Visa fullständig version : styrketräning,resultat och uppoffringar
von huff
2010-08-18, 20:30
Jag funderade idag efter passet hur många timmar och hur mycket pengar man lagt ner på styrketräningen.Har tränat sen 05 mer eller mindre seriöst men när jag tänker tillbaka och ser på mina resultat idag så funderar man om det har varit värt det?Många sena kvällar på gymet när man istället skulle kunna sitta på någon terass en varm sommarkväll eller ligga i hängmattan och slappa.Jag går inte till gymet för att det är kul.Jag tycker att det är kul såklart annars skulle man aldrig orka träna men nog f är det skönare att ligga hemma och ta det lungt efter en lång arbetsdag än att dra tunga marklyft sent på kvällen:)Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
Jag funderade idag efter passet hur många timmar och hur mycket pengar man lagt ner på styrketräningen.Har tränat sen 05 mer eller mindre seriöst men när jag tänker tillbaka och ser på mina resultat idag så funderar man om det har varit värt det?Många sena kvällar på gymet när man istället skulle kunna sitta på någon terass en varm sommarkväll eller ligga i hängmattan och slappa.Jag går inte till gymet för att det är kul.Jag tycker att det är kul såklart annars skulle man aldrig orka träna men nog f är det skönare att ligga hemma och ta det lungt efter en lång arbetsdag än att dra tunga marklyft sent på kvällen:)Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
det är ju resultaten som gör att det är värt att träna mer eller mindre. vem tycker att det är skoj om man aldrig gör några framsteg :D
Beethoven
2010-08-18, 20:45
Jag anser att fysisk träning är i toppen bland meningsfulla aktiviteter som man lägga sin tid på.
Jämför med alla timmar du slötittat på ointressanta TV-program. Läst forumtrådar som handlar om någon okänd persons söndriga mobiltelefon o.s.v. Det är slöseri.
Fast å andra sidan tycker jag träningen är rolig och balanserar den bra med mitt liv i övrigt.
Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
Började mer med styrketräning efter många år med simning (men med något enstaka styrkepass), också 2005. Simningen var 1998-2006. 2006 började jag styrketräna hårdare och fick inte några vidare kul resultat med tanke på utgångsläget. Jag gillar bänkpress och testade första träningspasset med nya gymkortet våren 2006. 75 kilo gick upp och jag kanske hade tagit någon mer vikt om jag provat. 2-3 år senare tog jag 92.5 :-/ Bänkpress var det jag fick mest krämpor av. Sedan var det konstanta förkylningar och en del annat också som satte käppar i hjulen. Jag lyckades dock klara av de mål jag satte upp när jag började träna vilket var kul!
Gurra med O
2010-08-18, 20:48
är nöjd med de resultat man fått hittills tänker lite som så att den tiden jag ändå satt förr och slöa via datorn/tvn så kan jag ju lika gärna vara på gymmet. har jäkligt mycket roligare på gymmet med. har inte lagt ner så mycket pengar ännu gym är ju rätt billig hobby eller hur man ska kalla det.200kr i månaden plus några påsar protein bla så kanske 500kr i månaden lägger jag på gymmet max. skillnad mot judon som kosta 700kr per termin plus 900kr i soppa varje månad då jag hade 6mil t&r till träningen.
ska prova på armbrytning imorgon se om det kan vara något :) har 6min gångavstånd till träningen då. vad kan det kosta några kalorier kanske men det kan man ju leva med :D
Jag ser inte något av det jag gjort för min träning som uppoffringar då jag anser att det är värt att lägga pengar och tid på min träning. Jag ser mig själv hellre på gymmet än liggandes och slappa, så skönt är det inte :p
von huff
2010-08-18, 20:57
Ur hälsosynpunkt är det betydligt bättre än att inte göra nånting men om vi ser till resultaten, styrka eller volym eller vad man nu tränar för.Om vi föreställer oss hur vi såg ut när vi började och plussar på antalet träningstimmar oc pengar och sedan ser hur vi ser ut idag så har det varit värt det?
Jag gillar att träna. Men om man bara ser till resultat så tycker jag att utdelningen är jävligt snål. har ändå hållit på över fem år. Inte så att det går dåligt för mig direkt, men styrketräning är ett jävla gnetande under lång tid för att få några resultat att hurra över.
den insikten kan kännas tung, men ändå aldrig nedslående av någon anledning. utan fortfarande motiverar den mer än modfäller. Konstigt egentligen.
