Visa fullständig version : Hur kan överviktiga ha svårt att ha kcal-underskott? (själv överviktig)
Innan jag satte mig ner och räknade ut vad jag ville med mitt liv, så upplevde jag att det var så svårt att bli mätt när man skulle ligga på kcal-minus.
Idag så åt jag till lunch:
180gr hamburgare (ca300)
300gr sommargrönsaker (ca100)
Lyxade till med en rand mjukost på köttet ca (50 ABSOLUT max)
Det blir 450 kalorier, och jag är mätt som attans.
Min dagliga intag ska ligga på 2800 kalorier om jag inte tränar (som jag gör).
Det betyder att jag kan äta 6st såna måltider om dagen och ändå ligga 100 kalorier minus. Personligen skulle jag spy av mättnad om jag åt så mycket.
Jag har mer problem att inte ligga FÖR mycket minus i dagsintaget.
Som sidonotis har jag gått ner 7 kg på 5 veckor och ska ner ytterliggare 18 kg. Jag styrketränar hårt samt spelar badminton med polarna som alla är vältränade och älskar att röra på sig. Det är tufft men kul och framför allt så känner man sig jättesmal efter ett träningspass (så länge man inte tittar i spegeln). ;)
Torsk_ole
2010-02-21, 13:43
För att man äter energität mat?
För att man inte känner mättnad på samma sätt?
För att man inte tränar?
För att man....
osv osv
Det är väl inte svårt, utan handlar bara om okunskap. Hade du haft bröd + dressing till din hamburgare, tillsammans med flottiga strips och en stor cola hade det ju varit en helt annan historia. Om man inte vet vad man ska undvika så blir det ju svårare.
Ville du bara berätta hur duktig du är?
Det är väl inte svårt, utan handlar bara om okunskap. Hade du haft bröd + dressing till din hamburgare, tillsammans med flottiga strips och en stor cola hade det ju varit en helt annan historia. Om man inte vet vad man ska undvika så blir det ju svårare.
Ville du bara berätta hur duktig du är?
Det är inte så enkelt heller. Jag har aldrig haft så svårt att undvika just bröd etc som när min kropp var en stor 130 kgs hungrig matmaskin som faktiskt inte ville göra så mkt annat än att just.. processa mat. Tror att kemin i en är rätt stark då, iaf kände jag mig som ett vilddjur ibland när jag försökte äta rätt - jag ville äta massor och feeel.. *drool*
Alla överviktiga har väl sina anledningar, finns sällan bara en.
Absolut inte. Jag frågar inte för att klanka ner på andra. Jag frågar för att det vore intressant att veta vad jag kan göra för att pusha mig själv eller en vän när det kommer till kosten. Att man kan ha svårt att komma igång med träning kan jag förstå, men inte varför det ofta verkar så svårt att äta rätt. Tänk då på att jag nyligen suttit själv i samma sits (kan inte svaret ändå, haha). :) Men det vore kul med en diskussion kring ämnet. Men om det offendar så lägger vi ner, för det var inte uppsåtet.
All is good. :)
thompaboy
2010-02-21, 14:03
Ett beteende man levt med under flera år och i många fall hela livet, är inget man ändrar på en kafferast. Har själv varit överviktig för ett par år sen men gått ned ca 20 kg och anser mig för tillfället hyfsat vältränad. Jag känner mig dock fortfarande "överviktig" i skallen och det är disciplinen som gör att jag inte äter mer än jag gör för aptiten är mycket större än kaloribehovet.
Exakt, det handlar bara om okundskap som ovan nämndes. Jag har hört så otroligt dumma saker genom tiderna. Ett exempel är ju en arbetskamrat som slängde i sig 20 mackor till lunch när han försökte banta. Han sa att det var fullkorn och man blir inte tjock utav det. Det var ett exempel!
VoDaresVins
2010-02-21, 15:35
Vad gäller de bekanta är överviktiga skulle ja säga problemet är att allt småätande hit och dit är nåt de inte tar notis om. En glass, godis, en bulle nu som då. Förutom då under ca. två veckor per år när de fått nys om en ny diet som de testar. Då igen när riktig mat står på bordet är de försiktiga med portionerna, "för att inte gå upp i vikt".
Edit: detta var visst off-topic; Sedan lyser ju även konditionsträningen i sin frånvaro, för det är ju det absolut sista de är beredda att försöka...
Eddie Vedder
2010-02-21, 16:00
Att reducera maten och ätandet till något enbart fysiologiskt är fullständigt fel. Det är EXTREMT mycket mer invecklat än så.
"Illusion of choice" är tydligt vad gäller kosten och vad, när, hur mycket, hur ofta, med vem o.s.v. o.s.v. är inte någon slump även om man kanske tror det. Jag känner en enorm empati för många överviktiga och förstår fullständigt vilken kamp det måste vara ofta.
Jag har mina egna issues och det tror jag alla har, förstår inte hur det kan vara så svårt att tänka i samma banor gällande kost och träning. Jag lär t.ex. inte skaffa körkort i första taget även fast jag vet att jag borde gjort det för flera år sedan.
WHITEFOLKS
2010-02-21, 17:09
Vad åt du själv för att lyckas uppnå den högre vikten? Där har du väl en ganska bra start :P
Är garanterat andra anledningar än just aptiten som gör att man överäter eller ligger på ett kcal-överskott! Tror absolut inte att varken okunskap eller hunger som gör människor överviktiga!
