Visa fullständig version : Examen innan 23 år - Slipp studieskulden
Saxat ur länken nedan:
Jämfört med andra länder är svenska studenter gamla när de tar examen. Det tycker utredare på finansdepartementet är problematiskt.
I Långtidsutredningen föreslås att studenter som tar kandidatexamen innan de fyllt 23 helt ska slippa betala tillbaka sina studielån. För en person som blir klar med gymnasiet vid 19-års ålder kan tillåta sig ett års paus innan de tre åren på högskolan påbörjas. Utredarna har beräknat att samhällets intäkter kommer att vara 80 000 kronor per student för varje år som examen kan tidigareläggas. Det är en summa som överstiger kostnaderna för ett års studiemedel.
Men Lunds universitets studentkårers ordförande Christoffer Ivarsson sågar förslaget.
– Vi och flera kårer i Sverige tycker att det här är en synnerligen dålig idé. Det är befängt att premiera ålder och det skapar en onödig stress som är negativ för studenterna och för utbildningskvaliteten, säger han.
http://lundagard.se/2011/02/10/unga-kan-slippa-betala-tillbaka-studielan/
Har själv svårt att ta ställning.
Vad säger kolopöbeln?
Om man får det retroaktivt låter det som en jävligt bra idé...*popcorn*
Det verkar ju helt ogenomtänkt och korkat.
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
1. 8000 är inte bidraget utan summan av bidraget och lånet
2. Bara de med låg inkomst borde få låna? Om något borde ju resultatet bli tvärtom, om man ska "inkomstpröva" studiemedelsansökningar
3. Skulle vara intressant att se hur du beräknat korrelationen mellan föräldrar har bra med pengar <=> 21åringar kan betala ett par hundra lök för studier
Jämförelse några länder emellan.
http://img638.imageshack.us/img638/3278/averageageofuniversityg.jpg
Idiotförslag. Kommer bara locka studenter av lägre kvalitet till högskolorna, som annars inte hade varit beredda att ta studielån
Börjar man plugga direkt efter gymnasiet har man ofta dålig koll på vad man vill bli.
Den här idén skjuter sig själv i foten då man kommer ha en massa människor som "hittar sig själva" när de är 30 och ska börja plugga IGEN :)
Utredarna har beräknat att samhällets intäkter kommer att vara 80 000 kronor per student för varje år som examen kan tidigareläggas.
Hur kom de fram till dessa siffror? Någon som vet vart man kan hitta utredningen?
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
Någorlunda korkat förslag. Bara för att föräldrarna är rika betyder inte det att de betalar då de inte har någon skyldighet alls att göra det. Vad händer med dem som "faller i mellan"? Flertalet om mina vänner som kommer från välbärgade familjer betalar allt själv när de studerar på annan ort. Dessutom lär föräldrarna indirekt ha betalat för det sketna bidraget många gånger om i.o.m. den höga skatten de har.
Sen är det 2600:- som är bidrag har jag för mig, resten är lån.
High1ander
2011-02-11, 04:56
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
Jag har tillochmed hört vänsterfolk som är väldigt emot det du säger. Tycker det är absurt och säga att ens päron ska betala, verkligen straffas för att de tjänar pengar. Sen verkar du inte förstå andra saker som att om man tjänar mycket så kanske man har ett dyrare hus med mer amorteringar, osv. Bara för man tjänar mer så betyder inte det att man har mer pengar att röra sig med.
Rika borde betala sin egen sjukvård och sånt också?
High1ander
2011-02-11, 05:06
Utredarna har beräknat att samhällets intäkter kommer att vara 80 000 kronor per student för varje år som examen kan tidigareläggas.
Hur kom de fram till dessa siffror? Någon som vet vart man kan hitta utredningen?
Låter väl inte så konstigt? Säg att du får en lön på 250 000kr per år, då är ca 30% (31-36% för arbetare, upp till 45% för tjänstemän) arbetsgivaravgift Bara där 75 000kr, sen ska man väl personligen skatta ca 90 000kr.
Så redan där har man skattat in 165 000kr, så har man en lön på 150 000kr per år så är det nog närmare 80 000kr...
Låter väl inte så konstigt? Säg att du får en lön på 250 000kr per år, då är ca 30% (31-36% för arbetare, upp till 45% för tjänstemän) arbetsgivaravgift Bara där 75 000kr, sen ska man väl personligen skatta ca 90 000kr.
Så redan där har man skattat in 165 000kr, så har man en lön på 150 000kr per år så är det nog närmare 80 000kr...
Och de som skjuter på examen sitter och rullar tummarna eller?
Låter väl inte så konstigt? Säg att du får en lön på 250 000kr per år, då är ca 30% (31-36% för arbetare, upp till 45% för tjänstemän) arbetsgivaravgift Bara där 75 000kr, sen ska man väl personligen skatta ca 90 000kr.
Så redan där har man skattat in 165 000kr, så har man en lön på 150 000kr per år så är det nog närmare 80 000kr...
Sedan tror jag att det finns en risk att de som direkt hoppar på en utbildning efter gymnasiet har större chans att senare i livet ångra sig och ändra karriär vilket i de aldra flesta fall innebär minskade lön. Ska man slänga sig runt med termer som "samhällets intäkter" måste man ta mycket mer i beräkning än vad du gör.
