Visa fullständig version : Självkänsla och självförtroende - hur förbättra?
Spartansk
2011-07-11, 19:04
Jag vill ha tips på övningar, böcker, vilken typ av proffs som är bra att kontakta, och allt annat ni kan komma på som svarar på trådtitelsfrågan.
Jag vet att dylika förbättringar kräver långvarigt, kontinuerligt, hårt arbete, och man vill ju inte lägga ner en massa tid och energi på något som inte ger maximal utdelning.
Thanks on forehand.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9172320885
Finns en bok som skulle vara bra, tyvärr kommer jag inte ihåg namnet. Kan vara "Självkänsla nu", eller så hette den nåt med ordet "mig".
Look and you shall find!
EDIT: Oj, var nog boken som Rassk länkade.
En bok räcker inte för de flesta utan de behöver någon de kan reflektera över sin situation med. Helst någon de inte känner.
Jag hade god hjälp av psykodynamisk beteendeterapi, korttids. Tydligen väldigt beroende på vem det är man får som terapeut. Den jag hade var bra. Det har hjälpt mig väldigt mycket.
Utöver det hjälper det att skriva dagbok. Personligen måste jag skriva i en fysisk dagbok, bläck på papper, för att det skall fungera. På en dator skriver jag för snabbt, mycket och har möjlighet till att sudda. Det som är i huvudet är ofta snurrigt och virrigt. Först när du formulerar det som ord blir det greppbart och ger dig möjlighet att reflektera över det.
Chrillee
2011-07-11, 19:34
En bok räcker inte för de flesta utan de behöver någon de kan reflektera över sin situation med. Helst någon de inte känner.
Jag hade god hjälp av psykodynamisk beteendeterapi, korttids. Tydligen väldigt beroende på vem det är man får som terapeut. Den jag hade var bra. Det har hjälpt mig väldigt mycket.
Utöver det hjälper det att skriva dagbok. Personligen måste jag skriva i en fysisk dagbok, bläck på papper, för att det skall fungera. På en dator skriver jag för snabbt, mycket och har möjlighet till att sudda. Det som är i huvudet är ofta snurrigt och virrigt. Först när du formulerar det som ord blir det greppbart och ger dig möjlighet att reflektera över det.
Skriv gärna ner några konkreta tips. För jag har märkt att om man läser en bra bok, så fungerar det som en "fix" ungefär. Man mår bra för stunden, men det försvinner nästan lika fort och grundproblemet är tillbaka.
Jag har hållt på väldigt länge och analyserat mig själv, med viss framgång, men inte i vissa grundläggande drag som sitter som berget.
Jag tror också på psykodynamisk terapi, men då måste man våga ta steget, sen är det ju väldigt dyrt. Om man inte har problem av grövre rang förstås då så man kan få det betalt av landstinget.
eriksvensson
2011-07-11, 19:44
Steve chandlers samtliga böcker.
http://www.amazon.com/s/ref=nb_sb_noss?url=search-alias%3Daps&field-keywords=chandler&x=0&y=0#/ref=nb_sb_noss?url=search-alias%3Daps&field-keywords=steve+chandler&rh=i%3Aaps%2Ck%3Asteve+chandler
Spartansk
2011-07-11, 19:49
Tack för tipsen! "Självkänsla nu" tror jag någon av mina familjemedlemmar äger, ska höra mig för.
Mikaelj: Jag prövade häromdagen att "skriva av mig" på dator, det funkade ganska bra faktiskt.
För jag har märkt att om man läser en bra bok, så fungerar det som en "fix" ungefär. Man mår bra för stunden, men det försvinner nästan lika fort och grundproblemet är tillbaka.
Exakt det här har jag upplevt många gånger. Jag tror det är ett ganska vanligt fenomen, tror faktiskt det är huvudanledningen till att kristna går i kyrkan varje söndag och fortsätter läsa stycken ur Bibeln gång på gång. De känner liksom redan till konceptet, att man ska vara snäll, gudfruktig, ärlig, jobba hårt, o s v, men de behöver höra/läsa det om och om igen för att "hålla ångan uppe", så att säga.
lirberr: Jag söker efter en lösning som håller i sig alla veckodagar. ;)
Skriv gärna ner några konkreta tips. För jag har märkt att om man läser en bra bok, så fungerar det som en "fix" ungefär. Man mår bra för stunden, men det försvinner nästan lika fort och grundproblemet är tillbaka.
Mitt konkreta tips är att föra dagbok, med papper och penna.
Jag har hållt på väldigt länge och analyserat mig själv, med viss framgång, men inte i vissa grundläggande drag som sitter som berget.
Vilka?
Jag tror också på psykodynamisk terapi, men då måste man våga ta steget, sen är det ju väldigt dyrt. Om man inte har problem av grövre rang förstås då så man kan få det betalt av landstinget.
Våga ta steget. Det är värt det.
Kostnaden kan du få ner om du tar någon som läser sin sista termin på psykologutbildningen på ditt lokala universitet. Jag gick på GU och har absolut ingenting att klaga på. Faktum är att jag borde söka upp henne igen.
_____________________________________________
En sidofråga relaterad till självkänsla & självförtroende.
Hur drar man gränsen för vad som är OK, när någon säger/gör något till en? Det kan vara något som är menat negativt eller bara ett påstående, som du uppfattar som negativt. Det är inte bra att bita direkt. Skall man överhuvudtaget inte säga ifrån, i den andra extremen? Hur avgör man när?
Chrillee
2011-07-14, 22:39
Mitt konkreta tips är att föra dagbok, med papper och penna.
Jag för egna journaler på datorn som jag ofta skriver i, men man kanske skulle prova att skriva med en vanlig blyertspenna i ett block.
Vilka?
Diverse osäkra personlighetsdrag som jag dras från mellanstadiet då jag hade problem med mobbning som fortfarande spökar mycket idag.
Våga ta steget. Det är värt det.
Kostnaden kan du få ner om du tar någon som läser sin sista termin på psykologutbildningen på ditt lokala universitet. Jag gick på GU och har absolut ingenting att klaga på. Faktum är att jag borde söka upp henne igen.
Det ska övervägas helt klart, bra tips.
_____________________________________________
En sidofråga relaterad till självkänsla & självförtroende.
Hur drar man gränsen för vad som är OK, när någon säger/gör något till en? Det kan vara något som är menat negativt eller bara ett påstående, som du uppfattar som negativt. Det är inte bra att bita direkt. Skall man överhuvudtaget inte säga ifrån, i den andra extremen? Hur avgör man när?
Det där är något jag har svårt att avgöra med, ibland hugger jag för lätt då många bara rycker på axlarna åt samma sak. Ibland kan jag grubbla som tusan om jag ska säga något som jag ansåg vara fel, eller hade en annan åsikt, men oftast gör jag inte det då jag är lite rädd för att "göra fel".
Har blivit lite bättre på det, men om man hör någon prata bakom ryggen på en kan jag ha svårt att konfrontera dem, även om det har förbättrats i viss mån.
Jag har försökt börja med en sak att bara fråga rätt ut exempelvis "Hur menar du nu?" "Vad menar du med det?", så kan man få det förklarat mer specifikt.
Jag hade aktat mig för för Mia Törnblom. Se http://www.vof.se/forum/viewtopic.php?f=16&t=5808&sid=72e98d506aec24fe6aa6d94fdefd8aee
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.