handdator

Visa fullständig version : hjälpa min mamma att gå ner i vikt


psykz
2013-06-18, 00:49
Egentligen var det tänkt att jag skulle göra en tråd el en journal till mig själv och min viktminskning/träning men tar tag i detta först...

Min morsa är överviktig och har blivit det på senare år.
Hon är psykiskt sjuk, deprimerad, sjukskriven sen många år tillbaks och har en rad fysiska sjukdomar bland annat kol som hon fått av rökning och nån sorts muskelinflammation i hela kroppen eller va de nu var. Hon har slutat röka nu.

Hon vill gå ner i vikt, det har hon sagt men hon behöver hjälp tycker jag. Jag är trött på att tycka synd om henne på grund av det här. Så nu har jag bestämt mig för att jag ska hjälpa min mamma. :cool:

Hon äter mycket socker, kolhydrater. Lite vanlig mat och mycket skit
Hon kan inte röra på sig nästan alls främst pga lungorna och övervikten, lathet
Hon gör absolut inget alls på dagarna typ och sover länge samt är vaken på nätterna och äter osv sånt crap

Va fan ska jag göra? Har försökt proppa i henne all kunskap jag har. Något borde man kunna göra för att hjälpa. Finns det någon sorts diet som skulle locka, nån bok? Viktväktarna? Nått schema man kan kopiera.. bla bla ge mig tips. Jag tänkte att någon här kanske har erfarenhet av liknande :)

Jag vet hur man går ner i vikt och sådär men tycker detta är lite mer annorlunda än för en "normal" person.. ah jag vetafan

LillisJ
2013-06-18, 01:28
Få henne att mostå socker och kaloribomber först och främst.

lofito
2013-06-18, 06:04
Få henne att mostå socker och kaloribomber först och främst.

Lättare sagt än gjort!

mini
2013-06-18, 07:18
Det låter som ett stort, eller till och med övermäktigt projekt. Det jag tror att jag skulle gjort i din situation är att dela med dig av kunskap, kanske försöka laga mat ihop ibland, men inte vara den ansvariga för hennes viktnedgång då hon har så många andra hälsoproblem. Jag skulle nog försöka peppa henne att gå till en dietist som kan hjälpa henne, eller få henne att prata med sin/en psykolog om det är där orsaken till hennes övervikt ligger. Ska du vara övervakaren som ger henne dåligt samvete om/när hon avviker från planen eller misslyckas är det dömt att skapa onödiga konflikter mellan er två.

Heddaway
2013-06-18, 07:32
Det är väldigt svårt att komma inpå en person med psykiska problem depression. Om hon själv inte har viljan till 100% så kommer hon förmodligen inte att lyssna på dig.

Jag vet inte om hon redan går i behandling men mitt förslag är likt mini's att du kontaktar psykvården/sjukvården och förklarar för dem att din mammas hälsa är i fara för uppenbarligen så är den det.

Och fram tills dess, om det är du som handlar, det du kan göra är ju att se till att det inte finns skräpmat hemma. Socker är en deprimerad's sämsta vän.

slo
2013-06-18, 09:29
Jag har exakt samma problem med min mamma, det är sjukt jobbigt. Jag har försökt göra allt för att få henne att förstå, gjort kostscheman/räknat ut kcal-intag osv, men egentligen stor j*vla brist på engagemang, vilket är sjukt tråkigt. Man borde kunna "lura" in dem i en diet :)

LillisJ
2013-06-18, 12:21
Lättare sagt än gjort!

Sa jag att det skulle bli lätt? Det kommer ju aldrig gå om hon inte gör det. *screwy*

psykz
2013-06-19, 12:39
jag försökte prata med henne igår men hon verkade inte bry sig så mycket. eller lite kanske men jag råkade bli lite förbannad så det kanske inte var det bästa snacket. Har iallafall tänkt nu och det är väl inte så mycket jag kan göra förutom att peppa henne.. ska se om det finns någon dietist hon kan gå till här. ska även se om jag hittar någon blogg hon kan läsa om någon med typ samma problem, borde vara intressant, bara det går bra för den personen då.. aja tack för svaren iallafall tänkte inte så mycket innan jag postade var ba så jävla frustrerad

en sak förresten, hon säger att hon slutat äta godis, en månad! mycket bra, hon äter dock popcorn men jag sa att det är ingen mening att äta det bara onödigt och bättre utan osv.. så hon struntade i att köpa det :) men hon måste ju ha någonting antar att hon äter en jävla massa mackor på kvällen

måste va jävligt svårt att hålla sig ifrån att äta pga tristess, ångest osv med hennes problem och att hon har ingen som helst sysselsättning och knappt några intressen... ingen motivation öht... huvvaligen. önskar man kunde göra något åt de

