Visa fullständig version : Lyxigt med rent och fräscht hemma?
Folk har kallat mig för pedant, perfektionist och minimalist eftersom jag alltid ser till att ha det rent och fräscht hemma. Jag har rutiner för nästan allt och har i förväg bestämt hur allt alltid ska se ut. Själv tycker jag inte det krävs så mycket arbete att upprätthålla det rena och fräscha, så länge man har bra rutiner och aldrig låter det förfalla. Känslan att alltid ha det rent och fint är ju underbar? Det känns närmast lyxigt om man kombinerar det med att inte ha saker som ligger framme och skräpar.
Fler som tycker så? Eller hur resonerar ni när det kommer till att hålla efter hemma? Hushållsnära städtjänster verkar ju populärt, så att ha rent hemma verkar ju värderas till någon grad iaf?
Jag skulle nog aldrig klara av att bo med någon som inte är lika eller mer noggrann än mig själv.
Jag gillar att ha rent, men står inte ut om det ser för undanplockat ut. Aldrig tidningar i tidningsinsamlingen, när det inte får vara vattendroppar i diskhon etc, inget som avslöjar att ngn lever där typ. Känns opersonligt, stelt, kan inte slappna av.
Så nää, tycker INTE det känns lyxigt.. utan lite tecken på lite torftigt liv, att man inte kan vara relaxed.
Menar inte som en diss, alla är olika, men jag gillar inte när någon inte kan koppla av och prata om man käkat middag tex, förrän det är avdukat. El om man sitter och håller på med något och en städar runt med ens grejer, förmodligen tics av samboskap med pedant.. löser jag korsord och lägger ner pennan vill jag inte hitta den i pennskrinet, typ så. :)
Klart det måste få vara lite grisigt då och då! Vad skulle man annars göra när man måste tentaplugga...? Mitt hem är helt otroligt rent i tentatider. Annars så hålls det hyffsat/sanitärt godkänt.
Jag gillar att ha rent, men står inte ut om det ser för undanplockat ut. Aldrig tidningar i tidningsinsamlingen, när det inte får vara vattendroppar i diskhon etc, inget som avslöjar att ngn lever där typ. Känns opersonligt, stelt, kan inte slappna av.
Så nää, tycker INTE det känns lyxigt.. utan lite tecken på lite torftigt liv, att man inte kan vara relaxed.
Menar inte som en diss, alla är olika, men jag gillar inte när någon inte kan koppla av och prata om man käkat middag tex, förrän det är avdukat. El om man sitter och håller på med något och en städar runt med ens grejer, förmodligen tics av samboskap med pedant.. löser jag korsord och lägger ner pennan vill jag inte hitta den i pennskrinet, typ så. :)
Ja, när det börjar bli för opraktiskt gör jag en avvägning och låter det vara lite smutsigt för att det blir så jobbigt annars. Jag gillar egentligen inte alls att stöka ned, tycker det känns jobbigt. Om jag hade råd skulle jag se till att allt jämnt såg nytt och fräscht ut, samtidigt som jag då och då skulle möblera om, göra om och byta stil lite grann. Jag tycker det ska vara personligt samtidigt som det egentligen inte ska synas att någon bor där.
Det personliga syns i stilvalet, i helheten, inte i detaljerna. Även om planeringen i sig kan vara väldigt detaljerad och genomtänkt.
Det handlar mer om att jag inte kan koppla av och trivas om det är smutsigt hemma. Det är ju inte trivsamt och känns bara sunkigt. Din kommentar om torftigt och inte kunna koppla av känns ju iofs rätt träffande. Det är väldigt få som ens märker skillnaden på när jag själv precis har städat eller när jag själv tycker det är stökigt.
Folk skiljer sig väl vad som man tycker är överdrivet? Jag är väldigt noggrann av mig, men inte överdrivet tycker jag själv. Det finns en viss nivå som är överdriven för mig också. Ofta är det när det blir opraktiskt eller tar för mycket tid att hålla efter. Har jag käkat middag vill jag gärna duka av på en gång och helst inte vänta för länge med att diska heller. Har jag flera vänner på besök brukar jag dock låta det bero tills de gått.
Klart det måste få vara lite grisigt då och då! Vad skulle man annars göra när man måste tentaplugga...? Mitt hem är helt otroligt rent i tentatider. Annars så hålls det hyffsat/sanitärt godkänt. Det blir lätt till en distraktion annars ja, särskilt om man är hemma mer än normalt. Ju mer jag är hemma, ju mer stör jag mig på om det inte är rent på ett ungefär. Det känns ju bara onödigt att ha stökigt hemma dock?
King Grub
2011-07-12, 17:56
Jag har inget emot lite smårörigt, saker framme eller så, men det måste vara rent.
Jag vill ha det drägligt rent. Lite damm i hörnen är ingen fara, men jag har riktigt svårt för att låta toa och kök bli för jäkla äckligt. Stökigt är något helt annat. Är det jag själv som är skyldig till oredan har jag inga som helst problem med det.
Hyffsat påfrestande att bo hemma nu över sommaren, där mentaliteten inte riktigt är den samma...
kettlebellGuden
2011-07-12, 18:30
Rent är ju bra, men det är ju knappast så att man orkar sopa upp magnesiumet från vardagsrumsgolvet varenda dag.
Jag kan inte gå hem till folk på fester osv om jag vet att de har de snuskigt hemma, mår bara dåligt då.
shadowfire
2011-07-12, 18:40
Absolut inga vattendroppar på diskbänken eller smutsrester i handfat eller fläckar på toan eller så. Inte ens damm är ok där. Kök och badrum ska alltid vara skinande rent. Damer som lånar toan för att kissa ska lukta ajax fettuflör i röva när de går därifrån.
Allmänt ska det vara undanplockat också. Kläder får ligga i hög, men på ett ställe, en hög. Inte tre. Helst ska högen vara i en walkincloset eller liknande där ingen ser högen.
Smulor framme är big nono. En diskhög får vara max 1 dag gammal, helst ska den inte finnas alls (en diskmaskin är mandatory, två diskmaskiner är über).
Damm är ok på hyllor o annat ett litet tag, men en besökare som ser det ska nästa gång mötas av en ren hylla. Fönstren är det jag slarvar med, de putsas oftast när jag misstar klarblå himmel med dimma.
Inga som helst problem med att hålla städat/undanplockat så länge man har vettig förvaring och plockar undan det man tar fram. Som att ta ut Lohmanders ur kylskåpet, man låter ju inte den stå framme till dagen efter utan nyttjar den och sedan ställer den tillbaka. Samma princip är inte speciellt svår eller tidskrävande att applicera på hela sitt boende.
shadowfire
2011-07-12, 18:42
Där jag märker största skillnaden är faktiskt nu när jag renoverar. Arga Snickaren brukar säga "inga verktyg framme som skräpar för då åker skiten ut" och han predikar rätt mkt om att det är bra även i ett renoveringskaos att både ta sig tiden att städa ut samt att hålla ordning o reda.
Jag (den Glada Snickaren) förstår exakt vad han pratar om.
Sprider jag ut verktygen överallt i kåken och bara lägger dem ifrån mig så spenderar jag timmar varje månad på att bara leta saker. "Vars faen har jag lagt den jävla kofoten nudå?!". Lägger jag tillbaka kofoten där jag tog den + ser till att ha ett bord framme för alla verktyg så sparar jag verkligen timtals av frustration och letande. Istället går jag till verktygsbordet, hämtar det jag behöver och lägger tillbaka verktyget efteråt. Det är sådan kopiös skillnad och jag har märkt det på folk som har varit här och hjälpt mig också. De vet alltid var de ska titta för att finna vad de söker.
Rent och städat är trevligt! Lite saker kan allt få ligga framme men då ska det ändå vara ordning o reda. Släpper inte hem gäster om jag inte har städat och fint, kan inte visa min lilla crib från dess sämsta sida!!
Just nu bor jag väldigt litet och har extremt lite förvaring så därför blir det lätt oreda och en del saker har ingenstans att ta vägen vilket stressar mig en smula. Det är även trångt i garderoben och svårt att ha dedicerade platser för olika typer av plagg, finns liksom inte nog med utrymme.
Var på ikea häromdan och blev lite till mig över en del förvaringslösningar, så lite skåp kommer införskaffas allteftersom lönen tillåter, det ska bli väldigt skönt!
shadowfire
2011-07-12, 19:00
Rent och städat är trevligt! Lite saker kan allt få ligga framme men då ska det ändå vara ordning o reda. Släpper inte hem gäster om jag inte har städat och fint, kan inte visa min lilla crib från dess sämsta sida!!
Just nu bor jag väldigt litet och har extremt lite förvaring så därför blir det lätt oreda och en del saker har ingenstans att ta vägen vilket stressar mig en smula. Det är även trångt i garderoben och svårt att ha dedicerade platser för olika typer av plagg, finns liksom inte nog med utrymme.
Var på ikea häromdan och blev lite till mig över en del förvaringslösningar, så lite skåp kommer införskaffas allteftersom lönen tillåter, det ska bli väldigt skönt!
+111 förvaring is the shit!
Skulle inte klara av att bo ihop med en människa som inte plockar undan efter sig. Been there done that. I min värld var hon inte heller relaxed, utan bara lat. :)
Nu provocerar jag säkert tokmånga här, men; har man barn så säger oftast föräldrar att "men det är ju bara barn, klart det ska ligga leksaker utspridda över hela hemmet". Sedan ligger det verkligen barnbröte överallt, året om....
Det säger mer om föräldrarna än barnet anser jag. Ge barnet en låda. Häller man ut LEGOt för att leka så öser man också tillbaka LEGOt i lådan när man är klar, även om det är troligt att samma LEGO åker fram dagen efter. Gör man inte så, så kommer det också att bli ett "tonårsrum" som heter duga med pizzakartonger överallt, ölburkar i hög, kläder utspridda efter golvet. Barn som lär sig plocka undan det man tar fram, tror jag (generellt), även har lättare för ordning o reda längre fram. Flåt om någon känner sig träffad.. *cupid* .. och ja, har man barn så förstår jag med att det går inte att hålla undan hela tiden... men man kan åtminstone ha som ambition att försöka hålla undan - och ge barnet en känsla av att det är viktigt.
Det är inte för inte som lågstadiefröknar avslutar dagen med att städa/plocka undan innan man läser högläsning och avslutar med handklapp. :) ..
Efter att ha bott och besökt vänner utomlands, har jag fått en helt annan distans till vad smutsigt är. Har annars växt upp med att allt ska vara så rent och typ dammsugas flera ggr i veckan. Vi i Sverige är verkligen renliga av oss, något jag iof generellt gillar, men kanske är det överdrivet ibland. Om det hade någon verklig påverkan annat än psykiskt skulle det märkas skillnad när man vistades i smutsiga(re) miljöer, vilket iaf inte jag märkt. KÖket vill jag ha rent, diskar alltid direkt t.ex. Men i övrigt har jag mer avslappnad inställning. Lite svenskt lagom sådär ;-)
Ska väl tilläga, har jag besök är det såklart välstädat. Tycker jag hör till, inte för att jag dömmer någon som har lite oreda.
Jag brukar behöva mäta mina möbler osv för symmetri, så jag är nog krävande att bo med. Men det kan bli stökigt ändå, men mår bäst när det är som du beskriver det.
Jag skulle nog aldrig klara av att bo med någon som inte är lika eller mer noggrann än mig själv.
http://www.raconteurblog.net/wp-content/Forever-Alone.png
??
Jag delar boende med två riktiga sluskar men det gäller att ha bra kommunikation. Saker som jag stör mig på tänker ju inte de på ens.
shadowfire
2011-07-12, 19:14
Efter att ha bott och besökt vänner utomlands, har jag fått en helt annan distans till vad smutsigt är. Har annars växt upp med att allt ska vara så rent och typ dammsugas flera ggr i veckan. Vi i Sverige är verkligen renliga av oss, något jag iof generellt gillar, men kanske är det överdrivet ibland. Om det hade någon verklig påverkan annat än psykiskt skulle det märkas skillnad när man vistades i smutsiga(re) miljöer, vilket iaf inte jag märkt. KÖket vill jag ha rent, diskar alltid direkt t.ex. Men i övrigt har jag mer avslappnad inställning. Lite svenskt lagom sådär ;-)
Ska väl tilläga, har jag besök är det såklart välstädat. Tycker jag hör till, inte för att jag dömmer någon som har lite oreda.
håller med om att det kan vara sjukt stora kulturella skillnader.. jag har en tjejkompis i spanien och hon fattar inte hur vi svenskar kan plöja ner xxxxxxxxx kr på inredning? lyxiga kök? möbler från kända tillverkare? ... där nere lägger man lite pengar på boendet och nyttjar istället överflödet till att gå ut och må gott ute, äta ofta på restaurang osv... hemmet är bara mer för övernattning.
Jag brukar behöva mäta mina möbler osv för symmetri, så jag är nog krävande att bo med. Men det kan bli stökigt ändå, men mår bäst när det är som du beskriver det.
hahahaha, ok, notetomyself, inte bli sambo med agazza :D
[IMG]??
Jag delar boende med två riktiga sluskar men det gäller att ha bra kommunikation. Saker som jag stör mig på tänker ju inte de på ens.
För min del hade kommunikation inte hjälpt om jag hela tiden måste plocka undan efter folk för att må bra själv.
martikainen
2011-07-12, 19:15
Det ska vara rent och fint, inte en massa skit framme överallt!
Tog det underbara beslutet att skaffa städhjälp 2ggr/månaden, 480kr/månaden och dom gör ALLT, dammtorkar hela lägenheten, tvättar golv, "tvättar" mattor,soffa,säng,gardiner, gör badrummet+köket skinande rent! Luktar såpa i en vecka efter dom varit här.
Resterande 13dagarna tills dom kommer igen så behöver man bara plocka undan efter sig, inge dammsugning eller något. Sen kör man 2h övertid så har man tjänat in pengarna det kostade!
För min del hade kommunikation inte hjälpt om jag hela tiden måste plocka undan efter folk för att må bra själv.
Fast jag plockar ju inte undan deras skit utan säger till dom att fixa det. Dom tänker ju inte på det förrän jag tar påtalar det.
shadowfire
2011-07-12, 19:29
Det ska vara rent och fint, inte en massa skit framme överallt!
Tog det underbara beslutet att skaffa städhjälp 2ggr/månaden, 480kr/månaden och dom gör ALLT, dammtorkar hela lägenheten, tvättar golv, "tvättar" mattor,soffa,säng,gardiner, gör badrummet+köket skinande rent! Luktar såpa i en vecka efter dom varit här.
