Visa fullständig version : LCHF i DN
http://www.dn.se/debatt/sa-blir-aldersdiabetiker-friska-utan-medicinering
Debatten är gammal men jag måste fråga en sak här - är det verkligen så att man beskyller det mättade fettet så hårt för utvecklingen av diabetes typ-2? Jag har då aldrig under utbildningen eller efter sett denna koppling nämnas speciellt ofta. Att kolhydraterna har en större påverkan vad gäller makronutrienter tror jag är mer konsensus. Sen tillkommer andra faktorer som övervikt, inaktivitet etc. men det ser jag som en självklarhet att artikelförfattarna har koll på. Men mättat fett?
Nu svarar jag inte alls på din fråga. Men jag blir alltid lika frågande till det här:
"Är det inte mera sannolikt att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket bröd, ris, potatis, sötsaker och andra kolhydratrika födoämnen? Det finns mycket som tyder på just det."
Jag kan inte i mina vildaste fantasier fatta varför man plockar med potatisen i kolhydratspropagandan och på något sätt likställa det med tex bröd och godis. Det är för mig helt oförståeligt..
Nu svarar jag inte alls på din fråga. Men jag blir alltid lika frågande till det här:
"Är det inte mera sannolikt att de som har anlag för åldersdiabetes äter för mycket bröd, ris, potatis, sötsaker och andra kolhydratrika födoämnen? Det finns mycket som tyder på just det."
Jag kan inte i mina vildaste fantasier fatta varför man plockar med potatisen i kolhydratspropagandan och på något sätt likställa det med tex bröd och godis. Det är för mig helt oförståeligt..
Det där stöter jag ofta på och jag tror det handlar om man till stor del drar alla kolhydrater över samma kam. Det viktiga verkar vara att det finns kolhydrater närvarande, inte av vilken typ dessa är. LCHF är där lite stel i sin framställning.
Eddie Vedder
2010-12-28, 11:34
Angående det mättade fettet är det väl två saker:
1) Att det akut sänker insulinkänslighet vilket då leder till en slutsats att det försämrar även över tid. Men då utgår man ju från grundpremissen att kosten skall vara kolhydratrik redan från början. Frågan är ju huruvida det är relevant vid lågkolhydratkost.
2) Samtidigt som insulinet kom och det blev konsensus att alla diabetiker skulle äta som andra men kompensera med medicin kom ju Ancel Keys in i bilden och skapade hysteri om att mättat fett är farligt så då blev ju den beprövade diabeteskosten plötsligt farlig eftersom den var i princip LCHF.
Så att diabetiker inte längre ville äta på ett sätt som enligt en konsensuspanel gav dom hjärtattack kan man ju förstå.
Angående det mättade fettet är det väl två saker:
1) Att det akut sänker insulinkänslighet vilket då leder till en slutsats att det försämrar även över tid. Men då utgår man ju från grundpremissen att kosten skall vara kolhydratrik redan från början. Frågan är ju huruvida det är relevant vid lågkolhydratkost.
2) Samtidigt som insulinet kom och det blev konsensus att alla diabetiker skulle äta som andra men kompensera med medicin kom ju Ancel Keys in i bilden och skapade hysteri om att mättat fett är farligt så då blev ju den beprövade diabeteskosten plötsligt farlig eftersom den var i princip LCHF.
Så att diabetiker inte längre ville äta på ett sätt som enligt en konsensuspanel gav dom hjärtattack kan man ju förstå.
1. Ja. Men det skulle då inte vara något problem om kosten även fortsättningsvis innehåller relativt lite KH.
2. Ja det är en annan sak. OM det nu skulle vara så att mättat fett verkligen är hjärtskadligt. Men även här är det kanske lite fel att klumpa ihop ex. LDL med LDL, precis som det är fel att klumpa ihop KH med KH. Men det säger inte så mycket om att det mättade fettet på något sätt skulle vara orsaken till att individen utvecklar DM typ-2. Vilket ofta insinueras när frågan diskuteras.
Hur ser diabetikern typ 2 ut i Sverige ?
Måste finnas massor med underlag för att göra en statistisk sammanställning. Vikt ?, ålder ? fysisk aktivitet ?, rökning ?, mediciner (förutom insulin relaterade ), livssituation ( gift/ogift/barn/ekonomi etc ) ?
Hur ser diabetikern typ 2 ut i Sverige ?