VoDaresVins
2010-02-21, 18:26
Är garanterat andra anledningar än just aptiten som gör att man överäter eller ligger på ett kcal-överskott! Tror absolut inte att varken okunskap eller hunger som gör människor överviktiga!
Jovisst, jag håller med både dig och Eddie, men beror ju på om man diskuterar äpplen eller apelsiner. Håller inte med om man diskuterar övervikten som majoriten av befolkningen lider av. Utan att peka ut nån, ungefär 80% av min vuxna släkt.
Du blev mätt som attans på en köttbit med lite sallad till?
Jovisst, jag håller med både dig och Eddie, men beror ju på om man diskuterar äpplen eller apelsiner. Håller inte med om man diskuterar övervikten som majoriten av befolkningen lider av. Utan att peka ut nån, ungefär 80% av min vuxna släkt.
Sedan tror jag, att i mångas fall är mat inget man skall ha för att kroppen skall fungera och för att man skall må bra, i första hand. Utan mat är något som "skall vara gott", något man "skall njuta" av och är mer prioriterat än hur "nyttigt" något är.
Jag vägde 115kg en gång i tiden på 181cm. Mitt problem var dåliga vanor. Vissa kaksorter innehåller uppåt 500kcal på 100g, fullpackat med energi. Sockrad läsk ger ingen mättnadskänsla så det är lätt att få i sig mycket energi på kort tid. Ett glasspaket kan innehålla ett halvt dagsbehov av energi. Mitt problem var aldrig vanlig mat, utan extra energi från onödig föda, i kombination med att jag slutade idrotta men åt fortfarande lika mycket.
Jag vägde 115kg en gång i tiden på 181cm. Mitt problem var dåliga vanor. Vissa kaksorter innehåller uppåt 500kcal på 100g, fullpackat med energi. Sockrad läsk ger ingen mättnadskänsla så det är lätt att få i sig mycket energi på kort tid. Ett glasspaket kan innehålla ett halvt dagsbehov av energi. Mitt problem var aldrig vanlig mat, utan extra energi från onödig föda, i kombination med att jag slutade idrotta men åt fortfarande lika mycket.
"Dåliga vanor."
Kalla det vad du vill men kakor, läsk och glass har ju något gemensamt...
Är garanterat andra anledningar än just aptiten som gör att man överäter eller ligger på ett kcal-överskott! Tror absolut inte att varken okunskap eller hunger som gör människor överviktiga!
Kanske inte hunger, men aptit kan vara en utav faktorerna.
Såg ett enkelt test de gjorde på ett dagis där de gav den vanliga maten till ungarna vid ett tillfälle. När maten var uppäten fick de äta ad-libitum kakor. Det var väldigt varierande reaktioner, från nån liten tugga i en kanten på en kaka för att sen vara helt ointresserad (mätt) till flertalet kakor innan vissa fick för sig att lämna matbordet.
Kanske inte hunger, men aptit kan vara en utav faktorerna.
Såg ett enkelt test de gjorde på ett dagis där de gav den vanliga maten till ungarna vid ett tillfälle. När maten var uppäten fick de äta ad-libitum kakor. Det var väldigt varierande reaktioner, från nån liten tugga i en kanten på en kaka för att sen vara helt ointresserad (mätt) till flertalet kakor innan vissa fick för sig att lämna matbordet.
Jo, men ge barnen ad lib torkad fisk, doppad i congac och se hur deras "aptit" blir...
Jo, men ge barnen ad lib torkad fisk, doppad i congac och se hur deras "aptit" blir...
Du ser inte ett problem i att försöka studera individuell variation i aptit/ätbeteendereglering genom att ge försökspersonerna mat som samtliga garanterat tycker smakar skit?
Själv kan jag en dag hålla mig mätt och mycket belåten på 2000kcal och en annan dag uppleva en mindre mättnad på 4-5000kcal. Det beror helt enkelt på vad man äter. Ett par liter öl/läsk och 300g godis ger jävligt mycket sämre mättnad än en rejäl kycklingsallad fastän den sistnämnda kanske bara är på 1000kcal medan det första alternativet ligger närmare det dubbla.
"Dåliga vanor."
Kalla det vad du vill men kakor, läsk och glass har ju något gemensamt...
Ja det är exakt vad det var. Jag gick ned till 85kg från 115kg inom ett år bara genom att äta annorlunda. Dvs jag skaffade mig den kunskapen som behövdes för att förändras. Och bröt gamla rutiner. sprang 2-3 gånger i veckan. Jag åt helt normalt, bara skippade allt som jag inte tyckte vara värt som efterätt, godis, etc.
Jag har aldrig följt någon diet.
Efter att ha bott i USA ett tag vet jag att det största problemet där är läsk. Majs baserad sötning med högt energi innehåll, som inte alls ger någon mättnadskänsla. Fanns många där som drack det som många här dricker vatten. Fanns automater utanför varje köpcenter, från 3kr st. Vet man inte om exakt vad det gör är det svårt att göra något åt det.
Du ser inte ett problem i att försöka studera individuell variation i aptit/ätbeteendereglering genom att ge försökspersonerna mat som samtliga garanterat tycker smakar skit?
Jo, men kakor är ju inte speciellt "rättvist" att mäta barns aptit med. Hur många barn tackar nej till kakor? Det är ju lag på att inte tacka nej till det när man är barn...