Resterande 13dagarna tills dom kommer igen så behöver man bara plocka undan efter sig, inge dammsugning eller något. Sen kör man 2h övertid så har man tjänat in pengarna det kostade!
är det med RUT eller utan? 500 pix är ju inte mkt...
von huff
2011-07-12, 19:36
wc:n är nåt som jag tycker att skall vara riktigt städad och fräsch.Damm och skit på golvet skall bort, lite saker få rligga framme men ju mindre dessto bättre.
Forever-Alone.png
??
Jag skulle aldrig vilja dela boende med en kompis bara. I längden skulle jag verkligen inte orka med personer som inte är som mig själv när det kommer till att hålla rent och snyggt. Min flickvän skulle jag inte ha problem med, hon är noggrannare än vad jag är, även om hon ändå kallar mig för perfektionist *screwy*
Väldigt intressant att läsa i tråden hur ni resonerar kring detta. Skönt att det inte bara är jag som måste ha rent och snyggt jämt också!
håller med om att det kan vara sjukt stora kulturella skillnader.. jag har en tjejkompis i spanien och hon fattar inte hur vi svenskar kan plöja ner xxxxxxxxx kr på inredning? lyxiga kök? möbler från kända tillverkare? ... där nere lägger man lite pengar på boendet och nyttjar istället överflödet till att gå ut och må gott ute, äta ofta på restaurang osv... hemmet är bara mer för övernattning.
Jag håller med din spanska vän. Det senaste decenniets masspsykos som drabbat det svenska folket, gällande inredning och renovering, är fan tragisk att bevittna.
Man "måste" bygga nytt kök för 300k, men lik förbannat käkas det ute sju dagar i veckan. Helst ska hela boendet renoveras innan man klarar att bo i det äckliga råtthål som totalrenoverades senast för fem år sedan.
Man är white trash om har en kryddhylla ovanför spisen, äcklig om man har våtrumstapet i badrummet, soc-fall om soffan är av skinn och helt jävla dum i huvudet om man handlar möbler efter funktion och praktisk nytta. Nejdå, en soffa bekväm som en parkbänk som inte ens a-lagarna vill sitta i ska det vara. Den är ju designad, dyr och såååå personlig och talande till just miiiiin personlighet.
Ett par år senare börjar idiotin om på nytt. Det som nyss var hett är så vidrigt att det bara inte går att bo i det, sedan tar nästa helt godtyckliga trend vid, osv, och allt sväljs av samma osäkra vindflöjlar till människor som överlever på att svälja all skit som proppas i dem.
Lik förbannat sitter de där och glor, forever alone, och torkar bort otäcka vattendroppar från diskbänken. ;)
Ställ upp alla jävla tv-inredare och snickare, arga, glada eller bara mediakåta, och fyra av ett par välriktade salvor. Det hade varit att göra folket en stor tjänst.
Spartansk
2011-07-12, 19:41
Jag gillar när det är helt rent och städat, men är själv lite för lat för att hålla det så rent som jag skulle vilja ha.
En polare till mig hade inga som helst problem över huvud taget med hundhår. Hela hans soffa och vardagsrumsmatta var täckta av dem. Helt obegripligt för mig, jag fick be honom dammsuga innan jag satte mig i soffan.
shadowfire
2011-07-12, 19:44
Jag håller med din spanska vän. Det senaste decenniets masspsykos som drabbat det svenska folket, gällande inredning och renovering, är fan tragisk att bevittna.
Man "måste" bygga nytt kök för 300k, men lik förbannat käkas det ute sju dagar i veckan. Helst ska hela boendet renoveras innan man klarar att bo i det äckliga råtthål som totalrenoverades senast för fem år sedan.
Man är white trash om har en kryddhylla ovanför spisen, äcklig om man har våtrumstapet i badrummet och helt jävla dum i huvudet om man handlar möbler efter funktion och praktisk nytta. Nejdå, en soffa bekväm som en parkbänk som inte ens a-lagarna vill sitta i ska det vara. Den är ju designad, dyr och såååå personlig och talande till just miiiiin personlighet.
Ett par år senare börjar idiotin om på nytt. Det som nyss var hett är så vidrigt att det bara inte går att bo i det, sedan tar nästa helt godtyckliga trend vid, osv, och allt sväljs av samma osäkra vindflöjlar till människor som överlever på att svälja all skit som proppas i dem.
Lik förbannat sitter de där och glor, forever alone, och torkar bort otäcka vattendroppar från diskbänken. ;)
Ställ upp alla jävla tv-inredare och snickare, arga, glada eller bara mediakåta, och fyra av ett par välriktade salvor. Det hade varit att göra folket en stor tjänst.
haahhahaa, detta är fan ditt bästa inlägg någonsin osten, så otroligt mkt plusettttttttttt.. förutom att du nämnde mig, jag är GLAD snickare. :D
shut teh face
2011-07-12, 20:15
Köket är viktigaste, där är det rent jämt. Jag kan inte laga mat, eller ens göra kaffe om det inte är rent. :D
Sen kommer badrummet, sen kommer golvet. Jag hatar när det är skit på golvet, det ska vara dammsugat och det ska inte ligga saker överallt.
Sen får det gärna vara "stökigt" på vissa ställen som i klädhörnan, bokhyllan etc.
Min respektive är en slusk som aldrig städar och har inget problem när det är stökigt. Behöver jag säga att jag är den enda som städar hemma. :furious:
martikainen
2011-07-12, 20:15
är det med RUT eller utan? 500 pix är ju inte mkt...
Det är med RUT, de tar 230kr/h standard, 115kr med RUT, tar 2h för min lägenhet på dryga 60 kvadrat.
Imorgon kommer dom och tar fönstrena också, 30kr/fönster extra, tar mig fan 2h/fönster om det ska bli bra
hahahaha, ok, notetomyself, inte bli sambo med agazza :D
Jordå, för det första kommer dom väldigt symmetriska möblerna vara jävligt snygga, sen kan vi nog lätt ha två hembiträden anställda..
http://27.media.tumblr.com/tumblr_lmwxeyuwMl1qkt6z2o1_500.jpg
Rent och städat är trevligt! Lite saker kan allt få ligga framme men då ska det ändå vara ordning o reda. Släpper inte hem gäster om jag inte har städat och fint, kan inte visa min lilla crib från dess sämsta sida!!
Fast sååå lät det inte när du hade vägarna förbi och vi möttes i min lgt efter att jag jobbat natt till måndag morgon då du kom nån gång vill jag minnas? :D Jag sa att det var stökigt efter helgen, men det gjorde då inget... fast jag hade inte fått hälsa på dig i samma situation? :naughty:
Det ska vara rent och fint, inte en massa skit framme överallt!
Tog det underbara beslutet att skaffa städhjälp 2ggr/månaden, 480kr/månaden och dom gör ALLT, dammtorkar hela lägenheten, tvättar golv, "tvättar" mattor,soffa,säng,gardiner, gör badrummet+köket skinande rent! Luktar såpa i en vecka efter dom varit här.
Resterande 13dagarna tills dom kommer igen så behöver man bara plocka undan efter sig, inge dammsugning eller något. Sen kör man 2h övertid så har man tjänat in pengarna det kostade!
Dammsugning 2 ggr i månaden?! :P Låter väl inte sååå fräscht kanske, bara för att det luktar gott (rent luktar inte..) så är det ju inte rent då. Iofs har jag märkt att olika boenden blir olika dammigt, men 2 ggr/v brukar vara ganska behövligt även om man inte varit hemma tycker jag det verkar som.
Jag håller med din spanska vän. Det senaste decenniets masspsykos som drabbat det svenska folket, gällande inredning och renovering, är fan tragisk att bevittna.
Man "måste" bygga nytt kök för 300k, men lik förbannat käkas det ute sju dagar i veckan. Helst ska hela boendet renoveras innan man klarar att bo i det äckliga råtthål som totalrenoverades senast för fem år sedan.
Man är white trash om har en kryddhylla ovanför spisen, äcklig om man har våtrumstapet i badrummet, soc-fall om soffan är av skinn och helt jävla dum i huvudet om man handlar möbler efter funktion och praktisk nytta. Nejdå, en soffa bekväm som en parkbänk som inte ens a-lagarna vill sitta i ska det vara. Den är ju designad, dyr och såååå personlig och talande till just miiiiin personlighet.
Ett par år senare börjar idiotin om på nytt. Det som nyss var hett är så vidrigt att det bara inte går att bo i det, sedan tar nästa helt godtyckliga trend vid, osv, och allt sväljs av samma osäkra vindflöjlar till människor som överlever på att svälja all skit som proppas i dem.
Lik förbannat sitter de där och glor, forever alone, och torkar bort otäcka vattendroppar från diskbänken. ;)
Ställ upp alla jävla tv-inredare och snickare, arga, glada eller bara mediakåta, och fyra av ett par välriktade salvor. Det hade varit att göra folket en stor tjänst.
:D
Köket är viktigaste, där är det rent jämt. Jag kan inte laga mat, eller ens göra kaffe om det inte är rent. : D
Sen kommer badrummet, sen kommer golvet. Jag hatar när det är skit på golvet, det ska vara dammsugat och det ska inte ligga saker överallt.
Sen får det gärna vara "stökigt" på vissa ställen som i klädhörnan, bokhyllan etc.
Min respektive är en slusk som aldrig städar och har inget problem när det är stökigt. Behöver jag säga att jag är den enda som städar hemma. :furious:
Det där lät inge kul, på sådana punkter tycker jag faktiskt man får jämka.. typ städa mer än sin egen bekvämlighet el låta disken stå om partnern vill prioritera sällskapet framför ordningen, iaf ngn gång.
Jag sa att det var stökigt efter helgen, men det gjorde då inget... fast jag hade inte fått hälsa på dig i samma situation? :
Det sättet att tänka tror jag faktiskt inte är så ovanligt, framför allt inte bland kvinnor.
Det sättet att tänka tror jag faktiskt inte är så ovanligt, framför allt inte bland kvinnor.
Liite besviken på Madamen faktiskt, trodde det var mitt sällskap som lockade, inte min crib.. :P För den som vill hälsa på och tänker sisådär så städar jag tisdagar och torsdag em el fredag fm beroende på hur jag jobbar. :thumbup:
Finns alltid ägg, mjölk, kaffe och te, men sällan godsaker - där har jag min noja, att folk ska tycka att de inte får nåt gott. Men har jag sånt hemma tar det snart slut, enda söta som kan finnas är sonens. Den senaste veckan har jag fått byta ut hans tip top 3 ggr.. :em: (ej ngn gästs fel..:em::em:)
shadowfire
2011-07-12, 21:12
Liite besviken på Madamen faktiskt, trodde det var mitt sällskap som lockade, inte min crib.. :P För den som vill hälsa på och tänker sisådär så städar jag tisdagar och torsdag em el fredag fm beroende på hur jag jobbar. :thumbup:
Nu tänker du nog lite galet enligt mig. Madamen skrev att hur hon ser på saken om hon får besök. Inte om hon besöker andra. Stor skillnad.
Nu tänker du nog lite galet enligt mig. Madamen skrev att hur hon ser på saken om hon får besök. Inte om hon besöker andra. Stor skillnad.
Jo, så kan man ju känna - men från den känslan till att inte bjuda hem? Det är klart att jag också kan känna så, men det skiter jag ju i, om ngn hälsar på.
shadowfire
2011-07-12, 21:20
Jo, så kan man ju känna - men från den känslan till att inte bjuda hem? Det är klart att jag också kan känna så, men det skiter jag ju i, om ngn hälsar på.
Jag struntar i hur det ser ut hos folk jag hälsar på, jag bor ju inte där, det speglar ju inte min personlighet. Så länge det är hygieniskt bara. Är det grisigt på toalett osv så får jag problem.
Däremot om folk kommer hem till mig så är det annorlunda. Mitt hem speglar min personlighet o tvärtom. Här ställer jag krav, vilket jag inte gör hos de jag hälsar på. Här vill jag uppfattas som en karl som kan ta vara på sig själv o har ett gott hem. Inte mammas pojke, inte sluskeliluskbaselusk, inte GrisBertil eller annat.
Jag avskyr plötsliga oanmälda besök, även om de får se "mitt rätta jag". Hellre planerade besök där jag får göra det finare än vad jag egentligen har det.
Jag struntar i hur det ser ut hos folk jag hälsar på, jag bor ju inte där, det speglar ju inte min personlighet. Så länge det är hygieniskt bara. Är det grisigt på toalett osv så får jag problem.
Däremot om folk kommer hem till mig så är det annorlunda. Mitt hem speglar min personlighet o tvärtom. Här ställer jag krav, vilket jag inte gör hos de jag hälsar på. Här vill jag uppfattas som en karl som kan ta vara på sig själv o har ett gott hem. Inte mammas pojke, inte sluskeliluskbaselusk, inte GrisBertil eller annat.
Jag avskyr plötsliga oanmälda besök, även om de får se "mitt rätta jag". Hellre planerade besök där jag får göra det finare än vad jag egentligen har det.
Jag håller med, men en långväga vän och du inte har möjlighet? Madamen var i sthm, och fick en lucka, frågade söndag kväll om hon fick komma förbi måndag morgon, jag jobbade natt. Jag tyckte det var mina fixa idéer som skulle stryka på foten, inte hon. :)
Eller hur resonerar ni när det kommer till att hålla efter hemma?
Att jag suger på det. Jag skulle vilja ha det mindre stökigt framförallt,det BORDE inte bli så stökigt som det blir,hela tiden. Vi borde klara av att hålla bättre ordning,men uppenbarligen gör vi inte det....
Du och jag hade aldrig kunnat bo ihop iaf:-)
shadowfire
2011-07-12, 21:31
Jag håller med, men en långväga vän och du inte har möjlighet? Madamen var i sthm, och fick en lucka, frågade söndag kväll om hon fick komma förbi måndag morgon, jag jobbade natt. Jag tyckte det var mina fixa idéer som skulle stryka på foten, inte hon. :)
Jag tror inte hon för fem öre brydde sig om hur du hade det hemma, men det får hon svara för själv :)
Hon skrev bara hur hon själv vill ha det o ser på det hela. Du blandar ihop det med att det skulle vara krav/önskemål på hur andra har det. :)
Jag håller med, men en långväga vän och du inte har möjlighet? Madamen var i sthm, och fick en lucka, frågade söndag kväll om hon fick komma förbi måndag morgon, jag jobbade natt. Jag tyckte det var mina fixa idéer som skulle stryka på foten, inte hon. :)
Tycker det är självklart att resonera på det viset. I synnerhet eftersom "stökigt" och "ostädat" verkar vara ganska prydligt för majoriteten i den här tråden åtminstone. Kan man inte tillåta någon att besöka en i ens egna hem när det inte är alldeles tipp-topp så har en osund, renlighetsnoja börjat gå ut över andra än en själv.