Ur hälsosynpunkt är det betydligt bättre än att inte göra nånting men om vi ser till resultaten, styrka eller volym eller vad man nu tränar för.Om vi föreställer oss hur vi såg ut när vi började och plussar på antalet träningstimmar oc pengar och sedan ser hur vi ser ut idag så har det varit värt det?Mina första tre år var ju ett jävla virrvarr så de kan man väl ta bort ifall man vill. Fast då åt jag inte så mycket tillskott och priset på gymmet var 100kr/år så det var bara tidsmässigt det sög då. Fast den hade tillbringats framför datorn så nej. Det enda dumma var väl att bulka, men det var nog allt :p
de resultat jag fått har varit fett värda på den tid jag hållt på även om det kunnat vara bättre.
Beethoven
2010-08-18, 21:10
Fast, visualisera hur du hade sett ut idag utan träningen. Inte jämfört med hur du såg ut när du började. Spange t.ex, du har blivit 5 år äldre men ser förhoppningsvis bättre ut i kroppen?
Fast, visualisera hur du hade sett ut idag utan träningen. Inte jämfört med hur du såg ut när du började. Spange t.ex, du har blivit 5 år äldre men ser förhoppningsvis bättre ut i kroppen?
absolut, jag får vara mer än nöjd med resultaten. det jag menar är att öka i styrka och massa (efter nybörjarfasen) är en långsam process. och på något sätt lär man nästan uppskatta just det för att orka hålla på länge.
Upptaget
2010-08-18, 21:17
Tycker det är riktigt kul att träna, första 1 och 1/2 året var ganska tråkigt och resultaten dåliga, men min träningspolare fick mig att fortsätta ändå.. Sedan började jag plugga i k-holm och då blev det roligare.. Sen så gjorde jag väldigt mycket fel innan vilket gjorde att resultaten var halvkassa, det är inte förräns nu senaste året jag lärt mig lite mer och resultaten har blivit grymt mycket bättre bara senaste halvåret!
Ångrar ingenting, visserligen så var ju över 1 år bortkastat där i början men annars så!
Det här är nånting jag tänker på varje dag.
Ibland undrar jag tame fan om jag ökat nånting!
Har tränat i 3år och någon månad, och lagt ner en jävla massa pengar och fan vet allt.
Det är dem där jävla uppehållens fel. Dem sabbar allting. Har ingen aning om hur man ligger till.
Har ju dock aldrig lyckats genomföra en viktuppgång - viktnedgång.
Visst man har gainat lite de klart. Men de va säkert bara gains man fick för att man är nybörjare.
Har börjat min första riktigt seriösa bulk nu. Är inne på 5:e veckan, känns som ingenting har hänt, bara blivit fetare, ändå ökat på protein så in i helvete, tajmat EAA och sånt där bajs, likaså ätit mycket nyttigare kost. Men näe.
Jag vill verkligen se dem där tydliga förändringarna, ba JÄVLAR nuså! Nu börja de synas lite kött på armen, men känns som man bara bli fetare i bulk. Känns typ som om man måste bulka upp sig 20kg för att inte se rutorna och sen deffa för att se om man gainat nåt ffs.
Beethoven
2010-08-18, 21:32
Ur hälsosynpunkt är det betydligt bättre än att inte göra nånting men om vi ser till resultaten, styrka eller volym eller vad man nu tränar för.Om vi föreställer oss hur vi såg ut när vi började och plussar på antalet träningstimmar oc pengar och sedan ser hur vi ser ut idag så har det varit värt det?
Fortfarande ja.
Träningen ger mig en känsla av fullbordande. Både efter enstaka träningspass och vid resultat från längre mätperioder.
Dessutom ger den en läckergom möjlighet att njuta av goda maträtter och trots det bättra på utseende, hälsa och styrka över tid.
slutade räkna för länge sedan skulle man fundera på det för mycket skulle man bara bli deprimerad hur lite man fått ut av det.
Nu förtiden så offrar jag nog inget för träningen... det är väl lite tid... kanske slänger ut 1-2K på tillskott i månaden
Man måste hitta en balans mellan träning och vardagliga livet.
Jag älskar livstilen som kroppsbyggare när allt flyter på annars är det ett helvete.