Guybrush82
2013-06-19, 12:49
jag försökte prata med henne igår men hon verkade inte bry sig så mycket. eller lite kanske men jag råkade bli lite förbannad så det kanske inte var det bästa snacket. Har iallafall tänkt nu och det är väl inte så mycket jag kan göra förutom att peppa henne.. ska se om det finns någon dietist hon kan gå till här. ska även se om jag hittar någon blogg hon kan läsa om någon med typ samma problem, borde vara intressant, bara det går bra för den personen då.. aja tack för svaren iallafall tänkte inte så mycket innan jag postade var ba så jävla frustrerad

en sak förresten, hon säger att hon slutat äta godis, en månad! mycket bra, hon äter dock popcorn men jag sa att det är ingen mening att äta det bara onödigt och bättre utan osv.. så hon struntade i att köpa det :) men hon måste ju ha någonting antar att hon äter en jävla massa mackor på kvällen

måste va jävligt svårt att hålla sig ifrån att äta pga tristess, ångest osv med hennes problem och att hon har ingen som helst sysselsättning och knappt några intressen... ingen motivation öht... huvvaligen. önskar man kunde göra något åt de

Det är ju den grundproblematiken man borde ta tag i egentligen. För hur lätt är det att sluta äta då det är det enda som gör en "glad"? Jag vet att det är mycket svårt att komma till rätta med detta, men det går! Så att sätta din mor på någon form av diet är inte lösningen på (hela) problemet, men det inser du säkert själv också.
Kanske en kombination av lite "nyttigare" ätande, och försök att få henne att komma ut, hitta nya intressen osv. kan hjälpa en del.

Att man äter p.g.a. tristess, ångest osv. är mycket vanligt, så det är inget konstigt med det. De gäller dock att försöka bryta detta beteende/mönster.

Hoppas hon kommer till rätta med sitt liv och upptäcker att det finns andra underbara saker att göra och uppleva förutom mat. :)

SåTunn
2013-06-28, 15:34
Hon befinner sig i en ond spiral. Allt blir bara värre av det hon gör/inte gör. Du borde försöka aktivera henne. Du skriver att hon inte kan röra på sig men hon kan nog mer än både du och hon tror om inte läkare ordinerat total stillhet vilket är tveksamt... Hon vill säkert umgås med dig. Gå ut i en park, ta med en termos och sitt och ta det lugnt en stund. Öka aktiviteten efterhand.

Ronn
2013-06-28, 17:12
Förmodligen tröstäter hon och det kommer hon inte kunna förändra på om hon mår dåligt i övrigt, kunskapen spelar ingen roll det är ett känslomässigt beteende och det blir lätt en ond spiral.

Lösningen på sikt är nog snarare att hitta något som ger henne glädje än att försöka ändra hennes kost eller dylikt medan hon mår dåligt.

watertouch
2013-06-29, 10:20
Som övre skriver så är de det farmokodynamiska.... Medicinen kan sätta in sig i en ond "ätspiral" där man nästan måste så att säga "tröstäta" för att nå normalt... Som tur är finns det mediciner som motverkar detta... och får en att känna normalt utan massa mat.... Men jag vet inte vad din moder tar för mediciner och det är förbjudet att diskutera detta på detta forum... Men följ men henne och berätta för läkaren hur det ligger till så kanske denna hjälper..... Lycka till.!

Stjarnan
2013-06-29, 21:34
Köp ett Nintendo Wii och spela det där fitness spelet! Vet en kille som var såpass överviktig att han hade svårt att träna ofentligt pga att han skämdes. Han började då spela Nintendo Wii och gick ner 30 kg.. Först då vågade han köpa sig ett gymkort.. True story!

zike
2013-07-02, 22:35
Om man kan få henne att dricka mindre kalorier så kanske man får bort en ganska stor del av hennes näringsintag? Så att byta ut juice, saft, läsk och liknande mot vatten eller funlight kan ju vara en idé. Kan man dessutom lyckas få bort godis, snacks, kakor, bakelser och mjukt bröd så blir det "nästan" svårt att varje dag ligga på ett jättestort kalori-intag.

psykz
2022-08-23, 17:46
Efterklokhetens tomma sorg.
Skulle varit där för min mamma istället för att fokusera på detta och döma hennes utseende. Det hade hjälpt överlag mycket bättre i alla avseenden.

Ett Orm
2022-08-23, 19:01
Efterklokhetens tomma sorg.
Skulle varit där för min mamma istället för att fokusera på detta och döma hennes utseende. Det hade hjälpt överlag mycket bättre i alla avseenden.

Beklagar verkligen.

Men det var väl inte pga hennes utseende du ville hjälpa henne?
Övervikt och inaktivitet är mer än bara utseende utan leder till, eller ökar, psykisk ohälsa.
Du gjorde vad du tyckte var det rätta då.

CalleP
2022-08-23, 20:00
Jag började gå promenader med min bästa vän för ett år sedan, min baktanke var att jag får motion och han kanske börjar gå ner i vikt. Nu har han gått ner 30kg alldeles själv och försöker bara uppmuntra han och hjälpa han med små steg i rätt riktning. Så försök få henne att gå ut och gå och gör det tillsammans med henne. :) Och börja med något litet som är hanterbart.

Anders The Peak
2022-08-25, 13:30
Efterklokhetens tomma sorg.
Skulle varit där för min mamma istället för att fokusera på detta och döma hennes utseende. Det hade hjälpt överlag mycket bättre i alla avseenden.

Antar att det är på det sättet vi människor hanterar svåra situationer. Ställer oss utanför och betraktar det som om det inte berör oss. I efterhand kostar det.
Beklagar sorgen alltid tungt att mista någon nära...