handdator

Visa fullständig version : Gått och fått ätstörningar..


Psyla
2009-12-12, 21:47
Hej! Har tvekat ganska mycket om jag ska tråda om detta eller inte, jag tror ändå att jag måste, känns som att jag behöver lite hjälp på traven.

För två år sedan började jag styrketräna, jag var ganska fet (116 kilogram - 187 cm - 17 år). Jag tränade helhjärtat och jag stortrivdes på gymmet (Det gör jag givetvis fortfarande, det finns inget mer tillfredställande än att få kliva in på gymmet).

Jag började justera min kost lite grand, det var inga större ändringar, men tillräckligt för att tappa de överflödiga kilo som jag lagt på mig under alla års ätande. Jag började komma i en relativ form, konturer börjar komma fram och jag är faktiskt relativt nöjd med vad jag åstadkommit) Jag är nu 18 år och väger omkring 89 - 94 kilo (väger mig inte generellt). För att klargöra; Jag vägde 116 kg i Juli för två år sedan, och nu runt 89 - 94.

Problem och konstiga vanor börjar dyka upp redan i maj - juni denna sommar. Jag fortsatte dieten som vanligt, jag gick ut lite hårdare, la till lite cardio (fast jag hatade det över allt).

Sen dess har det bara varit problem, jag har dietat från och till konstant. Dieten fungerar i 3 - 5 veckor sen eskalerar allt och går rent åt helvete. Jag känner helt enkelt att det går för sakta när jag tittar mig i spegeln. Jag känner mig helt plötsligt nere och vänder mig mot kylen.....det slutar med att jag äter kopiösa mängder skräp, nu menar jag 8000 - 13000 kalorier om dagen. Mängder som jag aldrig någonsin skulle klara av att stoppa i mig vanligtvis, men så fort min hjärna ställer in sig på detta ''ångesthumör'' finns det inget som stoppar mig, jag kan redan förutspå det på morgonen, att idag kommer jag hetsäta som en gris. Helt plötsligt säger jag till mig själv att sluta dieta, det gör jag också, hetsätandet fortgår i några dagar sen börjar jag sakta men säkert äta normalt igen.

När jag sedan känner mig ''mogen'' återgår jag till dietandet, allt går jättefint, jag är på bra humör och allt fungerar till vardags, sen kommer den där känslan igen, jag måste hetsäta. Återligen slutar det framför kylen med en överfylld mage med enorma kramper.

Jag vet helt ärligt inte vad jag ska ta mig till, jag är väl medveten om att jag måste skaffa mig normala matvanor... Men det bara skiter sig.*screwy*

Känns inte som att jag har någon lust att snacka med någon psykolog, jag vill inte framstå som ett psykfall som måste gå och tala med någon.

Jakelol
2009-12-12, 21:53
Jag jobbar inom psykiatrin och jag tycker du borde ta kontakt med en läkare som kan remittera dig till en ätstörningsmottagning, där kommer du få den hjälp du behöver.

stridis
2009-12-12, 21:56
Det finns förutom ätstörningsmottagningar även dietister som har psykoterapiutbildning. Men iaf sådan kompetens behövs.

miss_incorrigible
2009-12-12, 22:15
Jag känner igen mig delvis. För min del har det handlat och handlar fortfarande om att jag måste ställa in hjärnan på att följa samma tidslinje som den kroppsliga förändringen faktiskt tar tid att åstadkomma. Hålla mig mentalt stabil för att det faktiskt ska få ta den tid som det behöver ta för en omställning av den typen. Det är så mycket som kan störa det arbete man behöver göra med sig själv, små eller större bakslag och liknande. Man vill såklart att det positiva ska bli bestående och att hjärnan således ska hinna ikapp och ställa in sig på att livet och kroppen ser ut på ett visst sätt.

Jag väger långt ifrån lika mycket som jag vägde för 3-4 år sedan men jag kan än idag stanna upp inför en stol och tänka "shit, kommer den här stolen hålla för mig?" trots att jag aldrig ens råkat ut för en incident av den typen. Sådana och liknande föreställningar tar tid att träna bort (mentalt) och det behöver man hjälp med. Ingen tvekan om den saken. Du är under 23 år så du kan vända dig till en ungdomsmottagning, en psykolog där kan remittera dig till någon som specialiserar sig inom området ätstörningar.

shut teh face
2009-12-13, 00:22
Jag känner med dig. Jag har också problem.