Jag måste jobba på att sluta tänka för mycket på träningen, utan bara få det som en rutin.
Käka sin mat, ta sitt proteinpulver, gå till gymmet för att det är skoj och försök göra ett så bra pass som möjligt! Sen inte tänka på det mycket mer, utan låta rutinerna sköta sig självt.
Ät vid samma tidpunkter, håll koll på ökningarna, men att hålla på optinojja hela tiden är fan inte bra asså.
Sen ska man fan inte läsa för mycket på kolozzeum heller.
From idag ska jag gå tillbaka till mitt gamla schema som jag alltid tränat efter, så jävla gött ska de bli.
Beethoven
2010-08-18, 21:51
Det här är nånting jag tänker på varje dag.
Ibland undrar jag tame fan om jag ökat nånting!
Har tränat i 3år och någon månad, och lagt ner en jävla massa pengar och fan vet allt.
Det är dem där jävla uppehållens fel. Dem sabbar allting. Har ingen aning om hur man ligger till.
Har ju dock aldrig lyckats genomföra en viktuppgång - viktnedgång.
Visst man har gainat lite de klart. Men de va säkert bara gains man fick för att man är nybörjare.
Har börjat min första riktigt seriösa bulk nu. Är inne på 5:e veckan, känns som ingenting har hänt, bara blivit fetare, ändå ökat på protein så in i helvete, tajmat EAA och sånt där bajs, likaså ätit mycket nyttigare kost. Men näe.
Jag vill verkligen se dem där tydliga förändringarna, ba JÄVLAR nuså! Nu börja de synas lite kött på armen, men känns som man bara bli fetare i bulk. Känns typ som om man måste bulka upp sig 20kg för att inte se rutorna och sen deffa för att se om man gainat nåt ffs.
Du verkar ha en skev bild av verkligheten.
Jag vet inget om din styrkeutveckling, men första posten i din journal säger att du har gått upp 8kg utan att försämra din form. Så rent visuellt har du gjort framsteg.
Alla gör som de vill, men jag tror att någon som du kan ha nytta av att balansera träningen bättre med livet. Total dedikation är inte för alla. De uppoffringar du gjort kan ha förvrängt din uppfattning av både dina potentiella resultat och de resultat du uppnått.
Hade du varit nästan där du är idag, fast med 2-3 roliga träningspass i veckan, god mat och billiga kosttillskott hade du förmodligen varit nöjdare och lyckligare också.
Beethoven
2010-08-18, 21:57
Man måste hitta en balans mellan träning och vardagliga livet.
Jag älskar livstilen som kroppsbyggare när allt flyter på annars är det ett helvete.
Jag måste jobba på att sluta tänka för mycket på träningen, utan bara få det som en rutin.
Käka sin mat, ta sitt proteinpulver, gå till gymmet för att det är skoj och försök göra ett så bra pass som möjligt! Sen inte tänka på det mycket mer, utan låta rutinerna sköta sig självt.
Ät vid samma tidpunkter, håll koll på ökningarna, men att hålla på optinojja hela tiden är fan inte bra asså.
Sen ska man fan inte läsa för mycket på kolozzeum heller.
From idag ska jag gå tillbaka till mitt gamla schema som jag alltid tränat efter, så jävla gött ska de bli.
Där gjorde du mitt inlägg nästintill onödigt. Jag gratulerar dig och önskar dig lycka till med din träning och ditt liv.
Där gjorde du mitt inlägg nästintill onödigt. Jag gratulerar dig och önskar dig lycka till med din träning och ditt liv.
Tack :)
vicarious
2010-08-18, 22:03
Jag funderade idag efter passet hur många timmar och hur mycket pengar man lagt ner på styrketräningen.Har tränat sen 05 mer eller mindre seriöst men när jag tänker tillbaka och ser på mina resultat idag så funderar man om det har varit värt det?Många sena kvällar på gymet när man istället skulle kunna sitta på någon terass en varm sommarkväll eller ligga i hängmattan och slappa.Jag går inte till gymet för att det är kul.Jag tycker att det är kul såklart annars skulle man aldrig orka träna men nog f är det skönare att ligga hemma och ta det lungt efter en lång arbetsdag än att dra tunga marklyft sent på kvällen:)Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
Det är nog det där som skiljer dig från mig. Det är roligare att vara på gymmet än hemma. Iofs har jag ingen familj än.