High1ander
2011-02-11, 07:08
Sedan tror jag att det finns en risk att de som direkt hoppar på en utbildning efter gymnasiet har större chans att senare i livet ångra sig och ändra karriär vilket i de aldra flesta fall innebär minskade lön. Ska man slänga sig runt med termer som "samhällets intäkter" måste man ta mycket mer i beräkning än vad du gör.
Jag försvarar inte deras beräkning som perfekt eller ens bra. Jag bara visa att på en normal lön, eller till och med låg lön så stämmer deras siffror, men de stämmer väl lika bra som om man skippar högskolan och direkt börjar på donken och tjänar 12000kr i månaden. Det är lite "trolla med siffror" som de gör eftersom "WOW 80 000kr" låter mycket, men som sagt är hälften av vad en normal Svensons bidrar. Jag tycker förslaget är dumt, hade det varit 26 år, som jag kommer vara när jag är färdig så hade det varit ett ypperligt förslag :)
Jag tycker det låter som ett bra förslag. Bättre än att finna sig själv i Asien osv. Bättre samhällsekonomiskt ifall personer kan jobba längre. Sedan om personer inte vill ta denna möjligheten så är det ju ingen som tvingar dem. Jag är själv skuldfri ifrån CSN, det är en mycket trevlig känsla som jag tycker fler borde få uppleva.
Jag försvarar inte deras beräkning som perfekt eller ens bra. Jag bara visa att på en normal lön, eller till och med låg lön så stämmer deras siffror, men de stämmer väl lika bra som om man skippar högskolan och direkt börjar på donken och tjänar 12000kr i månaden. Det är lite "trolla med siffror" som de gör eftersom "WOW 80 000kr" låter mycket, men som sagt är hälften av vad en normal Svensons bidrar. Jag tycker förslaget är dumt, hade det varit 26 år, som jag kommer vara när jag är färdig så hade det varit ett ypperligt förslag :)
Jag säger varken bu eller bä om hurvida siffrorna stämmer, jag är mest nyfiken på hur de kom fram till just 80 000kr. Det känns som att det finns en otrolig massa variablar som man måste (kan) ta hänsyn till, framför allt om man tittar på det i ett längre perspektiv. Jag skulle vilja veta vilka de använde och hur de uppskattade och värderade dessa för att nå summan 80 000kr.
Idiotförslag. Kommer bara locka studenter av lägre kvalitet till högskolorna, som annars inte hade varit beredda att ta studielån
+1
Fler kommer att lockas till att plugga än annars och när man inser att man har missat lite poäng och måste hinna ta detta snabbt som attan innan man fyller 23 kommer man att bli stressad som f-n.
När man sedan misslyckas med detta inser man att man måste betala tillbaka de där pengarna helt plötsligt. Något man inte kalkylerade från början.
Ingen examen + oväntade skulder istället för examen och skuldfri.
Hur mycket inkomster till samhället inbringar man efter det utfallet?
Nitrometan
2011-02-11, 08:15
En variant på ett sånt förslag vore ju att fokusera på studietiden snarare än åldern. De som slutför sina studier på utsatt tid (tar sin examen efter sex terminer om utbildningen är på sex terminer) kan få en kraftig rabatt på studielånet. Det tror jag skulle vara motiverande för folk att skynda sig på och bli klara med sin kurser.
Gränser ska aldrig läggas så att de skapar en deadline på det där viset. Jag är dock öppen för ett förslag då man får avdrag på återbetalningen desto tidigare man färdigställer den.
Att basera det hela på ålder gör också att på lång sikt kommer föräldrar starta sina barn i skolan tidigare och tidigare. Och hur bra det än är ekonomiskt vet jag inte ifall man ska ta bort de gyllene åren innan skolan; att leka runt är också viktigt för ens utveckling.
Potatiskillen
2011-02-11, 08:35
Det tråkigt är att jag har redan fyllt 23-år ^^
Tycker att förslaget är bra, framförallt de som läser humanistiska ämnen eller psykologiska, känner en som har läst Historia C och är idag 21-år, fast nu bor hans iofs hemma, men jag anser att ha en studieskuld på ämnen som inte leder till ett arbete anses vara dumt.
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
Bland de dummaste jag har hört! Finns ju knappt längre någon anledning att satsa på ens karriär i dagens Sverige. Varför ses alltid låginkomsttagare som offer och höginkomsttagare som monster i detta land?
Man har ju fortfarande själv mycket att vinna på att göra klart sina studier tidigt.
Man får ett välbetalt jobb (kanske) tidigare och hinner tjäna ihop mer pengar tidigare i livet (och totalt sett).
Räknade häromdagen på hur mycket pengar jag kunde haft i nu-läget om jag struntat i studier och bara jobbat på som t ex truckförare på heltid och spenderat på samma sätt som jag gjort de senaste 10 åren. Försiktigt räknat så hade jag haft över en halv miljon kronor sparat till skillnad mot ca 200 000 i skuld som jag har nu (delvis pga att examen dröjde några år men inte enbart).