Ja det är exakt vad det var. Jag gick ned till 85kg från 115kg inom ett år bara genom att äta annorlunda. Dvs jag skaffade mig den kunskapen som behövdes för att förändras. Och bröt gamla rutiner. sprang 2-3 gånger i veckan. Jag åt helt normalt, bara skippade allt som jag inte tyckte vara värt som efterätt, godis, etc.
Jag har aldrig följt någon diet.
Du trodde med andra ord att det var "nyttigt" med glass, läsk och kakor?
Det är ju vanorna som spökar.
Går på diet nu men ibland tänker man inte efter och så sitter man där med 2 hamburgare i magen tillsammans med 1L cola.
Inte för att jag blir mättare utan bara att det går av sig själv.
Du trodde med andra ord att det var "nyttigt" med glass, läsk och kakor?
Jag tänkte inte på det sättet, på samma sätt som 90% av befolkningen inte tänker så. Hur många svensson känner du som har 100% koll på energimängd i vad de äter varje dag utan något som helst intresse av träning eller energi innehåll i mat?
Onyttig vs nyttig mat, när man är 18 bor hemma och lever ett normalt liv är det inte ofta den tanken kommer upp. Jag känner många personer som dricker en 1.5l läsk om dagen, utan en tanke på att det ger 630kcal extra, jämfört med att dricka samma mängd i vatten. Man måste se ett problem för att kunna göra något åt det.
Största problemet som jag ser det är brist på information för folk i tidigt stadium.
Det borde exempelvis vara mega-obligatoriskt med kostlära i grundskolan. Men det är det inte (det var åtminståne inte det när jag gick skolan).
Gemene svensson vet inte tillräckligt mkt om det dom äter. Dom ser endast det som står på Aftonbladets löpsedel. (Typ nått i stil med, "Ät vad du vill, gå ner i vikt")
Jag tror att folk hinner bli för nedsänkta och deprimerade så att de tappar hoppet att göra något åt det innan de fått kunskapen om hur de skulle göra det.
Detta är bara min egna tro.
Jag skyller allt på bröd och läsk. Bröd, läsk och fettskrämdhet är djävulens två verktyg. Eller vänta, djävulens tre verktyg är bröd, läsk, fettskrämdhet och mysiga fåtöljer.
Jag skyller allt på bröd och läsk. Bröd, läsk och fettskrämdhet är djävulens två verktyg. Eller vänta, djävulens tre verktyg är bröd, läsk, fettskrämdhet och mysiga fåtöljer.
Finns det något som tyder på att gravt överviktiga är "fettskrämda"? Jag har inte sett något som tyder på att de generellt undviker fett.
Jag tänkte inte på det sättet, på samma sätt som 90% av befolkningen inte tänker så. Hur många svensson känner du som har 100% koll på energimängd i vad de äter varje dag utan något som helst intresse av träning eller energi innehåll i mat?
Onyttig vs nyttig mat, när man är 18 bor hemma och lever ett normalt liv är det inte ofta den tanken kommer upp. Jag känner många personer som dricker en 1.5l läsk om dagen, utan en tanke på att det ger 630kcal extra, jämfört med att dricka samma mängd i vatten. Man måste se ett problem för att kunna göra något åt det.
Spelar ju egentligen ingen roll hur många av befolkningen som känner till energimängden de äter om de inte vet vad de gör av med, om det är viktnedgång man vill åstadkomma.
Jag är rätt övertygad om att de flesta känner till att energimängden är rätt hög i t.ex läsk. Men för att energimängden är "hög" innebär ju inte det att något är "onyttig".
Finns det något som tyder på att gravt överviktiga är "fettskrämda"? Jag har inte sett något som tyder på att de generellt undviker fett.
Nej, det tror jag inte. Dels var det lite halvt sarkastiskt, men dels var det menat åt de som är lite bara "vanligt" rundlagda.
Tänker sig att allt med fullkorn är nyttigt och tolkar det som att man kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt (som tidigare nämnts). Fettsnålt och ersätter det med sötade saker i större mängd.
Sedan har det till stor del att göra med miljö och genetik också. Det är inte en enkel fråga, direkt.
Hur många svensson känner du som har 100% koll på energimängd i vad de äter varje dag
När hunger/mättnadssystemet inte är satt ur spel behöver de inte heller göra det. Övervikt kommer oftast långsamt krypande. Med tanke på vilka snäva marginaler kroppen utövar homeostas inom är det inte så mycket om att kontrollera hur mycket man äter, utan snarare vad man äter, så att man inte stör det känsliga systemet.
Jag har en känsla av att fettskrämselretoriken överför till den rätt stora och heterogena gruppen "överviktiga" något som snarare gäller en viss grupp av överviktiga, företrädesvis kvinnliga, vanebantare.
Nu skriver du för avancerat igen, Tolkia! Kan du bryta ned meningen i mindre bisatser för oss vanliga arbetare på golvet? ;-)
Jo, det kan nog stämma som du säger. Den mesta exponering jag har haft av de överviktiga är specifikt den gruppen, därav min spekulativa slutsats. Hos män är det nog vanligare att äta slafsmat (pizza, burgare, halv special, ...), och där är det definitivt inte någon fettskrämdhet som råder.