Det har lätt varit värt det. Jag har lagt ner lite tid och pengar. Jag har fått tillbaka en stark hållbar kropp med muskler jag gillar någonstans under isoleringen. Jag har blivit framgångsrik i en idrott och flyttat mina mentala gränser. Jag har fått många bra roliga vänner. Jag har fått erfarenheten att arbeta i en förening, och jag har genom min idrott fått ett riktigt roligt jobb.
Lätt värt det.
Ifall jag har gett upp något?
Ingenting alls faktiskt eller i så fall tvtittandet för det förekommer ytterst sällan. Ifall jag saknar det? Knappast.
Jag tränar med glädje, men jag ser de som springer omkring med sina block, hur de räknar alla reps och hur de plikttroget står på löpbandet, den där plikttrogna känslan...
Jag tänker att dessa personer går inte till gymmet med glädje. Men jag är också endorfinknarkare av värsta sorten. Jag behöver inte motivation, den infinner sig där i alla fall. När jag har haft uppehåll pga sjukdom eller skador så saknar jag gymmet mer än någonsin, folk i min närhet frågar om jag inte tränat på några dagar så det märks när jag inte varit där. Sen brukar jag alltid vara tokladdad efter en förkylning så jag har ofta rivit av några PBs efter uppehåll märkligt nog.
Jag tränar med glädje, men jag ser de som springer omkring med sina block, hur de räknar alla reps och hur de plikttroget står på löpbandet, den där plikttrogna känslan...
Jag står där med mitt block och gör mina repitioner medveten om att det är det som krävs för att bli starkare. 9/10 gånger är det kul men dom dagarna som man sätter ett pb som man har jobbat för att uppnå så är det underbart.
Nej jag ser inte gymet som en uppoffring.
filmjölk
2010-08-18, 22:37
jag vettifan alltså. jag hade en sjysst fysik som kvinnor blev attraherade av när jag hade styrketränat (och roidat) ett par 4-5 år. sen blev jag gradvis fetare, svullnare, svettigare, flintigare, äldre och fulare. Nu är jag så degig i fysiken att det inte ens syns att jag tränar, trots att jag tränat i över 10år.
helt ärligt tror jag att jag hade haft den kroppen som jag avskydde (mager och klen) fortfarande om jag inte börjat lyfta skrot. Och mager och klen är snyggare än fet och svullen, så träningen har nog mest förstört mitt utseende i långa loppet.
För mig har det varit vägen till såå mycket. Få barn + styrketräningen är de största personliga glädjekällorna jag inte vill vara utan.
En gång i tiden slutade jag, kanske för att jag mådde dåligt. Att sluta fick mig att må sämre. Att börja igen spred trevliga ringar på vattnet. Kommer inte bli bäst på nåt, eller jättebra, eller tja, nåt sånt mätbart. Men HAR det jäkla bra som kan få någon timme egentid.. då man är i sin bubbla och helt inne i sig själv. Skulle lika gärna kunna ta långpromenader, men styrketräningen känns intressantare, mer utmanande så gör lite både och. Dessutom är jag lite blyg, behöver komma ut bland folk iom att jag arbetar mkt ensam, el umgås med barn och deras föräldrar, inte random nissar.
Hoppas och tror att det är ett intresse som alltid kommer finnas hos mig, det går alltid att genomföra på nåt sätt, kroppsviktövningar i värsta fall (hatar), men effekten träningen ger, nej.. behöver den. Slarvade bort mig själv tillräckligt mycket både på ett personligt o kroppsligt plan en gång i tiden för att verkligen uppskatta lyxen att ha styrketräning som intresse.
Anton Fräs
2010-08-18, 22:51
Det är en av de roligaste saker jag vet. Ren och skär njutning.
jag vettifan alltså. jag hade en sjysst fysik som kvinnor blev attraherade av när jag hade styrketränat (och roidat) ett par 4-5 år. sen blev jag gradvis fetare, svullnare, svettigare, flintigare, äldre och fulare. Nu är jag så degig i fysiken att det inte ens syns att jag tränar, trots att jag tränat i över 10år.
helt ärligt tror jag att jag hade haft den kroppen som jag avskydde (mager och klen) fortfarande om jag inte börjat lyfta skrot. Och mager och klen är snyggare än fet och svullen, så träningen har nog mest förstört mitt utseende i långa loppet.
