Visa fullständig version : Någon fysiker här? Hur mycket kyleffekt ger vatten i varmt rum?
Brukar fylla slasken med kallvatten när det är riktigt varmt inne.
Är typ 26C inne nu, och vattnet är 11C, så borde hjälpa kyla en del.
Om vi säger att jag fyller upp 15L vatten, så måste det väl gå att räkna ut en kyleffekt i watt som detta kommer ha?
Troligen blir väl den effekten då som störst i början, och minskar sedan vartefter temperaturen på vattnet stiger, precis som varm vätska avger mer värme i början än när det börjat jämna ut sig.
Kvittar mina 15L 11C t.ex. ut min dator som drar 85W när den är på?
Jag har inte ens en vild gissning, men skulle vara spännande att veta, om det går att räkna så :)
Med reservation för feltänk eller andra dumheter, helt död i värmen :Virro
kalle_kula
2013-08-04, 17:51
Sånt här är inte helt lätt att räkna på men någon uppskattning borde väl gå bra.
Vattnets specifika värmekapacitet är 4,2kJ / (kg*K). Det betyder alltså att man behöver tillföra 4200J värmeenergi för att höja temperaturen en grad för ett kg vatten.
Din balja rymmer 15kg vatten. Vattnets temperatur kommer att öka ca 15 grader.
När vattnet når ca 26 grader har det tagit upp 4,2KJ * 15 * 15 = 945kJ värmeenergi från omgivningen.
Någon annan får fortsätta, jag kommer inte längre :em:
Sånt här är inte helt lätt att räkna på men någon uppskattning borde väl gå bra.
Vattnets specifika värmekapacitet är 4,2kJ / (kg*K). Det betyder alltså att man behöver tillföra 4200J värmeenergi för att höja temperaturen en grad för ett kg vatten.
Din balja rymmer 15kg vatten. Vattnets temperatur kommer att öka ca 15 grader.
När vattnet når ca 26 grader har det tagit upp 4,2KJ * 15 * 15 = 945kJ värmeenergi från omgivningen.
Någon annan får fortsätta, jag kommer inte längre :em:
Bra där :)
Om det stämmer ;)
Men jag vill ju ha en temporär watt-effekt, för jag antar att den effekten minskar hela tiden.
Byter ju vattnet när det gått några timmar, så det blir nytt kallt fräscht igen, för när det är nästan uppe i rumstemp så gör det knappast någon direkt nytta längre.
Så vore coolt med en formel där man kan peta in aktuella temps och volym och få ut motsvarande watt kyleffekt :)
Jockefoten
2013-08-04, 17:57
Du kan ju räkna på hur mycket energi det går åt att värma upp 15 liter vatten 14K (om vi antar att det är 25 grader hemma hos dig nu.
Då använder du denna formeln:
Q = Cp * M * K
Q = Värmekapaciteten i K Joule
Cp = Specifik värmekapacitet
M = Massan du ska värma upp
K = Temperaturdifferensen i Kelvin.
Så 4,18 * 15 * 14 = 877,4 K Joule eller wattsekunder.
Det bästa vore om du hade is i en hink istälelt, går åt mer ännu mer energi att omvandla fast vatten till flytande.
Edit, skriver för sakta. :D
Edit 2, värmekapaciteten för vattnet är konstant så "kyleffekten" för vatten minskar inte.
Du kan ju räkna på hur mycket energi det går åt att värma upp 15 liter vatten 14K (om vi antar att det är 25 grader hemma hos dig nu.
Då använder du denna formeln:
Q = Cp * M * K
Q = Värmekapaciteten i K Joule
Cp = Specifik värmekapacitet
M = Massan du ska värma upp
K = Temperaturdifferensen i Kelvin.
Så 4,18 * 15 * 14 = 877,4 K Joule eller wattsekunder.
Det bästa vore om du hade is i en hink istälelt, går åt mer ännu mer energi att omvandla fast vatten till flytande.
Edit, skriver för sakta. :D
Edit 2, värmekapaciteten för vattnet är konstant så "kyleffekten" för vatten minskar inte.
wattsekunder säger inte mig någonting :(
Men en het kopp vatten avger ju mycket mer värme i början än när det stått en timme, så borde vara samma med kallvatten?
Vore ju rimligt att 100L 1-gradigt vatten kyler riktigt skönt, mycket effekt, medan 100L 24-gradigt vatten inte ens skulle kännas i rummet?