Själv känner jag mig snarare obekväm om det är för katalog-hems rent.
Jag tror inte hon för fem öre brydde sig om hur du hade det hemma, men det får hon svara för själv :)
Hon skrev bara hur hon själv vill ha det o ser på det hela. Du blandar ihop det med att det skulle vara krav/önskemål på hur andra har det. :)
Nej? Jag skrev: innebär det jag JAG inte skulle fått hälsa på under samma förutsättningar (oanmält, ej möjlighet att städa innan)? Jag får fråga henne. Eller om man så vill: testa genom att ge igen.. :devil: (nu är hon ju ytterst trevlig så det var ju inget trauma hon utsatte mig för dock).
Dvs: Inte det du skrev, att hon skulle brytt sig för fem öre, det hoppas jag hon inte gjorde. :) Man brukar ju inte göra det, när det gäller andra.
shut teh face
2011-07-12, 21:52
Det där lät inge kul, på sådana punkter tycker jag faktiskt man får jämka.. typ städa mer än sin egen bekvämlighet el låta disken stå om partnern vill prioritera sällskapet framför ordningen, iaf ngn gång.
Mjo jag jämkar hela tiden, det är ofta för stökigt hemma för att jag ska må bra. Men min fästmö är jäkligt lat helt enkelt, och ibland orkar jag inte städa när jag kommer hem från jobbet (och har lagt vårt barn osv). Då brukar det inte vara populärt att jag ska slöa i soffan och hon städar - fast det egentligen bara är rätt. :whipped:
Men, vad i... Menar ni på allvar att ni ogillar att folk kommer oanmälda, för att det finns en risk för att ni inte har det skinande rent hemma när de dyker upp?
Men, vad i... Menar ni på allvar att ni ogillar att folk kommer oanmälda, för att det finns en risk för att ni inte har det skinande rent hemma när de dyker upp?
Jag brukar ogilla att det kommer folk oanmält för jag är rätt asocial, gillar att vara ensam. Men det kan vara trevligt också. Fast jag föredrar att veta i förväg, så att jag inte är upptagen med att pilla min navel el så. Har försökt vara cool under min studenttid och fejkgilla svängdörrar hemma, men jag gör ju inte det så nu är jag öppen med att inte vilja sällskapa så frekvent. :)
Jag brukar ogilla att det kommer folk oanmält för jag är rätt asocial, gillar att vara ensam. Men det kan vara trevligt också. Fast jag föredrar att veta i förväg, så att jag inte är upptagen med att pilla min navel el så. Har försökt vara cool under min studenttid och fejkgilla svängdörrar hemma, men jag gör ju inte det så nu är jag öppen med att inte vilja sällskapa så frekvent. :)
Nu var det ju städningen min fråga gällde. Att vilja vara ifred är en annan sak, och det kan jag förstå, även om jag tycker att det är tråkigt att det nuförtiden, i alla fall som jag uppfattar det, är mycket "svårare" att komma oanmäld hem till någon, om man lämnat studentåldern vill säga.
shut teh face
2011-07-12, 22:07
Jag tycker inte om att folk kommer oanmält. För jag har alltid porr på både tv, datorn och även en swingersklubb i sovrummet
Nu var det ju städningen min fråga gällde. Att vilja vara ifred är en annan sak, och det kan jag förstå, även om jag tycker att det är tråkigt att det nuförtiden, i alla fall som jag uppfattar det, är mycket "svårare" att komma oanmäld hem till någon, om man lämnat studentåldern vill säga.
Där har jag inga problem, sällskap före min städ-fåfänga. (Toan o köket är rent, oroa sig icke, äter och skiter regelbundet därav sköts det! :D).
Jag tycker inte om att folk kommer oanmält. För jag har alltid porr på både tv, datorn och även en swingersklubb i sovrummet
En småbarnsförälders tuffa vardag!
Jag tycker inte om att folk kommer oanmält. För jag har alltid porr på både tv, datorn och även en swingersklubb i sovrummet
Här skulle jag kunna dra en sann anekdot om mkt sexuell plast, poliser och barnleksaker, men det gör jag inte. :D
martikainen
2011-07-12, 22:24
Dammsugning 2 ggr i månaden?! :P Låter väl inte sååå fräscht kanske, bara för att det luktar gott (rent luktar inte..) så är det ju inte rent då. Iofs har jag märkt att olika boenden blir olika dammigt, men 2 ggr/v brukar vara ganska behövligt även om man inte varit hemma tycker jag det verkar som.
Det låter otroligt lite, men trots att vi har en hund (boston terrier) och en brunett som släpper otroligt mycket hår, så ser det inte skitigt ut här hemma, vi är rätt duktiga på att hänga in kläder i garderoben och så efter oss, kan göra en del skillnad.
Sen kan jag ju erkänna att vardagsrumsbord/tvbänk mm är dammiga efter 2 veckor :)
När dom dammsuger så har dom någon monstermaskin som låter mer än ett jetplan och har även någon sorts tvättfunktion, dom tvättar alltså golven samtidigt med såpa, jag har sett "resterna" efteråt och det är äckligt mycket skit dom får upp, kan tänka mig att en vanlig dammsugning är inte ens en tredjedel så effektiv som deras.
Ganymedes
2011-07-12, 22:26
Folk har kallat mig för pedant, perfektionist och minimalist eftersom jag alltid ser till att ha det rent och fräscht hemma. Jag har rutiner för nästan allt och har i förväg bestämt hur allt alltid ska se ut. Själv tycker jag inte det krävs så mycket arbete att upprätthålla det rena och fräscha, så länge man har bra rutiner och aldrig låter det förfalla. Känslan att alltid ha det rent och fint är ju underbar? Det känns närmast lyxigt om man kombinerar det med att inte ha saker som ligger framme och skräpar.
Fler som tycker så? Eller hur resonerar ni när det kommer till att hålla efter hemma? Hushållsnära städtjänster verkar ju populärt, så att ha rent hemma verkar ju värderas till någon grad iaf?
Jag skulle nog aldrig klara av att bo med någon som inte är lika eller mer noggrann än mig själv.
Precis min filosofi! Jag är också utpekad pedant, men jag tycker att det är finare om det är fint än om det är fult hemma... :) Dessutom är det inte jobbigt att lägga tillbaka saker efter sig. Är det massa stök överallt ser jag bara jobb som behöver göras, och då är det inte lika behagligt att koppla av.
Pedant är för övrigt ett ord som bara används av slarviga människor som rent självförsvar.
Jag dammsuger först när jag ser stora dammtussar i hörnorna, syns det inte finns det inte :D
I övrigt brukar jag inte ha så rörigt, har hyfsad ordning... däremot ser jag inte meningen med att dammsuga 2 ggr i veckan om man bor själv, känns ju som man är fast i anala stadiet då
Det låter otroligt lite, men trots att vi har en hund (boston terrier) och en brunett som släpper otroligt mycket hår, så ser det inte skitigt ut här hemma, vi är rätt duktiga på att hänga in kläder i garderoben och så efter oss, kan göra en del skillnad.
Sen kan jag ju erkänna att vardagsrumsbord/tvbänk mm är dammiga efter 2 veckor :)
När dom dammsuger så har dom någon monstermaskin som låter mer än ett jetplan och har även någon sorts tvättfunktion, dom tvättar alltså golven samtidigt med såpa, jag har sett "resterna" efteråt och det är äckligt mycket skit dom får upp, kan tänka mig att en vanlig dammsugning är inte ens en tredjedel så effektiv som deras.
Såå.. vad du säger är att det är smutsigt men undanplockat..? ;) (chilla! Jag är ingen pedant så bryr mig inte..)
Tricklew
2011-07-12, 22:37
+1 på alla Ostens inlägg i tråden.
Förövrigt så verkar det som att jag inte hade klarat av att bo en vecka med majoriteten av koloiterna i denna tråd.
Fast sååå lät det inte när du hade vägarna förbi och vi möttes i min lgt efter att jag jobbat natt till måndag morgon då du kom nån gång vill jag minnas? :D Jag sa att det var stökigt efter helgen, men det gjorde då inget... fast jag hade inte fått hälsa på dig i samma situation?
Såja, lugn å fin nu gumman ;)
Du förvarnade ju, förövrigt har jag lärt mig att ditt hem inte ser så stökigt ut även om du säger så (inte för att jag bryr mig ändå! =)). Det enda som var framme var typ smink och några glas?! Omg, så stökigt så jag dååånar! :D
Förresten är det skillnad på långväga vänner och spontana fikabesök, så om du droppar förbi är du alltid välkommen :)
Kommer du oanmält får du dock skylla dig själv haha! :D då kommer jag säga att det ser ut som en warzone hos mig, sen sveper jag som en tornado genom lägenheten och fixar iordning lite snabbt. Det går snabbt hos mig, eftersom jag bor litet och har snålt med förvaring ser det snabbt stökigt ut. Det räcker med att jag gått in med skorna en gång, inte satt in två räkningar i pärmen, har obäddad säng, en dags disk, mina arbetskläder slängda i soffan, en tidning framme på bordet och kanske en tvätt på tork. (Typ så ser det ut this very nao, alltså warzone!)
Skulle iofs aldrig neka nån i dörren om den plingade på. Däremot har jag låtit bli att föreslå vänner att vi drar hem till mig om vi har hängt och man ska hitta på nåt annat, hade jag haft städat hade jag spontanbjudit hem folk mer.
Såja, lugn å fin nu gumman ;)
Du förvarnade ju, förövrigt har jag lärt mig att ditt hem inte ser så stökigt ut även om du säger så (inte för att jag bryr mig ändå! =)). Det enda som var framme var typ smink och några glas?! Omg, så stökigt så jag dååånar! :D
Förresten är det skillnad på långväga vänner och spontana fikabesök, så om du droppar förbi är du alltid välkommen :)
Kommer du oanmält får du dock skylla dig själv haha! :D då kommer jag säga att det ser ut som en warzone hos mig, sen sveper jag som en tornado genom lägenheten och fixar iordning lite snabbt. Det går snabbt hos mig, eftersom jag bor litet och har snålt med förvaring ser det snabbt stökigt ut. Det räcker med att jag gått in med skorna en gång, inte satt in två räkningar i pärmen, har obäddad säng, en dags disk, mina arbetskläder slängda i soffan, en tidning framme på bordet och kanske en tvätt på tork. (Typ så ser det ut this very nao, alltså warzone!)
Skulle iofs aldrig neka nån i dörren om den plingade på. Däremot har jag låtit bli att föreslå vänner att vi drar hem till mig om vi har hängt och man ska hitta på nåt annat, hade jag haft städat hade jag spontanbjudit hem folk mer.
Där var hon! :P
Hoppas du inte tog illa upp av pratat om henne trots att du inte var här, jag är ju typ samma lika, och tänkte att du ju kommit tillbaks efter det så var nog rätt lugn o fin. Men då är jag med, spontanbjudningar sker sällan, dock är det förvånadsvärt ofta som sonens farföräldrar bjuder in sig själva oanmält och alltid när det warsonar! Fast där säger jag inget, de får tro att jag alltid har det så, även om det är galet vad det sammanträffar.. :/
Sen minns jag faktiskt inget om min stökighetsnivå, bara att den var över comfortzone och generellt kan det se bläh ut om man haft helg och jobbar natt mot vecka. Får åter tacka för titten, tveka inte heller nästa gång (jag kommer inte tveka tillbaks, mah crib your crib! *cupid*).
olle lindblad
2011-07-12, 23:35
Osten80 är som vanligt så klockren i sina inlägg att jag nästan blir förbannad att jag inte skrivit samma sak före honom.
Får också +1a osten, klockrent inlägg där :D
Folk har renoverings- och statusnojja
Folk har kallat mig för pedant, perfektionist och minimalist eftersom jag alltid ser till att ha det rent och fräscht hemma. Jag har rutiner för nästan allt och har i förväg bestämt hur allt alltid ska se ut. Själv tycker jag inte det krävs så mycket arbete att upprätthålla det rena och fräscha, så länge man har bra rutiner och aldrig låter det förfalla. Känslan att alltid ha det rent och fint är ju underbar? Det känns närmast lyxigt om man kombinerar det med att inte ha saker som ligger framme och skräpar.
Fler som tycker så? Eller hur resonerar ni när det kommer till att hålla efter hemma? Hushållsnära städtjänster verkar ju populärt, så att ha rent hemma verkar ju värderas till någon grad iaf?
Jag skulle nog aldrig klara av att bo med någon som inte är lika eller mer noggrann än mig själv.
Wow! Den här texten är i princip en mitt-i-prick beskrivning utav mig själv för ca. 5 år sedan när jag var singel och bodde själv.
Sedan träffade jag min nuvarande flickvän som absolut inte är någon lortgris på något vis men hon har inte riktigt samma inställning som jag själv hade till det här med att ha undanplockat runtomrking hemma... I början på vårt förhållande kunde jag ibland känna mig deprimerad och sjukt "tom i kroppen" på något vis när jag tex. kom hem efter jobbet och såg att diskbänken inte var helt ren och avtorkad, eller att skorna stod i o-ordning på skohyllan.
Nu såhär i efterhand har jag ibland funderat på om jag hade någon slags psyikisk åkomma eftersom jag på allvar kunde må dåligt utav att mer eller mindre se ett par jeans liggandes på sängen när jag kom hem... Detta kunde ibland leda till stora bråk mellan oss.
Idag (4,5 år senare) har jag fått en helt annan toleransnivå vad gäller prylar och pinaler (vi har det alltid rent hemma) och vi bor fortfarande tillsammans *cupid*.
Om jag givit upp mina egna värderingar eller om jag lärt mig att bli mer tolerant låter jag vara...;)
Men, vad i... Menar ni på allvar att ni ogillar att folk kommer oanmälda, för att det finns en risk för att ni inte har det skinande rent hemma när de dyker upp? Nu har jag alltid rent hemma eftersom det är är så jag själv trivs med och vill ha det. En fördel med det är att aldrig behöva tveka för att bjuda hem folk spontant.