Man tycker sådana räkneexempel borde vara morot nog för att motivera (vissa) att göra klart studierna i god tid (inte för att jag tror så många gör sådana kalkyler när man är 19-20).
Fast ännu viktigare tror jag det är att informera om vilka utbildningar som är mest eftertraktade på arbetsmarknaden. Alla unga är inte smarta nog att göra sådan research och har ofta väldigt höga förväntningar på vad de ska bli och väljer utbildning till 95% efter en föreställning om drömlivet och till 5% efter hur efterfrågan på arbetsmarknaden ser ut. (nej jag har ingen källa, detta är bara vad jag tror och inga exakta siffror).
Vad spelar det för roll att man pga detta förslaget trots allt beslutar sig för att utbilda sig till jurist (hade inte gjort det annars) och konkurrensen blir ännu högre jurister emellan?
Potatiskillen
2011-02-11, 08:37
En variant på ett sånt förslag vore ju att fokusera på studietiden snarare än åldern. De som slutför sina studier på utsatt tid (tar sin examen efter sex terminer om utbildningen är på sex terminer) kan få en kraftig rabatt på studielånet. Det tror jag skulle vara motiverande för folk att skynda sig på och bli klara med sin kurser.
Låter smartare, som en form av belöning. Tänkte mest på de som läser till Civilingenjör.
Om de ska fokusera på något så kan det ju vara vettigt att ge alla som faktiskt tar en examen en viss rabatt i form av kanske 10% avdrag av studieskulden vid kandidat, 20% vid magister osv.
Om man nu vill ha en morot. Det är alldeles för många som hoppar av eller tar ett jobb 2år in på utbildningen.
Jämförelse några länder emellan.
http://img638.imageshack.us/img638/3278/averageageofuniversityg.jpg
Det skulle vara roligt att testa korrelationen mellan det där och det internationella anseendet hos läkare och ingenjörer från respektive land, till exempel.
Något säger mig att Sverige, Finland och Island kläcker ur sig rätt bra högutbildade...
Håller med Nitrometan, korta ner studietiden är viktigare. Framförallt tycker jag det borde finnas bonusar kopplade till att ta sina högskolepoäng på första försöket. Som det är nu finns det väldigt små incitament för att klara alla kurser jämt, man lever ett trevligare liv om man jobbar lite emllanåt, även om det innebär att man kuggar vissa tentor.
Håller med Nitrometan, korta ner studietiden är viktigare. Framförallt tycker jag det borde finnas bonusar kopplade till att ta sina högskolepoäng på första försöket. Som det är nu finns det väldigt små incitament för att klara alla kurser jämt, man lever ett trevligare liv om man jobbar lite emllanåt, även om det innebär att man kuggar vissa tentor.
Fast det har ju snarare med att det är dyrt att bo i vissa orter och pengarna räcker knappt, iaf om man ser till min situation.
Det är ett delikat problem, förut jobbade folk mellan 18-65 och numera 25-65. Det resulterar i mindre inkomster och mer utgifter. Ska man då jobba tills man är 72 istället?
(siffrorna är inte korrekta, vill påvisa problemställningen)
En variant på ett sånt förslag vore ju att fokusera på studietiden snarare än åldern. De som slutför sina studier på utsatt tid (tar sin examen efter sex terminer om utbildningen är på sex terminer) kan få en kraftig rabatt på studielånet. Det tror jag skulle vara motiverande för folk att skynda sig på och bli klara med sin kurser.
+1
Det är något som skulle vara värt att prova, för att minska "yrkesstudenter".
Fast det har ju snarare med att det är dyrt att bo i vissa orter och pengarna räcker knappt, iaf om man ser till min situation.
Japp, det håller jag med om. Mitt förslag är därför att snarare att ge kortsikta bonusar. Nåt i stil med: Har man klarat 95% eller mer av de registrerade högskolepoängen efter första året så höjs bidragsdelen med 2000 kr. 1000 för 90%. Fortfarande inte lika tidseffektivt som att jobba, men det är iaf något.
Det finns flera nakdelar med sådana regler, bland annat är det mycket svårare att lyckas med på vissa utbildningar. Men kortsikta belöningar har större genomslag än långsiktiga. Jag bryr mig verkligen inte ett skit om mina studieskulder, och det gör ingen vettig människa som går ett program som lätt leder till jobb.
Är pengar en tillräcklig morot då för att klara sin examen?
Är det inte så att de flesta faktiskt inte vill annat än att ta sin examen så tidigt som möjligt och att hur snabbt man tar den hänger på annat än pengar?
Är det samhällsekonomiskt vettigt kanske det inte är så dumt. Men jag är rätt tveksam ändå, det kommer garanterat öka folk som går klart sin utbildning fast de snabbt inser att det är ett felval.
Om man tar sin utbildning på rätt tid kanske inte ger samma effekter?
C.E.J's förslag ger mig knottror av obehag.
Yllegarn
2011-02-11, 10:18
Jämförelse några länder emellan.
http://img638.imageshack.us/img638/3278/averageageofuniversityg.jpg
Bilden visar "average age for first degrees". Det vill säga, bilden visar hur gamla individerna är när de tar sin första "examen" så som magister/bachelor/3-årig examen.