Jockefoten
2013-08-04, 18:12
Det går åt lika mycket energi att värma/kyla vatten oavsett temperatur så länge det är flytande, om densiteten är ett.
Det du nämner om koppen vatten handlar ju om värmeavgivningen som ger ifrån vattnet. Teoretiskt sett så avger inte en vattenkopp som är kallare än rummet någon kyla, den suger åt sig energin i rummet istället.
Varmt går alltid mot kallt inte tvärt om.
Det går åt lika mycket energi att värma/kyla vatten oavsett temperatur så länge det är flytande, om densiteten är ett.
Det du nämner om koppen vatten handlar ju om värmeavgivningen som ger ifrån vattnet. Teoretiskt sett så avger inte en vattenkopp som är kallare än rummet någon kyla, den suger åt sig energin i rummet istället.
Varmt går alltid mot kallt inte tvärt om.
Ja men i så fall suger väl kallvattnet åt sig mer värme när det är riktigt kallt jämfört med när det är bara en grad svalare.
Man känner ju skillnaden, ovanför riktigt kallt vatten känns det riktigt svalt, det borde kyla med större effekt än vatten som är en halv grad kallare än rummet omkring.
Jockefoten
2013-08-04, 18:17
Kanske, jag är inte säker. Det var längesedan jag pysslade med sånt här, men jag kan leta upp några gamla skolböcker nästan gång jag är hemma om du orkar vänta. :D
Hmm, kanske inte går att räkna ut.
Man kanske måste klocka tiden, se hur lång tid det tar för vattnet att värmas från t.ex. 11 till 15 grader, och sedan räkna ut effekten så.
Så har man en approximation av kyleffekten för vatten i temperaturer däromkring.
För även om kapaciterer hit och dit är samma, så måste det gå snabbare när vattnet är kallare, och därigenom ge högre momentan effekt.
Helt underbart att du sitter och tänker på sånt här. Jag har ingen aning men nu blev jag också nyfiken :)
Jockefoten
2013-08-04, 18:27
Om värmeeffekten i rummet är densamma så går det lika fort att värma 4K ifrån 11 till 15 som 15 till 19. :D
För att räkna ut tiden det tar så använder du sig av wattimmarna du fick ut med min formel genom värmeeffekten i rummet.
Jockefoten
2013-08-04, 18:33
Det enklaste är nog om du räknar ut luftflödet genom rummet som passerar din hink. Då kan du använda denna formeln:
P=Luftflöde[m3/s] · Luftens densitet[kg/m3] · Specifik värmekapacitet för luft[kJ/kg ·K] ·temperaturdifferensen i rummet[K]=Kyleffekten ifrån hinken [kJ/s= kW]
Högre temperaturskillnad mellan omgivande luft och vatten ger högre kyleffekt. Bättre omgivande luftcirkulation ökar den konvektiva värmeöverföringen och höjer kyleffekten.
Naturlig konvektion som det det handlar om är löjligt invecklat, och de analytiska formlerna stämmer rätt dåligt med verkligheten.
Newtons konvektionslag lyder något i stil med:
Q=h*Area*(Tvatten-Tomgivning)
där Q är joule/sek = watt , dvs kyleffekten (ibland används Q dock som energi, t.ex. på wikipedia)
h är en konstant som säger hur effektiv energiöverföringen är. Det jobbiga är att den vid naturlig konvektion är beroende av temperaturskillnaden, så energiöverföringen minskar snabbare än temperaturskillnaden.
Här finns en del att läsa.
http://en.wikipedia.org/wiki/Heat_transfer_coefficient#External_flow.2C_Horizon tal_plates
Edit: Såg nu att det gällde plattor det strömmande runt, inte bara från en yta, så bortse från länken.
LoveMachine
2013-08-04, 18:56
Jobbar som fysiker men jag kan tyvärr inte ge ett särskilt bra svar. Det tråkiga men sanningsenliga svaret är att det är väldigt svårt att räkna ut. Precis som tidigare skribenter varit inne på så kan man räkna på hur mycket värme det krävs innan jämvikt har uppnåtts, med andra ord innan vattnet har samma temperatur som omgivningen. Problemet är att även enkla värmeledningsekvationer ofta har en väldigt stor osäkerhet i form av gränssnittet mellan de två ytorna. Till detta kommer problemet med att det inte bara är ledning utan konvektion (http://sv.wikipedia.org/wiki/Konvektion), advektion (http://sv.wikipedia.org/wiki/Advektion) och en minimal mängd strålning som spelar in, vilket blir rejäl överkurs. Den bästa väldigt grova approximationen är att räkna ut värmeinnehållet i hinken och mäta hur snabbt temperaturen i hinken förändras. Det ger ett approximativt svar på hur stor kyleffekt man har, men den lär variera över tiden.
