Visa fullständig version : Vem betalar vad? samboskap osv
Kaboffastar
2009-11-20, 00:31
delar på det gemensamma sen betalar var och en sitt?
baserat på inkomst?
hjälpa till att batala respektives hobby/hobbys på månadsbasis??
haha.. luddigt men vafan... jag vet inget.
Exempel : varit tillsammans med min tjej nu i 3 år snart 3 års distans 25 mil enkel resa. Jag får ut 20-25 när jag jobbar hon får ut ca 12. Borde vara tajm att flytta ihop snart.
Hur snikig ska man vara? haha
Om man inte bor tillsammans tycker jag att man betalar för sig själv.
machine gun
2009-11-20, 00:38
Vi delar på hyran, el, bredband osv. Mat och förbrukningsartiklar turas vi om att handla, men kollar inte av att det blir exakt lika (det jämnar troligtvis ut sig på sikt). Sen är det fritt upp till var och en att spendera resten av sin lön på sina intressen. Ingen gemensam ekonomi alltså, men vi delar kostnader för det basala.
EDIT: Några större kostnader har vi också delat rakt av, som när vi köpte en ny säng t.ex.
Jag tjänar klart bäst, men inget jag bryr mig om. Vi delar på allt (mat, räkningar, osv) så jämt det går ändå.Sen är det fritt upp till var och en att spendera resten av sin lön på sina intressen.
Jag tycker att man får göra precis vad man kommer överens om.
För min del har det varit olika med mina sambos men i regel har de betalat väldigt mycket mer än jag då de alltid tjänat väldigt mycket mer.
Ett exemplel med mitt 110-kilos byggarex: Alla mina pengar gick till mat (ja jag kan vara en huslig liten fru när jag vill) Han betalade alla räkningar och allt kul.
(förhållandet tog slut ett halvår efter att han sagt att han tyckte det var viktigare/skönare för honom om jag var tillsammans med honom för att jag BEHÖVDE honom än om jag var det för att jag VILLE.
Det irriterade mig ganska ordentligt så efter det så betalade vi allt var för sig. Så vi slutade resa, shoppa och gå ut. Och han tappade 10 kg)
Jag har gjort typ allt fel ekonomiskt då jag levt ihop med någon, så nästa gång kommer jag jobba för att vi betalar in en summa till ett gemensamt konto som ska räcka till gemensamma räkningar och en shablonsumma för mat. Hur man betalar in kan variera lite. Jag tycker att man kan tänka på både storlek på inkomst (den som tjänar lite mindre betalar lite mindre) och förbrukning (den som äter lite mer betalar lite mer.)
Därefter är respektive lön upp till den som äger den att spendera. Det som kan bli lite trist är om en har råd att göra mer än den andra. Jag skulle hellre bjuda min partner på bio än gå själv om h*n inte hade råd osv.
Det viktigaste tror jag är att prata om pengar och ekonomi. Sjukt osexigt, men jätteviktigt för att inte skapa onödiga trätoämnen och mental stress.
LOL Ja betalar ALLA räkningar, Frun betalar maten !!
Hon har iof bara jobbat 50% en länge tid, men nu 80%.
Räkningar å lån på bostad ligger på ca 12-15 k i månaden.. men men ja gnäller inte, ja får en hel del cash över ändå LOL
spoonchest
2009-11-20, 08:41
Jag har gjort typ allt fel ekonomiskt då jag levt ihop med någon, så nästa gång kommer jag jobba för att vi betalar in en summa till ett gemensamt konto som ska räcka till gemensamma räkningar och en shablonsumma för mat. Hur man betalar in kan variera lite. Jag tycker att man kan tänka på både storlek på inkomst (den som tjänar lite mindre betalar lite mindre) och förbrukning (den som äter lite mer betalar lite mer.)
Därefter är respektive lön upp till den som äger den att spendera. Det som kan bli lite trist är om en har råd att göra mer än den andra. Jag skulle hellre bjuda min partner på bio än gå själv om h*n inte hade råd osv.
Det viktigaste tror jag är att prata om pengar och ekonomi. Sjukt osexigt, men jätteviktigt för att inte skapa onödiga trätoämnen och mental stress.