När hunger/mättnadssystemet inte är satt ur spel behöver de inte heller göra det. Övervikt kommer oftast långsamt krypande. Med tanke på vilka snäva marginaler kroppen utövar homeostas inom är det inte så mycket om att kontrollera hur mycket man äter, utan snarare vad man äter, så att man inte stör det känsliga systemet.
Det är just för att man inte har koll, och egentligt intresse som det händer. Många överviktiga har inge annat problem än att de äter fel av gammal vana. Men det krävs lite motivation och intresse för att göra något åt det.
Eddie Vedder
2010-02-22, 05:46
Gemene svensson vet inte tillräckligt mkt om det dom äter.
Vi är nog ovanligt medvetna om kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer etc. i Sverige. Och exempelvis USA likaså.
Vi får ju ständigt info om vad som är så nyttigt och bra. Länder där man inte har den kunskapen men fortfarande lär sig laga och uppskatta mat som annat än utfordring tror jag har bättre hälsa.
Det är därför jag är av åsikten att officiella kostrekommendationer är fullständigt onödigt. Finns nog ingen som helst korrelation mellan graden av hälsoråd från myndigheter och faktisk hälsa i den befolkningen. Men jag kan ha fel såklart.
OneManArmy
2010-02-22, 06:28
Jag tippar på okunnighet om vad folk stoppar i sig och mängden dom stoppar i sig.
Har själv gått från 120 pannor till runt 80 och jag tyckte jag provade "allt" för att gå ned.. Tills jag gav fan i färdigmat, läsk och började laga käket själv efter nyttigare principer.
tex att byta ut några dl ketchup i köttfärssåsen mot passerade tomater och lära sig krydda maten istället.
Småätandet hos överviktiga går lätt överstyr, kan sitta och titta på mina kära kollegor i fikarummet dra i sig 2-3 stycken mackor med pålägg tillsammans med ett gäng chokladbitar sen gå ut och käka en gigantisk burgare med mörkt bröd.. sen i med ett gäng mackor på eftermiddagen igen. Inte så jävla konstigt att dom hela tiden gnäller över att dom inte går ned i vikt.
Eller gubben som började köra GI metoden.. han skippade potatisen på lunchen men drog i sig lika mycket choklad som vanligt vid fikabordet....
Okunskap och lättja
Anton Fräs
2010-02-22, 07:39
Jag tror ungefär som Eddie Vedder. I grund och botten handlar det inte om okunskap, folk tar till det enkla (skippa potatisen som i OneManArmys exempel) och fortsätter mumsa i sig för stora mängder choklad. Man lättar på ångesten (för starkt ord..) genom att känna sig "nyttig" vid måltiden men får fortfarande sitt begär tillfridställt genom godiset. Win-win, not..
Dock är jag inte tillräckligt insatt för att säga varken ja eller nej till allmäna kostrek.
Även om de flesta skulle veta vad de stoppar i truten så saknar ändå majoriteten självdisciplin att inte äta dom extra mackorna, eller den där lilla chokladbiten etc, i vardagen.
martikainen
2010-02-22, 09:54
Jag skyller allt på bröd och läsk.....
Jag kan säga att detta är ett a mina stora problem, jag kunde förut vara för lat för att laga mat så jag gjorde 5-6 mackor, ibland med 3-4 ägg också. Vill inte tänka på hur mycket energi det blev tillsammans med ett stort glas oboy (halvliter).
Men jag skyller också på uppväxten, jag blev ju uppfostrad så, vi hade aldrig middag hos mig, så när jag kom hem från skolan och hade inte ätit lunch sen 11.30, klart jag var hungrig, och om jag då vet att jag inte får någon riktig mat så gör jag ju det jag kan, Mackor! (Kan säga att jag var ensam hemma med storasyster från andra klass då mamma pendlade)
Det jag ofta ser hos överviktiga kompisar är okunskapen om vad de faktiskt stoppar i sig, de lever efter sånt de hört på tv/sett på nätet istället för att faktiskt kolla på näringsinnehållet.
Och där fastställde vi kopplingen "fientlig inställning mot bröd" och "äter lågkolhydratkost". :-)
Ris och potatis är bra mycket bättre val ur mättnadssynpunkt, tyvärr är det inte lika smidigt att laga... Jag vet att det är många som nästan lever på mackor (jag har också gjort det tidigare), och har man inte koll är det lätt att det leder till övervikt.
Det konstiga med just bröddebatten är att norskarna äter fruktansvärt mycket mer bröd än vad vi svenskar generellt gör, ändå är procenten för överviktiga ej mer än i Sverige (till och med kanske mindre). Men jag håller ändå med mikaelj, på något sätt. Mycket för att jag själv åt mycket mackor, gärna 4st till frukost, ett par till lunch och på kvällen blev det 4st till....
Av erfarenhet på många arbetsplatser i Norge, så åt överlag varje norrman 4-6st mackor till lunch, ofta med brunost, makrill i tomatsås med majonnäs, chokladpålägg etc. Det var ju inte "mättande" mackor de åt direkt. Brödet var deras vanliga Kneipbröd med säkert 250-300 kalorier per hg.
Vad åt du själv för att lyckas uppnå den högre vikten? Där har du väl en ganska bra start :P
+1 på den!
Vi är nog ovanligt medvetna om kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer etc. i Sverige. Och exempelvis USA likaså.
Vi får ju ständigt info om vad som är så nyttigt och bra. Länder där man inte har den kunskapen men fortfarande lär sig laga och uppskatta mat som annat än utfordring tror jag har bättre hälsa.