Om det du vill veta är hur mycket det kommer kyla rummet så får du sedan gå bakvägen för att räkna ut temperaturökningen i luften. Den lär dock vara ganska liten alternativ ganska kortvarig om inte rummet är minimalt. Ett beprövat trick är att blöta ett lakan och hänga upp. Dels så går det mer värme för att få vattnet att avdunsta än för att höja temperaturen. Dessutom så gör lakanet att man får en stor yta som vattnet kan avdunsta från vilket ger en högre effekt.
Ladugårdsdörr
2013-08-04, 19:08
Stillastående vatten i t.ex. en diskho har marginell effekt på rumstemperaturen, speciellt när temperaturskillnaden är så liten. Du behöver få till en luftström över vattenytan (vilet ger forcerad konvektion) och ännu hellre använda någon form av kylare för att få större yta.
Jämför gärna med temperaturen nära havet eller en kall insjö - så länge det är vindstilla så är det näppeligen möjligt att känna av det kalla vattnet.
Stillastående vatten i t.ex. en diskho har marginell effekt på rumstemperaturen, speciellt när temperaturskillnaden är så liten. Du behöver få till en luftström över vattenytan (vilet ger forcerad konvektion) och ännu hellre använda någon form av kylare för att få större yta.
Jämför gärna med temperaturen nära havet eller en kall insjö - så länge det är vindstilla så är det näppeligen möjligt att känna av det kalla vattnet.
Men vart skulle kylan i så fall ta vägen?
Den måste ju ut i rummet?
Precis som det blir varmare i ett rum om man drar igång en energihungrig pryl, tänder ett ljus, drar in några människor extra.
Kyls det lokalt så blir det väl rörelser i luften som sprider kylan, något annat känns omöjligt?
Synd det är så knepigt, hade varit kul med någon form av approximation, om vi snackar 5W eller 150W motsvarande kylning av en diskho med kallvatten.
Mät hur mycket medeltemperaturen i hon sjunker på en timme så kan du räkna fram en snitt-kyleffekt.
Jag arbetar också som fysiker :) Dock inte riktigt med såna här grejer.
Effekten som avges från vattnet är P=k*(T_vatten-T_luft). k är värmeövergångstalet från vattnet till rummet. Effekten är alltså proportionell mot skillnaden i temperatur på vattnet och luften, precis som TS varit inne på.
Rummets värmekapacitet är om vi antar en lägenhet på 50 kvm och 2,5 meter i takhöjd C_rum=50m^2*2,5m*1,2kg/m^3*1000kJ/(Kg*grad)=150 KJ/grad.
Vattnets värmekapacitet om vi antar 15 liter är C_vattnet=15kg*4,2kJ/(Kg*grad)=63 kJ/grad
Detta innebär att om temperaturen på vattnet stiger två grader så går temperaturen på rummet ner 0,8 grader.
Jag har ingen aning om hur k ska beräknas, men jag har hällt upp vatten i min vask och satt i en termometer så jag tänkte mäta upp k :) Återkommer med resultat.
Jag arbetar också som fysiker :) Dock inte riktigt med såna här grejer.
Effekten som avges från vattnet är P=k*(T_vatten-T_luft). k är värmeövergångstalet från vattnet till rummet. Effekten är alltså proportionell mot skillnaden i temperatur på vattnet och luften, precis som TS varit inne på.
Rummets värmekapacitet är om vi antar en lägenhet på 50 kvm och 2,5 meter i takhöjd C_rum=50m^2*2,5m*1,2kg/m^3*1000kJ/(Kg*grad)=150 KJ/grad.
Vattnets värmekapacitet om vi antar 15 liter är C_vattnet=15kg*4,2kJ/(Kg*grad)=63 kJ/grad
Detta innebär att om temperaturen på vattnet stiger två grader så går temperaturen på rummet ner 0,8 grader.
Jag har ingen aning om hur k ska beräknas, men jag har hällt upp vatten i min vask och satt i en termometer så jag tänkte mäta upp k :) Återkommer med resultat.
:thumbup:
LoveMachine
2013-08-04, 19:39
Din balja rymmer 15kg vatten. Vattnets temperatur kommer att öka ca 15 grader.