+1 på mini som vanligt.
Civilrätt
2009-11-20, 08:47
jag och min sambo slår ihop våra inkomster, sedan betalar vi ala räkningar. Det som blir över på kontot splittar vi.
Efter att Lyxfällan sänts nu ett antal säsonger så borde iaf alla som har tv3 vara medvetna om att det viktigaste är att prata om ekonomin som sagt - åtminstone om man har någon form av delad ekonomi.
I mitt fd. samboskap hade vi ett gemensamt konto med var sitt kort kopplat till, vi satte in en lika stor summa på kontot varje månad och med den betalade vi mat, bostad, räkningar, resor osv. Allt annat separat. Funkade ypperligt. Att ha någon del av ekonomin delad om man inte är sambo kan jag inte se någon direkt anledning till.
Nitrometan
2009-11-20, 08:50
mini är klok.
Hon har ett mycket bra förslag.
Whistler
2009-11-20, 08:56
Jag och sambon har ett konto för lånen där båda för över lika mycket varje månad, sen har vi ett gemensamt konto för mat, bio, räkningar etc där vi också för över lika mycket. Om det börjar tryta på gemensamma kontot så för vi över lika mycket från våra privata. De privata kontona är fritt fram att göra vad vi vill med.
Det funkar jättebra och vi är sällan oense om något som har med ekonomi att göra, däremot har jag svårt att se några resor eller dylikt i framtiden, men det är nog mest för att jag inte är intresserad av sådant. Är det någon större utgift planerad i framtiden så kommer vi överens om att spara till det och lägger undan lika mycket varje månad.
Alone_in_the_dark
2009-11-20, 09:07
Jag har gjort typ allt fel ekonomiskt då jag levt ihop med någon, så nästa gång kommer jag jobba för att vi betalar in en summa till ett gemensamt konto som ska räcka till gemensamma räkningar och en shablonsumma för mat. Hur man betalar in kan variera lite. Jag tycker att man kan tänka på både storlek på inkomst (den som tjänar lite mindre betalar lite mindre) och förbrukning (den som äter lite mer betalar lite mer.)
Därefter är respektive lön upp till den som äger den att spendera. Det som kan bli lite trist är om en har råd att göra mer än den andra. Jag skulle hellre bjuda min partner på bio än gå själv om h*n inte hade råd osv.
Det viktigaste tror jag är att prata om pengar och ekonomi. Sjukt osexigt, men jätteviktigt för att inte skapa onödiga trätoämnen och mental stress.
Då är vi 2 kan inte annat sätta +1 på detta framförallt på det sista stycket, det svider i många år efteråt när allt går åt helvete med ens ekonomi p g a jag fick ta hela smällen när det rasade. (Har 3 år kvarsittning i helvetet innan jag kan börja om igen (inga betalningsanmärkningar och 9 på kreditscoringlistan vad nu detta betyder??*rolleyes*))
Så när det är dags att dela på sig, se till att dela på skulderna också m h a jurist, så båda blir betalningsskyldig även om du står på skulden. S k Solidariskt betalningsansvar.
LOL Ja betalar ALLA räkningar, Frun betalar maten !!
Oldschool! :cool:
Vi delar inte upp något, vi äger samma pengar.
Delar de gemensamma kostnaderna rakt av dvs ränta, avgift, el, försäkring och bredband. Sedan lägger vi in 2000kr var på ett matkonto som används när vi skall handla. Återstående pengar som var och en har är fritt att disponera hur personen själv vill..
Funkar kanon.
Arnesson
2009-11-20, 09:44
Min flickvänn pluggar så jag betalar mer. Skulle kännas dumt att hon tog studielån för att betala pengar till gemensamma utgifter.
Vi har alltid haft ett gemensamt konto för boende och räkningar som vi betalat in till, jag lite mer då jag tjänar mer. Vi har också ett konto på ICA som vi lägger lika mycket på. Utöver det har jag betalt bilen i stort sett och även sponsrat semestrar i större utsträckning. Nu när vi har barn så landar barnbidraget hos tjejen.