Måste finnas massor med underlag för att göra en statistisk sammanställning. Vikt ?, ålder ? fysisk aktivitet ?, rökning ?, mediciner (förutom insulin relaterade ), livssituation ( gift/ogift/barn/ekonomi etc ) ?
Det finns det säkert. Jag kan bara skapa mig en bild av de jag träffat och den ser väl sådär ut. Dåligt med fysisk aktivitet, alltid en viss övervikt, ofta mediciner utöver ev insulin/metformin. Ofta stabil social situation med familj och en medelålder på kanske 60 år. Inte alltid rökare men visst förekommer det en del.
Misstänkte det.
Jag är nog tveksam till att bara slänga om kosten för någon, utan att förändra hela livssituationen med fysisk aktivitet och viktnedgång.
eriksvensson
2010-12-28, 12:12
När det gäller diabetes så kan man läsa om en hel mängd diabetiker som kunnat sluta med insulinsprutor sedan de börjat med LCHF på kolhydrater.ifokus.se. Tyvärr verkar det finnas få dietister som i nuläget rekommenderar en LCHF-kost som "valmöjlighet" till personer med diabetes.
När det gäller diabetes så kan man läsa om en hel mängd diabetiker som kunnat sluta med insulinsprutor sedan de börjat med LCHF på kolhydrater.ifokus.se. Tyvärr verkar det finnas få dietister som i nuläget rekommenderar en LCHF-kost som "valmöjlighet" till personer med diabetes.
Det handlar om mer än kosten. Och rekommendationerna baserar sig på SoS ställningstagande. Men visst, träffar jag någon som på egen hand börjat äta enligt LCHF så kommer jag inte att tvinga tillbaka dessa till att äta enligt SLV. Det jag gör är att förklara vad man vet om en sådan kosthållning, både kort- som långsiktigt. Då de jag träffar är vuxna människor så står valet såklart hos dom och inte hos mig.
Givetvis är det en valmöjlighet men det finns fler val än så att göra med sin diabetes. Ser man till att gå ned i vikt och öka den fysiska aktiviteten till en daglig rutin i vettig mängd så fungerar det såklart mycket bättre att äta även en större mängd kolhydrater.
eriksvensson
2010-12-28, 13:16
Visst handlar det om helheten och inte bara kosten, men de diabetiker jag pratat med har mer eller mindre bara lagt om kosten för att kunna sluta/minska på insulinet. Sedan huruvida LCHF är bra eller inte på lång sikt låter jag vara osagt.
Däremot så tycker jag att det vore trevligt om det fanns fler alternativ i diabetesråden än snabba kolhydrater mot långsamma (t.ex. färre kolhydrater mot mer fett.) SBU kom väl fram till att dagens kostråd för diabetiker inte var de bästa men man vill ändå inte överväga att ta in mer fettrika dieter trots många 'anekdoter' som vittnar om hälsoförbättringar. Det tycker jag är ytterst märkligt men nuförtiden så kan man ju googla sig till det mesta och prova på egen hand. :)
Jag kan inte i mina vildaste fantasier fatta varför man plockar med potatisen i kolhydratspropagandan och på något sätt likställa det med tex bröd och godis. Det är för mig helt oförståeligt..+1
Det mättar något så in i bomben jämfört med energin den tillför. Jag vill se någon skylla sin övervikt/åldersdiabetes på kokt potatis. Och det är sällan man äter potatis som enda råvara i en maträtt (om man tänker på GI-värdet).
Om man menar chips, pommes frites och liknande är det ju ett helt annat scenario. Mycket av vattnet är borta, så att det mättar sämre, och fett är tillagt vilket gör det mer energitätt per mättnadsgrad.
Potatoes are good people.
Däremot så tycker jag att det vore trevligt om det fanns fler alternativ i diabetesråden än snabba kolhydrater mot långsamma (t.ex. färre kolhydrater mot mer fett.) SBU kom väl fram till att dagens kostråd för diabetiker inte var de bästa men man vill ändå inte överväga att ta in mer fettrika dieter trots många 'anekdoter' som vittnar om hälsoförbättringar. Det tycker jag är ytterst märkligt men nuförtiden så kan man ju googla sig till det mesta och prova på egen hand. :)
Sett till det vetenskapliga läget så har SBU enligt senaste granskningen kommit fram till att det (ännu?) inte finns fog att ändra gällande rekommendationer. Och att basera råd gällande på befolkningsnivå på anekdoter går inte. Jag är helt med på att den typen av kost ger en bättre metabol kontroll gällande blodsocker men kan också förstå att man tvekar i och med frånvaron av längre studier.
