Visa fullständig version : Juli svider hårt i plånboken!
Dra ändå in åt fanders!! 600:- kvar på kontot. Vad är det för datum? 23:e? Nähä,7:e. Hur ser det ut för er?
gratefuldead
2012-08-07, 19:35
600;- kommer man långt på om man är kreativ nog.
David Brent
2012-08-07, 19:39
Dåligt planerat skulle jag säga.
Ondskapelsen
2012-08-07, 19:43
Vad har du gjort? Jag har 10 kvar av förra månaden, och då var jag ändå utomlands.
Planera utgifter? Bra skit.
Dåligt planerat skulle jag säga.
Ibland vill man bara leva också, iaf jag går fan sönder inombords om jag måste vara duktig 365 dagar om året.
Till ts, passa på jobba övertid, gymma en massa etc. Så tiden går snabbt. Nöjen får du ta 25e ;-)
haha är typ i samma sits, 2400 kr i böter också, inte kul.
600 räcker till en tur på malmskillnadsgatan alternativt någon finare thai-massage.
Ondskapelsen
2012-08-07, 19:50
600 räcker till en tur på malmskillnadsgatan alternativt någon finare thai-massage.
Där har han varit, därför pengarna är borta ju !
Ristretto
2012-08-07, 19:55
Skaffa ett jobb.
Jag var en sväng till Kroatien sen har jag levt ute ett bra tag nu. Inte ätit något hemma och inte ens varit till systemet en enda gång. Det drar iväg direkt, tydligen.
Spartansk
2012-08-07, 19:57
104 000. Mamma har lånat ut hundra tusen till mig, jag ska köpa lägenhet.
Lachrillo
2012-08-07, 19:59
9,40kr... Men jag är optimistisk
Själv hade jag en extremt billig månad. Vad mest på familjens lantställe så det enda som gick åt var lite mat.
OT; Tycker det är tragiskt på något sätt när man arbetar, så kommer det in någon vuxen (i detta fall 18+) och ska köpa t.ex en dricka för 10 kr, så får man kommentaren; "Hoppas bara att jag har kvar något på kontot.." och så går köpet inte igenom och personen får lämna drickan.
Det värsta är att det händer väldigt ofta tycker jag. Vad lägger alla människor sina pengar på?
Javars, dyrt har det varit, men då har jag handlat mycket prylar också. Det är dock en bra bit ifrån tomt och det kommer inte vara några problem att fixa månadens utgifter.
KalleTeodor
2012-08-07, 20:06
det är väl bara att flytta över en tusing eller nåt från sparkontot???
det är väl bara att flytta över en tusing eller nåt från sparkontot???
Kanske inte alla som har ett sparkonto. Har faktiskt ett par kompisar som inte har det alls. Och när månaden närmar sig sitt slut så har dom inte mycket kvar från lönen att spara heller.
KalleTeodor
2012-08-07, 20:11
Kanske inte alla som har ett sparkonto. Har faktiskt ett par kompisar som inte har det alls. Och när månaden närmar sig sitt slut så har dom inte mycket kvar från lönen att spara heller.
http://4.bp.blogspot.com/-pSsDGBC3RtY/T6IiTiYlIDI/AAAAAAAABDU/ljXb7fTDYG8/s1600/jackie-chan-wtf.png
helt ofattbart.
http://4.bp.blogspot.com/-pSsDGBC3RtY/T6IiTiYlIDI/AAAAAAAABDU/ljXb7fTDYG8/s1600/jackie-chan-wtf.png
helt ofattbart.
Varför? Sparkonto är helt klart att föredra men alla kanske inte har den "möjligheten" pga många anledningar.
Ondskapelsen
2012-08-07, 20:16
Har sagt det förr: privatekonomi borde bli kärnämne i skolan!
Upptaget
2012-08-07, 20:31
i fredags alltså den 3e hade jag 234 kr på kortet, det var allt som var kvar efter lönen på 21,000 den 25e :O
WHITEFOLKS
2012-08-07, 20:31
Varför? Sparkonto är helt klart att föredra men alla kanske inte har den "möjligheten" pga många anledningar.
Vilka anledningar skulle det vara?