Det är därför jag är av åsikten att officiella kostrekommendationer är fullständigt onödigt. Finns nog ingen som helst korrelation mellan graden av hälsoråd från myndigheter och faktisk hälsa i den befolkningen. Men jag kan ha fel såklart.
Jämfört med Usa och England exempelvis är det nog inte alls lika farligt, nej. Men som sagt under skolgång har ett barn 0 koll på kost. Iallaf känner jag inte någon som jag känner till hade koll på kost under mellan/högstadiet.
Min mening är alltså att om ett barn får fetma under sin skolgång så kommer det vara svårare för denna att återfå normalvikt. Än det vore för en person som var medveten om hur kost funkar från början.
Givetvis kan ju inte jag heller veta hur det skulle sett ut i verkligheten om det vore så.
Myndigheterna har grymt stort ansvar skulle jag påstå. Är glad över att vi inte har samma skolmat i Sverige som serveras i exempelvis just england och usa. För där har vi 2 perfekta exempel på hur myndigheterna väljer att strunta i barnens hälsa.
Sen är frågan hur lång tid det tar innan vi har det likadant i sverige dock.
Eddie Vedder
2010-02-22, 15:02
Men som sagt under skolgång har ett barn 0 koll på kost. Iallaf känner jag inte någon som jag känner till hade koll på kost under mellan/högstadiet.
Det där är en vanligt förekommande myt. Både vad gäller vuxna och yngre. Det finns t.o.m. intervjustudier med förskolebarn som visar att man hur tidigt som helst lär sig att se på mat som "bra/dålig" och folk i alla åldrar kan rabbla upp "det man borde äta" oavsett hur väl det sedan må stämma överens med deras egna matvanor.
Fibrer och fettsnålt, frukt och grönt brukar vara vad som nämns samt att man är väldigt skeptisk mot tillsatser och pratar gott om "ren och naturlig mat". Man kan diskutera "nyttigt" i alla oändlighet men att folk i gemen helt saknar en grunduppfattning i vad de anser nyttigt och onyttigt är tydligt i alla typer av kvalitativa koststudier.
Min mening är alltså att om ett barn får fetma under sin skolgång så kommer det vara svårare för denna att återfå normalvikt. Än det vore för en person som var medveten om hur kost funkar från början.
Givetvis kan ju inte jag heller veta hur det skulle sett ut i verkligheten om det vore så.
Myndigheterna har grymt stort ansvar skulle jag påstå. Är glad över att vi inte har samma skolmat i Sverige som serveras i exempelvis just england och usa.
För vad? Jag håller med dig om att de fyller viktiga funktioner vad gäller kontroll av importer, dokumentering och uppföljning av matförgiftningar och risker, information om tillsatsämnen, att ställa krav på industrin etc. men inte att ge folk dåligt samvete för att de vill ha Bregott på mackan och grädde i såsen.
Jag menar att den typen av råd med intetsägande energiprocent hit och dit och luddiga rekommendationer om mat som ena dagen är en varning men andra dagen inte (eftersom man samtidigt inte vill trampa producenter på tårna) inte är värt ett dugg men däremot matlagning, matkultur, råvarors ursprung och kostens historia etc. Saperemetoden tror jag bl.a. mycket på.
Sen är frågan hur lång tid det tar innan vi har det likadant i sverige dock.
Det kommer aldrig ske, den allmänna skolmåltiden är djupt rotad i hela välfärdspolitiken här i Sverige. Lika djupt rotad som madpakken i Danmark t.ex.
Att informera barn om vad de bör äta och tillhanda bättre livsmedel än vad de redan äter är troligen en effektiv metod för att minska övervikten bland redan överviktiga barn men effekten verkar bli bättre om man får med föräldrarna (eller vem det nu är som lagar maten). Då blir det å andra sidan en ganska stor organisation, för en grupp på 25 barn kan det handla om 100 personer eller mer som alla ska få x antal tillfällen där man tar upp olika frågor och man bör informera och diskutera med barn och vuxna var för sig vilket kräver mer personal. Det är också under förutsättningarna att alla föräldrarna inser problemet, kan komma ifrån för att vara med eller förstår informationen.
För grupper av barn som inte är överviktiga dvs jobba förebyggande så är det även där fråga om att få med föräldrarna så frågan är om man inte tjänar mer på att lära ungdomar i högstadiet och gymnasiet att laga mat, ungefär vad de bör äta och att fortsätta röra på sig. Man hindrar kanske både dem från att bli överviktiga/feta och, med lite tur, så når man även deras framtida barn. (inte som idag när man kan klara av all idrott och hälsa i ettan på gymnasiet)
För barn i lägre stadier så räcker det gott och väl om man serverar bra mat och att man ser till att de rör sig tillräckligt. Att lära sig att röra på sig regelbundet är enligt mig en betydligt viktigare lärdom än att lära sig näringslära.
Innan det finns resurser till att genomföra sådana projekt är kostråden som ges ett bra alternativ och jag tror man misstar sig ganska så mycket om man tror att så många vet vad som sägs i kostråden. Det brukar ju inte minst visa sig här då folk som kan antas ha ett högre intresse av kost inte har en aning.
+1 på den!
