Hälsopåverkan av fruktosintag: reviewartikel

[King Grub]

ABSTRACT: This paper reviews evidence in the context of current research linking dietary fructose to health risk markers. Fructose intake has recently received considerable media attention, most of which has been negative. The assertion has been that dietary fructose is less satiating and more lipogenic than other sugars. However, no fully relevant data have been presented to account for a direct link between dietary fructose intake and health risk markers such as obesity, triglyceride accumulation and insulin resistance in humans. First: a re-evaluation of published epidemiological studies concerning the consumption of dietary fructose or mainly high fructose corn syrup shows that most of such studies have been cross-sectional or based on passive inaccurate surveillance, especially in children and adolescents, and thus have not established direct causal links. Second: research evidence of the short or acute term satiating power or increasing food intake after fructose consumption as compared to that resulting from normal patterns of sugar consumption, such as sucrose, remains inconclusive. Third: the results of longer-term intervention studies depend mainly on the type of sugar used for comparison. Typically aspartame, glucose, or sucrose is used and no negative effects are found when sucrose is used as a control group. Negative conclusions have been drawn from studies in rodents or in humans attempting to elucidate the mechanisms and biological pathways underlying fructose consumption by using unrealistically high fructose amounts. The issue of dietary fructose and health is linked to the quantity consumed, which is the same issue for any macro- or micro nutrients. It has been considered that moderate fructose consumption of [less than or equal to]50g/day or ~10% of energy has no deleterious effect on lipid and glucose control and of [less than or equal to]100g/day does not influence body weight. No fully relevant data account for a direct link between moderate dietary fructose intake and health risk markers.

Nutr Metab (Lond). 2010 Nov 4;7(1):82. Health implications of fructose consumption: A review of recent data.

Gratis fullängdsartikel: http://www.nutritionandmetabolism.com/content/pdf/1743-7075-7-82.pdf

[saab900]

Någon mer som läste frukost?

Nåväl, att fruktos inte skulle mätta och därmed öka det totala kaloriintaget är väl inte så relevant även om det stämmer. Den genomsnittliga personens intag av fruktos sker mest troligt inte via dropp eller druvsockertabletter utan genom frukt. Frukt innehåller ofta en hel del fibrer som fyller upp buken bra och därmed verkar mättande.

[MrBulk]

Den genomsnittliga personens intag av fruktos sker mest troligt inte via dropp eller druvsockertabletter utan genom frukt. Frukt innehåller ofta en hel del fibrer som fyller upp buken bra och därmed verkar mättande.

Nä godis och läsk.

[MrBulk]

"Typically aspartame, glucose, or sucrose is used and no negative effects are found when sucrose is used as a control group"
Har dom testat socker vs socker?

"Negative conclusions have been drawn from studies in rodents or in humans attempting to elucidate the mechanisms and biological pathways underlying fructose consumption by using unrealistically high fructose amounts."

Men det är väl så att dagens människa äter väldigt höga halter av fruktos i dagens samhälle, det finns ju i nästan alla halv och helfabrikat.
Och nu är det väl så att fruktos är fettbildande i normala omständigheter, alltså inte i svält.

[z_bumbi]

Men det är väl så att dagens människa äter väldigt höga halter av fruktos i dagens samhälle, det finns ju i nästan alla halv och helfabrikat.
Och nu är det väl så att fruktos är fettbildande i normala omständigheter, alltså inte i svält.

Från abstraktet i första inlägget.
"however, no fully relevant data have been presented to account for a direct link between dietary fructose intake and health risk markers such as obesity, triglyceride accumulation and insulin resistance in humans."

Jag har inte kollat på hela reviewn.

[Eddie Vedder]

Från abstraktet i första inlägget.
"however, no fully relevant data have been presented to account for a direct link between dietary fructose intake and health risk markers such as obesity, triglyceride accumulation and insulin resistance in humans."

Jag har inte kollat på hela reviewn.