Torsk_ole
2012-08-07, 20:33
Majoriteten av personer som inte har sparkonto skulle nog med största sannolikhet ha möjlighet skaffa sig ett sparkonto och spara. Oavsett om man är student eller arbetar.
filmjölk
2012-08-07, 20:34
104 000. Mamma har lånat ut hundra tusen till mig, jag ska köpa lägenhet.
Grattis!
OnT: 19299 kvar på kortet.
Jag har ett Mastercard som jag kan nalla på. Jag klarar mig.
Det verkar som en del härinne skulle bli förvånade över hur lite sparade pengar svensken har. Väldigt många dubblar sin ekonomi den 25:e varje månad.
KalleTeodor
2012-08-07, 20:56
Man bör väl åtminstone ha 3 månadslöner som backup + lite fonder och aktier.
Nu har jag det bra själv men blir fan lite upprörd när man ser hur ni tar för givet att alla har det lika bra som Er!! Det finns folk som har hamnat i livssituationer pga tex sjukdom som gör att dom inte ens har råd att betala sina räkningar.
Man bör väl åtminstone ha 3 månadslöner som backup + lite fonder och aktier.
Borde och borde. Har man möjligheten så är det ju självklart, men nu finns det ju faktiskt sådana jävla fattiglappar som inte har råd med mer än de grundläggande utgifterna varje månad.
Däremot så finns ju fenomenet med barnlösa vuxna som har någorlunda välbetalda industrijobb eller liknande, men ändå knappt klarar sig till den 25:e. Det är äckligt.
Nu har jag det bra själv men blir fan lite upprörd när man ser hur ni tar för givet att alla har det lika bra som Er!! Det finns folk som har hamnat i livssituationer pga tex sjukdom som gör att dom inte ens har råd att betala sina räkningar.
http://gifsforum.com/images/gif/clap%20clap%20clap/grand/Charles-Dance-benedict-clap-clap-clap-eccbc87e4b5ce2fe28308fd9f2a7baf3-421.gif
dream_theater_
2012-08-07, 21:28
Den som spar, han har.
..snart inga vänner kvar...
Äh, det blir ju lite som en tråd om högskoleprovet, dvs starkt överrepresenterat av de som har bra resultat :)
det är väl bara att flytta över en tusing eller nåt från sparkontot???
Varför äter de inte bakelser?
Johan Henriksson
2012-08-07, 22:04
haha är typ i samma sits, 2400 kr i böter också, inte kul.
Själv har jag fått 6000:- i böter denna månad, inte kul det heller men slapp att förlora körkortet som jag egentligen skulle ha gjort.
filmjölk
2012-08-07, 22:10
Man bör väl åtminstone ha 3 månadslöner som backup + lite fonder och aktier.
Aktier och fonder är sååå jäkla bourgerligt.
Tricklew
2012-08-07, 22:37
Jag lever själv ett väldigt ekonomiskt fattigt liv, av eget val, det finns så mycket spännande saker att göra med sin tid, att skaffa pengar är inte en av dom, anser jag.
Röda Björnen
2012-08-07, 22:43
Jag blir förvånad över att många inte har ett sparkonto...
Privatekonomi borde läras upp ifrån 6an till du går ut gymnasiet.
MVH
Blev lite inspirerad av den här tråden och tog tag i det och reggade mig på avanza, nu jäklar :)
OT; Tycker det är tragiskt på något sätt när man arbetar, så kommer det in någon vuxen (i detta fall 18+) och ska köpa t.ex en dricka för 10 kr, så får man kommentaren; "Hoppas bara att jag har kvar något på kontot.." och så går köpet inte igenom och personen får lämna drickan.
Det värsta är att det händer väldigt ofta tycker jag. Vad lägger alla människor sina pengar på?
Sprit, kvinnor, lån och bensin.
Fogden tar ju nästan halva lönen också.
Holmeros
2012-08-08, 07:23
Jag håller med TS, juli är fan en dyr månad! Hade massvis med extraräkningar och pengarna har gått åt. Men jag tror jag klarar mig fram tills 24e på mina 1600 kr, har gott om mat hemma ^^
Sprit, kvinnor, lån och bensin.