Jag tycker att det har fungerat bra både innan och efter barn, sunt förnuft funkar alltid. Har man en dyr hobby så prata om det innan.
Min flickvänn pluggar så jag betalar mer. Skulle kännas dumt att hon tog studielån för att betala pengar till gemensamma utgifter.
Tycker inte jag :)
On: Tycker man delar på hyran, mat och räkningar oavsett vem som tjänar mest osv. Pengarna som är över är för respektive att göra vad han/hon vill
Tycker inte jag :)
On: Tycker man delar på hyran, mat och räkningar oavsett vem som tjänar mest osv. Pengarna som är över är för respektive att göra vad han/hon vill
Så hon ska vara med och pröjsa för dina korv med bröd, va? Allt för trücket?
Det är ju skillnad om man bor ihop och hur länge, men jag kan inte förstå folk som varit tillsammans en längre tid och särar på varandras inkomster/utgifter :smash:
Lever man ihop gemensamt delar man såklart på allt. Sedan måste man ju respektera varandars inköp/utgifter.
shut teh face
2009-11-20, 10:47
Jag är för en delad ekonomi, vi delar på allting som är gemensamt men allting därefter måste vara gemensamt.. Min tjej gillar att slösa alldeles för mycket pengar på sådant jag anser onödigt, jag skulle inte vilja se mina pengar spenderas på det. Jag skulle på min egen inkomst kanske spara 10k i månaden, för jag gillar och sparar bra. Om tjejen haft tillgång till dessa skulle de spenderats från vårt gemensamma konto. Visst har man en kommunikation och överenskommelser i förhållandet, men ändå. Exempelvis om tjejen tror att hon kanske har 4k av "sina egna pengar" i vårt gemensamma konto, men hon vill ändå köpa något för 8k, vad stoppar henne? Det skapar problem i förhållanden om man ska sitta o förbjuda sånt här, och det kan kännas rätt egoistiskt för mig att neka sådant hela tiden.
Jag vill spara mina pengar och göra det jag vill.
Så hon ska vara med och pröjsa för dina korv med bröd, va? Allt för trücket?
Nepp, inte +50 tröcket !!11 Nu skrev jag mat, men där var jag inte riktigt ärlig då jag äter 2/3 så betalar jag givetvis mer för maten :)
Däremot för fritidsintressen, hon har ett jävligt dyrt sådant, får hon punga ut med själv :) men räkningar+hyra = 50/50
von huff
2009-11-20, 11:10
Jag tycker att man måste komma överens men kort sagt så borde hyran och räkningar delas jämnt.Jag skulle nog kunna tänka mig att betala lite mer om jag hade bättre lön.:)Ni kan joina min +50 sociala grupp om ni vill ochså.(vill ha GRATIS tröck=!!
sunt förnuft funkar alltid
Så länge man är tillsammans och vänner kanske det gör det, när/om det tar slut har plötsligt båda sundast förnuft men ändå helt olika förnuft. Tänk på det.
Mitt samboskaps ekonomi blir lite mer komplicerat eftersom min sambo verkligen inte förstår sig på det här med pengar. Enda lösningen som har funkat för oss är att vi sätter oss ner och går igenom räkningarna så fort pengarna kommer in, utifrån det och hennes inkomst den månaden så strävar vi efter att hon ska sätta över hennes halva av våra räkningar och helst också halva standard belopet för mat och förbrukningsvaror. Allt som blir över efter det får hon använda som hon vill och samma gäller för mig med det som blir över när allt är betalt.
Så länge man är tillsammans och vänner kanske det gör det, när/om det tar slut har plötsligt båda sundast förnuft men ändå helt olika förnuft. Tänk på det.
+1 på den
orka krångla till det, 5k vardera överförs automatiskt in samma datum till ett gemensamt konto där varenda räkning autogireras. varsitt visakort kopplat till kontot för mat och specialräkningar typ bilbesiktning etc.
Eldhroka
2009-11-20, 12:15
När jag var sambo hade vi ett gemensamt sparkonto (med autogiro-betalningar) för samtliga boendekostnader. (splittade 50/50)
Mat storhandlade vi ca 1 gång/månad, betalade varannan gång.
