Visa fullständig version : Kärleksproblem och oro, hjälp!
Hej, jag har haft en pojkvän sen ett år tillbaka. Runt vår andra-tredje månad så gick vi igenom en kris, jag va väldigt sårad av det han hade gjort, kände mig äcklad och det kändes som om jag hade tappat alla mina känslor men vi kämpade och jag började bli gladare och började känna kärleken med honom igen och vi hade det bra ett tag. Nu på sistone så har det hänt mycket mellan oss och allt känns bara jobbigt. Jag känner mig återigen väldigt sårad och trött. Jag är inte glad och har allmänt ingen lust för någonting, inte ens sex. Dock så sa han till mig för någon dag sen att han kanske skulle flytta till sitt hemland och då började jag gråta.. Så nu undrar jag, är det på grund av att jag är så sårad mina känslor blockeras återigen eller att jag förstör för mig själv genom att tänka ''tänk om jag inte älskar honom, tänk'? Kan jag få tillbaka kärleken jag hade med honom om man verkligen vill bara man kämpar? Isåfall hur? Och är det sant att man blir kär flera gånger i ett förhållande?
Jag skulle vara tacksam för svar. Jag är väldigt orolig och kan inte släppa det för att jag går runt och tänker hela tiden på vad det är med mig. Om det är jag som stressar mig själv i onödan eller vad det är frågan om..
filmjölk
2011-04-12, 08:23
Det är svårt att tycka varken bu eller bä när du inte förklarar situationen mer utförligt. Så av informationen jag ser just nu skulle jag vilja säga att du bör göra slut, han får dig att må dåligt.
Vad gjorde han för att såra dig?
Varför ska han flytta till ett annat land helt plötsligt?
Så här spontant skulle jag tro att det har att göra med att du är rädd för att vara ensam, har sett det förut. Släpp taget och fokusera på dig själv och ditt eget välmående.
Han gav mig inte tiden jag behövde osv. Han får mig inte att må dåligt utan jag får mig själv att må dåligt eftersom att jag från den dagen nyförälskelsen gick över har undrat om jag älskar honom och oroat mig över det eftersom att det är min första relation och jag inte visste hur det skulle kännas, även fast jag tänkte på en underbar framtid med honom sen insåg jag att jag älskade honom när jag gjorde slut för jag kände mig verkligen halv och jag tror inte det har något att göra med att jag är rädd för att vara ensam för det är jag inte. Jag behöver inte ha någon pojkvän egentligen men varje gång jag har gjort slut så har jag ångrat det så mycket och känt att shit vad jag älskar honom för det finns ju inte bara han, man kan ju hitta andra om man inte vill vara ensam
Om ett förhållande är kasst och får en att må dåligt redan efter 2-3 månader så förstår jag inte vad som får en att stanna. Efter 2-3 månader "ska" man ju vara som mest nyförälskad och om förhållandet ej är problemfritt och bara kul då så lär det inte bli det i längden heller.
Att du gjort slut flera gånger på bara ett år är väl ytterligare ett tecken på att det inte är ett förhållande värt att satsa på.
"Varje gång jag gjort slut"?
Man gör inte slut gång på gång första året om man älskar någon. Man ska inte behöva kämpa så hårt att känna något efter så kort tid, och man ska inte tvivla. Hur hade du tänkt er framtid när han flyttar till ett annat land?
Jag skrev fel, jag menade när jag gjort slut. Det har bara hänt en gång. Och det hände en väldigt jobbig grej dom första månaderna det var därför det blev som det blev. Förhållanden är inte alltid problemfria och man tvivlar när man inte vet hur det ska kännas.
Vi kommer från samma land, därför tänker jag på en framtid ;)
Jag skrev fel, jag menade när jag gjort slut. Det har bara hänt en gång. Och det hände en väldigt jobbig grej dom första månaderna det var därför det blev som det blev. Förhållanden är inte alltid problemfria och man tvivlar när man inte vet hur det ska kännas.
Vi kommer från samma land, därför tänker jag på en framtid ;)
Fast man vet inte hur det ska kännas eftersom det inte finns något facit.
En relation ska ge mer energi än den tar. Man ska göra varandra glada oftare än ledsna. Man ska vilja träffas, och man ska inte behöva ha malande tankar på om det är rätt eller ej. Jag tror att alla har det i sina relationer någon gång, men det verkar ha gått längre för dig än vad som låter roligt.
Ska du alltså flytta med honom till ert hemland? (Har ni inte bott i Sverige länge nog för att se detta som ert hem? Vad har du i det andra landet?)
Nej det har inte gått långt alls, det kändes såhär efter saken som hände dom första månaderna, sen kom vi över det och då kändes allting bra. Det är nu för någon vecka sen jag började tänka så igen.
Jo, vi ser även Sverige som ett hem, vi har vuxit upp här, men vi har så mycket mer i vårt hemland. Släktingar och allt sånt.