Fogden tar ju nästan halva lönen också.
Sitta hos fogden är fan inte kul, har du stora skulder?
Jag blir förvånad över att många inte har ett sparkonto...
Privatekonomi borde läras upp ifrån 6an till du går ut gymnasiet.
MVH
Nej, låt idioterna lida...
Jag blir förvånad över att många inte har ett sparkonto...
Privatekonomi borde läras upp ifrån 6an till du går ut gymnasiet.
MVH
Det läses i hela grundskolan.
Jag har då fått lära mig planera en månadsbudget, att reglera utgifter innan nöjesspenderande, hur räntor avbetalningar och krediter fungerar mm.
Och det är bättre nu än förr, tidigare fick man lära sig laga mat och inte så mycket mer. Jag hade förmånen att lära mig allt från städa till tvätta/stryka till planera en adekvat och hållbar budget och hur man får råd att inreda sitt hem på en smal ekonomi. Det var både kul och nyttigt.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/hem-och-konsumentkunskap
"Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför."
Varför äter de inte bakelser?
Franska drottningen? :d
Svårt för folk som alltid haft pengar att fatta.
Det läses i hela grundskolan.
Jag har då fått lära mig planera en månadsbudget, att reglera utgifter innan nöjesspenderande, hur räntor avbetalningar och krediter fungerar mm.
Och det är bättre nu än förr, tidigare fick man lära sig laga mat och inte så mycket mer. Jag hade förmånen att lära mig allt från städa till tvätta/stryka till planera en adekvat och hållbar budget och hur man får råd att inreda sitt hem på en smal ekonomi. Det var både kul och nyttigt.
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/hem-och-konsumentkunskap
"Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.
Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför."
Det där har då jag inte sett röken av, vi hade hemkunskap ett par gånger, då fick vi lära oss att laga mat, sen fick vi "läxa" att tvätta hemma eller något sådant. Känns väl lite knepigt att lära ungar som inte har hand om speciellt mycket egna pengar att göra en budget, det är bara tomma ord, men någon som haft det i skolan kanske tycker annorlunda.
Jag fick lära mig om ekonomi den hårda vägen, men nu är jag ganska duktig. Men inte på att spara, ny i den svängen, har inte haft möjlighet innan.
Det där har då jag inte sett röken av, vi hade hemkunskap ett par gånger, då fick vi lära oss att laga mat, sen fick vi "läxa" att tvätta hemma eller något sådant. Känns väl lite knepigt att lära ungar som inte har hand om speciellt mycket egna pengar att göra en budget, det är bara tomma ord, men någon som haft det i skolan kanske tycker annorlunda.
Jag fick lära mig om ekonomi den hårda vägen, men nu är jag ganska duktig. Men inte på att spara, ny i den svängen, har inte haft möjlighet innan.
Hänger nog mycket på hur motiverad läraren är, och när man gick i skola så klart.
Med budgeten så var det mer ett sätt att se vad mycket olika saker det är som kostar pengar. Innan var min uppfattning att man betalade hyra och köpte mat och resten kunde man leka för.
Att räkna på telefoni, tv, dagstidningar, försäkringar, hygien, klädinköp, bilkostnader, tandvård mm må ha varit en smula abstrakt, men det är å andra sidan mycket annat man gör i skolan med. För mig var det mycket nyttigt.
Konsumtionens villkor och ung konsument
Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om konsumtionens villkor. Konsumtionens villkor har under senare tid blivit allt mer komplexa, bland annat genom att utbudet av varor i butiker och på internet har ökat. Mångfalden av produkter innebär en större valfrihet, samtidigt som den kan göra det svårare att överblicka marknaden. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap kan ge användbara verktyg för att orientera sig i utbudet när samma produkt finns i olika förpackningar, till olika priser och av olika kvalitet.
Undervisningen kan också ge användbara redskap för att kunna värdera olika budskap som vill få människor att konsumera. Att köpa en viss produkt kan vara ett sätt för individen att skapa sig en identitet och markera grupptillhörighet. Detta är företagen väl medvetna om och använder konsumentens olika behov för att nå fram med sina varor. Unga människor kan vara särskilt utsatta för den här typen av budskap.