Det många vill ha det till är att "etablissemanget" av ren tjurighet håller på de gamla rekommendationerna, trots att det finns högar av bevis på att dessa är felaktiga. Om det är så viktigt med rekommendationer så tycker jag folk först och främst ska satsa på att hålla vikten, att röra på sig dagligen samt äta sin grönsaker. Skulle detta ske så behöver vi inte tänka lika mycket på övriga faktorer.
+1
Jag vill se någon skylla sin övervikt/åldersdiabetes på kokt potatis. Och det är sällan man äter potatis som enda råvara i en maträtt (om man tänker på GI-värdet).
Potatoes are good people.
Precis. De diabetiker jag träffar som hör till den äldre skaran, +75 år, är i stort sett alla potatisälskare. De har alltid ätit potatis och gör så dagligen. OGTT har tagits vid någon hjärthändelse och gett utslag för diabetes. Ingen övervikt finns och många är aktiva för åldern. De äter sk husmanskost, där potatisen är en självklar del. Pasta och ris är det inte. När nytt prov tas en tid senare så ligger det super med ett HbA1c på 42 mmol/L.
eriksvensson
2010-12-28, 15:30
Sett till det vetenskapliga läget så har SBU enligt senaste granskningen kommit fram till att det (ännu?) inte finns fog att ändra gällande rekommendationer. Och att basera råd gällande på befolkningsnivå på anekdoter går inte. Jag är helt med på att den typen av kost ger en bättre metabol kontroll gällande blodsocker men kan också förstå att man tvekar i och med frånvaron av längre studier.
Fast om det inte finns stöd för dagens råd så borde väl all form av mat kunna rekommenderas då? Jag är inte helt hundra på vad man rekommenderar till diabetiker i dagsläget men det ser fortfarande ut som en högkolhydratskost med insulinsprutor? Syftet verkar inte vara att "få bort" dessa? Läste nyligen Sofie Hexebergs bok om diabetes och lågkolhydrat, hon är en läkare som har använt detta på många diabetespatienter och kollat blodvärden innan och efter, det har i princip bara pekat åt det bättre hållet i samtliga fall.
Får väl hoppas att det kommer fler långtidsstudier på LCHF-upplägg då jag vill veta eventuella negativiteter som man kan fixa till. På ett år så har hälsan förbättrats markant men det kan som du sa bero på mer motion, viktnedgång och allmänt bättre kost (inte nödvändigtvis på mer fett och mindre kolhydrater..)
Fast om det inte finns stöd för dagens råd så borde väl all form av mat kunna rekommenderas då? Jag är inte helt hundra på vad man rekommenderar till diabetiker i dagsläget men det ser fortfarande ut som en högkolhydratskost med insulinsprutor? Syftet verkar inte vara att "få bort" dessa? Läste nyligen Sofie Hexebergs bok om diabetes och lågkolhydrat, hon är en läkare som har använt detta på många diabetespatienter och kollat blodvärden innan och efter, det har i princip bara pekat åt det bättre hållet i samtliga fall.
Får väl hoppas att det kommer fler långtidsstudier på LCHF-upplägg då jag vill veta eventuella negativiteter som man kan fixa till. På ett år så har hälsan förbättrats markant men det kan som du sa bero på mer motion, viktnedgång och allmänt bättre kost (inte nödvändigtvis på mer fett och mindre kolhydrater..)
Ser också gärna fler studier med bra upplägg och över längre tid. Att blodvärden gällande blodsocker blir bättre är det såklart ingen tvekan om men vad händer med blodfetter sett till längre tid, säg 15 år?
Givetvis är syftet med en kostbehandlad diabetes att minimera behovet av medicinering och då främst insulin. Men som sagt, det finns mycket annat att arbeta med där man är helt säker på att effekten är god och riskerna i stort sett helt frånvarande (fysisk aktivitet och viktnedgång främst).
