det var ursprungsanledningen till att jag skrev.
"Är i akut behov av hjälp, snälla!"
Jag vill inte verka nedlåtande, men den hjälp du behöver kanske inte är från ett internetforum. Det kan säkert vara bra och hjälpsamt att möta folk som vart i din situation, men försök komma till botten med problemet och lös det på bästa sätt.
"Är i akut behov av hjälp, snälla!"
Jag vill inte verka nedlåtande, men den hjälp du behöver kanske inte är från ett internetforum. Det kan säkert vara bra och hjälpsamt att möta folk som vart i din situation, men försök komma till botten med problemet och lös det på bästa sätt.
Det var lite det jag menade med första svaret. Kostfrågor kanske TS kan vara hjälpt av via forumets kostdel, men problematiken kring kosten verkar ju mer vara en konsekvens av andra, betydligt mera avancerade problem.
För en del kan ett ständigt dietande i sig bli en ond spiral där allting handlar om träning, mat och sitt kroppsfett. Man strävar efter just "den där" kroppen, för allting kommer bli så bra då man fått just "den där" kroppen. But guess what? Du kommer aldrig helt nöja dig fören du är bekväm med dig själv rent allmänt. Talar av bitter erfarenhet.
Ett liv som konstant kretsar kring mat, träning och fettprocent kan tillslut bli för mycket för de flesta. Depressioner kommer som ett brev på posten och de späs på då man inte anser sig hålla sig till planen. Minskad sexlust då är inte alltför konstigt.
Det är knappast lätt för flick-/pojkvännen att umgås med en då man blivit så pass "störd". Att inte kunna mysa, hoppa över träning och dylikt. Jag har själv avbrutit flera förhållanden och saker som håller på att bli seriösa just för att träningen och kosten alltid fått gå före tjejerna. Det är inte rätt och har man sådana problem bör man försöka lösa dom. Går inte det så är professionell hjälp nästa steg.
När man väl ligger på balans/bulk har jag fått höra från min omgivning att man är mycket mer utåtriktad och gladare än tidigare. Mer mat, mer normalt ätbeteende och mindre hunger gör att man får mer energi till att ta itu med sitt liv och bli lite mer "normal". Man inser att det finns annat här i livet än kost och träning. Det svåra är ju tyvärr att behålla detta tankesätt när nästa diet gör sig påmind...
För en del kan ett ständigt dietande i sig bli en ond spiral där allting handlar om träning, mat och sitt kroppsfett. Man strävar efter just "den där" kroppen, för allting kommer bli så bra då man fått just "den där" kroppen. But guess what? Du kommer aldrig helt nöja dig fören du är bekväm med dig själv rent allmänt. Talar av bitter erfarenhet.
Ett liv som konstant kretsar kring mat, träning och fettprocent kan tillslut bli för mycket för de flesta. Depressioner kommer som ett brev på posten och de späs på då man inte anser sig hålla sig till planen. Minskad sexlust då är inte alltför konstigt.
Det är knappast lätt för flick-/pojkvännen att umgås med en då man blivit så pass "störd". Att inte kunna mysa, hoppa över träning och dylikt. Jag har själv avbrutit flera förhållanden och saker som håller på att bli seriösa just för att träningen och kosten alltid fått gå före tjejerna. Det är inte rätt och har man sådana problem bör man försöka lösa dom. Går inte det så är professionell hjälp nästa steg.
När man väl ligger på balans/bulk har jag fått höra från min omgivning att man är mycket mer utåtriktad och gladare än tidigare. Mer mat, mer normalt ätbeteende och mindre hunger gör att man får mer energi till att ta itu med sitt liv och bli lite mer "normal". Man inser att det finns annat här i livet än kost och träning. Det svåra är ju tyvärr att behålla detta tankesätt när nästa diet gör sig påmind...
Stort och mäktigt +1 på den ddavid! :)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.