Visa fullständig version : En utesluter allt?
Fick höra att eftersom jag äter så lite fett (inget smör på makorna, dricker 2 glas minimjölk om dan, steker i teflon-panna osv.) fettofobiker med andra ord :em: , så kan kroppen inte ta upp de övriga näringsämnena. Stämmer det att min kropp tar upp mindre protein ex. än andra trots att jag äter samma mängd..?
King Grub
2004-01-04, 19:57
Inte protein, men upptaget av de fettlösliga vitaminerna sumpar du ju. Och att utesluta fett är enbart urbota dumt; du får sämre fettförbränninge, sämre muskeluppbyggnad, sämre hormonnivåer, sämre hälsa, och sämre allt. Det är mättat fett som inte är bra att överäta, inte fett över huvud taget.
lätt att säg till en anorektiker :(
jag har den "dumma" idén att om man bara äter lite kolhydrater och protein efter ett pass så sparas musklerna och man har ändå lyckats bränna lite fett...
för övrigt var det en läkare som sa det till mig..att det va hela konceptet för "viktväktarna", dom kunde lika gärna uteslutigt ett annat näringsämne och fått samma effekt *men jag vet inte*.
King Grub
2004-01-04, 20:26
Jag ber om ursäkt för kommentaren om "dumt". Att du är anorektiker framgick inte; det finns många som är "fettfobiker" utan att vara det. :)
Äter du för dåligt, och med det räknas både det totala energiintaget och andelen fett/protein/kolhydrater i kosten, bryts musklerna ner under dygnet även om du äter kolhydrater och protein just efter passet. Är helheten dålig får kroppen lida i alla fall. Det är nog helheten som behöver ses över, från grunden, med ätstörningarna och deras orsaker. Och ja, jag förstår att det inte är det lättaste. Men hursomhelst finns det enbart nackdelar med att dra ner fettintaget under, säg, 15-20 procent av energiintaget. Det får gärna utgöra mer än så, om det är bra fetter det är frågan om.
hmm..du verkar ganska kunnig åh så kanske kan fråga dig ang. mina ideér. Det är så att jag tränat ganska mycket och ätigt fettsnålt i ½ år. Det har resulterat i en viktnedgång på ca 24kg (är 192cm och väger 70kg nu). För mig har det satt sig i märgen att det är fettets fel att jag alltid varigt överviktig och nu blir jag bara spyfärdig av smör och dyl. Alla säger att om man inte äter tillräkligt osv. så blir träningen katabol, men jag känner mig bara "lite"svagare än för 24kg sedan, dock känner jag mig MYCKET lättare. Förstår därför inte alla som säger att kroppen käkar på sig själv, för det känns inte så! Men ni vet säkert nåt jag inte vet..tack å hej
Om du var överviktig innan så kommer du säkert att känna dig både lättare och piggare nu, 94 kg på 192 cm är väl inte jättemycket direkt men 70 kg på dem är nog lite i underkant, även om det är bra gjort att gå ner i vikt!
Som grub sa så missar du ju dock en hel del nyttigheter som kroppen behöver för att må bra om du äter alldeles för lite fett, exempel på sätt att lägga till nyttigt fett kan exempelvis vara att steka i olja, äta becel på smörgås och kanske komplettera måltiden med en näve nötter av något slag. Precis som du inte gått ner 24 kg över en natt kommer du inte märka skillnaden på en gång men det kommer förmodligen ge dig ännu mera energi för att orka träna och plugga/arbeta. Om du lägger till lite mera fett succesivt kanske det går bra och då kommer inte heller vågen flyga upp vilket kanske avskräcker dig. Du kommer förmodlige (på sikt) se lite mera tränad ut vilket säkert inte är någon nackdel förutom hälsoaspekterna! Nytta och nöja förenat!
lycka till med din kost och koständringar! :thumbup:
// Daniel
Edit: Meningsbyggnad som en kråka
King Grub
2004-01-04, 20:48
För det första: fettsnål mat i sig innebär inte en viktnedgång. Det är ett kalori(energi)underskott som innebär viktnedgång, och om du sedan äter fett, kolhydrater eller protein är av underordnad betydelse.
För det andra är du kraftigt och ohälsosamt underviktig. Ytterligare viktnedgång skulle kunna vara direkt farligt. Istället för att försöka gå ner ytterligare borde du koncentrera dig på att komma till rätta med ätstörningarna och din självuppfattning, hur svårt eller otrevligt det än kan vara att ta tag i situationen.
