"Jag hade fel"

[Olegh]

Det händer mig ganska ofta faktiskt, att jag har fel. Jag har svårt att tro att jag är ensam om det.

Jag vet att vi är många som behöver öva på att erkänna detta för oss själva för att kunna dra lärdom av misstaget. Släpp prestigen, släpp egot, kom in i matchen.

[Eira]

Oops fel tråd. Hej då

[Blaine]

Använder man varianten "du har rätt" så har man åtminstone nått halvvägs.

[stolpskott]

Jag har nog fel för det mesta :(

[micke81]

inte världens undergång att medge att man har fel,mycket bättre än att gå runt och leva i förnekelse.

fast det är inte omöjligt att denna tankebana är felaktig.

[Rikard Jansson]

Är glad att jag inte har det problemet.

(har aldrig fel^^)

[StorEric]

Jag hade fel 2002 senast. Det var när jag var säker på att tre kronor skulle gå längre i OS...
Tack SALO.

[BlötSnö]

Jag har ofta fel.
Det är dock extra svårt att vika sig när man har en person på andra sidan som "aldrig" har fel och aldrig ger sig, samt vägrar förstå/lyssna på andra argument än sina egna. Då blir man lite rysk och vill vråla "ASPBERGERARSLE!".
Dock har jag dragit ner kraftigt på mina inlägg i diskussioner och nöjer mig oftast med att läsa. Nu senast hade jag stor glädje av SVT-recensionen av den där franska filmen. Har varken sett recensionen eller filmen. Tråden räckte. :d

[MackeJuve]

Jag hade fel 2002 senast. Det var när jag var säker på att tre kronor skulle gå längre i OS...
Tack SALO.

haha

[en stor stark]

Jag har nog också fel rätt ofta. Men jag är inte lika stark som Olegh och kan erkänna det.

[BelowAverage]

Jag har nog fel för det mesta :(

Thank you for sharing with us.

[pwnyou]

Min grundinställning är att jag alltid har mer eller mindre fel.

Jag är en obotlig lärling.

[Treyman]

Känns som vissa personer är födda med att ha fel, och andra allmänt har rätt oftast. Så har ni oftare fel än rätt så hör ni tyvärr till den varianten som inte ska ge sig in i diskussioner ;-)

[gustafffsson]

ni som skriver att ni har fel för de mesta borde se de från den positiva sidan ist,för ni har ju rätt i de ni skriver:naughty:

[stolpskott]

ni som skriver att ni har fel för de mesta borde se de från den positiva sidan ist,för ni har ju rätt i de ni skriver:naughty:

Eller så har jag fel. Du vet, om jag egentligen har rätt för det mesta.

[Yes]

Det är för all del bra att erkänna fel, men varför göra en stor grej av det? Bättre att ha rätt istället.

[Minimjölk]

Jag har för det mesta rätt och det beror troligtvis mest på att jag sällan tror eller har för mig saker utan att först ta reda på mer fakta först. Detta gör att jag mer ofta vet saker och därmed har rätt. När jag har fel är jag inte sämre än att jag kan erkänna det hela men som sagt, jag försöker att ha rätt innan jag ger mig in i en diskussion.

[en stor stark]

Beror väl lite på till hur stor grad man har fel, vad det som är fel i ens tänkande, till hur stor säkerhet man kan bedöma att det är fel etc.

[Vinter]

Det händer mig ganska ofta faktiskt, att jag har fel. Jag har svårt att tro att jag är ensam om det.

Jag vet att vi är många som behöver öva på att erkänna detta för oss själva för att kunna dra lärdom av misstaget. Släpp prestigen, släpp egot, kom in i matchen.

Tja du kan väll vara nöjd med att insikten att man ibland har fel är ett tecken på intelligens, man ska se upp med folk som aldrig har "fel" :d

[Olegh]

Det hela handlar ju om självrannsakan, det kan ju finnas flera ställen man kan jobba med "problemet". En bra början är ju att verkligen tänka igenom sina resonemang och ställningstaganden så att man minskar risken att ha fel till följd av logiska felslut och förutfattade meningar.

Jag vill ju tro att de flesta faktiskt har kapaciteten att inse när det kanske inte var som man först fått för sig, men att trots detta utåt inte "vika ner sig" kan få vem som helst att framstå som en åsna. Detta även om man alltid har rätt annars.

[Minimjölk]

Jag tycker att mängden fel i många fall hänger ihop med hur bra minne en person i frågan har. Nu vet jag att hur bra minne en person har kan bedömas på 1001 olika sätt men det minne jag syftar på är det minnet som gör att vissa kommer ihåg diskussioner etc man haft för några år sedan, vad som beslutats mm.