När vattnet når ca 26 grader har det tagit upp 4,2KJ * 15 * 15 = 945kJ värmeenergi från omgivningen.
Så om vi utgår i från dessa siffror och jämför det med de 85 W din dator drar så kan vi beräkna hur långt tid det ta för datorn att producera nog med värme för att värma upp vattnet. Det skulle dock snarare motsvara att du ställer datorn i vattnet.
945000 [J] / 85 [W] = 11118 s = 3,09 timmar
Och folk undrar vad man ska ha för nytta av fysik och matte.
Ladugårdsdörr
2013-08-04, 19:42
Men vart skulle kylan i så fall ta vägen?
Den måste ju ut i rummet?
Precis som det blir varmare i ett rum om man drar igång en energihungrig pryl, tänder ett ljus, drar in några människor extra.
Kyls det lokalt så blir det väl rörelser i luften som sprider kylan, något annat känns omöjligt?
Självklart, men problemet är att värmeöverföringen tar så lång tid. Under tiden ditt vatten kyler rummet så kommer luften att fortsätta värmas av omgivningen. Luften kommer dessutom via ventilationen och läckage bytas ut osv.
Självklart, men problemet är att värmeöverföringen tar så lång tid. Under tiden ditt vatten kyler rummet så kommer luften att fortsätta värmas av omgivningen. Luften kommer dessutom via ventilationen och läckage bytas ut osv.
Detsamma borde ju gälla eventuella värmekällor, som dator/kyl/frys etc.
Därför en uppskattning med enheten W hade varit praktiskt för då skulle man (kanske) kunna relatera kylan som alstras med kända värmekällor, och få reda på om det man gör är totalt meningslöst eller ej :D
d temperaturen nära havet eller en kall insjö - så länge det är vindstilla så är det näppeligen möjligt att känna av det kalla vattnet.
Ofta är det ju kanske 20 grader i vattnet, och dryga 20 i skuggan, så skillnaden är ju inte enorm.
Däremot ligger kylan kvar bra mycket längre när våren kommer om det är stora mängder iskallt vatten i närheten, som en kylreservoar.
Större temperaturskillnad, snabbare kylöverföring, högre kyleffekt, skulle jag tro.
Det är när jag läser trådar som dessa jag verkligen inser hur otroligt dum och outbildad jag är.
Okej, jag har gjort lite mätningar i min vask. Jag hällde upp 10 liter vatten i vasken och mätte temperaturen i vattnet och i luften precis bredvid under två timmar. Termometern i vattnet placerades ungefär halvvägs ner för att värdet skulle vara representativt för hela vattenmängden.
Sen gjorde jag en matematisk modell över vattnet i vasken genom att anta att P=k*(T_vatten-T_luft). T_vatten och T_luft mättes och P är effekten som vattnet tar upp. Genom att ansätta (C*T_vatten)'=-P, där ' är derivata, kan man simulera vattnet i vasken. Eftersom vi är ute efter att få fram värmeövergångstalet k kan man simulera vattnet för olika k och se vilket som stämmer bäst med mätningarna. Detta har gjorts i figuren nedan. I mitt fall var temperaturen i rummet ca 27 grader, men de faktiska mätningarna användes givetvis vid simuleringen.
http://i44.tinypic.com/rkpnvo.png
Överensstämmelsen är väl inget som man som fysiker blir särskilt upphetsad över, men det verkar ändå troligt att k är mellan 1,5 och 3,5 W/grad.
Detta innebär i mitt fall där temperaturskillnaden var ca 8 grader vid experimentets början att kyleffekten var ca 2,5*8 Watt=20 Watt. Om man som i TS fall har en temperaturskillnad på 15 grader blir kyleffekten ca 40 Watt. Resultatet jag fick för k på ca 2,5 Watt/grad gäller alltså för min storlek på vasken, men oberoende av mängd vatten, storlek på lägenheten, luftflöde etc. Detta eftersom jag mätte lufttemperaturen vid vasken.
Tack TS för trevlig kvällsaktivitet ;)
Hela resonemanget bygger på att du har stängda fönster, dörrar, och ingen ventilation. Om du eftersträvar en behaglig inomhusmiljö föreslår jag att du öppnar ett fönster och släpper in lite frisk luft.
Okej, jag har gjort lite mätningar i min vask.
Fet respekt!
Varför inte använda regression för att uppskatta konstanten k?
Fet respekt!