Mindre matinköp stod vi för själva, det jämnade nog ut sig i längden..
I övrigt hade vi separat ekonomi.
Jag är för en delad ekonomi, vi delar på allting som är gemensamt men allting därefter måste vara gemensamt.. Min tjej gillar att slösa alldeles för mycket pengar på sådant jag anser onödigt, jag skulle inte vilja se mina pengar spenderas på det. Jag skulle på min egen inkomst kanske spara 10k i månaden, för jag gillar och sparar bra. Om tjejen haft tillgång till dessa skulle de spenderats från vårt gemensamma konto. Visst har man en kommunikation och överenskommelser i förhållandet, men ändå. Exempelvis om tjejen tror att hon kanske har 4k av "sina egna pengar" i vårt gemensamma konto, men hon vill ändå köpa något för 8k, vad stoppar henne? Det skapar problem i förhållanden om man ska sitta o förbjuda sånt här, och det kan kännas rätt egoistiskt för mig att neka sådant hela tiden.
Jag vill spara mina pengar och göra det jag vill.
+1, har förvisso bara varit sambo i 3mån så långt, men tycker det fungerar gott att man delar på de fasta avgifterna varje månad, maten försöker vi splitta 50/50 också, sen får man göra vad man vill. Hade mått riktigt dåligt om man haft gemensam ekonomi och kvinnan går och köper skor för 2k "som hon eg. inte har". Skulle nog aldrig kunna göra tvärtom heller, handla för ngn annans pengar dvs, lär ju dåligt samvete om man inte har stenkoll på hur mkt pengar "man egentligen har" O_o
shut teh face
2009-11-20, 12:26
Vi lägger 2000 kr var i matkassan och använde helt enkelt, de som blev över gick vi på resturang för. :)
PixelMiner
2009-11-20, 12:30
Min flickvänn pluggar så jag betalar mer. Skulle kännas dumt att hon tog studielån för att betala pengar till gemensamma utgifter.
Min förra tjej och jag gjorde inte så. Jag jobbade och hon pluggade. Vi satte in 4000 kr var till ett gemensamt konto. För dessa 8000 kr betalade vi boende och mat. Resten av pengarna fick var och en spendera hur den ville. (Visserligen bjöd jag ofta henne på restaurang, bio osv.)
Men jag kan säga att när förhållandet tog slut efter 5 år (ungefär samtidigt som hon hade pluggat klart), så kändes det bra att jag inte hade betalt för henne under hennes studietid.
Separationen gick (ekonomiskt sett) enkelt. Var och en tog sina saker. De gemensamma sakerna skrev vi upp hur mycket de var värda och sedan turades vi om att välja saker tills båda har fått saker för ungefär samma värde. Och de få pengar som var kvar i det gemensamma kontot delade vi lika. Och vi slapp iallafall gräla om pengar och saker.
Det är kanske cyniskt, men jag tror att man alltid skall ha i åtanke att ett förhållande KAN ta slut. Ju smartare man delat upp ekonomin mellan sig innan det tar slut, desto enklare blir det OM det skulle sluta så illa. Samboavtal och äktenskapsförord är det som gäller helt enkelt.
pragmatist
2009-11-20, 12:40
Vi har ett gemensamt huskonto för alla gemensamma löpande utgifter där vi sätter in 10k var och i övrigt förfogar var och en över sitt. Större utgifter typ ny bil eller lägenhetsrenovering kommer vi överens om från fall till fall, lite realkommunistiskt sådär. Vi har väldigt lika syn på vad som får kosta och inte, och tillsammans med allmänt hyggliga inkomster och rimliga levnadskostnader så innebär det att ekonomi i princip är en icke-fråga för oss vilket är väldigt skönt. Vi tjafsar om städning istället. ;)
delar på det gemensamma sen betalar var och en sitt?
baserat på inkomst?
hjälpa till att batala respektives hobby/hobbys på månadsbasis??
haha.. luddigt men vafan... jag vet inget.
Exempel : varit tillsammans med min tjej nu i 3 år snart 3 års distans 25 mil enkel resa. Jag får ut 20-25 när jag jobbar hon får ut ca 12. Borde vara tajm att flytta ihop snart.