Originally posted by tokke
hmm..du verkar ganska kunnig åh så kanske kan fråga dig ang. mina ideér. Det är så att jag tränat ganska mycket och ätigt fettsnålt i ½ år. Det har resulterat i en viktnedgång på ca 24kg (är 192cm och väger 70kg nu). För mig har det satt sig i märgen att det är fettets fel att jag alltid varigt överviktig och nu blir jag bara spyfärdig av smör och dyl. Alla säger att om man inte äter tillräkligt osv. så blir träningen katabol, men jag känner mig bara "lite"svagare än för 24kg sedan, dock känner jag mig MYCKET lättare. Förstår därför inte alla som säger att kroppen käkar på sig själv, för det känns inte så! Men ni vet säkert nåt jag inte vet..tack å hej
Om kroppen inte får tillräckligt med energi så använder kroppen proteinet i musklerna. Så de försvinner.
Att bli spyfärdig av vissa råvaror känner jag igen. Jag är så själv och vet hur svårt det känns att äta dem.
Att du har ätstörningar och rasar i vikt är tråkit och jag hoppas att du lyckas bli vän med maten igen.
Mitt förslag är att om du nu blir äcklad av mättat fett som smör så ät inte det. MEN gör salladsdressingar på kallpressad olja! Jätte nyttigt och du kommer inte att bli tjock av det. Fisk innehåller också nyttit fett.
Får kroppen inte den energin den behöver så bryter den ner delar för att de viktigaste funktionerna ska fungera så som att hjärtat slår tex.
Den värsta följden av anorexi är att skelettet kalkas ur. Detta går inte att reparera. Anorektiker i 20-årsåldern har ofta lika dålit skelett som 80-åriga tanter! Hur dålit skelett kommer dom ha när dom är 80? Sorgligt men sant.
Vad är det du inte är nöjd med? Är det enbart att du vill väga lite eller har du några underliggande problem som du försöker lösa på ett irrationellt sätt?
hum..mitt problem enl. läkarna är att hjärtat inte slår som det ska, tydligen 38 slag per minut..men det är inget jag känner åh antagligen inget man vill tro på då hellre... det jag ogillar är tanken att det man stoppar i sig sväller ut på kroppen, någon som kan rekommendera en bra bok man kan läsa om man har lite konstiga ideér som jag har? Är 18 år och avskyr psykologer...
King Grub
2004-01-04, 21:17
Varför vill du inte tro på något sådant? Tror du att läkarna driver med dig? Du håller på att försätta dig i en väldigt farlig sits, och bör nog fundera på att söka professionell hjälp, oavsett om du ogillar det eller inte. Och det säger jag i all välmening.
AndersHermansson
2004-01-04, 22:34
Originally posted by tokke
hum..mitt problem enl. läkarna är att hjärtat inte slår som det ska, tydligen 38 slag per minut..men det är inget jag känner åh antagligen inget man vill tro på då hellre... det jag ogillar är tanken att det man stoppar i sig sväller ut på kroppen, någon som kan rekommendera en bra bok man kan läsa om man har lite konstiga ideér som jag har? Är 18 år och avskyr psykologer...
Låg hjärtfrekvens är ett symptom av kraftig undervikt. Hjärtat behöver fett som energikälla för att fungera som det ska.
King Grub har rätt. Kroppen mår bra av att få i sig en god mängd nyttiga fetter. Nu när du vet det så spelar det egentligen ingen roll för känslorna du känner sätter effektivt stopp. Om du forskar lite bland allt som finns att läsa om näringslära kommer du med största sannolikhet sedan att vara säker på att det är nyttigt att äta mycket mat och även fett om det är rätt sort. Men de starka känslorna du känner kanske fortfarande sätter stopp. Den enda som någonsin kan göra dig helt frisk är du själv. Du måste våga utmana dina rädslor. Ingen bok eller psykolog kan göra jobbet åt dig. Detta låter säkert dramatiskt, men att ha ätstörningar är ett allvarligt tillstånd och det har absolut ingenting med mat att göra även om det verkar så. Personligen tror jag att väldigt många mentala störningar helt enkelt har med rädsla (i någon form) att göra. Många protesterar säkert mot denna groteska förenkling. Jag har själv haft en kraftigt förvrängd verklighetsbild under en lång period, vilket jag tror är ett resultat av att länge vägrat bemöta verkligheten, och det enda som hjälpt mig att må bra har varit att acceptera och utmana det jag varit rädd för.
Låter hårt, men i slutändan tror jag att det handlar om att inte vara feg.