Kursplanen anger även som ett syfte att eleverna ska ges förutsättningar att göra välgrundande val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför. Unga människor har, liksom vuxna, ofta en begränsad ekonomi och behöver kunna ta ställning till vad pengarna ska räcka till, nu och längre fram. För att kunna ta ställning i olika valsituationer behöver eleverna
10 KOMMENTARMATERIAL TILL HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
kunskaper om vad det innebär att spara, låna och handla på kredit. De behöver också utveckla kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter en konsument har. Genom att reflektera över dessa frågor kan eleverna få bättre förutsättningar att hantera
sin egen ekonomi och de kan också utveckla en djupare förståelse för ekonomin
i hemmet.
Konsumtion och ekonomi
Kunskapsområdet ”Konsumtion och ekonomi” ringar in frågor som rör den egna privatekonomin, hushållsekonomi, konsumenters rättigheter och skyldigheter, reklam- och mediebudskap samt jämförelser av varor utifrån olika aspekter.
Ungas privatekonomi
Barn och unga är, precis som vuxna, aktörer i ett samhälle som allt mer bygger på konsumtion av varor och tjänster. Det är väsentligt att eleverna tidigt utvecklar en förståelse för sambandet mellan den egna konsumtionen och den egna ekonomin.
I årskurserna 1–6 möter eleverna ett innehåll som handlar om ungas ekonomi, sparande och konsumtion. Det innebär en förståelse för hur mycket man kan få för sina pengar och hur man får pengarna att räcka, nu och för behov längre fram.
I årskurserna 7–9 möter eleverna också ett innehåll som handlar om ungas privatekonomi. Kursplanen exemplifierar med att handla över internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Exemplen antyder att perspektivet på den egna ekonomin nu breddas från att handla om att hantera en mindre fickpeng till att agera i mer komplexa konsumtionssammanhang, där valen kan få mer långtgående konsekvenser för den egna ekonomin. Det kan handla om skyldigheten att betala avgifter för ett abonnemang som man har tecknat, eller att jämföra vad det får för olika konsekvenser att spara till någonting respektive att handla på kredit.
Hushållsekonomi
Barn och unga hanterar inte bara sin egen privatekonomi utan de är också aktiva konsumenter i hushållet. Ofta påverkar de i stor utsträckning de inköp som görs i familjen. I årskurserna 7–9 möter eleverna innehållet hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Det ger eleverna en möjlighet att utveckla en helhetsförståelse för ekonomin i hemmet och för relationen mellan inkomster och olika typer av utgifter. Det kan också ge eleverna en insikt om relationen mellan egna och andras behov i hemmet. För barn och unga kan det till exempel handla om att fokusera vad det kostar att vara tonåring i form av fritidsaktiviteter, måltider och klädinköp.
Reklam och medier
Barn och unga är en central målgrupp för olika former av reklambudskap. Sådana budskap anspelar ofta på deras identitetsskapande och behov av tillhörighet och sammanhang. Kunskaper om hur reklamen är uppbyggd och påverkar människor kan förbereda eleverna för att möta dessa budskap på ett mer reflekterat sätt.
I årskurserna 1–6 behandlas skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Det är betydelsefullt att redan i yngre åldrar kunna reflektera över vilka budskap reklamen förmedlar i jämförelse med den objektiva konsumentinformationen. Det kan innebära att utveckla en medvetenhet om att reklam är uppbyggd på ett sätt
16 KOMMENTARMATERIAL TILL HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
som betonar mer positiva aspekter, samtidigt som den ofta tonar ner annan väsentlig information. Det är likaså viktigt för eleverna att utveckla kunskaper om var man kan hitta konsumentinformation och hur den kan användas.
I årskurserna 7–9 fördjupas innehållet till att fokusera reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. Progressionen går från allmänna observationer av vad reklam är, till studier av hur den påverkar oss på individ- och gruppnivå i de högre årskurserna. I årskurserna 7–9 kan innehållet till exempel innebära att reflektera över vilka människor och vilka utseenden som lyfts fram i reklamen och hur detta påverkar mig som individ. Men det kan också innebära att möta mer konkreta frågor som: ”Vilka reklambudskap möter konsumenten i butiken?” och ”Varför utvecklar vissa affärskedjor bonuskort och hur används de i reklamen?” Det här innehållet har beröringspunkter med det centrala innehållet i kursplanerna i bild och samhällskunskap.