Varför inte använda regression för att uppskatta konstanten k?
Det kan man givetvis göra. I detta fallet tyckte jag dock att det räckte med att testa några olika värden för att få en uppfattning om dels vad k är, och dels hur osäker skattningen är.
h istället för k hade varit mer passande. Petitesser. :)
Värmeövergångskoefficienten påverkas dock i allra högsta grad av luftflödet över vasken.
Okej, jag har gjort lite mätningar i min vask. Jag hällde upp 10 liter vatten i vasken och mätte temperaturen i vattnet och i luften precis bredvid under två timmar. Termometern i vattnet placerades ungefär halvvägs ner för att värdet skulle vara representativt för hela vattenmängden.
Sen gjorde jag en matematisk modell över vattnet i vasken genom att anta att P=k*(T_vatten-T_luft). T_vatten och T_luft mättes och P är effekten som vattnet tar upp. Genom att ansätta (C*T_vatten)'=-P, där ' är derivata, kan man simulera vattnet i vasken. Eftersom vi är ute efter att få fram värmeövergångstalet k kan man simulera vattnet för olika k och se vilket som stämmer bäst med mätningarna. Detta har gjorts i figuren nedan. I mitt fall var temperaturen i rummet ca 27 grader, men de faktiska mätningarna användes givetvis vid simuleringen.
http://i44.tinypic.com/rkpnvo.png
Överensstämmelsen är väl inget som man som fysiker blir särskilt upphetsad över, men det verkar ändå troligt att k är mellan 1,5 och 3,5 W/grad.
Detta innebär i mitt fall där temperaturskillnaden var ca 8 grader vid experimentets början att kyleffekten var ca 2,5*8 Watt=20 Watt. Om man som i TS fall har en temperaturskillnad på 15 grader blir kyleffekten ca 40 Watt. Resultatet jag fick för k på ca 2,5 Watt/grad gäller alltså för min storlek på vasken, men oberoende av mängd vatten, storlek på lägenheten, luftflöde etc. Detta eftersom jag mätte lufttemperaturen vid vasken.
Tack TS för trevlig kvällsaktivitet ;)
Haha, så jäkla grymt :)
Men menar du att det blir samma effekt oavsett mängden vatten?
Jag har fått några fler mätpunkter och k verkar närma sig 2,7 Watt/grad.
Men menar du att det blir samma effekt oavsett mängden vatten
Jag skulle tro att det i princip blir samma effekt. Jag tror att det är ytan mot luften som dominerar kylningen, och den är ju samma oavsett vattenmängd.
http://i43.tinypic.com/rcoa47.png
Stillastående vatten i t.ex. en diskho har marginell effekt på rumstemperaturen, speciellt när temperaturskillnaden är så liten. Du behöver få till en luftström över vattenytan (vilet ger forcerad konvektion) och ännu hellre använda någon form av kylare för att få större yta.
Jämför gärna med temperaturen nära havet eller en kall insjö - så länge det är vindstilla så är det näppeligen möjligt att känna av det kalla vattnet.Ja precis, det blir väl stratifierat ganska snabbt (åt "fel" håll), även i en så liten "batymetri" som en vask, kan jag tänka mig.
Det är när jag läser trådar som dessa jag verkligen inser hur otroligt dum och outbildad jag är.
:laugh: I know that feel
Jag skulle tro att det i princip blir samma effekt. Jag tror att det är ytan mot luften som dominerar kylningen, och den är ju samma oavsett vattenmängd.
Mmm, bara att kyleffekten räcker längre ju mer vatten man har under ytan då :)
Men runt 2.5W per temperaturskillnadsgrad för en hyfsat normal vask då, typ :hbang:
Mmm, bara att kyleffekten räcker längre ju mer vatten man har under ytan då :)
Men runt 2.5W per temperaturskillnadsgrad för en hyfsat normal vask då, typ :hbang:
Yes :) Nu har jag ett hyfsat luftflöde eftersom jag har öppet fönster och balkongdörr. Om luften i lägenheten är väldigt stillastående kommer ju luften precis ovanför vasken att kylas ner mer och då minskar temperaturskillnaden, vilket ger en lägre kyleffekt.
Yes :) Nu har jag ett hyfsat luftflöde eftersom jag har öppet fönster och balkongdörr. Om luften i lägenheten är väldigt stillastående kommer ju luften precis ovanför vasken att kylas ner mer och då minskar temperaturskillnaden, vilket ger en lägre kyleffekt.