Jag vägrar dock låta någon komma oanmäld oavsett. Jag svarar inte i dörrtelefonen och öppnar inte dörren om jag inte kommit överens med någon att de ska komma. Själv skulle jag aldrig komma oanmäld till någon annan, det känns respektlöst. Det har dock inte att göra med om det är rent eller inte, det har att göra med om det passar och att vilja vara i fred och ha kontroll.
Precis min filosofi! Jag är också utpekad pedant, men jag tycker att det är finare om det är fint än om det är fult hemma... :) Dessutom är det inte jobbigt att lägga tillbaka saker efter sig. Är det massa stök överallt ser jag bara jobb som behöver göras, och då är det inte lika behagligt att koppla av.
Pedant är för övrigt ett ord som bara används av slarviga människor som rent självförsvar. Känner precis som du, jag ser också bara massa jobb som behöver göras.
Min erfarenhet är också att det är slarviga och lata människor som främst tycker att ens egen städmani är överdriven.
Jag håller med din spanska vän. Det senaste decenniets masspsykos som drabbat det svenska folket, gällande inredning och renovering, är fan tragisk att bevittna.
Man "måste" bygga nytt kök för 300k, men lik förbannat käkas det ute sju dagar i veckan. Helst ska hela boendet renoveras innan man klarar att bo i det äckliga råtthål som totalrenoverades senast för fem år sedan.
Man är white trash om har en kryddhylla ovanför spisen, äcklig om man har våtrumstapet i badrummet, soc-fall om soffan är av skinn och helt jävla dum i huvudet om man handlar möbler efter funktion och praktisk nytta. Nejdå, en soffa bekväm som en parkbänk som inte ens a-lagarna vill sitta i ska det vara. Den är ju designad, dyr och såååå personlig och talande till just miiiiin personlighet.
Ett par år senare börjar idiotin om på nytt. Det som nyss var hett är så vidrigt att det bara inte går att bo i det, sedan tar nästa helt godtyckliga trend vid, osv, och allt sväljs av samma osäkra vindflöjlar till människor som överlever på att svälja all skit som proppas i dem.
Lik förbannat sitter de där och glor, forever alone, och torkar bort otäcka vattendroppar från diskbänken. ;)
Ställ upp alla jävla tv-inredare och snickare, arga, glada eller bara mediakåta, och fyra av ett par välriktade salvor. Det hade varit att göra folket en stor tjänst.
Osten80 är som vanligt så klockren i sina inlägg att jag nästan blir förbannad att jag inte skrivit samma sak före honom.
Nog för att Ostens inlägg var nog så klockrent, men det var inte riktigt heminrednings och renoveringsnoja som jag avsåg med trådstarten, även om jag verkligen också kan tycka att det går till överdrift. Det beror ju dock på om man renoverar för att man själv vill, eller för att imponera på någon annan? Påminner mig om min morbror som skulle renovera köket i sin lägenhet. Han blev aldrig klar. Det slutade med att han fick fixa klart det när han skulle sälja den. Numera bor han i villa och håller på och renoverar hela huset samtidigt utan att någonsin verka bli klar.
Känner dock väldigt mycket igen mig i Ostens inlägg, antagligen precis så det kommer bli. Fast då kommer det vara jag som ständigt vill förnya mig och aldrig bli nöjd. Vid någon punkt i livet kommer jag bli så bunden till min bostad att jag kommer vägra flytta. När allt är perfekt. När man i grunden kunnat specialanpassa allt och tänkt ut allt precis som man vill ha det. Till viss grad dock. Ibland är förändring för förändringens skull skönt. Idag har jag alldeles för lite förändring. Jag har inte gjort något på mer än 1 år nu. Det känns jobbigt. Då bor jag iofs i en liten hyresetta med studentekonomi :D
För att återknyta till topic: Städtjänster känns i längden rimligt när jag flyttat till minst en 2:a och har bättre ekonomi och mindre fritid (dvs jobbar). Det känns verkligen som en typ av lyxkonsumtion. I mitt fall skulle det innebära att köpa tid, inte bara att slippa göra jobbet. Städa kan jag göra, men det går åt en massa tid att hålla efter allt. Tanken är att i längden rationalisera bort alla vardagssysslor så långt det går och bara hålla på med saker som känns meningsfulla och givande.
Tanken känns ju fantastisk. Att ha rent och fräscht utan att behöva göra jobbet eller lägga ned tid och engagemang på det?
Mitt hem speglar min personlighet o tvärtom. Här ställer jag krav, vilket jag inte gör hos de jag hälsar på. Här vill jag uppfattas som en karl som kan ta vara på sig själv o har ett gott hem. Inte mammas pojke, inte sluskeliluskbaselusk, inte GrisBertil eller annat. Jag tycker också att mitt hem i hög grad speglar min personlighet. Det är klart att jag bryr mig om hur andra uppfattar hur jag har det, men jag har precis lika fint hemma även om jag bara är ensam också. Det hänger dock på att jag ser någon mening med tillvaron. Titt som tätt tappar jag motivationen när jag blir sysslolös och gör ingenting. Jag hatar att vara ledig. När jag är ledig mer än 2 dagar i sträck brukar det gå utför. Då kan det gå dagar utan att jag lämnar lägenheten och inte gör någonting alls. Jag mår inte bra av det och känner att jag måste göra något åt saken varje gång, men det är så svårt när man inte känner någon motivation att göra något.
Wow! Den här texten är i princip en mitt-i-prick beskrivning utav mig själv för ca. 5 år sedan när jag var singel och bodde själv.
Sedan träffade jag min nuvarande flickvän som absolut inte är någon lortgris på något vis men hon har inte riktigt samma inställning som jag själv hade till det här med att ha undanplockat runtomrking hemma... I början på vårt förhållande kunde jag ibland känna mig deprimerad och sjukt "tom i kroppen" på något vis när jag tex. kom hem efter jobbet och såg att diskbänken inte var helt ren och avtorkad, eller att skorna stod i o-ordning på skohyllan.
Nu såhär i efterhand har jag ibland funderat på om jag hade någon slags psyikisk åkomma eftersom jag på allvar kunde må dåligt utav att mer eller mindre se ett par jeans liggandes på sängen när jag kom hem... Detta kunde ibland leda till stora bråk mellan oss.
Idag (4,5 år senare) har jag fått en helt annan toleransnivå vad gäller prylar och pinaler (vi har det alltid rent hemma) och vi bor fortfarande tillsammans *cupid*.
Om jag givit upp mina egna värderingar eller om jag lärt mig att bli mer tolerant låter jag vara...;) Jag hoppas jag aldrig blir som dig! :P Den sambo verkar ju helt oresonlig :D Skulle aldrig vilja ha det stökigt och rörigt oavsett. Går det inte att hitta en lösning så att det blir så rent och fräscht som jag vill ha det så får jag i så fall överväga om det är värt att bo tillsammans. Städtjänster och liknande finns ju som sagt. Sedan är ofta smart förvaring och genomtänkta rutiner och planering A och O. Nu har jag ingen erfarenhet av samboskap eller för den delen att bo tillsammans med kompisar, men det kanske skulle gå att dela upp så att man ansvarar för olika saker också? Att lära sig plocka undan efter sig borde inte vara så svårt tycker jag.
I sitt eget hem ska man trivas tycker jag. Där om någonstans måste man kunna koppla av (oavsett om man gör det genom att vilja ha skinande rent eller att det ser ut som ett bombnedslag). Själv vill jag ha heminredningskatalogrent, och då inte den stökiga varianten som när de visar barn med i bilden. Jag skulle iofs också kunna tänka mig ett otroligt litet och avskalat hem, som såklart också är rent och fräscht om jag väldigt sällan skulle vara hemma. Är jag hemma mycket vill jag ha plats och ha allt som jag vill ha det.
shadowfire
2011-07-13, 08:15
Men, vad i... Menar ni på allvar att ni ogillar att folk kommer oanmälda, för att det finns en risk för att ni inte har det skinande rent hemma när de dyker upp?
absolut, jag kan ibland gå runt hemma och få en känsla av "hjeeelp snela, tänk om någon kommer på besök just nu?!". Då blir det en städning bara ifall att man skulle få oväntat besök.
Sedan beror det lite på vad det är för besök också. Någon som har känt mig i många år och vet att jag har rent o fräscht hemma i normala fall skulle jag inte reagera så hårt på. Om chefen droppade förbi och senare i höst vill prata karriär o framtid så skulle jag inte vara lika glad om personen i sitt första intryck av mitt hem tänkte "OMG! hjelp snela!".
Jag hoppas jag aldrig blir som dig! :P Den sambo verkar ju helt oresonlig :D Skulle aldrig vilja ha det stökigt och rörigt oavsett. Går det inte att hitta en lösning så att det blir så rent och fräscht som jag vill ha det så får jag i så fall överväga om det är värt att bo tillsammans. Städtjänster och liknande finns ju som sagt. Sedan är ofta smart förvaring och genomtänkta rutiner och planering A och O. Nu har jag ingen erfarenhet av samboskap eller för den delen att bo tillsammans med kompisar, men det kanske skulle gå att dela upp så att man ansvarar för olika saker också? Att lära sig plocka undan efter sig borde inte vara så svårt tycker jag.
I sitt eget hem ska man trivas tycker jag. Där om någonstans måste man kunna koppla av (oavsett om man gör det genom att vilja ha skinande rent eller att det ser ut som ett bombnedslag). Själv vill jag ha heminredningskatalogrent, och då inte den stökiga varianten som när de visar barn med i bilden. Jag skulle iofs också kunna tänka mig ett otroligt litet och avskalat hem, som såklart också är rent och fräscht om jag väldigt sällan skulle vara hemma. Är jag hemma mycket vill jag ha plats och ha allt som jag vill ha det.
Fetstilta: I lol´d. :D
Hursomhelst.. du är lycklig med hur du har det. Blir du sambo, vill du få dessa behov tillgodosedda. Men.. vad händer om din sambo också tänker "hemma om någonstans måste man kunna koppla av" - men har en annan bild, då blir det ju som du skriver, en fråga om man ska vara sambos.. eller om man är beredd att rubba på sin syn om ordning o reda. Det lär du ju märka, men förvånadsvärt ofta innebär kärlek omtanke om ngn annan i högre grad än omtanke om sig själv - utan att en själv känner att man stryker på foten. Känner man det senare, då är det ju inte bra. Men det kan hända att det växer fram en vilja att det gemensamma blir viktigare för en än ens invanda bekvämlighet. Just saying. Är själv ganska fixerad vid att få ha min egen tid, därför vill jag inte vara sambo, men å andra sidan har jag barn och då är ju tiden gemensam vilket jag inte har problem med alls. Ibland har man fördomar om sig själv, de behöver inte stämma. Precis som att din sanning att alltid undanplockat kanske inte är den "bästa" sanningen, för alla, ens för dig - i all evinnerlighet. Det kanske skulle vara befriande för dig att testa att må bra även med måttlig röra, har ingen aning, men kanhända skulle du lära dig att du klarar av mer än du tror. :)
Förresten; vad gäller barn så kan det se rätt rörigt ut när barn leker. Det måste man tåla, leken är viktig. Däremot så kan man ha olika platser för olika lek, och när leken är klar packar man ihop. Sonen har alltid haft det i sig, har haft sjukt tur helt enkelt. Visst, ibland har det hänt att han vägrat (vill minnas en gång med kulor över hela köksgolvet.. :D), men ofta sker det per automatik. Ibland vill han ha hjälp när han plockar undan, det vill ju jag med, frågar någon av oss snällt brukar det bli win. :) Dock upplevde vi det motsatta när han hade det tufft, han kunde vakna på natten för att kolla att täcket låg rakt och kudden inte var knölig etc, så vi har mest jobbat på det motsatta. Leka röriga och kladdiga lekar, skuttat i vattenpölar för att bli smutsig o blöt osv. Så det finns många sidor av myntet renlighet, om det bidrar till dåligt mående är det ett problem (vad som är rimligt att må dåligt över, som nämndes med jeans på säng etc finns ju olika grader), annars inte.
shadowfire
2011-07-13, 08:20
För min del som har en gräsklipparrobot som är helt outstanding, så blir det någon form av sådan här i inköp i höst:
4fzNe48Wn9Y
über om man har katt och vill komma hem från jobbet o inte se en enda katt-tuss =)
Nitrometan
2011-07-13, 08:26
über om man har katt och vill komma hem från jobbet o inte se en enda katt-tuss =)
unter om du kommer hem och finner att katten har besegrat din robot.
Jag kan helt enkelt inte ha det rent runt mig. Jag störs inte av det men tvingar mig själv att städa när jag väntar besök eller det börjar ta slut på porslin. Jag kommer nog att skaffa städhjälp ganska snart, bara något litet steg till på lönetrappan så blir kostnaden i princip försumbar.
shadowfire
2011-07-13, 08:30
unter om du kommer hem och finner att katten har besegrat din robot.
:D ... har var sådär glad på gräsklipparroboten ;)
u8NZQSr_KA8
unter om du kommer hem och finner att katten har besegrat din robot.
http://www.wimp.com/kittyrobot/
Tror Sune inte blir uppäten iaf, han är nog lika tuff som husse.. *flex*
Jag hoppas jag aldrig blir som dig! :P Den sambo verkar ju helt oresonlig :D Skulle aldrig vilja ha det stökigt och rörigt oavsett. Går det inte att hitta en lösning så att det blir så rent och fräscht som jag vill ha det så får jag i så fall överväga om det är värt att bo tillsammans. Städtjänster och liknande finns ju som sagt. Sedan är ofta smart förvaring och genomtänkta rutiner och planering A och O. Nu har jag ingen erfarenhet av samboskap eller för den delen att bo tillsammans med kompisar, men det kanske skulle gå att dela upp så att man ansvarar för olika saker också? Att lära sig plocka undan efter sig borde inte vara så svårt tycker jag.
I sitt eget hem ska man trivas tycker jag. Där om någonstans måste man kunna koppla av (oavsett om man gör det genom att vilja ha skinande rent eller att det ser ut som ett bombnedslag). Själv vill jag ha heminredningskatalogrent, och då inte den stökiga varianten som när de visar barn med i bilden. Jag skulle iofs också kunna tänka mig ett otroligt litet och avskalat hem, som såklart också är rent och fräscht om jag väldigt sällan skulle vara hemma. Är jag hemma mycket vill jag ha plats och ha allt som jag vill ha det.
