Visa fullständig version : Leverglykogen och muskelglykogen
asdfasdfas
2013-06-06, 08:10
Har lite frågor ang detta. Först så lagras väl kolhydraterna som leverfglykogen när man äter långsamma kolhydrater (för snabba tas väl ett stort sett upp efter ca 15-20min?) för att sen spjälkas och blir glukos och tas upp i blodet och blir blodsocker och sen ge energi till musklerna? Är det så det fungerar? Om det är så som jag tror så har jag dessa frågor (om jag har fel berätta gärna hur det går till):
*när blir kolhydraterna muskelglykogen? Är det när musklerna har tagit upp kolhydraterna i musklerna? Dvs efter att glukoset blivit blodsocker?
*Och our lång tid tar det för leverglykogen att spjälkas när det är långsamma kolhydrater det handlar om?
Ja. Lever och hjärna har prio nummer ett av uppenbara anledningar.
Valet av kolhydratskälla spelar ingen roll; glykogen som glykogen.
asdfasdfas
2013-06-06, 08:52
Ja. Lever och hjärna har prio nummer ett av uppenbara anledningar.
Valet av kolhydratskälla spelar ingen roll; glykogen som glykogen.
Så allt jag skrev stämmer? Jag har alltså fattat det rätt när en kompis berättade hur det fungerade?
Skillnaden på långsamma och snabba kolhydrater är då att snabba spjälkas mycket fortare och lagras då som som muskelglykogen snabbare? För snabba kolhydrater ger ju energi mycket snabbare än långsamma.
Och hur fungerar det när man kolhydratsladdar? Alla kolhydrater som inte kan lagras som glykogen i muskler och lever vart "tar dom vägen"?
När blodsockret sjunker pch blivit lågt brukar man ju bli lite trött osv innebär det då att muskelglykogenet är tömt och därför har man inte så mycket energi? Det är därför man rekommenderar att äta ca var 3e timma för att hålla blodsockretpå en jämn nivå?
Fjrebqll
2013-06-06, 08:55
Ja. Lever och hjärna har prio nummer ett av uppenbara anledningar.
Valet av kolhydratskälla spelar ingen roll; glykogen som glykogen.
Har inte musklerna prio nr 1 efter ett hårt träningspass? Jag tänker i en situation där man redan äter lite kolhydrater överlag och fyller på med tex 50g Malto efter ett pass... Tänkte så kroppen strax igen är redo att fly eller fäkta! :)
Har inte musklerna prio nr 1 efter ett hårt träningspass? Jag tänker i en situation där man redan äter lite kolhydrater överlag och fyller på med tex 50g Malto efter ett pass... Tänkte så kroppen strax igen är redo att fly eller fäkta! :)
Det förklarar varför jag har känt mig dummare sedan jag började träna!
Har inte musklerna prio nr 1 efter ett hårt träningspass? Jag tänker i en situation där man redan äter lite kolhydrater överlag och fyller på med tex 50g Malto efter ett pass... Tänkte så kroppen strax igen är redo att fly eller fäkta! :)
Att din skelettmuskulatur skulle prioriteras högre än din hjärna? Nej, så är inte fallet någonsin.
Lever och hjärna har alltid prio nummer ett, men visst pytsas sockret ut till musklerna snabbt ändå då vi sällan lever på svältgränsen vad gäller kolhydratsintag.
Så allt jag skrev stämmer? Jag har alltså fattat det rätt när en kompis berättade hur det fungerade?
Skillnaden på långsamma och snabba kolhydrater är då att snabba spjälkas mycket fortare och lagras då som som muskelglykogen snabbare? För snabba kolhydrater ger ju energi mycket snabbare än långsamma.
Och hur fungerar det när man kolhydratsladdar? Alla kolhydrater som inte kan lagras som glykogen i muskler och lever vart "tar dom vägen"?
När blodsockret sjunker pch blivit lågt brukar man ju bli lite trött osv innebär det då att muskelglykogenet är tömt och därför har man inte så mycket energi? Det är därför man rekommenderar att äta ca var 3e timma för att hålla blodsockretpå en jämn nivå?
För det första fylls glykogenlager på, det gäller både lever och muskulatur. Efter det ökar termogenes, båda via gängse TEF för kolhydrater och via en adaptiv termogenes; insulin > katekolaminer (leptin är säkert med på ett hörn).