På befolkningsnivå nej. Det är därför studien från Stanhope et al. uteslöts från den systematiska reviewartikeln som ligger till grund för sockerrekommendationerna. Men för en extremkonsument (och de finns) är inte den studiens fruktosintag längre helt irrelevant. Referens 23 i den här artikeln.

[z_bumbi]

Ja att det finns extremkonsumenter som mår dåligt av att äta för mycket av frukots är det ingen tvekan om men det har ju fått väldigt mycket för stora proportioner för de med lite mindre överdrivna intag och även för de med stora intag så har man fokuserat på en del dvs fruktos.
Får man t ex i sig 200 g fruktos eller motsvarande under en dag och i samband med annan mat så är det nog ganska ovanligt att det bara är fruktosen som är negativ i kosten.

[Eddie Vedder]

Får man t ex i sig 200 g fruktos eller motsvarande under en dag och i samband med annan mat så är det nog ganska ovanligt att det bara är fruktosen som är negativ i kosten.

Ja det är därför det är bra med kontrollerade studier som den nämnda där just fruktosen som sådan varit oberoende av kosten i övrigt. Då kan vi ju bättre ana svaret på just det du efterfrågar.

[Sverker]

400 gram socker *screwy*

Det är drygt 3.5 liter coladryck.

[MrBulk]

400 gram socker *screwy*

Det är drygt 3.5 liter coladryck.

Många bäckar små, 3hg godis, 1 liter cola, sockerflingor, juice, fika på stan mm

[Eddie Vedder]

400 gram socker *screwy*

Det är drygt 3.5 liter coladryck.

Det är mer än fråga om E%. Så man ska inte stirra sig blind på antal gram. Sockrad fil med sockerflingor och juice till frukost, frukt till mellis, pannkakor med sylt till lunch, risifruti till mellis och korv med sockrat bröd, ketchup och senap och saft till middag samt en glass på kvällen. Det är nog ingen ovanlig mat för många barn dag efter dag. Plus helger och kalastilläfällen då såklart. :)

[Tolkia]

Ja det är därför det är bra med kontrollerade studier som den nämnda där just fruktosen som sådan varit oberoende av kosten i övrigt. Då kan vi ju bättre ana svaret på just det du efterfrågar.
Jag tror iofs att det är svårt att göra kontrollerade studier över någon längre tid där man studerar mängder som är så pass stora att man verkligen tror att man skall kunna se en hälsorisk. Forskningsetik osv.

[Sverker]

Det är mer än fråga om E%. Så man ska inte stirra sig blind på antal gram. Sockrad fil med sockerflingor och juice till frukost, frukt till mellis, pannkakor med sylt till lunch, risifruti till mellis och korv med sockrat bröd, ketchup och senap och saft till middag samt en glass på kvällen. Det är nog ingen ovanlig mat för många barn dag efter dag. Plus helger och kalastilläfällen då såklart. :)

Ja. Det där ser inte så konstigt ut för att barn som tränar. Helt normalt enligt mig. De barnen skulle aldrig få i sig det som på Kollo kallas "nyttig mat".
Vad som oftast inte kommar fram är dynamiska effekter. Att med mer kalorier i kroppen går det att trycka på ännu mer i träningen.


Alltså ligger det på oss föräldrar att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barns träning eller lek. All aktivitet behöver inte vara reglerad med ledare, Barn leker bra spontant också...konstigt nog:D

[Eddie Vedder]

Jag tror iofs att det är svårt att göra kontrollerade studier över någon längre tid där man studerar mängder som är så pass stora att man verkligen tror att man skall kunna se en hälsorisk. Forskningsetik osv.

På 10 veckor, varav fyra inne på klinik, är ändå en bra tid tror jag. Och skillnaderna var ju ganska tydliga.

Ja. Det där ser inte så konstigt ut för att barn som tränar. Helt normalt enligt mig. De barnen skulle aldrig få i sig det som på Kollo kallas "nyttig mat".

Inte Kolomat men husmanskost utan tvekan. Jag har då aldrig haft problem att käka massor av skolmat och mat från morsan och mormor. De mest kräsna var aldrig de som tränade mest, tvärtom.