:hbang:
Det är inte lätt. Om man till exempel har förföljelsemani eller paranoia och får för sig att någon har lagt gift i ens mat. Hur kan man bli helt frisk från det? Medicinering? Nja. Visst kanske symptomen försvinner, men om man ska klara sig utan medicin måste man göra något mycket mer drastiskt. Detta tror jag också är förklaringen till varför det är så svårt att bli helt frisk från en mental sjukdom. Det är svårt därför att personen med paranoia måste utsätta sig för känslan av risken att bli förgiftad. Det är väl i princip som att skriva under sin egen dödsdom att utsätta sig för det, men det är det enda som kan få en helt frisk.
Originally posted by tokke
hum..mitt problem enl. läkarna är att hjärtat inte slår som det ska, tydligen 38 slag per minut..men det är inget jag känner åh antagligen inget man vill tro på då hellre... det jag ogillar är tanken att det man stoppar i sig sväller ut på kroppen, någon som kan rekommendera en bra bok man kan läsa om man har lite konstiga ideér som jag har? Är 18 år och avskyr psykologer...
Avskyr du psykologer av den tanken att de kommer att väcka obehagliga tankar inom dig? De lär dig tänka i rationella banor.
Det är bra att du inser att du har konstiga ideer. Det är det första steget.
Att maten sväller ut i kroppen stämmer inte. Kroppen använder ju maten som byggstenar för att stärka kroppen samt till att få ditt hjärta att banka;)
Läs en bok om näring och fysiologi. Det kanske skulle ge lite klarheter på ett djupare plan om kroppen. Det är himla intressant och själv så tror jag att djup kunskap många gånger är den rätta vägen.
Jag känner inte till nån bok om anorexi
tack för svaren..jag gillar inte psykologer för dom säger sig veta hur jag känner och tänker, och mina tankar är nog det mest personliga jag har, så vill inte att nån läser ur dom :( . Men jag ska försöka att inte vara feg :em: även om det är lättare sagt än gjort så är det kanske ett steg... thank you guys
Är det inte ganska skönt med nån som verkligen lyssna på dina problem?
Originally posted by tokke
tack för svaren..jag gillar inte psykologer för dom säger sig veta hur jag känner och tänker, och mina tankar är nog det mest personliga jag har, så vill inte att nån läser ur dom :( . Men jag ska försöka att inte vara feg :em: även om det är lättare sagt än gjort så är det kanske ett steg... thank you guys
En psykolog lyssnar bara på det du säger och kommer med förslag på hur du kan handskas med saker på ett annurlunda sätt. Dom kan inte "läsa dina tankar". Så välj vad du vill säga och behåll det du inte vill säga för dig själv.
Originally posted by tokke
hum..mitt problem enl. läkarna är att hjärtat inte slår som det ska, tydligen 38 slag per minut..men det är inget jag känner åh antagligen inget man vill tro på då hellre... det jag ogillar är tanken att det man stoppar i sig sväller ut på kroppen, någon som kan rekommendera en bra bok man kan läsa om man har lite konstiga ideér som jag har? Är 18 år och avskyr psykologer...
Hmm....Vet inte om det kan hjälpa dig, men jag lider också av
Anorexi och har vid flera tillfällen blivit rekomenderad att läsa en
bok som heter Sluta svälta ( vet ej författarens namn..tyvärr )
Jag har själv inte läst den så jag kan inte svara på om den är bra.
Den går säkert att låna på bibblan så det kan ju kanske vara värt ett försök ??
Hoppas att det ordnar upp sig för dig.
Lycka till !!!
Jag har läst boken sluta svält! den är bra, minns inte heller författarens namn, det är dock en kvinna tror jag.
det sämsta du kan göra är att läsa böcker skrivna av anorektiker, då får du bara massa dumma tips och tricks.
hoppas att du blir frisk snart!
Mega Mike
2004-01-05, 20:00
Kan det vara den här
http://www.bokus.com/cgi-bin/more_book_info.cgi?pt=search_result&ISBN=9127071294
Originally posted by Jonna
Jag har läst boken sluta svält! den är bra, minns inte heller författarens namn, det är dock en kvinna tror jag.
det sämsta du kan göra är att läsa böcker skrivna av anorektiker, då får du bara massa dumma tips och tricks.
hoppas att du blir frisk snart!
men.....det finns ju böcker som e skrivna av tjejer som på olika
sätt har lyckats ta sig ur skiten ( ursäkta uttrycket ) och som kan ge personer som inte själva är drabbad en liten inblick i hur det kan vara att leva med detta ( ursäkta uttrycket igen ) helvete.