Med de jag träffar går jag alltid igenom kolhydraterna och lägger fram alternativ till dessa med då främst med tanke på kolhydrattyp och inte enbart total mängd. Det är såklart skillnad om jag ser till att få med grönsaker, äter mer fullkorn samt skippar den söta drycken jämfört med att inte göra detta. Och dessa åtgärder är så mycket mer lättillgängliga än att helt och hållet plocka bort kolhydraterna. Jag träffar fler som aldrig skulle kunna tänka sig att ta bort ex potatis eller bröd än jag träffar de som skulle vara villiga att prova. Det är verkligen inte så att vi som dietister håller tillbaka någon, de får gärna prova sig fram med stöd i ryggen.
Givetvis är syftet med en kostbehandlad diabetes att minimera behovet av medicinering och då främst insulin.
Isåfall tycker jag det är ännu mer förskräckligt att det är tallriksmodell över lågkolhydrat som gäller för diabetikerna.
Isåfall tycker jag det är ännu mer förskräckligt att det är tallriksmodell över lågkolhydrat som gäller för diabetikerna.
Och enda alternativet till tallriksmodellen är då att kapa precis alla kolhydrater? Det går såklart att spela en hel del med just den biten av tallriken. Fetter och proteiner rör vi inte gärna men kolhydrater kan man som bekant justera en del. Men därmed inte sagt att det inte finns plats för grönsaker och kolhydrater av mer fullkornstyp.
Det låter ju otroligt hur statiskt många verkar tro att vi arbetar. Givetvis finns en flexibilitet anpassad till situationen, om det så handlar om protein vid njursvikt, fenylalanin vid PKU eller kolhydrater vid diabetes. Men på något sätt har just diabetes blivit en sjukdom som "alla" känner sig lite bra på och där man själv minsann har svaret och det bästa behandlingen.
Men på något sätt har just diabetes blivit en sjukdom som "alla" känner sig lite bra på och där man själv minsann har svaret och det bästa behandlingen.
Tung* styrketräning kombinerat med ett svagt energiunderskott!
:D
Just frågan om att man måste kapa något helt för att det ska göra verkan verkar många fastna på. Att det i många fall går att göra väldigt mycket med en ganska liten förändring och där chansen att förändringen kvarstår är större borde fler ta till sig. Sen ska man inte stirra sig blind på vilka resultat ett fåtal personer får på specialinriktade forum då det övervägande brukar vara de som lyckas med just den metoden som syns.
*Uselt exempel då man i de flesta fallen tjänar mer på att köra lättare, med fler reps och då särskilt om det innebär att man orkar träna fler tillfällen eller längre pass.
Tung* styrketräning kombinerat med ett svagt energiunderskott!
:D
Just frågan om att man måste kapa något helt för att det ska göra verkan verkar många fastna på. Att det i många fall går att göra väldigt mycket med en ganska liten förändring och där chansen att förändringen kvarstår är större borde fler ta till sig. Sen ska man inte stirra sig blind på vilka resultat ett fåtal personer får på specialinriktade forum då det övervägande brukar vara de som lyckas med just den metoden som syns.
*Uselt exempel då man i de flesta fallen tjänar mer på att köra lättare, med fler reps och då särskilt om det innebär att man orkar träna fler tillfällen eller längre pass.
Precis. Att hålla kvar vid de nya rutinerna är det som i stort sett alla faller på. Det går bra att göra vilken förändring som helst men det är en helt annan sak att leva med den.
Och enda alternativet till tallriksmodellen är då att kapa precis alla kolhydrater?
hur drog du den slutsatsen? lågkolhydrat innebär att man minskar på kolhydraterna, oftast till "fördel" för fettet. Tjänar inte det bättre syftet att kunna minska medicineringen än den diabetestweakade tallriksmodellen?
hur drog du den slutsatsen? lågkolhydrat innebär att man minskar på kolhydraterna, oftast till "fördel" för fettet. Tjänar inte det bättre syftet att kunna minska medicineringen än den diabetestweakade tallriksmodellen?
Tveksamt. Antagligen kommer bara fettet att sänka insulinkänsligheten.
För att få resultat tror jag mer på kaloriunderskott. Hur vi kommer dit är mer kopplat till person.
hur drog du den slutsatsen? lågkolhydrat innebär att man minskar på kolhydraterna, oftast till "fördel" för fettet. Tjänar inte det bättre syftet att kunna minska medicineringen än den diabetestweakade tallriksmodellen?