Hur snikig ska man vara? haha
Jag och min förra flickvän delade på allt.
Jag hade 7600 i månaden och hon 4600.
Hyra och alla andra räkningar splittade vi rakt av, blev ungefär 2100 per person. Om vi handlade för lite större summor (över 300 typ) så delade vi på det eller gjorde det varannan gång. Om det var mindre summor så va det skitsamma.
Anledningen till detta var att jag inte ville betala mer för att hon vägrade att ta csn-lån medans jag var tvungen, hon fick pengar till hyra av sina föräldrar istället.
Hade jag däremot jobbat och haft en riktig lön så hade jag nog stått för maten eller all hyra så att hon också skulle haft lite pengar över - men allt handlar ju förutsättningar.
Om ni båda jobbar så tycker jag inte det är konstigare än att man betalar alla utgifter tillsammans.
Min förra tjej och jag gjorde inte så. Jag jobbade och hon pluggade. Vi satte in 4000 kr var till ett gemensamt konto. För dessa 8000 kr betalade vi boende och mat. Resten av pengarna fick var och en spendera hur den ville. (Visserligen bjöd jag ofta henne på restaurang, bio osv.)
Men jag kan säga att när förhållandet tog slut efter 5 år (ungefär samtidigt som hon hade pluggat klart), så kändes det bra att jag inte hade betalt för henne under hennes studietid.
Separationen gick (ekonomiskt sett) enkelt. Var och en tog sina saker. De gemensamma sakerna skrev vi upp hur mycket de var värda och sedan turades vi om att välja saker tills båda har fått saker för ungefär samma värde. Och de få pengar som var kvar i det gemensamma kontot delade vi lika. Och vi slapp iallafall gräla om pengar och saker.
Det är kanske cyniskt, men jag tror att man alltid skall ha i åtanke att ett förhållande KAN ta slut. Ju smartare man delat upp ekonomin mellan sig innan det tar slut, desto enklare blir det OM det skulle sluta så illa. Samboavtal och äktenskapsförord är det som gäller helt enkelt.
Helt rätt!
De allra flesta förhållanden tar slut nån gång! Och om man är förberedd går det smidigare, även om det kanske känns fel att förbereda sig för nåt som "kan" hända.
Mitt varade i nästan två år och sen drog hon. Bortsett från det uppenbara så var den ekonomiska biten det jag oroade mig för mest, vem skulle ha vad? Båda två pluggade och ingen hade några större summor att köpa ut den andra för.
Det gick till slut mycket mer smärtfritt än jag trodde.
Jag fick behålla alla möbler och tvn som vi har köpt/fått tillsammans, även sängen som hon hade med sig när hon flyttade hit samt porslin och liknande. Det enda hon egentligen fick som vi hade köpt tillsammans var en systemkamera med tillbehör. Har ingen direkt koll på vad möblerna är värda men skulle gissa nånstans runt 6000 medan kameran kostade 5000.
kvinnor gnäller över att de bara får 85% av lönen. men vafan. de ha ju sin egen lön oxå...
kvinnor gnäller över att de bara får 85% av lönen. men vafan. de ha ju sin egen lön oxå...
Va?
Det är ett skämt.
Ja, men jag fattar inte det ändå.
Ja, men jag fattar inte det ändå.
Vet inte om du är seriös men antar att han menar att dom får 85% sin killes lön + sin egen.
Vet inte om du är seriös men antar att han menar att dom får 85% sin killes lön + sin egen.
Ok. Trodde att jag inte fattade, men det var bara ett tråkigt skämt. Dåså. Cirkulera.
Arnesson
2009-11-20, 17:46
Min förra tjej och jag gjorde inte så. Jag jobbade och hon pluggade. Vi satte in 4000 kr var till ett gemensamt konto. För dessa 8000 kr betalade vi boende och mat. Resten av pengarna fick var och en spendera hur den ville. (Visserligen bjöd jag ofta henne på restaurang, bio osv.)
Men jag kan säga att när förhållandet tog slut efter 5 år (ungefär samtidigt som hon hade pluggat klart), så kändes det bra att jag inte hade betalt för henne under hennes studietid.