Konsumenters rättigheter och skyldigheter
I årskurserna 7–9 möter eleverna ett innehåll som handlar om konsumenters rättigheter och skyldigheter. Kunskaper i grundläggande konsumentlagstiftning ger eleverna möjlighet att hantera sin ekonomi på ett ansvarsfullt och tryggt sätt genom att de utvecklar en medvetenhet om de lagar och regler som finns vid köp av produkter och tjänster. Det kan till exempel handla om att veta vilka rättigheter man har om man vill lämna tillbaka en vara man köpt, eller vilka skyldigheter man har när man har ingått ett avtal.
Jämförelse av varor och produkter
Det centrala innehållet lyfter fram att eleverna ska möta jämförelser vid köp av varor och produkter genom hela grundskoletiden. Jämförelser gör det möjligt för eleverna att agera mer medvetet som konsumenter. I årskurserna 1–6 anger kursplanen att eleverna ska möta jämförelser av några vanliga varor. Det kan till exempel innebära att bekanta sig med jämförpris och kilopris och hur de kan användas för jämförelser av varor. Det kan också innebära att jämföra innehåll och smak.
I årskurserna 7–9 ligger progressionen i att eleverna möter mer komplexa jämförelser utifrån några olika aspekter, till exempel en varas kvalitet i relation till priset. Kursplanen anger nu också att undervisningen ska behandla ställningstaganden vid val av varor och tjänster utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Skrivningarna understryker att konsumtion ofta innebär etiska dilemman som konsumenten behöver ta ställning till. Det kan till exempel innebära att fokusera under vilka arbets- och miljövillkor en vara har producerats och hur det kan ha påverkat varans pris. I dessa årskurser handlar det i allt större utsträckning om att jämföra varor utifrån ämnesperspektiven hälsa, ekonomi och miljö.
Tycker det är ganska bra genomtänkt faktistk. Sedan krävs det en bra lärare för att genomföra det praktiskt. Jag har haft tur i min grundskola.
Ja, kanske, gjorde budget åt företag i någon kurs på gymnasiet, det var ju ganska lärorikt, antar att det är samma princip :)
Jadu, när gick jag högstadiet då? Gick nog ut 9an 2004 kanske.. Nånstans där, ja vi det märktes att hemkunskapen inte var prio1, var någon vikarie vi hade i något annat ämne som vi fick laga mat med.
EDIT: Det kan ju hända att jag har förträngt det eller inte gick dit också..
Ja, kanske, gjorde budget åt företag i någon kurs på gymnasiet, det var ju ganska lärorikt, antar att det är samma princip :)
Jadu, när gick jag högstadiet då? Gick nog ut 9an 2004 kanske.. Nånstans där, ja vi det märktes att hemkunskapen inte var prio1, var någon vikarie vi hade i något annat ämne som vi fick laga mat med.
EDIT: Det kan ju hända att jag har förträngt det eller inte gick dit också..
Mm, dels har det nog hänt en del de senaste 10-15 åren, och dels tror jag man glömt en del.
Jag kollade lite gamla prov från grundskolan, jag har tydligen kunnat en massa älvar, landskapsdjur, fågelläten och en miljon andra saker jag inte minns att jag lärt mig, och inte mins ett dugg av idag.
Ja man kunde ju allt om alla landskap i mellanstadiet :D
Men åter till ekonomi, har insett att jag lika väl kan börja intressera mig för fonder och aktier som betting och andra onödiga köp jag gör "bara för att".
Den som spar, han har.
till slut bara pengar kvar...
Explosiven
2012-08-08, 09:10
Den som spar, han har.
..pengar på hög och cancer i röven.
Sitta hos fogden är fan inte kul, har du stora skulder?
Nej jag har lyckats klara mig ganska bra men gissar på att folk som har problem med att köpa en läsk har lite problem på den fronten.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.