Den visar inte hur gamla individer är när de avslutar sin master, vilket är en mer relevant jämförelse med tanke på att både civilingenjör och civilekonom har varit 4+ år utbildningstid. Min erfarenhet är att "utomlands" (riktigt dålig generalisering men endå...) så tar man ofta en 3-årig examen tidigt för att sedan arbeta ett par år innan (om) man återvänder för att ta en master. Det är enbart de 3-4 senaste åren Sverige anpassat sig till Bologna-processen (http://sv.wikipedia.org/wiki/Bolognaprocessen), och fortfarande så siktar de flesta på en master direkt.
En annan sak att ta i beaktande är "nivån" på utbildningen. Nu hävdar jag inte att utbildningsnivån i länder så som England, Frankrike och Tyskland är dålig, men medelnivån är i min uppfattning lägre än i Sverige. Harvard, Ecole Polytechnic och Technische Universität Munchen tillsammans med ett fåtal andra spelar i en egen liga men resten ligger ordentligt under den genomsnittliga "nivån" för en svensk högskola eller ett universitet.
Och sedan kan man ju ställa sig frågan, är det verkligen vad arbetsgivare önskar att få en 23 årig "färdig" ingenjör eller ekonom med ingen annan erfarenhet alls? Vad har de de facto lärt sig? Rent personligt vill jag hävda att även om mina olika utbildningar har lärt mig en hel del så har även aktiviteter runt omkring lärt mig lika mycket.
Drar mig till minnes ett citat från en studiekamrat som gått direkt till KTH från gymnasiet som yttrade "Men det är ju bara att säga till folk att göra saker så gör dom det!" apropå att jag beklagade mig över gruppledningsproblem från mitt feriearbete. Eller en annan från samma utbildning som undrade om det inte var "under min nivå" att arbeta på ett reningsverk... Eller "ekonomen" som under en presentation som behandlade ett bostadsföretag fick frågan "Men var får dom pengarna ifrån?" svarade "I princip alla kan ju få föräldrar att ställa upp som garanter på lån"...
Och nej, mina erfarenheter gör gällande att dessa individer inte utgör undantagen. Dagens högre utbildningar har drabbats av samma sjuka som dagens "politiska kår". Dagens nyexaminerade ingenjörer och ekonomer kommer ut med i min mening fruktansvärt dålig verklighetsuppfattning och en liknande förslag som det som presenteras skulle inte göra situationen bättre.
Är pengar en tillräcklig morot då för att klara sin examen?
Är det inte så att de flesta faktiskt inte vill annat än att ta sin examen så tidigt som möjligt och att hur snabbt man tar den hänger på annat än pengar?
Söker man till en 5-årig utbildning som man har tänkt finansiera med hjälp av CSN så hoppas jag att man är beredd på att få studieskulder på minst 5 år.
Moroten borde vara att man vill komma ut och jobba med det man (förhoppningsvis) är intresserad av och utbildar sig till så fort som möjligt och inte hurvida man kommer ha 25 000kr mindre i lån för att man läst in en termin.
Jag tror flera väljer att skjuta på examen av den enkla anledningen att de trivs med studentlivet. Sköter de sina studier så får de sina CSN pengar och de behöver inte oroa sig för hur det kommer bli när de ska ta steget från studielivet in till arbetslivet.
Eddie Vedder
2011-02-11, 10:52
Börjar man plugga direkt efter gymnasiet har man ofta dålig koll på vad man vill bli.
Den här idén skjuter sig själv i foten då man kommer ha en massa människor som "hittar sig själva" när de är 30 och ska börja plugga IGEN :)
Nu orkar jag inte läsa tråden längre än hit för det inlägget var så bra. Kan bara hålla med. Att stressa in på en utbildning direkt efter gymnasiet bara för att tjäna på det ekonomiskt stjälper nog mer än de hjälper på generell nivå.
Redan nu är det ju stora avhopp och kursändringar* och ju mindre genomtänkta beslut desto mer av den varan gissar jag. Och dessutom är det ju många, som du nämner, som hittar sin grej senare.
Jag vill inte verka fördomsfull men min erfarenhet är definitivt inte den att de som direkt hoppat på med bäst betyg från gymnasiet är "bättre" inom sitt område än de med lite sämre betyg men som jobbat sig in i något de verkligen brinner för genom diverse omvägar. Exempel på det är ju dietisterna Mental och machine gun på forumet, deras kunskaper är definitivt bättre än de andra dietiststudenter jag träffat men som börjat tidigt och hade toppbetyg i gymnasiet.
*Ändra kurs, byta spår etc. Syftar inte på ändringar i kursplaner här:D
Jag tar min examen ett halvår "försent" eller on-par beroende på hur man ser det. En 5-årig examen innan 23 år antar jag är vad som avses. Det innebär att man får läsa in 300 hp med i snitt 125% studietakt. Ganska stressigt, och det känns onödigt. Det är inte precis som att man belönas om man tar examen vid 30-35, man är ju tvärtom "straffad" för resten av livet ekonomiskt i utebliven lönehöjning och kortare arbetstid som tjänsteman med högskoleexamen. Det är ju de sista 10 åren man "förlorar" jämfört med sina yngre kollegor, vilket är den tid då man tjänar mest pengar.