Jag känner igen mig väldigt klart i det du skriver och kommer precis ihåg känslan när något inte gjordes på mitt sätt hemma.
Hur känner du tex. när du har lite kompisar hemma på festligheter med mat och annat??
Förr var jag tvungen att ställa mig och diska och göra det kliniskt rent i köket medans gästerna satt i soffan i rummet och hade trevligt efter en middag hemma.
Jag har alltid varit en utpekad pedant (även nu för tiden, dock inte lika ofta) och av andra kallad person av ordning och reda. Oftast i ett inte allt för possitivt ordalag...
Jag skulle aldrig klara av att ha någon vilt främmande person hemma hos mig som "städar och fejar" i form utav städhjälp eller liknande. Blotta tankenpå att någon annan går igenom mina saker och "rotar" etc. mår jag inte bra utav...
Jag tror att du kommer ha svårt att hitta någon att leva tillsammans med (om du nu vill det) om du inte är beredd att göra några som helst uppoffringar på något i ditt liv. :P
Och enligt min egen erfarenhet handlar livet som sambos mycket om att respektera och förstå varandra.
Det betyder enligt mig att alla i relationen bör vara beredda på att göra förändringar i sitt beteende/sin person för att få det hela att fungera.
Dessutom tror jag att det tex. är mer eller mindre omöjligt att ha småbarn i sin omgivning när man är så pedantisk som jag själv var i 20-25 års åldern... Och det vill man ju ha, eller?:laugh:
absolut, jag kan ibland gå runt hemma och få en känsla av "hjeeelp snela, tänk om någon kommer på besök just nu?!". Då blir det en städning bara ifall att man skulle få oväntat besök.
Sedan beror det lite på vad det är för besök också. Någon som har känt mig i många år och vet att jag har rent o fräscht hemma i normala fall skulle jag inte reagera så hårt på. Om chefen droppade förbi och senare i höst vill prata karriär o framtid så skulle jag inte vara lika glad om personen i sitt första intryck av mitt hem tänkte "OMG! hjelp snela!".
Vilka nojjor ni har! Ibland är det skönt att gå in på kolo, för att få känna sig lite frisk i knoppen för en gångs skull. ;)
Allvarligt talat, det låter rätt jobbigt att ha det så, och det är väl inte att gå händelserna i förväg om jag säger att beteendet förmodligen inte stannar vid städning, utan även påverkar en hel del andra delar i livet.
Fetstilta: I lol´d. :D
Hursomhelst.. du är lycklig med hur du har det. Blir du sambo, vill du få dessa behov tillgodosedda. Men.. vad händer om din sambo också tänker "hemma om någonstans måste man kunna koppla av" - men har en annan bild, då blir det ju som du skriver, en fråga om man ska vara sambos.. eller om man är beredd att rubba på sin syn om ordning o reda. Det lär du ju märka, men förvånadsvärt ofta innebär kärlek omtanke om ngn annan i högre grad än omtanke om sig själv - utan att en själv känner att man stryker på foten. Känner man det senare, då är det ju inte bra. Men det kan hända att det växer fram en vilja att det gemensamma blir viktigare för en än ens invanda bekvämlighet. Just saying. Är själv ganska fixerad vid att få ha min egen tid, därför vill jag inte vara sambo, men å andra sidan har jag barn och då är ju tiden gemensam vilket jag inte har problem med alls. Ibland har man fördomar om sig själv, de behöver inte stämma. Precis som att din sanning att alltid undanplockat kanske inte är den "bästa" sanningen, för alla, ens för dig - i all evinnerlighet. Det kanske skulle vara befriande för dig att testa att må bra även med måttlig röra, har ingen aning, men kanhända skulle du lära dig att du klarar av mer än du tror. :)
Ja, det finns ju som sagt flera olika lösningar eller kompromisser som eventuellt kanske skulle funka. Funkar det inte så funkar det ju inte dock? Jag kan ju inte gå och vantrivas hemma bara för samboskapens skull, det låter ju inte friskt? *screwy*
Mycket möjligt att jag i framtiden förändras, det kan jag inte veta nu. Antagligen på något sätt eftersom jag är i ständig förändring just nu. Bara det senaste året har varit väldigt omvälvande för mig. Det är ju bara att man kommer till insikt? Oavsett hur man kommer dit. Djupa depressioner och kriser brukar ge någon typ av insikt eller nytt perspektiv för mig.
Jag saknar mycket livserfarenhet, så det är möjligt att jag inte riktigt "känner mig själv än". Vi får väl se vad jag så småningom kommer fram till.
Förresten; vad gäller barn så kan det se rätt rörigt ut när barn leker. Det måste man tåla, leken är viktig. Däremot så kan man ha olika platser för olika lek, och när leken är klar packar man ihop. Sonen har alltid haft det i sig, har haft sjukt tur helt enkelt. Visst, ibland har det hänt att han vägrat (vill minnas en gång med kulor över hela köksgolvet.. ), men ofta sker det per automatik. Ibland vill han ha hjälp när han plockar undan, det vill ju jag med, frågar någon av oss snällt brukar det bli win. :) Dock upplevde vi det motsatta när han hade det tufft, han kunde vakna på natten för att kolla att täcket låg rakt och kudden inte var knölig etc, så vi har mest jobbat på det motsatta. Leka röriga och kladdiga lekar, skuttat i vattenpölar för att bli smutsig o blöt osv. Så det finns många sidor av myntet renlighet, om det bidrar till dåligt mående är det ett problem (vad som är rimligt att må dåligt över, som nämndes med jeans på säng etc finns ju olika grader), annars inte. Ja, precis så! Klart barn ska få leka, men det är ju viktigt att lära sig att plocka upp efter sig och hålla ordning och reda. Barn är ju en faktor som ofta används som ursäkt kan jag tycka... jomeneh... barnen... eh. Jag skulle nog inte klara av att ha barn som jag inte kan ha pli på. Det värsta med barn är ju att folk verkar tappa sig själva väldigt mycket "för barnens skull". Jag reagerade lite på det sist när jag hörde en gravid kvinna berätta om att hon så gärna skulle vilja bo i stan, men att "allt blir annorlunda sedan när man ska få barn".
Jag känner igen mig väldigt klart i det du skriver och kommer precis ihåg känslan när något inte gjordes på mitt sätt hemma.
Hur känner du tex. när du har lite kompisar hemma på festligheter med mat och annat??
Förr var jag tvungen att ställa mig och diska och göra det kliniskt rent i köket medans gästerna satt i soffan i rummet och hade trevligt efter en middag hemma.
Jag har alltid varit en utpekad pedant (även nu för tiden, dock inte lika ofta) och av andra kallad person av ordning och reda. Oftast i ett inte allt för possitivt ordalag...
Jag skulle aldrig klara av att ha någon vilt främmande person hemma hos mig som "städar och fejar" i form utav städhjälp eller liknande. Blotta tankenpå att någon annan går igenom mina saker och "rotar" etc. mår jag inte bra utav...
Jag tror att du kommer ha svårt att hitta någon att leva tillsammans med (om du nu vill det) om du inte är beredd att göra några som helst uppoffringar på något i ditt liv. :P
Och enligt min egen erfarenhet handlar livet som sambos mycket om att respektera och förstå varandra.
Det betyder enligt mig att alla i relationen bör vara beredda på att göra förändringar i sitt beteende/sin person för att få det hela att fungera.
Dessutom tror jag att det tex. är mer eller mindre omöjligt att ha småbarn i sin omgivning när man är så pedantisk som jag själv var i 20-25 års åldern... Och det vill man ju ha, eller?:laugh: Jag är oftast inte så extrem att jag ställer mig och diskar när jag har gäster hemma, även om det har hänt ett antal gånger. Jag bjuder i princip aldrig över folk på mat eftersom jag bor i en etta och folk helt enkelt inte får plats.
Äsch, tycker inte det verkar vara så farligt att ha någon som städar hemma. Rota runt i skåp, lådor och förvaringsutrymmen behöver de ju inte göra? Jag gillar inte när någon rotar runt hemma hos mig heller. Det känns respektlöst gentemot mig. Det handlar mer om att ha ett privatliv, inte direkt att jag skulle ha något att dölja. Lika lite som att jag skulle vilja att någon skulle läsa igenom mina mail och sms.
Jag tänker mig att det skulle vara möjligt att bo i en 4:a eller större i längden där man kan ha varsitt rum som man har precis som man vill ha det, men har ordning och reda på gemensamma utrymmen. Jag har som sagt ingen erfarenhet av samboskap, men jag är väldigt nyfiken och skulle gärna prova när och om det känns rätt. Jag tror jag har för lite livserfarenhet för att kunna avgöra de stora frågorna än. Om jag vill bo tillsammans med någon, om jag vill ha barn och så vidare. Jag kanske skulle kunna tänka mig det om jag känner att jag har kontroll. Det känns dock inte aktuellt på en 10 - 15 år till. Jag vill i alla fall inte tappa bort mig själv i processen som jag tycker verka så vanligt. Det låter ju inte lockande alls. Att bara leva för någon annan och aldrig leva för sig själv.
fiskebulle
2011-07-13, 09:49
jag trodde att jag var stökig fram tills att jag skaffade en rejäl uppsättning krokar bakom en dörr. Efter att jag vant mig vid att hänga upp kläder som är "under användning" där så vände det helt och hållet, folk kallar mig numera ordningsam. Så, jag antar att klädhögar eller kläder på golvet verkligen sänker det generella intrycket av ett rum eller en lägenhet.
shut teh face
2011-07-13, 10:04
Kläder ser stökigt ut om de ligger överallt.
Ni som tycker att folk är för extrema i tråden: jag hade en klasskamrat en gång som var helt överdrivet ordningsam. Hela livet bestod utav rutiner som inte fick brytas, laga lunch exakt kl 12.00, laga middag exakt kl 18.00, tvätta och stryka varje söndag. Allting var extremt tipp topp. Jag höll på garva ihjäl mig när en annan klasskompis flytta in honom (hade ingenstans att bo) och han brukade stå och inspektera när han diskade och påtalade minsta fel (hann fann 10 fel vid varje diskning minst)
shadowfire
2011-07-13, 10:41
Jag har en bekant som får panik om inte alla kryddburkarna på kryddhyllan ovanför köksfläkten har etiketterna utåt =)
Kläder ser stökigt ut om de ligger överallt.
Ni som tycker att folk är för extrema i tråden: jag hade en klasskamrat en gång som var helt överdrivet ordningsam. Hela livet bestod utav rutiner som inte fick brytas, laga lunch exakt kl 12.00, laga middag exakt kl 18.00, tvätta och stryka varje söndag. Allting var extremt tipp topp. Jag höll på garva ihjäl mig när en annan klasskompis flytta in honom (hade ingenstans att bo) och han brukade stå och inspektera när han diskade och påtalade minsta fel (hann fann 10 fel vid varje diskning minst)
Fast det där låter ju ganska uppenbart som tvångsmässigt beteende? Och som att din kompis blev "medberoende". Inte helt ovanligt. Men lär vara otroligt jobbigt - både att leva i, och med.
Brukar du skratta när någon hör dåligt, ser dåligt el haltar också? Trevligt.. ;)
Intressant hur mkt de egna normerna spelar in hur man dömer andra, särskilt i det här området verkar det som (och kanske även kost och träning). De egna normerna för vad som är normalt känns ju självklara, och rent kliniskt är det väl när det upplevs som ett problem och hindrar en från att leva vad man enligt generalla normer skulle kalla "ett normalt" liv. Fast det verkar ju ligga mkt rättfärdigande av det egna, och fördömande av det man själv inte anser normalt. Jag är ju inte bättre, har svårt för pedanter och när det är ohygieniskt. Men det är ju lite tråkigt om vi ska döma ut varandra pga det, och bli väldigt trångsynta.
Ademius:
"Ja, det finns ju som sagt flera olika lösningar eller kompromisser som eventuellt kanske skulle funka. Funkar det inte så funkar det ju inte dock? Jag kan ju inte gå och vantrivas hemma bara för samboskapens skull, det låter ju inte friskt? "
Min poäng var att din partner ju har samma rätt att inte behöva gå och vantrivas hemma bara för samboskapens skull. Det friskaste är kanske att båda jobbar med sig själva, om man har en syn på stökigt/rent som sticker ut väldigt från vad som är brukligt? :) OM man absolut vill bo ihop alltså.
absolut, jag kan ibland gå runt hemma och få en känsla av "hjeeelp snela, tänk om någon kommer på besök just nu?!". Då blir det en städning bara ifall att man skulle få oväntat besök.
Precis. Bara därför ska jag städa nu!
kettlebellGuden
2011-07-13, 11:56
vilka nojjor ni har! Ibland är det skönt att gå in på kolo, för att få känna sig lite frisk i knoppen för en gångs skull. ;)
allvarligt talat, det låter rätt jobbigt att ha det så, och det är väl inte att gå händelserna i förväg om jag säger att beteendet förmodligen inte stannar vid städning, utan även påverkar en hel del andra delar i livet.
+1
det verkar som att dom flesta här skulle må bra av några KBTsessioner...
Ademius:
Min poäng var att din partner ju har samma rätt att inte behöva gå och vantrivas hemma bara för samboskapens skull. Det friskaste är kanske att båda jobbar med sig själva, om man har en syn på stökigt/rent som sticker ut väldigt från vad som är brukligt? :) OM man absolut vill bo ihop alltså. Jo, det är klart det kan gå åt båda hållen. Jag har bara svårt att tänka mig att man kan störa sig på att det är för rent. Trivs folk verkligen i smuts? *spy*
Akerhage
2011-07-13, 13:35
Sjukt hur mycket jag kan känna igen mig. Men är precis som TS här. Jag förstår inte heller hur folk kan reagera på att man städar. Jag är otroligt pedant, kan inte leva med att saker ligger framme och om de väl gör det skall de ligga rakt och snyggt. Sen får jag pikar från min sambo att "nu har du städat bort mina saker" (som låg på en hög på golvet eller huller om buller innan). Jag har en riktig noja över att ha städat, vet det är för mycket men kan inte rå för det. Kan till och med slänga saker i kylskåpet för att jag tycker det ser "för stökigt" ut där inne med något som tar plats.
Det är ju ett stört beteende helt klart och förstår att folk stör sig på mig för jag är sådan. Men hellre rent och snyggt än smutsigt och oordning.