Förmodligen mer kalorier in än ut. ;)
Det jag undrar över handlar mer om varför det är så svårt att äta rätt för många överviktiga; inte HUR jag blev överviktig. :)
Eddie Vedder
2010-02-22, 15:18
Fibrer och fettsnålt, frukt och grönt brukar vara vad som nämns samt att man är väldigt skeptisk mot tillsatser och pratar gott om "ren och naturlig mat". Man kan diskutera "nyttigt" i alla oändlighet men att folk i gemen helt saknar en grunduppfattning i vad de anser nyttigt och onyttigt är tydligt i alla typer av kvalitativa koststudier.
Ett exempel från en stor norsk studie:
The paper is built on results from two nationwide consumer surveys in Norway: one telephone interview including 1,021 persons and one postal questionnaire including 13,857 persons. The data revealed that 72% of the consumers were very or rather concerned that the food they eat could be harmful to health. Contrary to results from some other studies, the majority of the Norwegian consumers (57%) were mostly concerned that the food they eat could contain too much fat. Even though the fat issue attracted most attention, many were also concerned about food additives (39%) and contaminants from environmental pollution (43%). Logistic regression analyses showed that the expression of concern is different in various subgroups of the population, divided according to age, income, education and place of residence, Data on food behaviour confirmed the heavy emphasis that consumers put on the fat issue and on additives in food.
Consumer concern and behaviour regarding food and health in Norway. Journal of Consumer Studies & Home Economics. Volume 18 Issue 3, Pages 203 - 215
Som sagt, vad man har för åsikter om "nyttigt" kan diskuteras i oändlighet men att det generellt finns en grunduppfattning om t.ex. lite fett, mycket frukt och mycket fullkorn är inget kontroversiellt att påstå.
Så jag är inte förvånad över att folk överäter mackor och att varenda i möte jag varit på sitter damerna och käkar typ tre äpplen utöver fikabrödet. Likaså på föreläsningar och tentor t.ex.
Förmodligen mer kalorier in än ut. ;)
Det jag undrar över handlar mer om varför det är så svårt att äta rätt för många överviktiga; inte HUR jag blev överviktig. :)
Jadu, många tycker väl att fet/kalorität mat är godare. Och vanor ställer väl till en del.
Eddie Vedder
2010-02-22, 15:30
Förmodligen mer kalorier in än ut. ;)
Det jag undrar över handlar mer om varför det är så svårt att äta rätt för många överviktiga; inte HUR jag blev överviktig. :)
Vad är rätt? Är det en viss typ av mat eller förmågan att kunna äta efter sitt behov? Det finns många som äter energirik mat men som är smala. och det finns de som inte kan hålla vikten trots att de väljer light, light och mer light.
Hur kan det komma sig tror du?
Mer studier om folks uppfattningar om "nyttigt" när de tillfrågats och på vilka grunder man väljer livsmedel:
OBJECTIVE: To describe the perceptions of a healthy diet across Europe and to explore the socio-cultural factors that influence these perceptions. DESIGN: A cross-sectional study in which quota-controlled, nationally-representative samples of approximately 1000 adults from each country completed a face-to-face interview-assisted questionnaire. SETTING: The survey was conducted between October 1995 and February 1996 in the 15 member states of the European Union. SUBJECTS: 14331 subjects (aged 15 y upwards) completed the questionnaire. Data were weighted by population size for each country and by sex, age and regional distribution within each member state. RESULTS: Responses were grouped into broad categories; overall 80% (specific country rates varied from 67-91%) of respondents mentioned either more fruit and vegetables or less fat, fatty foods, or a low fat diet, or balance and variety. The effects of age, gender and level of education were also explored: educational level appeared to have the strongest influence on perceptions of a healthy diet. Respondents who mentioned the family as a key influence on food choice, were more likely to mention eating more fruit and vegetables as part of a healthy diet. Respondents who stated that they did not have any source of information about diet were less likely to mention balance and variety or less fat or more vegetables. CONCLUSIONS: The results of the present study suggest that many people defined healthy eating in a way which would suggest that the healthy dietary guidelines are having some impact. The results also show, however, that there may be specific groups who are missed by current national campaigns, and that any European wide campaigns to change attitudes about healthy eating need to consider the baseline perception of healthy eating reported here.
Definitions of 'healthy' eating: a pan-EU survey of consumer attitudes to food, nutrition and health. Eur J Clin Nutr. 1997 Jun;51 Suppl 2:S23-9.
OBJECTIVE: The purpose of this baseline survey was to obtain comparable data on perceived influences on food choice from EU member countries as the starting point for EU healthy eating promotion campaigns and programmes. DESIGN: A cross-sectional study in which quota-controlled, nationally-representative samples of approximately 1000 adults from each country completed a face-to-face interview-assisted questionnaire. SETTING: The survey was conducted between October 1995 and February 1996 in the 15 member states of the European Union. SUBJECTS: 14331 subjects (aged 15 y upwards) completed the questionnaire. Data were weighted by population size for each country and by sex, age and regional distribution within each member state. RESULTS: The five most important factors influencing consumers food choice were 'quality or freshness' (74%), 'price' (43%), 'taste' (38%), 'trying to eat healthy' (32%) and 'family preferences' (29%). Subjects in different categories (age, sex, education and employment status) selected different factors as having major influence on their food choice. Demographic factors seemed to have greater effects on perceived influences than culture (country): 'quality/freshness', 'price', 'trying to eat healthy', 'family preferences' seemed to be most important in women, 'taste' and 'habit' in males. Females and older and more educated subjects were more likely than other subjects to select 'trying to eat healthy' as having a major influence. 'Price' seemed most important in unemployed and retired subjects.