Iofs; skulle säkert "gå hem" mer hos random nisse om jag bara siktade på att vara smal, men nu har jag svårt att få muskler och jag tycker det är jättekul att få, så vad killar tycker, tja, de får de hålla för sig själva.
Och jag tänker att det går att ändra sin träning och kost om det inte känns som att man får de resultat man vill? Skulle jag känna mig för biff, tja, då kör jag väl mer kardio osv, och lyxar med lite styrka som underhåll.
Tror inte helt på att du inte kan lyckas bli mager och klen om du vill.. även fast jag inte håller med om att det skulle vara nåt eftersträvansvärt. Det sköna är väl känslan styrketräning ger, ger den fel känsla, tja, då är det kanske inte rätt då?
Jag tycker det är kul att träna när jag är på humör och vem vet hur illa man mått/sett ut om man inte tränat.
Som 15-20åring ser de flesta rätt ok ut i kroppen oavsett om man tränar eller ej. Tittar man däremot på dagens 30-åringar är det inte en lika kul syn. Jag var för några år sedan på en svensexa med runt 20 grabbar i 30-års åldern och i bastun avslöjades det att det kanske var 2-3 som inte hade rejält med fläsk runt magen (gemensmt för oss alla tre var att vi tränade just styrketräning), Många av de andra höll igång med badminton, cykling etc. men trots detta hade deras kroppar förfallit märkbart på 10 år. Vill inte ens veta hur illa det kan se ut om 10år.
jag blr kanske tillägga att jag sett majoriteten av dessa killar nakna i 15-20års åldern och då var det kanske 1-2 som var lite pluffsiga medan resten var smala.
jag tror inte det kompisgänget på något sätt är unikt utan det är så det ser ut om man inte tränar någorlunda seriöst eller har snälla gener.
Villebara motivera er som tränar på utan att ni upplever resultat. När man blir äldre kan bibehållen form vara ett bra resultat i sig när alla runtomkring förfaller. :)
de resultat jag fått har varit fett värda på den tid jag hållt på även om det kunnat vara bättre.
Samma här. Långt ifrån nå optimala 6-7 år för min del, men det har förändrat mitt liv och min livssyn till det bättre och det lär ha stor betydelse resten av livet, det är inget jag kan sätta värde på i varken pengar eller tid jag kunde lagt på annat.
Innan jag tog tag i träningen satt jag först 8h på jobbet framför datorn och sen på kvällen i WoW (3-5 timmar varje kväll, 7 kvällar i veckan typ). Saknar inte det livet det minsta, att lägga ned den skiten för träningens skull är bland det bästa jag har gjort (frun klagar inte över det beslutet om man säger så :)).
Träningspassen är höjdpunkterna i veckan då jag kan "koppla av".
Nekrofascist
2010-08-18, 23:42
Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
Nej, men inte desto mindre är jag nöjd med att jag har lagt ner tid, kraft och pengar på det; det är "roligt" att träna, planera och att äta.
Villebara motivera er som tränar på utan att ni upplever resultat. När man blir äldre kan bibehållen form vara ett bra resultat i sig när alla runtomkring förfaller. :)
Väl talat.
Jag ser bättre och bättre ut för varje år med min bibehållna form. Har man gynnsam ämnesomsättning så kan man få en trevlig överaskning när man närmar sig 30. Tränar man så är det ju chill.
Andreas Guiance
2010-08-18, 23:57
Resultaten är faktiskt sekundära för mig numera. Det är klart att det är lite kul att vara en aning starkare än om man inte hade tränat osv, men primärt tränar jag för att det är roligt och för att jag mår bra av det.
Angående uppoffringar känner jag aldrig att jag gör några. Jag byter inte borta något mot träning – isf tränar jag en annan tid/dag. Det är inte så blodigt.
Ur hälsosynpunkt är det betydligt bättre än att inte göra nånting men om vi ser till resultaten, styrka eller volym eller vad man nu tränar för.Om vi föreställer oss hur vi såg ut när vi började och plussar på antalet träningstimmar oc pengar och sedan ser hur vi ser ut idag så har det varit värt det?
Hittils så, ja - lätt!