Fast å andra sidan, på LTH läser vi 14-16 veckor per termin till skillnad från andra utbildningar som läser 20. Ändå tar vi samma poäng. Jag tror takten på LTH och andra tekniska högskolor är helt OK, och vi skulle inte skadas av längre terminer. Släng på några veckor till (+25%), upp till 19 veckor per termin, och det blir i princip samma studietakt som man vill ha i förslaget. Ingen mer stress, bara kortare sommarlov. Så kan man ju ge 37,5 p per termin till studenter på tekniska högskolor istället för 30.
Jag menar, när jag läste NEK på distans och även i skolan upplevde jag det som en dröm. Vad var det? 8 timmar i skolan per vecka eller något sådant? Helt sjukt. Heck, jag kunde nästan gå på alla föreläsningar utan att det krockade med LTH. På LTH kanske vi ligger på 20-25 timmar schemalagd undervisningen, och då tillkommer ungefär lika mycket jobb utanför kurserna som vid NEK.
Fruktansvärt dumt.
Om man gör så här så tror jag mängden omstuderande kommer att öka i framtiden - Man undrar ju hur mycket samhället tjänar på det.
Scratch89
2011-02-11, 11:31
Jag tycker att det redan finns alldeles för många studenter i landet, och med det här förslaget kommer det välla in ännu fler. Jag skulle snarare se en uppstramning av CSN, en hård rensning av utbildningar som leder till tveksamma examina och införa nån form av intagningsprov på de populärare utbildningarna.
Jag tycker att det redan finns alldeles för många studenter i landet, och med det här förslaget kommer det välla in ännu fler. Jag skulle snarare se en uppstramning av CSN, en hård rensning av utbildningar som leder till tveksamma examina och införa nån form av intagningsprov på de populärare utbildningarna.
Frågan är ju var man drar den gränsen. Många läser ju en huvudutbildning och sedan en annan på halvfart för att komplettera.
ChrisDEFC
2011-02-11, 11:49
Arbetslivserfarenhet när man börjar att plugga är viktigt för att kunna ta till sig studierna och sätta sig in i hur det är i "det verkliga livet", direkt från gymnasiet blir sällan bra, enligt mig (provade själv men hoppade av efter ett halvår, nu 8år senare går jag en utbildning som jag verkligen vill gå och klarar det galant och har en betydligt lugnare och mer harmonisk inställning jämfört med mina yngre klasskamrater).
Nordenator
2011-02-11, 11:50
Helt slippa det? Nja, men CSN borde börja inkomstpröva studiemedelsansökningar. Har föräldrarna gott om pengar kan de själva stå för åtminstone en del av de där 8,000 som betalas ut idag. Som på den gamla goda tiden, helt enkelt.
Okey? Givet att jag har rika föräldrar jag aldrig har kontakt med får jag alltså inte studiebidrag? Det låter som en genomtänkt plan. Men du förslår kanske att vi ska förlänga försörjningsplikten till att inkludera universitetsstudier?
Jag tar min examen ett halvår "försent" eller on-par beroende på hur man ser det. En 5-årig examen innan 23 år antar jag är vad som avses. Det innebär att man får läsa in 300 hp med i snitt 125% studietakt. Ganska stressigt, och det känns onödigt. Det är inte precis som att man belönas om man tar examen vid 30-35, man är ju tvärtom "straffad" för resten av livet ekonomiskt i utebliven lönehöjning och kortare arbetstid som tjänsteman med högskoleexamen. Det är ju de sista 10 åren man "förlorar" jämfört med sina yngre kollegor, vilket är den tid då man tjänar mest pengar.
Fast å andra sidan, på LTH läser vi 14-16 veckor per termin till skillnad från andra utbildningar som läser 20. Ändå tar vi samma poäng. Jag tror takten på LTH och andra tekniska högskolor är helt OK, och vi skulle inte skadas av längre terminer. Släng på några veckor till (+25%), upp till 19 veckor per termin, och det blir i princip samma studietakt som man vill ha i förslaget. Ingen mer stress, bara kortare sommarlov. Så kan man ju ge 37,5 p per termin till studenter på tekniska högskolor istället för 30.
Jag menar, när jag läste NEK på distans och även i skolan upplevde jag det som en dröm. Vad var det? 8 timmar i skolan per vecka eller något sådant? Helt sjukt. Heck, jag kunde nästan gå på alla föreläsningar utan att det krockade med LTH. På LTH kanske vi ligger på 20-25 timmar schemalagd undervisningen, och då tillkommer ungefär lika mycket jobb utanför kurserna som vid NEK.
Av ren nyfikenhet, räknas tentaperioder in i dessa 14-16v?