Det borde alltså vara en fördel att fylla slasken ända till toppen.
Inte bara för att kylningen räcker längre, utan även för att det inte lika lätt bildas en isolerande luftficka ovanför som stängs in av väggarna liksom.
En intressant idé skulle jag tycka är att bygga en form av kylledning som man kan ha i rummet som skulle fungera ungefär som värmeslingor fast tvärt om. M a o bara en lång slang/rör som man spolar kallvatten igenom. Det skulle ge hög area/m^3 och det konstanta vattenflödet skulle ge jämn kyleffekt. Vattenflödet skulle också hjälpa till med effekten.
Frågan är bara om det är ekonomiskt försvarbart jämfört med existerande alternativ, t ex AC. Den skulle säkerligen gå att konstruera billigt eftersom det inte är några avancerade saker.
Jockefoten
2013-08-05, 10:25
En intressant idé skulle jag tycka är att bygga en form av kylledning som man kan ha i rummet som skulle fungera ungefär som värmeslingor fast tvärt om. M a o bara en lång slang/rör som man spolar kallvatten igenom. Det skulle ge hög area/m^3 och det konstanta vattenflödet skulle ge jämn kyleffekt. Vattenflödet skulle också hjälpa till med effekten.
Frågan är bara om det är ekonomiskt försvarbart jämfört med existerande alternativ, t ex AC. Den skulle säkerligen gå att konstruera billigt eftersom det inte är några avancerade saker.
Blir rätt dyrt i längden att spola kallvatten genom en rörslinga. :D
Men du är inte helt fel ute om att idén med rörslinga skulle funka bra, det är samma princip in en AC.
Blir rätt dyrt i längden att spola kallvatten genom en rörslinga. :D
Men du är inte helt fel ute om att idén med rörslinga skulle funka bra, det är samma princip in en AC.
Är rörslingan tillräckligt lång kan man utnyttja kallvattnet tills det har ungefär samma temperatur som rummet så tror jag man kan få ut rätt bra effekt per krona av det. Kallvatten är inte speciellt dyrt.
Jockefoten
2013-08-05, 10:41
Är rörslingan tillräckligt lång kan man utnyttja kallvattnet tills det har ungefär samma temperatur som rummet så tror jag man kan få ut rätt bra effekt per krona av det. Kallvatten är inte speciellt dyrt.
Att spola kallvatten konstant en hel dag blir ganska dyrt i längden. Problemet är ju att en AC har så pass mycket högre kyleffekt än ett vattenrör, så AC'n behöver bara gå en kort stund för att uppnå samma temperatur som vattenröret bildar under en hel dag.
Men säg att en AC går på full effekt en hel dag jämfört med ett vattenrör som spolas ifrån en vanlig kran en hel dag så får du antagligen ut mer KW/KR ifrån vattenröret än ifrån AC'n.
Ladugårdsdörr
2013-08-05, 10:56
En intressant idé skulle jag tycka är att bygga en form av kylledning som man kan ha i rummet som skulle fungera ungefär som värmeslingor fast tvärt om. M a o bara en lång slang/rör som man spolar kallvatten igenom. Det skulle ge hög area/m^3 och det konstanta vattenflödet skulle ge jämn kyleffekt. Vattenflödet skulle också hjälpa till med effekten.
Frågan är bara om det är ekonomiskt försvarbart jämfört med existerande alternativ, t ex AC. Den skulle säkerligen gå att konstruera billigt eftersom det inte är några avancerade saker.
Ditt rum kommer bli väldigt fullt av slangar, jämför Roswalls resultat (40 watt från en vattenfylld vask) med kyleffekten hos en hyffsad AC: 2000+ watt. Vattenflödet i slangen spelar heller inte så stor roll, det är primärt på luftsidan flödet (eller brist på) ställer till problem.
Jag är också fysiker, men kommer in sent i tråden! :em: :d
Är impad av Rosvall, Olegh m.fl. som snabbt styrde tråden åt rätt håll!.
Jag jobbar bla. med ventilationssystem, värmeåtervinning (FT-X system) m.m.
Som tidigare sagts så gäller det att få den varma rumsluften att strömma över
kalla ytor med stor area. Standard inom ventilation av rum är att man byter
luftvolymen under 2 timmar.
Kyler du luften vid intag/inströmning får du max. effekt.
I ett FT-X system går det att kyla tilluft/inluft via plattvärmeväxlare.
Ta alltså reda på HUR luften cirkulerar i rummet.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.