Tränar mest för att jag har mycket fritid och enormt mycket spring i benen. Och för att få feta muskler och brudar ofc. Känner inte direkt att träningen går ut över något annat. Har jobbat, varit ute och festat 3-4 dagar i veckan, träffat nära och kära och samtidigt haft tid att träna hela sommaren. Känner ändå att jag haft massor med dötid att glo på film, vara hemma o slappa osv. 1,5 timma att ta sig till gymmet, träna och ta sig tillbaka och käka lite är tid som jag känner att jag lägga på träningen.
Kan väl dock tänka mig att det blir oändligt mycket jobbigare om man ska vara överseriös och få i sig sin proteindrink på bestämda tider, räkna varenda kalori, stoppa i sig diverse tillskott för dyra stålar, dumpa festen, dejten, chill med polarna för att man ska träna osv. Ser inte poängen med det. Man måste ju komma ut utanför gymmet och hemmet så man kan visa upp kanonerna ibland också *flex*
Jag är mycket glad att jag hittade styrketräningen (och gymträning i allmännhet, cardio t ex) så att jag inte (enbart) blev en försoffad datornörd med taskig hållning och förmodligen allvarlig astma pga inaktivitet.
Önskar bara att jag börjat tidigare :)
Slartibartfast
2010-08-19, 08:58
För mig är styrketräning en givande hobby som är varken dyr eller tidskrävande. Jag har tränat i 10 år, och dom senaste fem har träningen inte inskränkt mitt övriga liv det minsta.
Det är en av de roligaste saker jag vet. Ren och skär njutning.
+1. Glädje & terapi.
Om det vart värt det? Ja, varenda sekund av det. Träffat många härliga människor och jag mår bättre än jag gjorde innan jag började träna. samt att jag hittade kolo:thumbup:
Tom Warrior
2010-08-19, 09:40
Man behöver ju inte lägga ner mycket tid alls egentligen. Två styrketräningspass i veckan. Periodisk fasta med rejäla mängder mat efter träningen. Massa grönt té och vardagskardio under fastan. Detta är ju minimalt i anspråk, och ger mig bättre resultat än fyra pass i veckan med konstant ätande under dagarna. Fler borde prova.
Ganymedes
2010-08-19, 10:41
Att träna är att investera i sig själv, för kroppen är det enda man garanterat kommer ha livet ut. Hur kan man ångra något sådant? Jag har visserligen bara tränat 3 år, men jag tycker själv att jag fått riktigt bra resultat och är mer taggad än någonsin! En vecka har 168 timmar, hinner man inte offra 3-4 timmar av dem på att förbättra sin kropp/styrka/kondition så är man illa ute.
Tackvare träningen är jag heller inte "rädd" för att bli gammal längre. Precis som Mangs var inne på, är det många som förfaller redan vid 30. Det är så mycket coolare att vara fit när man är 50, än när man är 20. Just för att det är så otippat.
Den här gubben är coolare än brädans alla 25-åringar och han är 56. :)
http://bodyspace.bodybuilding.com/img/user_images/growable/2009/09/07/401725/gallerypic/2803331e.jpg
Har inte uppoffrat något för min träning.
Jag satsar medvetet på träningen i några år nu. Har alltid hållit igång med olika saker och just nu vill jag fokusera.
Har insett att mina bästa minnen kommer från de perioder då jag gick "all in" på olika intressen.
Surfing, musik, festivaler och aikido har alla haft sin tid i mitt liv och nu är det (konditions)träningens liv.
Tycker själv inte att jag "offrar" så mkt, klarar mig bra utan fylla och träningsmängden gör att jag kan äta rejäla mängder när jag känner för det.
Vissa vänner träffar jag mindre, på andra håll träffar jag nya!
Anton Fräs
2010-08-19, 11:07
Jag satsar medvetet på träningen i några år nu. Har alltid hållit igång med olika saker och just nu vill jag fokusera.
Har insett att mina bästa minnen kommer från de perioder då jag gick "all in" på olika intressen.
Surfing, musik, festivaler och aikido har alla haft sin tid i mitt liv och nu är det (konditions)träningens liv.
Tycker själv inte att jag "offrar" så mkt, klarar mig bra utan fylla och träningsmängden gör att jag kan äta rejäla mängder när jag känner för det.
Vissa vänner träffar jag mindre, på andra håll träffar jag nya!