Jag är en av de som utrustats med detta minne och därför slår det mig hur många som på jobb knappt kommer ihåg vad vi kom fram till för bara tre månader sedan på ett viktigt möte. Självklart kommer jag inte ihåg allt men förvånansvärt många fragment från även de oviktigaste diskussioner har fastnat.

Detta gör att jag ofta när jag går in i en diskussion kommer ihåg rätt och därmed får rätt.

Detta i kombination med att jag nyfiket gärna tar reda på mer fakta först innan jag tvärsäkert säger min tro ger mig fördel.

Det finns enligt mig inte mycket som är värre än de som försöker framstå som att de är helt säkra på sin sak och därmed påverkar andra till felbeslut och det egentligen visar sig att deras helt säkra resonemang enbart byggs upp av spekulation och tro utan någon som helst bärighet eller verklighetsanknytning/erfarenhet.

Jag tycker att man väldigt ofta måste veta en sak medan många andra tycker det räcker med att tro...

Det är väl därför jag är mer vetenskaplig än religiös.

[Timme]

Tja du kan väll vara nöjd med att insikten att man ibland har fel är ett tecken på intelligens, man ska se upp med folk som aldrig har "fel" :d

Detta är verkligen true shit! :)

[mangemani]

jag har inga som helst problem att kunna erkänna att jag har haft fel.
visst, jag har väl mina stunder då jag kan vara förjävligt tjurig, dragit mig ur diskussionen, men för att sedan komma tillbaka och säga "jag hade fel".
nemas problemas

[filmjölk]

Jag hade fel om högstadie-Astrid som klagade på en toalettmålning. Först tänkte jag "vilken jävla gnällig fjortis, sluta grina för helvete", men sedan insåg jag att hon hade helt rätt. Det behövs fler Astrids i världen.

[Sniggel]

Hon har varken rätt eller fel eftersom det är en åsikt. Hon gör dock helt rätt i att driva sin åsikt och stå på sig. Även om jag och många andra inte håller med henne :D

Jag har nog fel oftare än jag tror. Jag har blivit bättre på att inse sådant och försöker rannsaka mig själv när hör argument som talar mot min ståndpunkt och som jag inte tagit hänsyn till tidigare. Då kan det hända att min uppfattning ändras och då påpekar jag (nog för det mesta) detta.

[Diomedea exulans]

Jag sällan uttala mig om saker och ting. "Det där vet jag ingenting om" och "jag vill läsa på mer/höra andra sidan av saken innan jag uttalar mig" är fraser jag använder ofta. Och när jag väl uttrycker mig så börjar jag ofta med "såvitt jag har förstått så..."

Men när jag väl har fel har jag oftast lätt att erkänna det. Knepet är att inte vara stolt.

[Sniggel]

Det är för all del bra att erkänna fel, men varför göra en stor grej av det? Bättre att ha rätt istället.

Man måste erkänna att man har fel för att kunna ha rätt - om man nu inte hade rätt från början. Men jag utgår ifrån vad man ska göra i de fall där man inser att man har fel. Då kan det vara bra att just "göra en grej av det" genom att erkänna sitt fel. Annars kommer man fortsätta att ha fel.
Eller tycker du jag har fel? :P

[knuckles]

Jag har aldrig fel.

[stahlberg]

I frågor som gäller rena fakta har alla fel ibland. Somliga medger dock inte att de har fel även om det skulle bevisas med fakta.

Men i många frågor, som gäller tro, åsikter, värderingar och liknande, finns det inget objektivt rätt eller fel. Man bildar sig en åsikt i frågan. Den åsikten kan man naturligtvis ändra på om man tycker att en annan åsikt är bättre.

Det viktiga är att veta att i den senare typen av frågor kan man ha rätt utan att en människa som tycker helt tvärtom därför nödvändigt skulle ha fel. Åsikt A och åsikt B kan vara varandras motsatser utan att någon av dem är fel.

Sedan finns det gott om människor som inte alls lyssnar på andras argument i en fråga. Dessa människor är förstås ganska låsta i sina åsikter.

Människan tycks ha ett behov av att systematisera allting. Därför tror många att det finns "rätt och fel" också i frågor där det finns bara olika åsikter.

[Ronn]

Jag tycker det kan vara rätt befriande att erkänna när man har fel, behöver inte vara en stor grej, man kommer till insikt och man växer i andras ögon.

Tror att misstaget många gör är att driva sin ståndpunkt väldigt hårt från början då känner man sen att det är svårare att erkänna det om det visar sig att man hade fel.