Det var ingen slutsats utan en fråga till dig. Jag menar att det går att sänka kolhydraterna men att göra det till 100% kanske inte är bästa vägen att gå. Tallriksmodellen kan du ändå använda som grund bara för att ge en bild av måltiden som faktiskt går att applicera i hemmet och vid middagsbordet. Teoretiskt är inget med maten några svårigheter men det blir knepigare att hitta sätt att få detta att fungera praktiskt i en vardag. Där kommer verktyg som tallriksmodellen, fem protioner frukt och grönt och nyckelhålet in i bilden. För att göra det praktiskt enkelt, inte för att sätta en siffra på exakt antal gram makronutrient.
Sen är jag också inne på det Sverker säger. För typ-2 förekommer enligt egen erfarenhet ALLTID övervikt och begränsad motion. Det är där du har mycket att vinna på att sätta in hårdare insatser. Kroppen klarar att ta hand om kolhydraterna i vettig mängd och av vettig kvalitet. Att tro att en ökad fettmängd och minskad kolhydratmängd kommer att lösa alla problem för en överviktig och stillasittande typ-2 diabetiker är fel.
Ovanstående gäller givetvis inte typ-1, då insulinbehovet är av helt annan art där.
Eddie Vedder
2010-12-29, 09:14
Tveksamt. Antagligen kommer bara fettet att sänka insulinkänsligheten.
För att få resultat tror jag mer på kaloriunderskott. Hur vi kommer dit är mer kopplat till person.
Det var ju min fråga från början. Vad spelar akut nedsatt inslinkänslighet för roll när man ändå väljer en lågkolhydratkost som ändå inte ställer samma krav på insulin?
Det låter för mig helt orimligt att det ur ett längre perspektiv är sämre med högt intag av mättat fett än högt intag av kolhydrater för insulinkänslighet om vi nu ställer extremdiet A (tallriksmodellen) mot B (Skaldemans LCHF).
Det låter ju otroligt hur statiskt många verkar tro att vi arbetar.
Det bygger nog på det gamla vanliga att enskilda fall överförs till alla. De diabetiker som ätit sig friska tack vare lågkolhydratkost är ju de som berättar om rekommenderade lightprodukter och massa frukt och fullkorn som bara gjort saken värre. Men det ska såklart inte göra att alla dietister dras över en kam.
Men det eriksvensson undrar är väl mest om den beprövade kosten erbjuds som ständigt alternativ eller inte nämns alls när kostbehandling är på tapeten.
Men det eriksvensson undrar är väl mest om den beprövade kosten erbjuds som ständigt alternativ eller inte nämns alls när kostbehandling är på tapeten.
Jag skulle nog säga att det aldrig är så att någon av dessa läggs fram som ett givet erbjudande. Under samtalets gång så skapar man sig en bild av personen framför sig - vad denna kan tänka sig att förändra, vart ligger motivationen, finns det någon motivation, finns andra sjukdomar och medicinering att ta hänsyn etc.
Kostbehandlingen blir väldigt individuell och kan se ganska olika ut från fall till fall. Givetvis styr vi det en del mot vad vi tycker är mest passande för sjukdomen men nog påverkar individens egna tankar och idéer en hel del. De som får bäst resultat, både metabolt och vad gäller välmående, är de som gör en omställning av hela livsföringen. De blir mer aktiva, de går ner i vikt och de får lite ordning på sina annars rätt usla matvanor. Och då usla sett till hur de äter och inte vad de äter.
Det var ju min fråga från början. Vad spelar akut nedsatt inslinkänslighet för roll när man ändå väljer en lågkolhydratkost som ändå inte ställer samma krav på insulin?
Jag skrev bara min uppfattning på frågan när man justerar kosten mot mer fett och mindre kolhydrater utan att tangera ned mot det som kallas LCHF.
Vad händer vid 40, 35, 30 eller 25 energiprocent kolhydrater.
Antagligen sjunker behovet av insulin generellt.
Men jag tror inte att insulinkänsligheten är förlåtande när vi inte äter enligt handboken.
Vi är trots allt mäniskor och gör misstag. Att som i Klein exempel leva på ett santorium är naturligtvis ett bra sätt att justera in den mest svårtinställde diabetikern typ 1 eller typ 2. Allt är övervakat, kosten extrem, arbetet hårt och med lämplig konsultation kan man alltid övertyga patieneten att den inte försökte tillräckligt mycket.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.