Läser på lith och det känns som att mina terminer både börjar senare och slutar tidigare än mina kollektivare som läser HU.
kalajset
2011-02-11, 12:09
Av de i min närmsta bekantskapskrets som började plugga direkt efter gymnasiet är....inga färdigutbildade. Antingen p ga avhopp, eller helt enkelt just pauser i utbildningen som visar sig bli långdragna av ett eller annat skäl. Självklart finns det de som klarar att slutföra en utbildning direkt efter gymnasiet, det är såklart högst individuellt, men jag tror iaf de som börjar läsa litet senare i livet i större grad överhuvudtaget fullföljer sina studier. Troligen helt enkelt för att det är lättare att bestämma sig för/hålla fast vid, vad man "vill bli då man är stor" när man faktiskt är ganska stor. Därför är detta ett bättre förslag tycker jag:
En variant på ett sånt förslag vore ju att fokusera på studietiden snarare än åldern. De som slutför sina studier på utsatt tid (tar sin examen efter sex terminer om utbildningen är på sex terminer) kan få en kraftig rabatt på studielånet. Det tror jag skulle vara motiverande för folk att skynda sig på och bli klara med sin kurser.
Är ju inte direkt så att alla som väntar med eftergymnasial utbildning ett antal år gör det för att de är ute och öluffar.
...Bra inlägg, och nivån varierar verkligen utomlands precis som du säger. Frankrikes École Polytechnique t ex körde den långt upp i mumindalen på LTH. Det jag gör i Lund är semester jämfört med dem. Nu i höst har jag läst typ 150% studietakt och det motsvarar ungefär 100% där borta i belastning, och då räknar jag inte med språksvårigheterna.
Av ren nyfikenhet, räknas tentaperioder in i dessa 14-16v?
Läser på lith och det känns som att mina terminer både börjar senare och slutar tidigare än mina kollektivare som läser HU.Jag minns inte. Men så här har de två senaste terminerna sett ut (ungefär):
Vårterminen 2010: 14 januari - 15 maj (några tentor efter det här datumet)
Höstterminen 2010: 1 september - 15 december (med tentorna inräknade i den här tiden)
Det är ju ganska mycket tid emellan om man säger så.
LTH kör 7 läsveckor sen är vecka 8 tentavecka.
Sen är det en omtentavecka i jan en i påsk och en i augusti. Klarar man tentorna direkt har men en hel del lov.
Jag tar min examen ett halvår "försent" eller on-par beroende på hur man ser det. En 5-årig examen innan 23 år antar jag är vad som avses. Det innebär att man får läsa in 300 hp med i snitt 125% studietakt. Ganska stressigt, och det känns onödigt. Det är inte precis som att man belönas om man tar examen vid 30-35, man är ju tvärtom "straffad" för resten av livet ekonomiskt i utebliven lönehöjning och kortare arbetstid som tjänsteman med högskoleexamen. Det är ju de sista 10 åren man "förlorar" jämfört med sina yngre kollegor, vilket är den tid då man tjänar mest pengar.
Fast å andra sidan, på LTH läser vi 14-16 veckor per termin till skillnad från andra utbildningar som läser 20. Ändå tar vi samma poäng. Jag tror takten på LTH och andra tekniska högskolor är helt OK, och vi skulle inte skadas av längre terminer. Släng på några veckor till (+25%), upp till 19 veckor per termin, och det blir i princip samma studietakt som man vill ha i förslaget. Ingen mer stress, bara kortare sommarlov. Så kan man ju ge 37,5 p per termin till studenter på tekniska högskolor istället för 30.
Jag menar, när jag läste NEK på distans och även i skolan upplevde jag det som en dröm. Vad var det? 8 timmar i skolan per vecka eller något sådant? Helt sjukt. Heck, jag kunde nästan gå på alla föreläsningar utan att det krockade med LTH. På LTH kanske vi ligger på 20-25 timmar schemalagd undervisningen, och då tillkommer ungefär lika mycket jobb utanför kurserna som vid NEK.
I texten som citeras i förstainlägget står det "kandiatexamen" dvs. 3 år. En 5-årig utbildning vid 23 års ålder är mycket sällsynt då man måste ha läst grundskolan och gymnasiet på ett år kortare tid eller börjat skolan ett år tidigare.
Eddie Vedder
2011-02-11, 15:26
en hård rensning av utbildningar som leder till tveksamma examina
Och vad är det? Jag säger inte emot men jag skulle vilja ha en tydligare definition. För i mina ögon är det en katastrof om vi skulle sluta utbilda religionvetare, filosofer, språkvetare etc. eftersom det trots allt finns många som så småningom vill forska. Men visst, "flumämnen" (vad nu det är), skulle helt klart kunna minskas i våra lärosäten för forskningsintresserade kanske hittar dit ändå.
Arbetslivserfarenhet när man börjar att plugga är viktigt för att kunna ta till sig studierna och sätta sig in i hur det är i "det verkliga livet", direkt från gymnasiet blir sällan bra, enligt mig (provade själv men hoppade av efter ett halvår, nu 8år senare går jag en utbildning som jag verkligen vill gå och klarar det galant och har en betydligt lugnare och mer harmonisk inställning jämfört med mina yngre klasskamrater).
+1
Jag var definitivt inte mogen för universitetsstudier när jag gick ut gymnasiet. Jobbade några år och tjänade pengar istället. Inga flumresor i Asien alltså. Sen när jag tröttnat på mitt jobb hade jag en helt annan motivation för högre studier som jag märker att många av mina kurskamrater saknar.