Separationen gick (ekonomiskt sett) enkelt. Var och en tog sina saker. De gemensamma sakerna skrev vi upp hur mycket de var värda och sedan turades vi om att välja saker tills båda har fått saker för ungefär samma värde. Och de få pengar som var kvar i det gemensamma kontot delade vi lika. Och vi slapp iallafall gräla om pengar och saker.
Det är kanske cyniskt, men jag tror att man alltid skall ha i åtanke att ett förhållande KAN ta slut. Ju smartare man delat upp ekonomin mellan sig innan det tar slut, desto enklare blir det OM det skulle sluta så illa. Samboavtal och äktenskapsförord är det som gäller helt enkelt.
Det är bara pengar och inga gigantiska summor. Skulle vi separera skulle dessa pengar inte vara det jag skulle må dåligt av. Pengar är behövligt men det finns viktigare saker här i världen.
Ignatius72
2009-11-20, 17:52
Med erfarenhet från två sambosar och en fru så har pengar aldrig varit ett trätoämne. Men jag har aldrig orkat räkna vem som handlat mest, minst, dyrast osv. Fruktansvärt slöseri med tid, energi och irritation.
PixelMiner
2009-11-20, 19:39
Det är bara pengar och inga gigantiska summor. Skulle vi separera skulle dessa pengar inte vara det jag skulle må dåligt av. Pengar är behövligt men det finns viktigare saker här i världen.
5 år av studielån är faktiskt en hel del pengar; 5 tusen, 10 månader om året i 5 år... 250 tusen i runda slängar. Håller dock med dig om att pengar inte är det viktigaste i världen. Men det var ändå skönt att slippa bråka om det den dagen det tog slut.
Sedan har man ju hört talas om samboförhållanden där tjejen betalar för maten och killen betalar för alla prylar. Båda betalar lika mycket i kronor och ören. Sedan tar förhållandet slut och killen tar alla prylar och sticker. Kvar står tjejen tomhänt eftersom maten är uppäten.
Beror ju även på hur långt in i ett förhållande man är. Är man sambo eller gift, där tanken är att man skall hålla ihop hela livet fungerar det ofta rätt bra att se samboskapet familjen som en enhet med en inkomst och ett antal utgifter. Sedan kan det ju vara så att ena parten har mycket mer lön eller att den andra parten har ett större shoppingbehov men kommunikationen är väldigt viktig. Att vara sambos eller driva en familj handlar om ett lagarbete. Målet bör ju ändå vara att det skall bli bättre för hela familjen och då är gräl om pengar fel väg att gå. Var öppna med hur ni känner redan tidigt så brukar det lösa sig med tiden. Jag tyckte det var skitjobbigt i början när mina intjänade slantar skulle gå till saker som jag hade noll intresse i men när man bott ihop en tid, fått barn etc inser man hur larvigt det hela var.
Jag tycker att iaf initialt så delar man lika. Tror det är bästa sätt att inte skapa konflikter. Skulle båda vara singlar skulle kostnaderna för var och en ändå vara högre. Går det sedan längre och man skaffar barn uppstår en annan situation.
Om den ena tjänar mer och väljer att i vissa situationer bjuda den andre på ngt så är det individens val i varje enskild situation och inte försörjning.
Jag tycker att iaf initialt så delar man lika. Tror det är bästa sätt att inte skapa konflikter. Skulle båda vara singlar skulle kostnaderna för var och en ändå vara högre. Går det sedan längre och man skaffar barn uppstår en annan situation.
Om den ena tjänar mer och väljer att i vissa situationer bjuda den andre på ngt så är det individens val i varje enskild situation och inte försörjning.
+1
Delar på allt som rör hushållet. Ibland betalar den ena och vice versa. Fungerar bra.
Får jag låna tråden lite? Tack.
Min sambo och jag bor i hus. Det är hennes farmor och farfars gamla hus som hon köpt så huslånet står på henne.
Nu är det ju så att eftersom huset står på henne så blir jag utslängd på gatan i princip om vårat förhållande tar slut medans hon får ha kvar huset. Då känns det ju lite fel att jag ska betala på huslånet eftersom jag inte "köper in mig" i huset när jag gör det.