Jag är ibland super optimal, dricker bara lite kaffe, röker ingenting, tränar, äter extremt (för mycket) nyttigt, håller stenkoll på kalorierna etc. Eller så skiter jag i det och då går jag och köper cigg också direkt, äter massa skräp, och häller i mig massor med skit.

Vet inte riktigt vad man bör göra, har varit såhär hela tiden. Förut fick jag ångest över mitt beteende och skötte mig dagen efter men nu så gör jag inte det så mkt längre.

shut teh face
2009-12-13, 00:24
Det fungerar åt båda hållen helt enkelt, just nu är jag rätt uttråkad och lite övergiven. Då har jag ätit 500 kcal någon dag i veckan bara, eller idag så har jag ätit 4000 kcal. Det är rätt sjukt egentligen. Jag skulle kunna skita att äta på en hel vecka eller äta 8000 kcal per dag.

Yeahvlen
2009-12-13, 01:23
Ett steg är ju vunnet. Du har erkänt för dig själv.

Sådanna problem är nog inget en person direkt ändrar på för att personer skriver si och så via internet. Det enda vi kan göra är att ge riktlinjer och tips. Man behöver tala med folk som sitter i samma båt, folk som verkligen har kompetensen till sådana störningar. Det finns mottagningar för sådant där det ibland krävs läkarhjälp.

haa
2009-12-13, 12:05
Det är verkligen ett problem och som sagt är ett steg vunnet genom att du erkänt det. Men enligt mig har du erkänt det på fel ställe, det är inte så att du kommer få den hjälp som du behöver på ett forum med massor med folk som har samma problem som du.

Gå till en läkare eller någon i din närhet som kan hjälpa dig, försök att låta bli detta forum ett tag framöver då det är mycket tänkande kring diet/bulk och räknande av kalorier här.


Det är iaf vad jag tycker.

Skrollovicz
2009-12-13, 14:34
Jag har haft psykiska besvär som jag trodde jag aldrig skulle bli av med men jag gick till en psykolog och det blev bättre. Därmed inte sagt att du kommer bli bättre av att tala med en psykolog, men du lär i alla fall inte bli sämre av det.

Skamkänslan känner du för att du har problem, jag kan garantera att det är flera i din omgivning som har fått psykologhjälp. Man ser inte ner på någon för att han eller hon har problem i sitt liv.

jacklemmon
2009-12-14, 17:31
Jag känner igen mig, har precis samma problem. Jag kan dock verkligen rekommendera att du går till en psykolog. Åtminstone jag blir långsamt bättre.

stridis
2009-12-14, 18:32
Jag känner igen mig, har precis samma problem. Jag kan dock verkligen rekommendera att du går till en psykolog. Åtminstone jag blir långsamt bättre.

Jag vet inte om just en psykolog är bästa lösningen. De kan inget om mat, vilket är en klar brist i det här sammanhanget. Se mitt tidigare inlägg.

iMezz
2009-12-21, 20:54
Du måste ta det här på allvar! Nu! Om du inte gör det kommer det förmodligen bara att förvärras. Jag har själv haft ätstörningar - hetsätning som gick över i ortorexi/anorexi. Jag vet hur förjävligt det är att hamna i det helvetet och det går inte att förstå om man inte har varit med om det. Jag skulle inte ens önska min värsta fiende att hamna i en ätstörning! Men jag har blivit frisk på egen hand, dock efter ett antal läkarbesök, men aldrig pratat med någon psykolog. Det du behöver är något som får dig att ha ett normalt förhållande till mat, kanske mer kunskap om kost och hur kroppen fungerar? Det är olika från person till person, personligen var jag bara tvungen att släppa mina skyhöga krav på mig själv och inse att man inte kan leva på grönsaker när man tränar nästan varje dag. Att du hetsäter beror förmodligen på rent fysiologiska orsaker, att du har ätit för lite kolhydrater under en tid tex, din kropp kommer då skrika efter det och resultatet blir att du hetsar.

Vet inte om det här var till någon hjälp men jag hoppas att du lyckas ta dig ur det här snabbt! :)

Anton Fräs
2009-12-21, 21:10
Jag uppmanar dig att söka till en ätstörningsmottagning. På de flesta mottagningar har de utöver psykologhjälp också en dietist som kan hjälpa till med kosten.