I ett förhållande skall man aldrig tveka. Tvekar man är det slut.
Enligt mig då.
Nej, riktigt så är det inte. Allt i ett förhållande kan inte alltid vara bra. Om man ska gå vidare direkt efter varje gång man tvekar så kommer man bara gå över från förhållande till förhållande. Man måste ju kunna gå igenom svåra saker tillsammans också. Och har man aldrig haft en relation förut så är det lätt att man tvekar.
Du svarar ju bara att allt är fint när man frågar vidare. Ska du verkligen ta reda på om det är rätt så måste du våga tänka tanken att det kanske inte är det.
Nej, jag menar inte att allt är fint. Men allt har inte varit dåligt heller. Hur ska jag ta reda på om det är rätt?
Nej, jag menar inte att allt är fint. Men allt har inte varit dåligt heller. Hur ska jag ta reda på om det är rätt?
Behöver du ta reda på det så är det förmodligen inte det. Jag har alltid trott/hoppats att den dagen jag träffar den rätta så kommer jag veta det.
Nej, jag menar inte att allt är fint. Men allt har inte varit dåligt heller. Hur ska jag ta reda på om det är rätt?
Det finns inget kärlekslackmus. Du får antingen fortsätta relationen och satsa eller göra slut och prova hur det känns.
Är du kär? Inget du behöver svara på här för jag vet inte om det blir helt sant, och det är ju inte intressant för oss egentligen, men det är sjukt intressant för dig att ta reda på. Fundera på det. Fundera på varför förälskelsen har bytts ut till något annat och vad det där andra är. Hur han får dig att känna dig i kroppen, om du mår bra när ni är tillsammans, inget jöns om att du var halv när du gjorde slut för då ligger det troligen mer i just det någon skrev tidigare att du har svårt att vara ensam.
shadowfire
2011-04-12, 17:50
+1 på alla minis inlägg.
Reflekterade också över att när du får frågor HZS1 så känns det som om du går i förvarsställning lite kring relationen. Ska du få veta vad du egentligen vill/inte vill så måste du se på det hela med riktigt öppna ögon och våga ifrågasätta allt i dina tankar.
Fast allt kan ju inte alltid vara bra. Du måste ju kämpa för något och inte bara tro att allting kommer av sig självt.
Fast allt kan ju inte alltid vara bra. Du måste ju kämpa för något och inte bara tro att allting kommer av sig självt.
Men du frågar ju om "hjälp"? Du kämpar inte ens, du förväntar dig att det skall komma av sig självt(genom oss dvs)
Ja, jag förstår det. Men man kan väl inte alltid gå runt och vara lycklig och glad med personen man är tillsammans med? Det finns väl jobbiga perioder?
Ja, jag förstår det. Men man kan väl inte alltid gå runt och vara lycklig och glad med personen man är tillsammans med? Det finns väl jobbiga perioder?
Självklart finns det jobbiga perioder men som Mini sa så skall ett förhållande ge mer än det tar!
Du måste kunna känna efter och se om förhållandet är något för dig, ger det dig något?
shadowfire
2011-04-12, 17:59
Ja, jag förstår det. Men man kan väl inte alltid gå runt och vara lycklig och glad med personen man är tillsammans med? Det finns väl jobbiga perioder?
Det kan hända tråkigheter i alla relationer och man ska kunna ryka ihop om saker o ting, alla kan ha en dålig dag osv. Dock ska de goda sidorna uppväga de dåliga, de goda perioderna vara fler än de dåliga osv. I slutändan handlar det om att du måste fundera på vad som gör dig mest lycklig. Är det att vara tillsammans med honom? Att vara singel? Att vara tillsammans med någon annan? Det är de tre alternativen du har.
Känner du dig lycklig o nöjd i nuvarande relation, go for it.
Tvekar du beror det troligen på att du innerst inne känner att det inte är riktigt rätt. Bryt upp.
Ja, jag förstår det. Men man kan väl inte alltid gå runt och vara lycklig och glad med personen man är tillsammans med? Det finns väl jobbiga perioder?
Jo, man ska "alltid" vara lycklig med personen man är tillsammans med. Är man inte det är man olycklig eller likgiltig. Lycka är inget som pendlar från dag till dag utan det är en känsla av varaktigt välbehag enligt Wikipedia. Man är inte alltid överens eller glad på sin partner, men man ska aldrig känna sig olycklig eller likgiltig. Det finns jobbiga perioder, men två gånger på ett år? I första relationen? Tycker du själv att det känns rimligt?
Hade min relation inte gjort mig lycklig hade jag försökt förändra den alternativt avslutat den.
Det ger mig mycket. Dom bra perioderna är otroligt bra och med mycket kärlek. Det är bara att jag tappar hoppet när dom dåliga kommeer
Då ligger problemet hos dig eftersom du inte kan hantera dåliga perioder.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.