Efter det ökar blodfetter och DNL. För vanlig mat är det sällan en relevant faktor om man inte äter som en gris varje dag. Men som jag skrivit tidigare handlar det om en ökad fettinlagring i levern, inte som underhudsfett. Visst finns enzymatisk signalering för fettinlagring i vit fettvävnad med kolhydrat men den uppgår ändå bara till ett par ynka gram från just kolhydratsdelen, vilket kan vara intressant att spekulera i från en evolutionär synvinkel om man är så lagd.
Fjrebqll
2013-06-06, 09:20
Det förklarar varför jag har känt mig dummare sedan jag började träna!
haha! :)
asdfasdfas
2013-06-06, 10:05
För det första fylls glykogenlager på, det gäller både lever och muskulatur. Efter det ökar termogenes, båda via gängse TEF för kolhydrater och via en adaptiv termogenes; insulin > katekolaminer (leptin är säkert med på ett hörn).
Efter det ökar blodfetter och DNL. För vanlig mat är det sällan en relevant faktor om man inte äter som en gris varje dag. Men som jag skrivit tidigare handlar det om en ökad fettinlagring i levern, inte som underhudsfett. Visst finns enzymatisk signalering för fettinlagring i vit fettvävnad med kolhydrat men den uppgår ändå bara till ett par ynka gram från just kolhydratsdelen, vilket kan vara intressant att spekulera i från en evolutionär synvinkel om man är så lagd.
Okej :) har du lust att ge mig svar på dessa frågor också? Så jag får klarhet i det :D
"Skillnaden på långsamma och snabba kolhydrater är då att snabba spjälkas mycket fortare och lagras då som som muskelglykogen snabbare? För snabba kolhydrater ger ju energi mycket snabbare än långsamma."
"När blodsockret sjunker pch blivit lågt brukar man ju bli lite trött osv innebär det då att muskelglykogenet är tömt och därför har man inte så mycket energi? Det är därför man rekommenderar att äta ca var 3e timma för att hålla blodsockretpå en jämn nivå?"
Tack på förhand.
Snabbare kolhydrater lagras in som glykogen snabbare, ja. Det är dock sällan relevant om man inte tränar fler än ett pass/dag.
Muskelglykogen och leverglykogen är inte samma sak. Det är när leverglykogenet blir lågt (vilket sällan händer förutom vid diabetes eller hård ihållande konditionsträning med lågkolhydratskost ibland) som man kan bli trött och dippa i blodglukos.
Men även utan mat, d v s när vi fastar, är blodsockret påfallande jämnt upp till kring 72 h. Det är lågt, men jämnt och inom normalvärden.
Att äta ofta kan göra susen för kognition, beteende och mättnad för en del människor, vilket är delvis relaterat till blodsocker, men svängningar i blodsockernivåer är inte samma sak som farligt låga blodsockernivåer.
Blodsockret ändrar sig alltid vid måltider med kolhydrater.
asdfasdfas
2013-06-06, 10:17
Snabbare kolhydrater lagras in som glykogen snabbare, ja. Det är dock sällan relevant om man inte tränar fler än ett pass/dag.
Muskelglykogen och leverglykogen är inte samma sak. Det är när leverglykogenet blir lågt (vilket sällan händer förutom vid diabetes eller hård ihållande konditionsträning med lågkolhydratskost ibland) som man kan bli trött och dippa i blodglukos.
Men även utan mat, d v s när vi fastar, är blodsockret påfallande jämnt upp till kring 72 h. Det är lågt, men jämnt och inom normalvärden.
Att äta ofta kan göra susen för kognition, beteende och mättnad för en del människor, vilket är delvis relaterat till blodsocker, men svängningar i blodsockernivåer är inte samma sak som farligt låga blodsockernivåer.
Blodsockret ändrar sig alltid vid måltider med kolhydrater.
Okej :-) För dom säger ju att efter 3-4 timmar utan kolhydrater blir blodsockernivån så låg och då utsöndras kortisol som är muskelnedbrytande. Men den är fortfarande ganska jämn då alltså?
Det är påhittad idioti. Även vid fasta kring ett dygn har man inte sett ökade kortisolnivåer hos människor; tvärtom har man sett att kortisolet sjönk i en studie på människor som åt en måltid om dagen.
Dessutom är kortisol katabolt, men även för fettvävnad. D v s kortisol är akut fettförbrännande. Det blir ingen netto muskelnedbrytning så länge man håller ett hyffsat proteinintag och styrketränar.