Influences on food choice perceived to be important by nationally-representative samples of adults in the European Union. Eur J Clin Nutr. 1997 Jun;51 Suppl 2:S8-15.
Så problemet ligger inte i en total okunskap, snarare en förvirring och andra påverkande faktorer för varför det man hör inte efterlevs eller bara till viss del efterlevs (typ att "x är nyttigt så då kan jag äta obegränsat av det" eller "utesluter jag bara y tillräckligt mycket så blir jag inte tjock").
Restaurangen på min arbetsplats har flera maträtter varje dag, bla en som kallas right and light.
2 tanter stog och förvånades att en wokrätt var dagens right and light när det fanns ångkokt lax bredvid. Försökte förklara att det troligtvis är mer kalorier i laxen och fick svaret, JA MEN DET ÄR BRA KALORIER!1
Vilade min väska efter det.
prafjessor
2010-02-22, 16:10
Det kommer aldrig ske, den allmänna skolmåltiden är djupt rotad i hela välfärdspolitiken här i Sverige. Lika djupt rotad som madpakken i Danmark t.ex.
Den svenska skolmaten som vi känner den har bara lite mer än ett halvt sekel på nacken, så att den aldrig skulle kunna försvinna är väl att ta i. Men jag hoppas såklart att du har rätt.
Ola Wallengren
2010-02-22, 16:12
Jag tror inte direkt att okunskap är problemet. Många känner till tex livsmedelsverksts råd men uppskattningsvis är det mindre än 5% som helt följer dem.
"Passive overconsumption" och "mindless eating" är beskrivningar som passar mycket bra i sammanhanget. Folk bryr sig helt enkelt inte eller har en bristande motivation/oförmåga att ändra sina vanor. Man tar den enkla vägen om valet finns. Exempel på olika val man står framför.
Mindre gott < Gott
Mindre < Mer
Dyrt < Billigt
Arbetsamt < Lätt
Längre bort < Nära
Senare < Nu
Valen är är för de flesta automatiska.
Mer gott billigt lätt nära nu!
Det där är en vanligt förekommande myt. Både vad gäller vuxna och yngre. Det finns t.o.m. intervjustudier med förskolebarn som visar att man hur tidigt som helst lär sig att se på mat som "bra/dålig" och folk i alla åldrar kan rabbla upp "det man borde äta" oavsett hur väl det sedan må stämma överens med deras egna matvanor.
Fibrer och fettsnålt, frukt och grönt brukar vara vad som nämns samt att man är väldigt skeptisk mot tillsatser och pratar gott om "ren och naturlig mat". Man kan diskutera "nyttigt" i alla oändlighet men att folk i gemen helt saknar en grunduppfattning i vad de anser nyttigt och onyttigt är tydligt i alla typer av kvalitativa koststudier.
För vad? Jag håller med dig om att de fyller viktiga funktioner vad gäller kontroll av importer, dokumentering och uppföljning av matförgiftningar och risker, information om tillsatsämnen, att ställa krav på industrin etc. men inte att ge folk dåligt samvete för att de vill ha Bregott på mackan och grädde i såsen.
Jag menar att den typen av råd med intetsägande energiprocent hit och dit och luddiga rekommendationer om mat som ena dagen är en varning men andra dagen inte (eftersom man samtidigt inte vill trampa producenter på tårna) inte är värt ett dugg men däremot matlagning, matkultur, råvarors ursprung och kostens historia etc. Saperemetoden tror jag bl.a. mycket på.
Det kommer aldrig ske, den allmänna skolmåltiden är djupt rotad i hela välfärdspolitiken här i Sverige. Lika djupt rotad som madpakken i Danmark t.ex.
Myndigheterna, i Sverige kommunen bestämmer vad vi får till mat i skolan.
bestämmer kommunen* inte kommunen bestämmer :P
Doctor Snuggles
2010-02-22, 17:55
Jag tror inte direkt att okunskap är problemet. Många känner till tex livsmedelsverksts råd men uppskattningsvis är det mindre än 5% som helt följer dem.
"Passive overconsumption" och "mindless eating" är beskrivningar som passar mycket bra i sammanhanget. Folk bryr sig helt enkelt inte eller har en bristande motivation/oförmåga att ändra sina vanor. Man tar den enkla vägen om valet finns. Exempel på olika val man står framför.
Mindre gott < Gott
Mindre < Mer
Dyrt < Billigt
Arbetsamt < Lätt
Längre bort < Nära
Senare < Nu
Valen är är för de flesta automatiska.
Mer gott billigt lätt nära nu!
Catchy
Eddie Vedder
2010-02-22, 18:42
Myndigheterna, i Sverige kommunen bestämmer vad vi får till mat i skolan.
Nej kommunerna är självstyrande. Inte ens olika skolor inom samma kommun serverar samma mat. Men budgeten sätts helt av kommunpolitiker varpå menyn bestäms av kost- och kökschefer mestadels. Dock finns förslag och riktilinjer från myndigheterna som man följer om man vill och struntar i om man vill.
pjafessor: Det välfärdspolitiska tänkte mad mat till alla från statens håll började på 1800-talet med mjölk och smörgås till fattigbarnen. 1930-började man öppna skolbespisningar i utsatta områden och 1946 infördes den allmänna skollunchen.
