Dosrelaterad försämring av insulinkänsligheten efter koffeinintag

[King Grub]

The effects of alkaloid caffeine on insulin sensitivity have been investigated primarily in men, and with a single caffeine dose most commonly of 5–6 mg·kg−1 of body weight (BW). It is unknown if the effects of caffeine on glucose homeostasis are sex-specific and (or) dose-dependent. This study examined whether caffeine ingestion would disrupt glucose homeostasis in a dose-dependent or threshold manner. It also examined whether sex-specific responses to caffeine exist. It was hypothesized that women would have an exaggerated response to caffeine, and that caffeine would only impair glucose metabolism once a threshold was reached. Twenty-four healthy volunteers (12 males, 12 females) participated in 4 trials, in a crossover, randomized, and double-blind fashion. They ingested caffeine (1, 3, or 5 mg·kg−1 of BW) or placebo followed, 1 h later, by a 2-h oral glucose tolerance test. Glucose, insulin, C-peptide area under the curve (AUC), and insulin sensitivity index data were fitted to a segmented linear model to determine dose–responses. There were no differences between sexes for any endpoints. Regression slopes were significantly different from zero (p < 0.05) for glucose, insulin, and C-peptide AUCs, with thresholds being no different from zero. Increasing caffeine consumption by 1 mg·kg−1 of BW increased insulin and C-peptide AUCs by 5.8% and 8.7%, respectively. Despite this exaggerated insulin response, glucose AUC increased by 11.2 mmol per 120 min·L–1 for each mg·kg−1 BW consumed. These results showed that caffeine ingestion disrupted insulin sensitivity in a dose-dependent fashion beginning at very low doses (0–1 mg·kg−1 BW) in both healthy men and women.

Appl Physiol Nutr Metab. 2013 Feb;38(2):140-7. Caffeine ingestion impairs insulin sensitivity in a dose-dependent manner in both men and women.

http://www.nrcresearchpress.com/doi/pdf/10.1139/apnm-2012-0201

[tjing]

Pro-tip: Man kan använda det till sin fördel genom att dricka kaffe efter träning med matintag.

Kontraktioner ökar glukosupptaget i muskulatur och har således en "insulin-liknande" effekt, men utan att kräva insulin. Koffein sänker insulinkänsligheten i både muskler och fettvävnad, vilket är dåligt i vanliga fall eftersom det förhöjda blodsockret kan skada kärlväggar etc. Men när vi tränat är glukosupptaget i musklerna förhöjt oberoende av insulin, och koffeinintaget hjälper till med att skyffla in glukos huvudsakligen i skelettmuskulatur som glykogen.

[exevision]

Är detta något man bör tänka på? Man vill ju inte ha sämre insulinkänslighet under längre perioder. För det har väll visats att insulinkänsligheten är sämre ganska länge vid ett par veckors intag.

[tjing]

Det beror ju helt på. Svårt att ge ett generellt svar. Men för en frisk, tränande person som inte överäter en stor påse godis om dagen är det sannolikt rätt oväsentligt. Dessutom hjälper koffein efter träning till med glykogeninlagring som sagt. Vilket även visats i studier.

[exevision]

Blir det inte mer fett om man har sämre insulinkänslighet?
Sen tar man ju inte koffein efter passet.

[King Grub]

Sen tar man ju inte koffein efter passet.

Det gör man om man vill effektivisera glykogeninlagringen.

[tjing]

Blir det inte mer fett om man har sämre insulinkänslighet?
Sen tar man ju inte koffein efter passet.

Träningen uppreglerar ju insulinkänsligheten i skelettmuskulatur.

[exevision]

Träningen uppreglerar ju insulinkänsligheten i skelettmuskulatur.

Jo, men om man inte tagit koffein så är ju känsligheten större och det även under en längre tid vid kontinuerligt intag. Tar väll någon vecka innan det är normalt igen.

[Kischen]

Det gör man om man vill effektivisera glykogeninlagringen.

Säg att man tar koffein, tränar 1.5 timme. Kvarstår effekten efter? Är det så länge koffeinet är i snurr?

[Pompere]

2004 sa king grub detta

"4.3 timmar för friska individer i den här färska studien.

Journal of Clinical Pharmacology, 2004; 44:338-347"
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=31679

Några nyheter på halveringstiden för koffein?

[tjing]

Säg att man tar koffein, tränar 1.5 timme. Kvarstår effekten efter?

Långt längre, kring 5 timmar har jag för mig.