Med andra ord spelar en tillfällig höjning av kortisol ingen roll för muskeluppbyggnad på sikt.
asdfasdfas
2013-06-06, 10:32
Det är påhittad idioti. Även vid fasta kring ett dygn har man inte sett ökade kortisolnivåer hos människor; tvärtom har man sett att kortisolet sjönk i en studie på människor som åt en måltid om dagen.
Dessutom är kortisol katabolt, men även för fettvävnad. D v s kortisol är akut fettförbrännande. Det blir ingen netto muskelnedbrytning så länge man håller ett hyffsat proteinintag och styrketränar.
Med andra ord spelar en tillfällig höjning av kortisol ingen roll för muskeluppbyggnad på sikt.
Okej :hbang: tack för all hjälp med mina frågor!
Du får se levern som en strypventil.
Blodet från tarmarna är fulla med glukos och passerar igenom levern. För att inte blodsockret ska slå i taket tar levern åt sig den mesta glukosen och reglerar ut ett jämt flöde av glukos i blodet.
asdfasdfas
2013-06-06, 11:00
Du får se levern som en strypventil.
Blodet från tarmarna är fulla med glukos och passerar igenom levern. För att inte blodsockret ska slå i taket tar levern åt sig den mesta glukosen och reglerar ut ett jämt flöde av glukos i blodet.
Okej ;) en tanke, om man ENDAST skulle äta snabba kolhydrater istället för bara långsamma kolhydrater skulle man lägga på sig mer fett då?
För läste den här texten:
Det kan vara svårt att bli klok på alla påståenden rörande kolhydraternas betydelse vid diet och när man vill bränna fett. Somliga säger att man ska äta så lite som möjligt för att minimera insulinet, medan andra påstår att kolhydrater sätter fart på förbrän- ningen och bör intagas i riklig mängd. Hur märkligt det än låter kan man säga att båda har rätt, och fel. Visst är det så att kolhydrater frigör insulin, men samtidigt har du säkert hört begreppet “Fettet brin- ner i kolhydraternas låga”. Det förhåller sig så att kolhydraterna hämmar fettförbränningen så länge de finns i blodet, men när de väl kommit in i muskeln ökar de förbränningen och stimulerar användandet av fett som bränsle. Det gäller därför att inte helt utesluta kolhydrater under diet, samtidigt som du måste minimera insulinet. Detta uppnås genom
att äta kolhydrater, men främst sådana som bara stimulerar insulinutsöndringen lite (de med lågt glykemiskt index). Detta är särskilt viktigt timmarna före förbränningsträning.
Nej, mer leverfett dock.
Lågglycemiska kolhydratskällor är bra på alla möjliga sätt.
asdfasdfas
2013-06-06, 11:20
Nej, mer leverfett dock.
Lågglycemiska kolhydratskällor är bra på alla möjliga sätt.
Du skulle säga att texten stämmer?
Snabba kolhydrater utsöndrar mer insulin är långsamma?
Okej ;) en tanke, om man ENDAST skulle äta snabba kolhydrater istället för bara långsamma kolhydrater skulle man lägga på sig mer fett då?
För läste den här texten:
Det kan vara svårt att bli klok på alla påståenden rörande kolhydraternas betydelse vid diet och när man vill bränna fett. Somliga säger att man ska äta så lite som möjligt för att minimera insulinet, medan andra påstår att kolhydrater sätter fart på förbrän- ningen och bör intagas i riklig mängd. Hur märkligt det än låter kan man säga att båda har rätt, och fel. Visst är det så att kolhydrater frigör insulin, men samtidigt har du säkert hört begreppet “Fettet brin- ner i kolhydraternas låga”. Det förhåller sig så att kolhydraterna hämmar fettförbränningen så länge de finns i blodet, men när de väl kommit in i muskeln ökar de förbränningen och stimulerar användandet av fett som bränsle. Det gäller därför att inte helt utesluta kolhydrater under diet, samtidigt som du måste minimera insulinet. Detta uppnås genom
att äta kolhydrater, men främst sådana som bara stimulerar insulinutsöndringen lite (de med lågt glykemiskt index). Detta är särskilt viktigt timmarna före förbränningsträning.
Helt utesluta kolhydrater på deff låter jobbigt. 2-300g om dagen vill man ju ha iaf.
Du skulle säga att texten stämmer?
Snabba kolhydrater utsöndrar mer insulin är långsamma?
Ta en titt på begreppet "glykemisk belastning". GI är inte så intressant..
Du skulle säga att texten stämmer?
Snabba kolhydrater utsöndrar mer insulin är långsamma?
Givetvis, men det är inte indikativt för fettinlagring.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.