Leoa
2013-02-02, 04:04
Hej.
Det är väldigt jobbigt för mig att skriva detta. Om jag ska vara ärlig så är jag rädd. Men det som skrämmer mig ännu mer än den feedback jag kan tänkas få är, att inte komma framåt att inte få de resultat jag verkligen VERKLIGEN vill nå. Vad är mitt drömmål då? Jo att gå ner 15-20 kg. Bli vältränad (hur man nu definerar det ordet?)
Mitt dilemma är att jag har kört fast, om det beror på kost/träning eller om det beror på att jag inte längre känner att jag gör framsteg och därav tappar tron på mig själv och därav känner att det inte är någon idé kan man ju diskutera.
Jag började min förändring 16 juli 2012. Då vägde jag 92.6 kilo, blev anfådd av att gå upp för trappen. Jag började äta strikt LCHF. Började inte träna förrän i aug 2012, började med capoeira (3ggr i veckan 90min). Det var hårt svettigt men fantastiskt roligt. I november 2012 vägde jag 79 kilo. Den första helgen i dec, kom första nedslaget, jag blev antingen överbelastad eller så fick jag någon infektion i benen. Jag vilade ca två veckor, sen tog capoeiran julippehåll. Här började det även bli stressigt på jobbet så jag blev sämre och sämre med maten. (LÄS! Struntade totalt i det). Capoeiran började nån vecka efter nyårskiftet på första träningen fick jag ryggskott. Blev sjukligt omotiverad, vilade ryggen 2 veckor.
Jag kom tillbaka till capoeiran och har haft två träningspass än så länge.
Saken är den att, jag är jävligt dålig, inser att jag inte kan ett skit, jag är tung och otränad. Jag är så himla less och frustrerad. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Sen november har jag gått upp till 83.3 kilo. Jag vill inget hellre än att vara fysiskt aktiv men det tar emot på så många sätt. Jag vill lära mig allt inom capoeiran. Jag vill vara hälsosam och tränad. Skiter egentligen i hur jag ser ut i bikinin eller vad som egentligen står på vågen. Men jag vill kunna göra allt jag vill utan att jag dör av utmattning.
Här kommer ni in, kanske har ni erfarenheter att dela med er av? Hur peppar man sig själv att fortsätta när man är "sämst och fetast" i gruppen man tränar med? Hur gör man för att förändra det? Jag vill bli stark, lättare och bli som sagt "all around tränad" och få bättre teknik i capoeira. I juni är det batizado, min första graderingstillfälle. Jag vill verkligen inte missa det, jag vill verkligen göra bra ifrån mig och känna att jag verkligen gjort mig förtjänt utav det.
Tål att tilläggas jag är en 21årig tjej 168cm lång. Min träning innan capoeiran var totalt obefintlig, red 1 gång i veckan mellan 8-13 årsåldern men thats it.
Har även ett gymkort och ska på nån gyminstruktion tisdag nästa vecka.
Jag mår bäst av lågkolhydratskost tål att tilläggas.
Kanske dags att runda av nu när detta är mer eller mindre än novell. Tacksam för att ni tar er tid att läsa och kanske ge råd!
Det är väldigt jobbigt för mig att skriva detta. Om jag ska vara ärlig så är jag rädd. Men det som skrämmer mig ännu mer än den feedback jag kan tänkas få är, att inte komma framåt att inte få de resultat jag verkligen VERKLIGEN vill nå. Vad är mitt drömmål då? Jo att gå ner 15-20 kg. Bli vältränad (hur man nu definerar det ordet?)
Mitt dilemma är att jag har kört fast, om det beror på kost/träning eller om det beror på att jag inte längre känner att jag gör framsteg och därav tappar tron på mig själv och därav känner att det inte är någon idé kan man ju diskutera.
Jag började min förändring 16 juli 2012. Då vägde jag 92.6 kilo, blev anfådd av att gå upp för trappen. Jag började äta strikt LCHF. Började inte träna förrän i aug 2012, började med capoeira (3ggr i veckan 90min). Det var hårt svettigt men fantastiskt roligt. I november 2012 vägde jag 79 kilo. Den första helgen i dec, kom första nedslaget, jag blev antingen överbelastad eller så fick jag någon infektion i benen. Jag vilade ca två veckor, sen tog capoeiran julippehåll. Här började det även bli stressigt på jobbet så jag blev sämre och sämre med maten. (LÄS! Struntade totalt i det). Capoeiran började nån vecka efter nyårskiftet på första träningen fick jag ryggskott. Blev sjukligt omotiverad, vilade ryggen 2 veckor.
Jag kom tillbaka till capoeiran och har haft två träningspass än så länge.
Saken är den att, jag är jävligt dålig, inser att jag inte kan ett skit, jag är tung och otränad. Jag är så himla less och frustrerad. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Sen november har jag gått upp till 83.3 kilo. Jag vill inget hellre än att vara fysiskt aktiv men det tar emot på så många sätt. Jag vill lära mig allt inom capoeiran. Jag vill vara hälsosam och tränad. Skiter egentligen i hur jag ser ut i bikinin eller vad som egentligen står på vågen. Men jag vill kunna göra allt jag vill utan att jag dör av utmattning.
Här kommer ni in, kanske har ni erfarenheter att dela med er av? Hur peppar man sig själv att fortsätta när man är "sämst och fetast" i gruppen man tränar med? Hur gör man för att förändra det? Jag vill bli stark, lättare och bli som sagt "all around tränad" och få bättre teknik i capoeira. I juni är det batizado, min första graderingstillfälle. Jag vill verkligen inte missa det, jag vill verkligen göra bra ifrån mig och känna att jag verkligen gjort mig förtjänt utav det.
Tål att tilläggas jag är en 21årig tjej 168cm lång. Min träning innan capoeiran var totalt obefintlig, red 1 gång i veckan mellan 8-13 årsåldern men thats it.
Har även ett gymkort och ska på nån gyminstruktion tisdag nästa vecka.
Jag mår bäst av lågkolhydratskost tål att tilläggas.
Kanske dags att runda av nu när detta är mer eller mindre än novell. Tacksam för att ni tar er tid att läsa och kanske ge råd!