Är likadan med datorn etc, inga onödiga ikoner på skrivbordet, allt ska vara sorterat i mappar i bokstavsordning. Döper om filer så de har stor bokstav som första etc. Plånboken kan jag knappt ha sedlar i, bara kort för det ska vara ordning och reda....blä vad knäpp man är :(
Trashcan
2011-07-13, 13:40
Shit, hade ingen aning om att folk var så noggranna. Oftast är det sjukt stökigt hemma hos mig och min sambo. Grejen är att jag kan vara jätterenlig av mig om det redan är städat. Då plockar jag undan, diskar, håller det fräscht... Tyvärr är inte hon så, och det räcker med att hon lämnar någon stekpanna och en tallrik framme sen är det kört. Jag har ingen lust att ta bort det hon lämnade framme, och även om jag tar bort mitt stök så kommer det ju ändå inte bli rent. Sen är röran ett faktum, och då börjar hon gnälla om att det är för stökigt, men då är jag waaay past the point of bry sig. Konstigt hur man funkar.
Jag har en bekant som får panik om inte alla kryddburkarna på kryddhyllan ovanför köksfläkten har etiketterna utåt =) Mina står alltid i alfabetisk ordning från höger till vänster. Har dock ingen hylla än, utan de står i ett skåp. Skulle isf ha en hylla innanför skåpsdörren!
Sjukt hur mycket jag kan känna igen mig. Men är precis som TS här. Jag förstår inte heller hur folk kan reagera på att man städar. Jag är otroligt pedant, kan inte leva med att saker ligger framme och om de väl gör det skall de ligga rakt och snyggt. Sen får jag pikar från min sambo att "nu har du städat bort mina saker" (som låg på en hög på golvet eller huller om buller innan). Jag har en riktig noja över att ha städat, vet det är för mycket men kan inte rå för det. Kan till och med slänga saker i kylskåpet för att jag tycker det ser "för stökigt" ut där inne med något som tar plats.
Det är ju ett stört beteende helt klart och förstår att folk stör sig på mig för jag är sådan. Men hellre rent och snyggt än smutsigt och oordning.
Är likadan med datorn etc, inga onödiga ikoner på skrivbordet, allt ska vara sorterat i mappar i bokstavsordning. Döper om filer så de har stor bokstav som första etc. Plånboken kan jag knappt ha sedlar i, bara kort för det ska vara ordning och reda....blä vad knäpp man är :( Man ska ju kunna hitta saker också, allt kan ju inte bara ligga i högar. Var sak har sin plats. Skulle bli tokig om jag inte visste var mina saker var. Rakt och snyggt står allt, det ser ju fult ut annars? Jag rensar ut kylskåpet kontinuerligt också, har inget där som inte används i princip. Bra sätt att hålla koll också, jag vet precis skicket på all min mat och när den går ut så att man kan planera.
Inga ikoner på skrivbordet alls här, det enda som ligger där är nätverkshårddiskar beroende på om de är mountade eller inte. Undviker kontanter bland annat för att de ligger och skräpar, ibland är det dock ofrånkomligt. Sparar inga kvitton någon längre tid, rensar kontinuerligt ut allt som inte behöver vara där. Jag har bara de nycklar jag använder varje dag på nyckelknippan osv.
Jag gillar att ha saker, men jag hatar att ha saker som ligger och skräpar och knappt inte används. Det som används ofta kan ligga framme om det gör det på ett snyggt och genomtänkt sätt. Skåp, lådor och förråd har man ju annars?
Ademius och Akerhage, stannar det här inom er privata sfär eller tar sig ordningssinnet uttryck även utanför hemmet?
Akerhage
2011-07-13, 14:05
Ja samma här! Och flyttar jag hennes saker, ex hennes smink, lägger jag det i sminkboxen, hennes tandborste, i tandborstsskålen, hennes skolpapper i hennes (som jag givetvis fixat allt) skol-låda. Allt är ordnat, så föstår inte hur hon "inte kan hitta något när du städar bort allt". För det är helt logiskt var sakerna ligger. Jag är verkligen ingen sparare av något. Slänger i princip allt! Har inget på vinden och det jag har där ligger i packade lådor där jag skrivit upp på lådorna exakt vad som ligger i.
Saker som inte används, eller används en gång varje dag skall icke ligga framme, helt onödigt. Sen förstår jag att fjärrkontrollen och så ska ligga framme, då ska de dock ligga där den skall, inte i soffan eller på golvet etc.
Tror det finns ett samband mellan "sparare" och att de har mer oordning samt att de som inte sparar på massa saker har bättre ordning. Samma sak gäller i skåpen, glasen skall stå i ordning, kläderna ska ligga vikta i garderoben efter typ av plagg etc.
Då har jag ändå en hund som fäller en del, vilket gör att jag får dammsuga varje dag i princip. Då sambon är allergisk mot hundar kan jag ha detta som försvar att jag verkligen måste dammsuga varje dag....allt för hennes skull :)
Akerhage
2011-07-13, 14:08
@ Joko, jag kan få panik ifall jag kommer hem till folk som har stökigt, vill typ börja städa. Har även gjort det hos många, diskat deras disk och så (som tack för maten)..fast mer egentligen för att jag ska kunna vara där, så tar jag hand om diskberget som säkert legat en vecka eller så.
På jobbet är jag också så, men inte alls i samma utsträckning. Sedan kan jag låta min sambo ha sina saker i sina garderober som hon vill, men henns klädhögar flyttar jag snabbt till hennes garderober.
Mina står alltid i alfabetisk ordning från höger till vänster. Har dock ingen hylla än, utan de står i ett skåp. Skulle isf ha en hylla innanför skåpsdörren!
Varför höger till vänster? Personligen hade jag föredragit vänster till höger, men du kanske gillar att krydda din ordning med en twist! ;)
Sparar inga kvitton någon längre tid
jag sparar viktiga kvitton i en pärm. Ett gäng helvita A4:or och så tejpar jag fast kvittona allteftersom, nyast längst fram. Sen slänger jag de äldsta längst bak när de blivit så gamla så garanti gått ut osv :)
Akerhage
2011-07-13, 14:11
jag sparar viktiga kvitton i en pärm. Ett gäng helvita A4:or och så tejpar jag fast kvittona allteftersom, nyast längst fram. Sen slänger jag de äldsta längst bak när de blivit så gamla så garanti gått ut osv :)
Redigt! Börjar tycka att tjejer genrellt sett är lite mer oordningssamma nu för tiden. Eller så har jag bara träffat dem som är så =)
shadowfire
2011-07-13, 14:12
...jag sparar viktiga kvitton i en pärm. Ett gäng helvita A4:or och så tejpar jag fast kvittona allteftersom, nyast längst fram. Sen slänger jag de äldsta längst bak när de blivit så gamla så garanti gått ut osv :)
Självklart, alla papper som kan vara av vikt och värde i en pärm och alla kvitton i en annan. Vet inte hur många gånger det faktiskt hjälpt mig, bland annat när polisen och skattemyndigheten kontaktade mig angående en fem år gammal bilaffär och undrade om jag hade kvar kvittot på bilköpet då de utredde företaget för ekobrott. Lagomt glad att jag med lätthet på årtalssorteringen kunde hitta kvittot och visa att jag köpt min bil iaf i godan tro. :thumbup:
shadowfire
2011-07-13, 14:14
Redigt! Börjar tycka att tjejer genrellt sett är lite mer oordningssamma nu för tiden. Eller så har jag bara träffat dem som är så =)
Jag får halvt leta ihjäl mig för att hitta en tjej som har det minsta kunskap eller intresse i hem/hushåll, då inte bara städning utan som faktiskt kan köra igång en tvättmaskin eller göra mer vid spisen än att koka pasta. Det är fan sällsynt för min del iaf....
Akerhage
2011-07-13, 14:17
Jag får halvt leta ihjäl mig för att hitta en tjej som har det minsta kunskap eller intresse i hem/hushåll, då inte bara städning utan som faktiskt kan köra igång en tvättmaskin eller göra mer vid spisen än att koka pasta. Det är fan sällsynt för min del iaf....
Samma här faktiskt, gällande allt från intresse till matlagning etc. Dammsugning, tvättning, disk etc har jag nog gjort själv sen jag flyttade hemifrån för 10 år sedan, då har jag ändå levt sambo sammanlagt 6 år av den tiden. Så max 10 gånger har jag varit den som INTE behövt tvätta eller dammsuga....kan ju kanske bero på att jag frivilligt gör det och att jag väljer att göra det innan det blir för stökigt enligt mig själv.
Varför är ni så extremt ordningsamma, brukar ju heta att är man orolig och stressad inombords vill man ha perfekt runt sig, stämmer det för er?
Och hur ska det gå när ni får barn, jag och min sambo hade ganska städat tills vi fick barn, nu ser det oftast ut som ett bombnedslag trots att vi städar varje kväll efter barna somnat.
Akerhage
2011-07-13, 14:25
kan mycket väl stämma för mig då jag annars är stressad och orolig för mycket annat runt omkring mig, så det är väl min oas av trygghet som jag kan putsa på och bibehålla så bra jag kan.
Varför höger till vänster? Personligen hade jag föredragit vänster till höger, men du kanske gillar att krydda din ordning med en twist! ;)
jag sparar viktiga kvitton i en pärm. Ett gäng helvita A4:or och så tejpar jag fast kvittona allteftersom, nyast längst fram. Sen slänger jag de äldsta längst bak när de blivit så gamla så garanti gått ut osv :)
Skåpsdörren öppnar åt det hållet, så det känns naturligast så.
Jag har sparat på vissa "viktiga" kvitton, men rensar där efter ett tag också. Har inte hunnit införskaffa ett system för det. Å andra sidan köper jag sällan viktiga saker.
Ademius och Akerhage, stannar det här inom er privata sfär eller tar sig ordningssinnet uttryck även utanför hemmet? Samma sak på jobbet men inte till lika stor utsträckning eftersom jag inte bryr mig lika mycket. Det är inte mitt liksom? På jobbet är det inte upp till mig, vi har så strikta regler och rutiner. I skolan så är det väl lite samma sak, tar bara med mig vad jag behöver och har en väska som rymmer allt. Jag har ordnade mappar med alla dokument efter läsår, kurs mm. som syncas automatiskt med dropbox.
Varför är ni så extremt ordningsamma, brukar ju heta att är man orolig och stressad inombords vill man ha perfekt runt sig, stämmer det för er?
Och hur ska det gå när ni får barn, jag och min sambo hade ganska städat tills vi fick barn, nu ser det oftast ut som ett bombnedslag trots att vi städar varje kväll efter barna somnat. Att kunna koppla av och trivas, samt att jag har ett utpräglat kontrollbehov av allt. Men det stämmer för mig, jag är ofta orolig och stressad, mitt inre har jag mycket svårare att kontrollera. Mitt yttre inklusive min boyta är lättare att ha koll på.
Barn tycker jag som sagt är en dålig ursäkt för att ha stökigt. Lär barnen att plocka undan efter sig istället. Lättare sagt än gjort, men vad tror du effekten blir av ni ständigt städar upp deras röra? Oklart hur det skulle bli för mig, men jag behöver mer kontroll, skulle aldrig klara av skrikiga och bråkiga ungar som stökar ner och förstör. Jag skulle nog behöva grubbla länge på om jag om det känns som ett steg som jag är villig att ta. Dit har jag inte kommit än. Idag kan jag inte ge något givet svar.
martikainen
2011-07-13, 17:10
Såå.. vad du säger är att det är smutsigt men undanplockat..? ;) (chilla! Jag är ingen pedant så bryr mig inte..)
Smutsigt skulle jag inte klassa det som, dammigt på vissa ställen, ja (svarta möbler visar dammet väldigt lätt också).
Men absolut inte klinist rent heller!
Städning 2ggr/månaden + egen snabbstädning 2ggr/månaden vore nog det ultimata!
Barn tycker jag som sagt är en dålig ursäkt för att ha stökigt. Lär barnen att plocka undan efter sig istället. Lättare sagt än gjort, men vad tror du effekten blir av ni ständigt städar upp deras röra? Oklart hur det skulle bli för mig, men jag behöver mer kontroll, skulle aldrig klara av skrikiga och bråkiga ungar som stökar ner och förstör. Jag skulle nog behöva grubbla länge på om jag om det känns som ett steg som jag är villig att ta. Dit har jag inte kommit än. Idag kan jag inte ge något givet svar.
En av barns främsta uppgifter är att vara irriterande (typ känns så ibland, iaf.. ;)), både för sin och din utveckling, för sen kommer de bli unga vuxna med massa hormoner som de ska försöka hantera och då är det bra om du som förälder övat på att hantera personer i mer hanterbart format när de (periodvis iaf) avgudar och respekterar dig.
Med det sagt, så har du ju rätt att det är en dålig ursäkt. Men att det väller in grus i hallen tex, kan ha sin förklaring i att barn tycks kunna få grus överallt. Nästan så det rinner ur öronen på dem. Vilket det ska!
Ärligt talat tror jag inte alls att du behöver mer kontroll. Du behöver erfarenheter om hur du mår bra inuti omgiven av kaos, dvs förlora kontroll och uppleva att du inte kan påverka det - och få självförtroende vad gäller kontroll över hur du hanterar det du känner. Det är inte farligt alls med röra. Det är farligt att tro att man inte kan hantera det däremot, tror du skulle ha mer självförtroende och energi till resten av livet om du taggade ner ang graden på ordningen (brasklapp: känner dig inte, skriver bara utifrån mitt intryck av det du skrivit här).
Ju hårdare du håller på ordning, yttre kontroll (sånt kan ju gälla det mesta; städning, pengar, kroppen) - desto mindre självförtroende vad gäller din förmåga att hantera inre kaos, känslor, oro - tror jag.. Och det som ger riktigt djup tillfredställelse är ju när man verkligen kan må gott av att man kommit ngnstans med sig själv, på insidan..
Man mår ju gott när man känner att man har koll på läget, men kriser kommer ju komma, då kan det vara användbart att känna att man har kapacitet även när tillvaron är kaos.. Usch, det låter så förmanande och dömande allt jag skriver men jag menar verkligen inte så. :( Tycker bara att det verkar så handikappande att strama upp de yttre tyglarna allt mer när det är dina inre upplevelser som skulle behöva blomma el hur man ska säga.