Halveringstiden för koffein beror lite på individ osv (och ibland mediciner) men 4-6 timmar någonstans vill jag minnas. Nikotin sänker halveringstiden för övrigt rätt markant.

[tjing]

Jo, men om man inte tagit koffein så är ju känsligheten större och det även under en längre tid vid kontinuerligt intag. Tar väll någon vecka innan det är normalt igen.

Insulinkänsligheten efter styrketräning (muskelkontraktioner) är alltså icke-insulinberoende återigen.

Koffein minskar insulinkänsligheten i både muskler och fettvävnad, men träningen i sig uppreglerar insulinkänsligheten markant i musklerna.

Nettoeffekten blir en effektiv glykogeninlagring i muskler och mindre i fettvävnad. Tränar man inte är det en annan femma såklart.

[Tjockiz]

Kaffe som skulle vara nyttigt

[King Grub]

Trots, inte tack vare, koffein. Och inte heller koffein är utan positiva effekter, särskilt vid intag i samband med träning - ökar t ex träningens antiinflammatoriska effekter och är som bekant prestationsförbättrande.

[watertouch]

Trots, inte tack vare, koffein. Och inte heller koffein är utan positiva effekter, särskilt vid intag i samband med träning - ökar t ex träningens antiinflammatoriska effekter och är som bekant prestationsförbättrande.

Läste i Illustrerad vetenskap att "fetma" skulle kunna bero på denna inflammation.. Men typ NSAID sänker ju proteinsyntesen, så att äta Ibuprofen lr Asperin verkar inte va nån höjdare i längre perioder...

Grönt tee extrakt dårå... Det verkar vara både inflammationsdämpande och vissa har lite koffein.

Frågan är om grönt tee extrakts inflammatoriska egenskaper sänker proteinsyntesen?

[Ufouria]

Kaffe/koffein har visat sig ha en akut/kortvarig negativ effekt på insulinkänsligheten (t ex Arnlöv J et al, JAMA 2004). Däremot har studie efter studie visat att kaffekonsumtion minskar risken för typ 2 diabetes (se t ex van Dam RM, Hu FB. JAMA 2005) och levercancer. Finns även studier som visar att kaffe eventuellt minskar risken för hjärtkärlsjukdomar, t ex stroke.

I en ganska nyligen publicerad randomiserad studie såg man ingen effekt på insulinkänsligheten efter 8 veckors konsumtion av kaffe. Däremot fann man en förbättring i leverfunktionen och en positiv effekt (ökning) på adiponektin-nivåerna (se abstract nedan). Adiponektin är ett hormon som utsöndras av fettcellerna och blodnivåerna är negativ korrelerade med kroppsfett.

Effects of caffeinated and decaffeinated coffee on biological risk factors for type 2 diabetes: a randomized controlled trial. Wedick NM, Brennan AM, Sun Q, Hu FB, Mantzoros CS, van Dam RM. Nutr J. 2011 Sep 13;10:93. doi: 10.1186/1475-2891-10-93.

Abstract
BACKGROUND:
Coffee consumption has been associated with a lower risk of type 2 diabetes in prospective cohort studies, but the underlying mechanisms remain unclear. The aim of this study was to evaluate the effects of regular and decaffeinated coffee on biological risk factors for type 2 diabetes.
METHODS:
Randomized parallel-arm intervention conducted in 45 healthy overweight volunteers who were nonsmokers and regular coffee consumers. Participants were assigned to consumption of 5 cups (177 mL each) per day of instant caffeinated coffee, decaffeinated coffee, or no coffee (i.e., water) for 8 weeks.
RESULTS:
Average age was 40 years and body mass index was 29.5 kg/m2. Compared with consuming no coffee, consumption of caffeinated coffee increased adiponectin (difference in change from baseline 1.4 μg/mL; 95% CI: 0.2, 2.7) and interleukin-6 (difference: 60%; 95% CI: 8, 138) concentrations and consumption of decaffeinated coffee decreased fetuin-A concentrations (difference: -20%; 95% CI: -35, -1). For measures of glucose tolerance, insulin sensitivity, and insulin secretion, no significant differences were found between treatment groups.
CONCLUSIONS:
Although no changes in glycemia and/or insulin sensitivity were observed after 8 weeks of coffee consumption, improvements in adipocyte and liver function as indicated by changes in adiponectin and fetuin-A concentrations may contribute to beneficial metabolic effects of long-term coffee consumption.
TRIAL REGISTRATION:
clinicaltrials.gov NCT00305097.