*cupid*
Jag funderade idag efter passet hur många timmar och hur mycket pengar man lagt ner på styrketräningen.Har tränat sen 05 mer eller mindre seriöst men när jag tänker tillbaka och ser på mina resultat idag så funderar man om det har varit värt det?Många sena kvällar på gymet när man istället skulle kunna sitta på någon terass en varm sommarkväll eller ligga i hängmattan och slappa.Jag går inte till gymet för att det är kul.Jag tycker att det är kul såklart annars skulle man aldrig orka träna men nog f är det skönare att ligga hemma och ta det lungt efter en lång arbetsdag än att dra tunga marklyft sent på kvällen:)Vad tycker ni, är ni nöjda med de resultat ni fått sett till träningstid och uppoffringar?
Jag personligen tycker det är skönare att dra till gymmet än att ligga hemma, får såna jävla rus under mina pass så man blir euforisk :D
tigerofsweden
2010-08-19, 11:33
Bra fråga!
Den största delen av den massa jag lagt på mig kom det första halvåret, sen dess är ökningarna pinsamt små. Men kan jag förbättra mig lite varje år så är jag nöjd, älskar att träna! Hade jag inte njutit av nästan alla mina pass så hade jag antagligen valt någon annan träningsform.
shadowfire
2010-08-19, 11:49
Jag har nog ändrat en hel del i mitt liv pga eller tack vare träningen. Det har faktiskt påverkat mitt sociala liv en del. En av mina bästa vänner som är festprissen nr1 och krökar hejvilt 3-4 dgr/veckan osv har jag glidit ifrån. Han tycker jag är torr som tänker på träningen o skiter i fester osv. Jag har flertalet exempel på hur jag har styrt om mitt sociala liv och hur vissa vänner har accepterat att jag blivit en träningsnörd, medan andra har haft svårare för det.
Samtidigt har jag funnit många nya vänner också genom den nya livsstilen.
Ryggen klarar tunga lyft bättre.
Kvinnor har börjat ge komplimanger.
Jag klarar stress och hanterar mitt jobb bättre.
Helt klart ett gäng fördelar, även om jag inte växt så mkt som jag trodde att jag skulle göra.
Arf Pingvin
2010-08-19, 13:02
Jag är alldeles för stor, borde ha slutat träna för länge sen. Men det är ju kul.
Janitorr
2010-08-19, 16:12
Jo, lite ångrar man sig. Önskar man varit betydligt mindre seriös med träning, och sprungit runt efter tjejer mer istället :-)
Men man får väl ta det nu istället...
Anton Fräs
2010-08-19, 16:21
Får skilja på att vara seriös och nojja i tråden tror jag :D
Känns som att jag lagt ner alldeles för mycket tid på träningen i onödan.
Optimera med protein, väga mat, få i sig rätt mängd kolh, protein och fett varje dag, pressa in träningspass fast man måste få annat gjort.
Sen blir det uppehåll och då har man lagt ner all den där energin i onödan för allt försvinner i princip. Sen får man börja om på ruta 1 nästa varv och göra samma misstag igen. Så har det rullat på i 7 år nu.
När jag tränar thaiboxning så har jag 20 mil tur och retur varje träning och ändå känns styrketräningen flera gånger mer åt helvete. Men om jag inte styrketränar blir jag så sjukt liten så jag måste fan träna.
Jag är alldeles för stor, borde ha slutat träna för länge sen. Men det är ju kul.
Det är fan lite trångt att försöka träna (eller ens komma in) på LAK när du är där... ;)*flex*
Jag står där med mitt block och gör mina repitioner medveten om att det är det som krävs för att bli starkare. 9/10 gånger är det kul men dom dagarna som man sätter ett pb som man har jobbat för att uppnå så är det underbart.
Jag är såklart övertygad om att man kan ha glädje trots sitt block, det jag försökte säga var att vissa gör det av glädje andra går till gymmet plikttroget på rutin och det är synd att se eftersom det för mig inger så mycket glädje.
Cerberus
2010-08-19, 21:48
träningslivsstilen har med största sannolikhet räddat mitt liv(bokstavligen) från självmord. Hade inget innan, var ingen alls vilket blev min drivkraft och akilleshäl(perfektionism är jobbigt att hantera).
Den riktiga glädjen i träningen har jag inte känt på länge även om jag gillar att träna är inte passionen där längre.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.