Det är en enorm skillnad i mognadsgrad på de som är 19 år och kommer direkt från gymnasiet och de som varit ute i verkligheten några år, vill jag påstå. Har en del kamrater i skolan, främst brudar, som hade jättehöga betyg i gymnasiet men som nu har feta problem pga att de mest är duktiga på att lära sig saker utantill och inte har utvecklat någon analytisk förmåga.
Vilket jävla trams. Är sjukt glad att jag själv väntade ett par år med att börja plugga. Det borde snarare vara ett krav att man gjort något annat i MINST ett år innan man får börja plugga så skulle vi nog få fler vettiga studenter. Jag går själv i en klass med ett lite äldre snitt (~23 kanske när vi började) och man kan lugnt säga att våran klass har presterat rätt mycket bättre än de klasserna som kom efter där de flesta var 19-20..
en hård rensning av utbildningar som leder till tveksamma examina
Fast det är nästan så att man skulle göra tvärtom; ingenjörer och liknande finns det så pass stor efterfrågan på att de snabbt skulle tas an av privata högskolor, medan ämnen som religion, filosofi osv i det närmaste skulle dö ut (woo!) om man privatiserade.
Eddie Vedder
2011-02-12, 12:43
medan ämnen som religion, filosofi osv i det närmaste skulle dö ut (woo!) om man privatiserade.
Och vad är fördelen med det?
Vi kan ju rensa ut allt utom matte och fysik så slipper man minsta risk för eget tänkande och analys av historien. Med lite tur slipper vi även riskera att ta lärdom för framtiden. Naturligtvis är jag lite provokativ men jag förstår inte hur man kan tycka att filosofi i sig är oviktigt. Att det sedan finn filosofikurser på varannan högskola och att massa personer tar CSN-stöd för en A-kurs i filosofi är ju en annan femma. Jag var själv i princip inskriver på Filosofi A i Örebro hösten 2007 men jag kom in som reserv på förstahandsvalet till slut. :D Men tack och lov har jag fått lite av den varan nu på masternivå.
Och vad är fördelen med det?
Vi kan ju rensa ut allt utom matte och fysik så slipper man minsta risk för eget tänkande och analys av historien. Med lite tur slipper vi även riskera att ta lärdom för framtiden. Naturligtvis är jag lite provokativ men jag förstår inte hur man kan tycka att filosofi i sig är oviktigt. Att det sedan finn filosofikurser på varannan högskola och att massa personer tar CSN-stöd för en A-kurs i filosofi är ju en annan femma. Jag var själv i princip inskriver på Filosofi A i Örebro hösten 2007 men jag kom in som reserv på förstahandsvalet till slut. :D Men tack och lov har jag fått lite av den varan nu på masternivå.
Jag var nu inte helt seriös med mitt hurrande, utan är inne på det du säger ang utbreddning och missbruk av CSN med såna kurser. Min huvudpoäng förmedlades i hela mitt inlägg.
I texten som citeras i förstainlägget står det "kandiatexamen" dvs. 3 år. En 5-årig utbildning vid 23 års ålder är mycket sällsynt då man måste ha läst grundskolan och gymnasiet på ett år kortare tid eller börjat skolan ett år tidigare.Ja eller att man som sagt läser 125% studietakt.
Jag trodde det var 5-årig examen som avsågs.
3-årig på 4 år. Heh. Det systemet kommer ju inte missbrukas.
Fast det är nästan så att man skulle göra tvärtom; ingenjörer och liknande finns det så pass stor efterfrågan på att de snabbt skulle tas an av privata högskolor, medan ämnen som religion, filosofi osv i det närmaste skulle dö ut (woo!) om man privatiserade.
Och varför ska det vara så bra? Religion har en stor inverkan på världen och med tanke på den... enorma... kunskap man kommer ut ur gymnasiet med om religionerna, så tycker jag nog det är ganska bra att det finns ett gäng som faktiskt kan sin skit om det.
Vad folk dock måste förstå är att det är inte kurserna (Oftast, kan inte tala för Harry potterkunskap 7,5hp) i sig som är problemet, utan snarare valen som människor gör när de inte väljer utifrån vad de faktiskt kan använda i sitt framtida yrkesval. Om det yrkesvalet är religionslärare, religionsforskare, präst, diakon, etc. så är religionsstudier ett smart val. Hade samma person istället velat bli nationalekonom så hade dessa studier självklart inte lönat sig.
Men problemet är fortfarande inte kurserna i sig, det är den otroligt usla strategiska förmågan som många har idag när de gör sina val.
Och varför ska det vara så bra? ...
Se svar ovan.
Låter som en utmärkt dålig idé. Ställ högre krav på studerande istället och se till att man får arbeta sig igenom studietiden utan att man får sämre villkor.
Sedan tycker jag väl att man kan ta bort extremt många pseudoutbildningar som inte leder till något. Men det är en helt annan fråga.
Ingen bra idé. Däremot skulle jag tycka att det vore en utmärkt idé att skriva ned studieskulden för människor som tar sig igenom allmännyttiga utbildningar (kanske inom viss tid, med vissa resultat osv), där lönen inte motiverar människor att studera, t.ex. lärare och liknande.