Lite ot: men den här videon tyckte jag var jobbig att se, känslan i den, ingen kontroll: http://www.wimp.com/japanesetsunami/
Samtidigt en bra väckarklocka, vad är av värde om man setat där i bilen? Att överleva.. att nära och kära, och andra överlever. Att man kommer få tak över huvudet, rent vatten, mat. Hela samhället slaget i spillror, var börjar man..? :Virro Men har man vågat känna sin litenhet, förlita sig på människans otroliga kraft, till att bringa ordning i kaos, lita på sig själv och fokusera, vikten av att kunna förlita sig på andras välvilja.. jag vet inte, men jag tror att man ibland behöver backa från sina "måste" och fördomar man har om sig själv. Jag tror absolut att du skulle ha stor kapacitet även utan din ordning nämligen. :) Den definierar nog inte dig i lika stor grad som du, och andra, tror.
En av barns främsta uppgifter är att vara irriterande (typ känns så ibland, iaf.. ;)), både för sin och din utveckling, för sen kommer de bli unga vuxna med massa hormoner som de ska försöka hantera och då är det bra om du som förälder övat på att hantera personer i mer hanterbart format när de (periodvis iaf) avgudar och respekterar dig.
Med det sagt, så har du ju rätt att det är en dålig ursäkt. Men att det väller in grus i hallen tex, kan ha sin förklaring i att barn tycks kunna få grus överallt. Nästan så det rinner ur öronen på dem. Vilket det ska!
Ärligt talat tror jag inte alls att du behöver mer kontroll. Du behöver erfarenheter om hur du mår bra inuti omgiven av kaos, dvs förlora kontroll och uppleva att du inte kan påverka det - och få självförtroende vad gäller kontroll över hur du hanterar det du känner. Det är inte farligt alls med röra. Det är farligt att tro att man inte kan hantera det däremot, tror du skulle ha mer självförtroende och energi till resten av livet om du taggade ner ang graden på ordningen (brasklapp: känner dig inte, skriver bara utifrån mitt intryck av det du skrivit här).
Ju hårdare du håller på ordning, yttre kontroll (sånt kan ju gälla det mesta; städning, pengar, kroppen) - desto mindre självförtroende vad gäller din förmåga att hantera inre kaos, känslor, oro - tror jag.. Och det som ger riktigt djup tillfredställelse är ju när man verkligen kan må gott av att man kommit ngnstans med sig själv, på insidan..
Man mår ju gott när man känner att man har koll på läget, men kriser kommer ju komma, då kan det vara användbart att känna att man har kapacitet även när tillvaron är kaos.. Usch, det låter så förmanande och dömande allt jag skriver men jag menar verkligen inte så. :( Tycker bara att det verkar så handikappande att strama upp de yttre tyglarna allt mer när det är dina inre upplevelser som skulle behöva blomma el hur man ska säga.
Lite ot: men den här videon tyckte jag var jobbig att se, känslan i den, ingen kontroll: http://www.wimp.com/japanesetsunami/
Samtidigt en bra väckarklocka, vad är av värde om man setat där i bilen? Att överleva.. att nära och kära, och andra överlever. Att man kommer få tak över huvudet, rent vatten, mat. Hela samhället slaget i spillror, var börjar man..? :Virro Men har man vågat känna sin litenhet, förlita sig på människans otroliga kraft, till att bringa ordning i kaos, lita på sig själv och fokusera, vikten av att kunna förlita sig på andras välvilja.. jag vet inte, men jag tror att man ibland behöver backa från sina "måste" och fördomar man har om sig själv. Jag tror absolut att du skulle ha stor kapacitet även utan din ordning nämligen. :) Den definierar nog inte dig i lika stor grad som du, och andra, tror. Kontroll är ett av problemen jag skulle ha med barn. Det andra är det överväldigande ansvaret för någon annans liv och hur man formar och styr dem. Det tredje är "There's no backsies", gjort är gjort dessutom. Det är ju ett val man måste stå för resten av livet.
Det verkar ju vara en sådan bekväm ursäkt som ofta används som svepskäl.
Jag tror verkligen inte jag skulle må bra av mindre kontroll. Skulle nog lätt känna mig bortkommen och förvirrad utan att ha kontroll. Jag arbetar inte med självförtroende när jag arbetar med mitt inre, de kriserna och relaterade depressionerna har redan varit. Det känns inte som ett problem idag. All oro kopplat till självförtroende är som bortblåst. Jag har andra problem jag arbetar på. Det handlar om att kunna lära mig koppla av, hantera oro och osäkerhet, hur jag förhåller mig till andra personer och de till mig samt något av en fortgående identitetskris och att kämpa gentemot en meningsfull tillvaro.
Klart enorma tragedier ger perspektiv, men jag måste ju ändå handla och förhålla mig utifrån den verklighet jag själv lever i. Hade jag själv upplevt det hade det ju varit min egen verklighet. Jag är lite som Fredde med grillen i Solsidan, jag måste ha kontroll över vissa aspekter i mitt liv (t.ex. städning, kost och träning) för att kunna hantera de jag inte har kontroll över.
shadowfire
2011-07-13, 18:03
Varför är ni så extremt ordningsamma, brukar ju heta att är man orolig och stressad inombords vill man ha perfekt runt sig, stämmer det för er?
Och hur ska det gå när ni får barn, jag och min sambo hade ganska städat tills vi fick barn, nu ser det oftast ut som ett bombnedslag trots att vi städar varje kväll efter barna somnat.
perfekt behöver det inte vara, men gillar när det är rent.. en svart hylla är inte nice om den är grå. Ett handfat är inte slickvänligt om det är massa spill. En toalett är inte hygienisk om det är basjränder i den (fast att det är det som den är till för). Jag flippar på grabbarna på jobbet som bajsar o låter bli spåren, rentav lämnar bitar med fast föda som de dumpat på den främre delen av toaletten... nötter, ostbågar, delar av en grillad ryggbiff... ok.. tack..
Näh, städa undan skiten, håll rent. Jag vänder på steken, hur svårt kan det vara o varför gör man INTE det? Å vad mer skippar man om man inte håller efter hygien omkring sig? Hur ofta duschar man? Spolar ur fettan? Duschar under förhuden? Är det samma där, bara låta skiten dega till sig? Datear jag en tjej som har grisigt omkring sig så vägrar jag gå ner på henne, kul o hitta massa klumpar o grejs där liksom..... näh, en viss måtta får det vara, "fräschhet" bör råda, sedan om det finns klädhögar är en annan femma. Stor skillnad på klädhögar och griserier i kök o badrum.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anala_fasen
Doctor Snuggles
2011-07-13, 20:17
http://29.media.tumblr.com/tumblr_lcmzbb37rf1qbbpaoo1_500.jpg
Nuf said.
Kontroll är ett av problemen jag skulle ha med barn. Det andra är det överväldigande ansvaret för någon annans liv och hur man formar och styr dem. Det tredje är "There's no backsies", gjort är gjort dessutom. Det är ju ett val man måste stå för resten av livet.
Det verkar ju vara en sådan bekväm ursäkt som ofta används som svepskäl.
Jag tror verkligen inte jag skulle må bra av mindre kontroll. Skulle nog lätt känna mig bortkommen och förvirrad utan att ha kontroll. Jag arbetar inte med självförtroende när jag arbetar med mitt inre, de kriserna och relaterade depressionerna har redan varit. Det känns inte som ett problem idag. All oro kopplat till självförtroende är som bortblåst. Jag har andra problem jag arbetar på. Det handlar om att kunna lära mig koppla av, hantera oro och osäkerhet, hur jag förhåller mig till andra personer och de till mig samt något av en fortgående identitetskris och att kämpa gentemot en meningsfull tillvaro.
Jag säger inte att du inte jobbat med din självkänsla, eller ditt självförtroende. Men jag tycker inte det röda fetstilta tycks stämma, eftersom du har stora tvivel på dig själv i de fetmarkerade situationerna? Dvs du har inte bra självförtroende inom de områdena. Att släppa kontrollen, istället för att öka kontroll tex öva på att låta det ligga kläder framme, kanske skulle öka ditt självförtroende vad gäller att må bra i en mer, till det yttre, kaosartad tillvaro. Och då skulle du ju veta med dig att du inte alls måste ha det på ett visst sätt för att må bra. Utan att du kan må bra i många situationer, även om du föredrar mkt välstädat.
Tycker att du verkar sympatiskt och det är gött med människor som jobbar med sig själva.. :) Men jag tror det är lite kontraproduktivt att kämpa gentemot en meningsfull tillvaro, du befinner dig i tillvaron, och behöver nog sluta kämpa, försöka kontrollera osv - för att uppleva meningsfullheten? Jag vet inte, men det är iaf den bild jag får. När kropp och sinne kämpar, så utsöndras ju alla hormoner och signalsubstanser som verkar för ökad uppmärskamhet, ökad puls, en stress liksom. När man inte kämpar utan lägger ner försvar, kontrollen, visar strupen.. klappar en frikkin katt.. DÅ kommer ju meningsfullheten, lugnet.
Jag tror inte heller att du skulle må bra av mindre kontroll. För stunden alltså. Ungefär som när man börjar träna, inte fasen mår man bra i början? Men sen så kommer de positiva effekterna. Att tåla oreda kan ju absolut göra dig mer avslappnad tänker jag.. Så det kan ju vara något att testa iaf, finns inga risker med det och du kan ju övergå till dina rutiner om du inte märker efter ett tag att den inre stressen släpper lite. :)
Klart enorma tragedier ger perspektiv, men jag måste ju ändå handla och förhålla mig utifrån den verklighet jag själv lever i. Hade jag själv upplevt det hade det ju varit min egen verklighet. Jag är lite som Fredde med grillen i Solsidan, jag måste ha kontroll över vissa aspekter i mitt liv (t.ex. städning, kost och träning) för att kunna hantera de jag inte har kontroll över.
Vad envis du är.. :D Det måste du inte alls. Du kommer förmodligen tillfälligt bli lite stressad, men det är väl bättre att öva på att bli det av sådant som man har kontroll över, än att inte öva och uppleva handlingsförlamning över dem man inte kan kontrollera? :) I all välmening alltså. Låter som en kontraproduktiv strategi för att öka det allmänna välbefinnandet iaf.
Du är en människa som alla andra, det du behöver är luft, vatten, näring och trygghet. Tryggheten finns inte i att ha det välstädat, det är en illusion. Det finns en skillnad i att förhöja sitt mående genom att ha det välstädat, eller kontroll på olika sätt. Över städning, mat, el vad det än må vara. Och till att känna att man måste ha det för att inte må dåligt, kryddburkar i oreda el ett plagg på fel ställe.. Känner man så är det väl helt naturligt att uppleva allt det du beskriver, mig kvittar det väl hur dina burkar står. Och dina vänner med. Men det låter faktiskt inte så härligt att behöva ha tänkt ut det, och jag förstår absolut att det kan ge en känsla av att inte kunna slappna av. Tror att den känslan och den höga graden av kontroll hör ihop. /Hobbypsykologen.. ;)
shadowfire
2011-07-13, 22:09
hahaaahhaha
GTxW3GWZ5hI
Doctor Snuggles
2011-07-13, 23:41
Last kitten standing! There can only be one!
Jag vill jättegärna ha det rent, men jag är för lat för att städa så det ser alltid förskräckligt ut, var jag än bor.
Akerhage
2011-07-14, 08:37
Samtidigt en bra väckarklocka, vad är av värde om man setat där i bilen?
Helt Off Topic nu, men måste fråga...ordet "setat" säger min sambo med, såg du kom från Västerås, vilket hon också gör, ni är i samma ålder. Har aldrig hört någon säga "setat" innan. Och jag har påpekat att man kan inte säga så! Det finns ingen annan som säger så, har till och med frågat hennes mamma om hon fått det därifrån. Men är "setat" ett vanligt ord att använda i Västerås? ....låter så fel bara :p
...ni kanske känner varandra med, vem vet, världen är liten =)
Helt Off Topic nu, men måste fråga...ordet "setat" säger min sambo med, såg du kom från Västerås, vilket hon också gör, ni är i samma ålder. Har aldrig hört någon säga "setat" innan. Och jag har påpekat att man kan inte säga så! Det finns ingen annan som säger så, har till och med frågat hennes mamma om hon fått det därifrån. Men är "setat" ett vanligt ord att använda i Västerås? ....låter så fel bara :p
...ni kanske känner varandra med, vem vet, världen är liten =)
Haha, jag har inte ens hört mig själv säga setat! :laugh: Så det är säkert ngt västeråsiskt som jag snappat upp.. är hopplös på sånt! Bodde i Mora tills jag var 18, av det hörs knappt något, dock har jag svårt att prata med folk med dialekter eftersom jag omedvetet apar efter och får kämpa med att prata "normalt". :em:
(man vill ju inte bli en carolina gynning; hon har ju börjat m sthmska från skånska på ett år..:( ).
Edit: setat http://www.verbix.com/webverbix/Swedish/sitta.html
Akerhage
2011-07-14, 08:50
Va?! Så man kan alltså säga setat? Jag som gått runt och blivit irriterad över detta ord varje gång hon använder sig av det och poängterar för henne att så kan hon minsann inte prata. "tänk dig om du sitter i en arbetsintervju och börjar använda sådana ord, kommer de ju undra"...haha, får väl köpa en chokladask eller nåt till henne nu och säga att jag hade fel :p
...edit, dock böjer hon "setat" till "jag setade" om det skulle vara att hon har suttit etc. Så där kan jag allt säga ifrån iaf :)
Va?! Så man kan alltså säga setat? Jag som gått runt och blivit irriterad över detta ord varje gång hon använder sig av det och poängterar för henne att så kan hon minsann inte prata. "tänk dig om du sitter i en arbetsintervju och börjar använda sådana ord, kommer de ju undra"...haha, får väl köpa en chokladask eller nåt till henne nu och säga att jag hade fel :p
Tror faktiskt att man bara "kan" använda det i talspråk: men choklad är gott, irritera sig är jobbigt och jag tror inte ni brevväxlar med varandra, så gör så du! :)
Akerhage
2011-07-14, 08:56
Haha, ja jag blir ju inte argt irriterad, brukar ju skämta om det bara. Men klart hon fått sina pikar för det! Skoj att se att hon inte var ensam om det...nåväl, nu kan vi gå On topic här igen för dem som vill. Case closed :)
Jag säger inte att du inte jobbat med din självkänsla, eller ditt självförtroende. Men jag tycker inte det röda fetstilta tycks stämma, eftersom du har stora tvivel på dig själv i de fetmarkerade situationerna? Dvs du har inte bra självförtroende inom de områdena. Att släppa kontrollen, istället för att öka kontroll tex öva på att låta det ligga kläder framme, kanske skulle öka ditt självförtroende vad gäller att må bra i en mer, till det yttre, kaosartad tillvaro. Och då skulle du ju veta med dig att du inte alls måste ha det på ett visst sätt för att må bra. Utan att du kan må bra i många situationer, även om du föredrar mkt välstädat.