Så nog finns den starkt etablerad och trenden jag ser är att den får mer och mer utrymme i medial debatt än mindre.
Jag menar att den typen av råd med intetsägande energiprocent hit och dit och luddiga rekommendationer om mat som ena dagen är en varning men andra dagen inte (eftersom man samtidigt inte vill trampa producenter på tårna) inte är värt ett dugg men däremot matlagning, matkultur, råvarors ursprung och kostens historia etc. Saperemetoden tror jag bl.a. mycket på.
Anser du att man bör varna för transfett?
Du blev mätt som attans på en köttbit med lite sallad till?
Missade dig :)
Ja, jag blev mätt. Dels för att jag vägt min mat och fått ner magsäcken lite.
Men om man då tar det jag åt gånger 6 för att komma +/- 0 ( i mitt fall) så blir det:
ca 1,1kg kött
1,8kg grönsaker (morot, broccoli, blomkål, ärtor) kan ökas till 2,1kg för att nå 2800kcal.
ca 100gr mjukost (över en halv tub, hehe)
Det tycker jag är fruktansvärt mycket mat för en som ej bygger muskler och t. ex ska "bulka" eller så. :)
Nej kommunerna är självstyrande. Inte ens olika skolor inom samma kommun serverar samma mat. Men budgeten sätts helt av kommunpolitiker varpå menyn bestäms av kost- och kökschefer mestadels. Dock finns förslag och riktilinjer från myndigheterna som man följer om man vill och struntar i om man vill.
pjafessor: Det välfärdspolitiska tänkte mad mat till alla från statens håll började på 1800-talet med mjölk och smörgås till fattigbarnen. 1930-började man öppna skolbespisningar i utsatta områden och 1946 infördes den allmänna skollunchen.
Så nog finns den starkt etablerad och trenden jag ser är att den får mer och mer utrymme i medial debatt än mindre.
Mkt möjligt. Läser man exempelvis
http://www.sandviken.se/utbildning/omskolmaten/faktaomskolmaten.4.dd6fae011ff2260ee6800025496.htm l
http://helahalsingland.se/hudiksvall/1.1604916-kommunen-klarar-inte-malet-om-ekologisk-skolmat
så får man snarare bilden att kommunen har rätt så mkt inflytande på skolmaten.
Mest värt att läsa på första länken tyckte jag var:
"Matråd och elevinflytande
Två gånger per termin inbjuds representanter från elevråden på alla skolor till ett gemensamt matråd. På dagordningen står:
* Genomgång av matsedlar för synpunkter från eleverna.
* Information om nya maträtter
* Information om aktuella händelser ex. Smarta Mat Dagar.
* Synpunkter från alla skolors elevråd.
I Sandvikens kommun finns 3 olika matsedlar som anpassas utifrån målgrupp.
(En skolmatsedel, en anpassad förskolematsedel och en för seniormedborgarna)
Ekologiska livsmedel
Enligt politiskt beslut ska Sandvikens kommun servera 15% ekologiska livsmedel 2010.
Vårt arbetssätt att nå målet:
* Ekologisk mjölk från Gefleortens mejeri
* Smarta matdagar 5 ggr/ termin
* Övergång till ekologiska livsmedel. T.ex. kommer efter den nya upphandlingen enbart ekologisk ketchup, havregryn m.m. att serveras."
"Upphandling av leverantörer
Sandvikens kommun arbetar kontinuerligt med att kostnadseffektivisera verksamheten för att
hålla nere prisnivån. Alla inköp sker från leverantörer som Sandvikens kommun har avtal med. Upphandling sker i samarbete med Inköpskontoret.
Matsedlar skrivs i åtta veckors perioder, menyerna är säsongsanpassade och uppdateras vid varje period."
Samt på andra länken:
"Kommunen jobbar successivt med att föra in ekologiska livsmedel och följer de upphandlingar som finns, men kommer ändå inte att klara av det
– 2008 låg det på cirka tre procent, 2009 kanske vi kommer upp i cirka fem, sju procent och 2010 förhoppningsvis ytterligare en liten ökning, säger hon.
Hon menar dock att om man lagar maten själv så blir vissa saker billigare och då har man mer utrymme att köpa in ekologisk mat. Kostenheten jobbar ständigt med dessa frågor men säger också att det är viktigt att få med sig eleverna. Men
– Det är ofta saker som hamburgare, chicken nuggets och pizza efterfrågas. Och som färdigpanerad fisk och fiskpinnar, eleverna är vana att äta det. Vi måste ha en dialog om varför vi ska använda den ena eller andra produkten. Både kostnadsmässigt, kvalitetsmässigt och näringsmässigt, säger Katarina Niemi."
Dock blev jag possitivt överraskad av båda länkarna där det trots allt verkar jobbas mot en bättre skolmat.
Känner väl igen mig vid att "panpizzedagarna" osv var de man längtade mest efter när man gick i skolan ;)
Cerberus
2010-02-22, 20:32
dålig leptinkänslighet och relativt hög setpoint? Personligen har jag enormt svårt att ta mig i ens beachdeffad form, jag kan äta mig fysiskt mätt men ibland så tar det mentala suget för mycket av min tankeverksamhet och jag ger efter. Visst jag har väl inte disciplin nog att stå ut med att må dåligt och va sugen dygnet runt för att få magrutor, då får det helt enkelt ta lite längre tid vilket är okej för mig.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.