Jag anser f.ö att bidragsdelen bör sänkas och lånedelen höjas (i samma utsträckning som man sänker bidragsdelen), men det är en helt annan diskussion.
fiskebulle
2011-02-12, 13:49
Mycket intressant diskussion och många bra förslag i tråden. För övrigt så får jag sälla mig till kören som tycker att man bör ha iaf ett par år mellan gymnasiet och högskolan. Det är väldigt fostrande att leva på riktigt, dessutom får man ju en helt annan känsla inför att plugga. Personligen så började jag jobba när jag var 17. När jag sedan hittade tillbaka till skolan vid 20 års ålder så tycker jag det är så förbannat skönt att plugga, så mycket trevligare än att slava 8-14 timmar om dagen i en restaurangdisk till exempel.
Jag snackade med min syster nyligen, hon läser affärsjurist i Linköping och har en hel del klasskamrater som kommit direkt från gymnasiet and I quote "De är ju helt dumma i huvudet". Hon hade en idé om att samtliga som läser gymnasiet borde ha ett avbrott mellan sitt andra och tredje år för arbetspraktik inom valfritt serviceyrke eller liknande jobb som inte kräver stor förkunskap eller utbildning. Jag tror det skulle kunna vara väldigt nyttigt för många att få smaka lite på livet - Det lär påverka ordentligt huruvida man väljer att börja på högskolan omedelbart eller inte.
Jag hinner inte läsa igenom tråden nu men det är självklart att vi har högre genomsnitts ålder i Sverige än i många andra länder när vi går ut gymnasiet så sent. Jämför med t.ex. Kanada där de kan börja universitetet vid 17 års ålder.
Däremot är det sant att kulturen i Sverige är att ta ett sabbatsår. I kanada verkade det vanligare att gå direkt til universitetet utan paus.
Men är det så dåligt med en paus då? I många fall kan det säkert vara sämre att börja studera något som sedan visar sig totalt felaktigt, bara för att man inte kommit underfund med vad man vill hålla på med.
Det om något borde väl vara slöseri av resurser. Mennågot års paus med arbete på ströjobb kan säkert ge erfarenheter för resten av livet.
Ja eller att man som sagt läser 125% studietakt.
Jag trodde det var 5-årig examen som avsågs.
3-årig på 4 år. Heh. Det systemet kommer ju inte missbrukas.
Och ett 5-årigt system skulle inte heller missbrukas? Skulle väl ännu mer skifta valen bland studenter bort från svåra/tunga program, där det inte är lika lätt att läsa högre studietakt. Det är väl redan lite av ett problem att få tillräckligt med folk till t.ex. civilingenjörs utbildningar.
Och ett 5-årigt system skulle inte heller missbrukas? Skulle väl ännu mer skifta valen bland studenter bort från svåra/tunga program, där det inte är lika lätt att läsa högre studietakt. Det är väl redan lite av ett problem att få tillräckligt med folk till t.ex. civilingenjörs utbildningar.Kanske det, men det är lättare att ta sig igenom 3 års studier på 4 år.
Länk till långtidsutredningen:
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/16/02/48/0e37f98b.pdf
På sidan 227 och framåt (kap. 10.4 & 10.4.2) kan ni läsa mer om detta förslag:
Bilaga 3 som ofta hänvisas:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/67/80/8c712d75.pdf
Från långtidsutredningen:
Bilaga 3 visar att för varje år som en student kan tidigarelägga
sin examen kommer samhällets intäkter (exklusive studentens del)
vara i storleksordningen 80 000 kronor vilket överstiger kostnaden
för ett års studiemedel. Detta innebär att budgetkonsekvenserna
förknippade med en ung student som avslutar sin kandidatexamen
vid 23 års ålder (tre års studier, ett års uppehåll) och som helt slipper
betala tillbaka sitt studielån är mer positiva än budgetkonsekvenserna
förknippade med en student som tar en kandidatexamen
vid 26 års ålder (tre års studier, fyra års uppehåll) och som betalar
tillbaka hela sitt studielån. Vinsten för samhället av ett tidigare
studieinträde är med andra ord betydande.
Bild från bilaga 3
http://img690.imageshack.us/img690/9500/grosswagebyage.jpg
Thorwaldsson
2011-04-27, 13:16
Efter en längre tids bortavaro från kolo hittade jag denna tråd.
Hur fungerar det för oss som dragit in en civilingenjörsutbildning innan man fyllde 23 och utan studielån? Finns det en chans att man får en oväntad ekonomisk återbäring för sitt slit ;)
Nitrometan
2011-04-27, 13:20
Hur fungerar det för oss som dragit in en civilingenjörsutbildning innan man fyllde 23 och utan studielån? Finns det en chans att man får en oväntad ekonomisk återbäring för sitt slit ;)
Nej. Du slipper ju redan betala till CSN.
Thorwaldsson
2011-04-27, 13:31
Nej. Du slipper ju redan betala till CSN.
Tänkte jag skulle inleda min comeback till kolo med ett ironiskt inslag :)
Nitrometan
2011-04-27, 13:35
Jag kanske skulle ha lagt till en smilis jag också. :)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.