Fylla på glykogen med fett o protein

[Springer]

Tänk att man gör ett experiment där efter att ha sprungit tex Lidingöloppet och tagit ut sig fullständigt övergår till NCHF-dieten, dvs bara lever på protein och fett.

Hjärnan får om jag fattat det rätt sitt behov tillfredsställt av ketonkroppar som produceras i levern(?) av fettet. Men hur blir det med glykogenlagren i musklerna, fylls de på av någon liknande process, eller kommer de förbli tomma i veckor?

Om de fylls på, hur fort går det? Låt oss anta ett lite överskott av kalorier.

[A.Steinbach]

Glykogendepåerna lär hålla sig låga, helt tomma blir dom aldrig, tills man äter kolhydrater igen. Kan ju hända att något glukos som bildas via glukoneogensen lagras in men det lär inte vara särskilt mycket. Det glukos som bildas går till de vävnader som är i absolut behov av det, viss del av hjärnan, centrala nervsystemet och de röda blodkropparna.

Det är bara initialt vid svält eller kolhydratfri kost det bildas mycket glukos via glukoneogensen innan kroppen ställt om sig till keton och fettdrift. Hade inte detta gjorts hade muskelmassan tynat bort relativt fort.

Dessutom blir cellerna insulinresistenta för att glukosen ej ska tas upp då den glukos som produceras inte ska försvinna in och lagras i cellerna utan användas som energi till ovan nämnda vävnader.

[Klein]

Glykogendepåerna lär hålla sig låga, helt tomma blir dom aldrig, tills man äter kolhydrater igen. Kan ju hända att något glukos som bildas via glukoneogensen lagras in men det lär inte vara särskilt mycket. Det glukos som bildas går till de vävnader som är i absolut behov av det, viss del av hjärnan, centrala nervsystemet och de röda blodkropparna.

Det är bara initialt vid svält eller kolhydratfri kost det bildas mycket glukos via glukoneogensen innan kroppen ställt om sig till keton och fettdrift. Hade inte detta gjorts hade muskelmassan tynat bort relativt fort.

Dessutom blir cellerna insulinresistenta för att glukosen ej ska tas upp då den glukos som produceras inte ska försvinna in och lagras i cellerna utan användas som energi till ovan nämnda vävnader.

I sammahanget kan det vara intressant att notera att det tycks vara cellhydreringsnivån som stimulerar glykogensyntesen snarare än att glykogen skulle hydrera cellen. Insulin tycks stimulera cellhydrering och glukagon tycks minska cellhydrering (men öka mitrokondriell hydrering) vilket skulle kunna förklara skillnader i muskelglykogen mellan personer på hög eller lågkolhydratskost.

[Sverker]

Men hydratiseringen av muskelcellerna är beroende av mängden lösta partiklar i muskelcellen.
Insulin stimulerar upptaget av glukos i muskeln och mängden lösta partiklar ökar ( glukos-6-fosfat ). Inta alls konstigt att det kommer signaler till enzymerna som packar in glykogenet då.



Tror att ägget kommer före hönan här.

[Springer]

Tack! Lite nya termer där, får googla lite innan jag begriper allt.

[Klein]

Men hydratiseringen av muskelcellerna är beroende av mängden lösta partiklar i muskelcellen.
Insulin stimulerar upptaget av glukos i muskeln och mängden lösta partiklar ökar ( glukos-6-fosfat ). Inta alls konstigt att det kommer signaler till enzymerna som packar in glykogenet då.



Tror att ägget kommer före hönan här.

På råttor så moduleras glykogensyntesen av förändringar i cellvolym som är oberoende av glukosupptag.

http://jp.physoc.org/content/495/Pt_2/299.full.pdf

Det är som jag förstått det främst aminosyror, kalium, magnesium och kalcium som drar in vätska i cellen.

[A.Steinbach]

På råttor så moduleras glykogensyntesen av förändringar i cellvolym som är oberoende av glukosupptag.

http://jp.physoc.org/content/495/Pt_2/299.full.pdf

Det är som jag förstått det främst aminosyror, kalium, magnesium och kalcium som drar in vätska i cellen.

Satt precis och kollade på den studien men oavsett om det är cellhydrering inducerat av insulin som orsakar glykogensyntes så måste ju ändå glukos tillföras vilket även stimulerar utsöndring av insulin för att fylla upp glykogenlagrena. Men visst påverkan av insulin på hydreringsnivån och glykogensyntesen kanske inverkar på skillnaden i glykogennivåer mellan hög respektive lågkolhydratdieter men det lär ju inte vara den primära orsaken utan det lär ju vara avsaknaden av substrat, glukos, speciellt som man kraftigt minskat nivåerna av glykogen via träning.