Tycker att du verkar sympatiskt och det är gött med människor som jobbar med sig själva.. :) Men jag tror det är lite kontraproduktivt att kämpa gentemot en meningsfull tillvaro, du befinner dig i tillvaron, och behöver nog sluta kämpa, försöka kontrollera osv - för att uppleva meningsfullheten? Jag vet inte, men det är iaf den bild jag får. När kropp och sinne kämpar, så utsöndras ju alla hormoner och signalsubstanser som verkar för ökad uppmärskamhet, ökad puls, en stress liksom. När man inte kämpar utan lägger ner försvar, kontrollen, visar strupen.. klappar en frikkin katt.. DÅ kommer ju meningsfullheten, lugnet.
Jag tror inte heller att du skulle må bra av mindre kontroll. För stunden alltså. Ungefär som när man börjar träna, inte fasen mår man bra i början? Men sen så kommer de positiva effekterna. Att tåla oreda kan ju absolut göra dig mer avslappnad tänker jag.. Så det kan ju vara något att testa iaf, finns inga risker med det och du kan ju övergå till dina rutiner om du inte märker efter ett tag att den inre stressen släpper lite.
Vad envis du är.. :D Det måste du inte alls. Du kommer förmodligen tillfälligt bli lite stressad, men det är väl bättre att öva på att bli det av sådant som man har kontroll över, än att inte öva och uppleva handlingsförlamning över dem man inte kan kontrollera? :) I all välmening alltså. Låter som en kontraproduktiv strategi för att öka det allmänna välbefinnandet iaf.
Du är en människa som alla andra, det du behöver är luft, vatten, näring och trygghet. Tryggheten finns inte i att ha det välstädat, det är en illusion. Det finns en skillnad i att förhöja sitt mående genom att ha det välstädat, eller kontroll på olika sätt. Över städning, mat, el vad det än må vara. Och till att känna att man måste ha det för att inte må dåligt, kryddburkar i oreda el ett plagg på fel ställe.. Känner man så är det väl helt naturligt att uppleva allt det du beskriver, mig kvittar det väl hur dina burkar står. Och dina vänner med. Men det låter faktiskt inte så härligt att behöva ha tänkt ut det, och jag förstår absolut att det kan ge en känsla av att inte kunna slappna av. Tror att den känslan och den höga graden av kontroll hör ihop. /Hobbypsykologen.. ;)
Vad långt ifrån topic vi glider nu, inte om det är lyxigt att ha rent hemma utan snarare varför man har det så fint. Jag har funderat lite och jag håller inte med ^^
Det är inte så jag betraktar självförtroende iaf. Det verkar vara ett alltför allmängiltigt begrepp om det får så stor betydelse. Jag tvekar nästan aldrig, fegar inte ur, velar inte och är mycket mer bestämd. Jag känner mig aldrig osäker till vardags. Kontroll är ett behagligt sätt att hantera vardagen. Klart det inte MÅSTE vara städat och fint, men det är ju bättre om det är så? Det finns ju ingen poäng att det är smutsigt hemma? Jag har ändå alldeles för mycket tid över. Jag kan nedprioritera det om jag har bättre saker för mig. Jobb, träffa kompisar, något viktigt ärende osv, men även då försöker jag hinna ha det fint först. Gillar inte att komma hem till massa smuts.
Jag jobbar väldigt mycket med mig själv, de är bara de allra närmaste som vet om det dock. Alltså, jag måste ju acceptera min tillvaro för vad den är, idag skrattade jag bara åt saken på jobbet, men jag kan ju inte lura mig själv till att tro att mitt liv är särskilt meningsfullt just nu. Det enda som är kul eller särskilt spännande är att träningen går framåt just nu. Bara vara är svårt, det har jag inte lyckats med när jag är ensam iaf. Jag vet inte hur man gör riktigt. Jag blir nog lätt rastlös och får tråkigt. Det tror jag dock mer är ett symtom på för mycket fritid, det är fortfarande för ovant. Jag var ledig i tre dagar nu, det kändes som en vecka. Jag passade dock på att fokusera på att träna, äta och sova bra, vilket kan vara skönt ibland! Jag får en väldigt obehaglig känsla när jag inte har några måsten. Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag kan nog känna mig stressad ändå.
Oreda tål jag om jag måste. Men det känns bara fel. Släppa på kontrollen? Jag är tveksam. Jag tycker snarare att jag kontrollerar för lite och måste planera och strukturera långt mycket mer än vad jag gör idag. Jag har ett antal idéer jag hade tänkt sätta i verket.
Handlingsförlamning har jag inte över det jag inte kan kontrollera, men jag gillar inte osäkerhet och kan bli mer stressad och må dåligt över sådant. Ett exempel är om man inte vet var man har någon. Det kan vara väldigt jobbigt. Då vill jag ofta stämma av och höra efter hur den andra har uppfattat något. Nu kommer du säkert tycka jag är envis, men jag tycker det känns betryggande att ha vissa fasta punkter i livet som jag känner att jag har kontroll över iaf. Något som i vissa fall motverkar mitt kontrollbehov är min nyfikenhet för det okända eller obeprövade. Är jag tillräckligt nyfiken kan jag åsidosätta mitt kontrollbehov för att få pröva något nytt.
Hmm, jo det är ju tänkbart att det finns en koppling mellan kontrollbehov och att inte kunna koppla av. Någon slags mellanting mellan skita i alla och rycka på axlarna och att vara ett extremt kontrollfreak kanske finns? :thumbup: Jag vet inte hur man kommer dit iaf, men det kanske går. Nu tycker jag inte att jag är så extrem, men jag är ju van vid mig själv också.
shadowfire
2011-07-14, 23:02
För min del har det inget med kontrollbehov att göra. Möjligen att jag sorterar kvitton o viktiga papper i pärmar, det är för att ha kontroll o snabbt hitta det jag söker - vilket har varit winwinwin så många gånger i livet.
Däremot det med städning och hushåll rent allmänt är mest att jag trivs som bäst med att ha det rent o städat. Sedan är det kul o få komplimanger för att jag har ett rent o fint hem, är duktig i köket osv. Svärmödrar brukar bli sjukt impade och be om recept o annat. Jag är nog lite av en komplimangshora i det avseendet.
Edit: den här tråden påminde mig om att jag ska bona golven i höst när jag är färdig med resten av husbygget. Bonade golv = blankt = lättstädat = win.
För min del har det inget med kontrollbehov att göra. Möjligen att jag sorterar kvitton o viktiga papper i pärmar, det är för att ha kontroll o snabbt hitta det jag söker - vilket har varit winwinwin så många gånger i livet.
Däremot det med städning och hushåll rent allmänt är mest att jag trivs som bäst med att ha det rent o städat. Sedan är det kul o få komplimanger för att jag har ett rent o fint hem, är duktig i köket osv. Svärmödrar brukar bli sjukt impade och be om recept o annat. Jag är nog lite av en komplimangshora i det avseendet.
Edit: den här tråden påminde mig om att jag ska bona golven i höst när jag är färdig med resten av husbygget. Bonade golv = blankt = lättstädat = win. Ah, jag måste verkligen börja sortera papper och kvitton bättre, jag har ett antal pärmar och mappar, men det är relativt osorterat i nuläget. Låter sjukt praktiskt det där. :)
Det är ju klart jag trivs bäst med att ha rent och städat, men det kan nog vara lite kontrollbehov för mig också. Jag får inga komplimanger, men det är allmänt känt i min umgängeskrets att jag alltid har rent. Kul att få komplimanger om mat och så också, har börjat få det själv fast jag trott att jag var kass på att laga mat. Där ser man :Virro
Vad långt ifrån topic vi glider nu, inte om det är lyxigt att ha rent hemma utan snarare varför man har det så fint. Jag har funderat lite och jag håller inte med ^^
Men det är väl för att det är lyxigt att må bra, och jag uppfattade det som att det inte handlar i lika hög grad att må bra över städat som att må dåligt av ostädat, "inte klara av" det.
Det är inte så jag betraktar självförtroende iaf. Det verkar vara ett alltför allmängiltigt begrepp om det får så stor betydelse. Jag tvekar nästan aldrig, fegar inte ur, velar inte och är mycket mer bestämd. Jag känner mig aldrig osäker till vardags. Kontroll är ett behagligt sätt att hantera vardagen.
För mig är självförtroende, förtroendet man har för sin egen förmåga i en given situation. Det kan vara generellt, som du beskriver. Men när det gäller vissa aspekter, i de situationerna, verkar du inte ha så hög tilltro till din förmåga. Dvs lågt självförtroende vad gäller att klara av vissa saker.
Klart det inte MÅSTE vara städat och fint, men det är ju bättre om det är så? Det finns ju ingen poäng att det är smutsigt hemma? Jag har ändå alldeles för mycket tid över. Jag kan nedprioritera det om jag har bättre saker för mig. Jobb, träffa kompisar, något viktigt ärende osv, men även då försöker jag hinna ha det fint först. Gillar inte att komma hem till massa smuts.
Är du nöjd, är det ju bra. Men du lät inte nöjd, därför jag tänkte att det skulle vara bättre att må bra hela tiden, istället för att bara göra det när det är på ett visst kontrollerat sätt. :)
Jag jobbar väldigt mycket med mig själv, de är bara de allra närmaste som vet om det dock. Alltså, jag måste ju acceptera min tillvaro för vad den är, idag skrattade jag bara åt saken på jobbet, men jag kan ju inte lura mig själv till att tro att mitt liv är särskilt meningsfullt just nu. Det enda som är kul eller särskilt spännande är att träningen går framåt just nu. Bara vara är svårt, det har jag inte lyckats med när jag är ensam iaf. Jag vet inte hur man gör riktigt. Jag blir nog lätt rastlös och får tråkigt. Det tror jag dock mer är ett symtom på för mycket fritid, det är fortfarande för ovant. Jag var ledig i tre dagar nu, det kändes som en vecka. Jag passade dock på att fokusera på att träna, äta och sova bra, vilket kan vara skönt ibland! Jag får en väldigt obehaglig känsla när jag inte har några måsten. Ibland vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag kan nog känna mig stressad ändå.
Det låter inte så konstigt, men lite trist om du inte tror dig kunna må bättre i din vardag som du har det nu. Men bara du kan ju säga vad som fattas dig, jag är dock tveksam till att det är kontroll. En känsla av koll på läget kanske - men att känna den i oförutsägbara el röriga situationer är ju att ha mer kontroll, än att bara ha det i ytterst kontrollerade situationer.
Oreda tål jag om jag måste. Men det känns bara fel. Släppa på kontrollen? Jag är tveksam. Jag tycker snarare att jag kontrollerar för lite och måste planera och strukturera långt mycket mer än vad jag gör idag. Jag har ett antal idéer jag hade tänkt sätta i verket.
Jag vet ju inte vad det handlar om, men känns det givande, så är det förmodligen det. Min poäng var mest att det kan var en vinst i att acceptera det man inte kan kontrollera, och kunna finna en känsla av sammanhang, kapacitet och självkontroll i sådana situationer.
Handlingsförlamning har jag inte över det jag inte kan kontrollera, men jag gillar inte osäkerhet och kan bli mer stressad och må dåligt över sådant. Ett exempel är om man inte vet var man har någon. Det kan vara väldigt jobbigt. Då vill jag ofta stämma av och höra efter hur den andra har uppfattat något.
Det är väl mänskligt, men så får man ju också inse att man inte kan kontrollera vissa saker, hur man känner inför någon osv. Man kan sätta en ring på fingret, men man kan ju inte lova att alltid i all framtid kunna känna kärlek för personen på ett visst sätt. Man kan lova att försöka, jobba på förhållandet och verka för att det ska vara bra, däremot - och att vara ärlig, tydlig med vart man står i förhållande till någon.
Nu kommer du säkert tycka jag är envis, men jag tycker det känns betryggande att ha vissa fasta punkter i livet som jag känner att jag har kontroll över iaf. Något som i vissa fall motverkar mitt kontrollbehov är min nyfikenhet för det okända eller obeprövade. Är jag tillräckligt nyfiken kan jag åsidosätta mitt kontrollbehov för att få pröva något nytt.
Jag tycker inte du är envis, jag tycker däremot att bilden blir mer nyanserad än tidigare. Bra! Du måste alltså inte en massa, som det tidigare lät, och du gör det för att det får dig att må bättre, inte för att du drunknar i kaos och mår dåligt om det ruckas minsta lilla.
Hmm, jo det är ju tänkbart att det finns en koppling mellan kontrollbehov och att inte kunna koppla av. Någon slags mellanting mellan skita i alla och rycka på axlarna och att vara ett extremt kontrollfreak kanske finns? :thumbup: Jag vet inte hur man kommer dit iaf, men det kanske går. Nu tycker jag inte att jag är så extrem, men jag är ju van vid mig själv också.
Ja, det är väl den medelvägen jag frågade efter tycker jag? Har ingen aning om hur extrem du är, kan ju bara gå efter vad du skriver.
För min del har det inget med kontrollbehov att göra. Möjligen att jag sorterar kvitton o viktiga papper i pärmar, det är för att ha kontroll o snabbt hitta det jag söker - vilket har varit winwinwin så många gånger i livet.
Däremot det med städning och hushåll rent allmänt är mest att jag trivs som bäst med att ha det rent o städat. Sedan är det kul o få komplimanger för att jag har ett rent o fint hem, är duktig i köket osv. Svärmödrar brukar bli sjukt impade och be om recept o annat. Jag är nog lite av en komplimangshora i det avseendet.
Edit: den här tråden påminde mig om att jag ska bona golven i höst när jag är färdig med resten av husbygget. Bonade golv = blankt = lättstädat = win.
Jag tror vi skulle behöva definiera begrepp, för mig låter inte det där pedantiskt någonstans utan mer everyday life? Liksom, saker man bara gör? Man tar hand om sin tillvaro, på olika sätt. Det är väl när det tar orimligt (vart nu den gränsen går) mycket tid, energi osv i jämförelse vad man får ut av det, och hur stor ångest man får om tex inte kryddburkarna står i bokstavsordning - som jag inte alls kan hålla med om att det är det minsta lyxigt utan tvärtom en "fattig" tillvaro.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.