Jag menar det kan ju vara bra för anhöriga att läsa.....så att man slipper att gång på gång försöka förklara hur det är ...och att ätstörningar inte är någon logisk sjukdom utan känslomässig !
Tips och tricks ( som man inte redan vet ) får man nog inte från dessa böcker utan snarare från andra drabbade och sk. Pro Ana sites.
Vad jag ville ha sagt med detta är att böcker är skrivna av FRISKA anorektiker och om man vet vad det vill säga att vara drabbad så är det sista man vill är att någon annan ska bli drabbad.
Därför tror inte jag att dessa böcker behöver vara dåliga.
Oj det blev visst lite rörigt...men hoppas att du/ni ändå förstår vad jag menar :em:
jo jag förstår vad du menar, klart att inte alla böcker skrivna av friska anorektiker behöver vara "dåliga", men enligt mig är många av dem det.
Jag har själv haft anorexi, jag fick massvis av tips från sådana böcker.
(naturligtvis från internet också.)
Det måste inte finnas konkreta tips i dessa böcker, det kan räcka med att det står något om hur mycket personen i fråga gick ner, då vill man (läs jag) genast gå ner mera än vad den personen gjorde, bara för att få känna sig lite duktig.
Jag tror att det är bättre att rikta in sig på böcker som just den vi talade om, Sluta svälta.
den är ju till för att just sluta svälta sig själv.
Men det är naturligtvis olika från person till person vad för typ av litteratur man kan ha hjälp av.
Dessutom blir man sällan frisk på helt egen hand (det kan dock hända) det behövs oftast vägledning av någon som är utbildad på området.
/ Jonna.
Nä..jag vill väl egentligen inte inse, eller göra något åt min anorexi. Men när man känner på kroppen och det gör ont överallt så är det nån i mig som fattar att något är fel. Och då hade det kanske vatt värt ett försök att läsa något, typ som boken ni rekommendera. Har redan reserverat den på biblioteket *känns bra*. Ta hand om er..!
Originally posted by Jonna
jo jag förstår vad du menar, klart att inte alla böcker skrivna av friska anorektiker behöver vara "dåliga", men enligt mig är många av dem det.
Jag har själv haft anorexi, jag fick massvis av tips från sådana böcker.
(naturligtvis från internet också.)
Det måste inte finnas konkreta tips i dessa böcker, det kan räcka med att det står något om hur mycket personen i fråga gick ner, då vill man (läs jag) genast gå ner mera än vad den personen gjorde, bara för att få känna sig lite duktig.
Jag tror att det är bättre att rikta in sig på böcker som just den vi talade om, Sluta svälta.
den är ju till för att just sluta svälta sig själv.
Men det är naturligtvis olika från person till person vad för typ av litteratur man kan ha hjälp av.
Dessutom blir man sällan frisk på helt egen hand (det kan dock hända) det behövs oftast vägledning av någon som är utbildad på området.
/ Jonna.
Jo...SJÄLVKLART har du rätt i att sådana böcker kan vara triggande för oss som e drabbade ( känner mig träffad :em: ) men tror samtidigt att dom kan vara bra för tex. anhöriga att läsa.
Så att dom kan få en bättre inblick i hur det är att leva med skiten.
Så att man slipper att försöka förklara sånt som dom ändå inte fattar...*suck *
Originally posted by tokke
Nä..jag vill väl egentligen inte inse, eller göra något åt min anorexi. Men när man känner på kroppen och det gör ont överallt så är det nån i mig som fattar att något är fel. Och då hade det kanske vatt värt ett försök att läsa något, typ som boken ni rekommendera. Har redan reserverat den på biblioteket *känns bra*. Ta hand om er..!
Känner igen mig.....man både vill och inte vill.
Smärtor och andra signaler skrämmer en så man får panik och vill ha hjälp samtidigt som man inte vill förlora kontrollen ( man vill inte att andra ska få bestämma över ens kropp och liv ) Så man gör sina egna små tappra försök emellanåt. Vilket TYVÄRR i 99,9%
av fallen alltid misslyckas.
Men kanske du är en "lyckoprick" som trotts allt fixar det !!!
Jag menar något vill du ju eftersom du ville ha ett boktips eller hur ? :thumbup:
Önskar dig lycka till och hoppas VERKLIGEN att du klarar det !!
mvh / en som vet hur det är.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.