Men samtidigt känns det ju sjukt att jag ska slippa betala någon hyra överhuvudtaget bara för att huset står på henne.
Någon som varit i samma situation eller bara annars har några förslag på hur man kan göra?
IntenZe
Tycker det verkar rimligt att du betalar en del av räntekostnaden eftersom det är en boendekostnad ni har för att bo där, däremot inte amorteringar
IntenZe
Tycker det verkar rimligt att du betalar en del av räntekostnaden eftersom det är en boendekostnad ni har för att bo där, däremot inte amorteringar
Det brukar vara det normala.
Å andra sidan om det är väldigt lite lån så får du en låg boendekostnad för mycket boende vilken också kan kännas fel från den andres sida.
Får jag låna tråden lite? Tack.
Min sambo och jag bor i hus. Det är hennes farmor och farfars gamla hus som hon köpt så huslånet står på henne.
Nu är det ju så att eftersom huset står på henne så blir jag utslängd på gatan i princip om vårat förhållande tar slut medans hon får ha kvar huset. Då känns det ju lite fel att jag ska betala på huslånet eftersom jag inte "köper in mig" i huset när jag gör det.
Men samtidigt känns det ju sjukt att jag ska slippa betala någon hyra överhuvudtaget bara för att huset står på henne.
Någon som varit i samma situation eller bara annars har några förslag på hur man kan göra?
Hur mycket pengar handlar det om? Är det inte mer än någon tusing och du har deltids eller heltidslön är det bara att betala. Orka vara sneaky, din ekonomi kommer antagligen inte falla om du lägger in någon tusing i månaden.
Hur gör ni/man när köp som tv eller möbler skall inhandlas?
Hur gör ni/man när köp som tv eller möbler skall inhandlas?
Antingen köper den ena och så bestämmer man tillsammans att det är enskild egendom eller så köper man ihop och delar sen om det skulle braka.
bra att skriva upp för även om man tror att man är överens så ska man inte vara säker. en lärare på juristprogrammet sa att man känner inte den man är gift med förrens man skiljer sig.
The_RobRoy
2009-11-22, 20:26
Jag är singel nu, men tycker det skulle kunna bli jobbigt om jag och min partner tjänade väldigt olika.
Det beror såklart på om personen har samma inställning till pengar som mig själv. Det fungerade väldigt bra i mitt förra förhållande, men då var vi båda fattiga studenter.
Det som oroar mig är att den man blir ihop med anser sig ha rätt att använda mina/våra pengar till shopping av saker för mer än hon själv tjänar. Helt enkelt slösa och inte spara. Men jag skulle inte vilja gå och ha delad ekonomi hela livet för rädsla för ett sådant beteende. Jag antar att man helt enkelt får prata med varann, men vore ändå intressant och höra om någon hamnat i någon sådan lurig situation!
RoyRob - det är skillnad i början och när man varit sambo ett tag. Sen blir det mer invecklat, man kanske köper dyra saker gemensamt skaffar barn etc. Jag menar inte att det ska vara delat hela livet men det kaffe pratade om här var nytt samboskap
shut teh face
2009-11-22, 20:41
Jag kan tänka mig en helt gemensam ekonomi när man får barn, hus osv. Då är det mer på riktigt. Om det skiter sig så skulle jag inte bry mig på samma sätt, då har jag ändå bidragit med pengar till mina barns uppfostran, ökat värdet på huset etc. Om jag nu hade lagt mer pengar än min partner alltså.
Jag kan tänka mig en helt gemensam ekonomi när man får barn, hus osv. Då är det mer på riktigt. Om det skiter sig så skulle jag inte bry mig på samma sätt, då har jag ändå bidragit med pengar till mina barns uppfostran, ökat värdet på huset etc. Om jag nu hade lagt mer pengar än min partner alltså.
Sen är det ju så att skaffar man barn så delar man mer än pengar. Kanske är hon som i dom flesta fall mer föräldrarledig än du. Då har hon investerat med sin tid och du med pengar. Det går då inte att bara räkna pengar och tycka att rättvisa uppstår. Sen är det som du säger andra saker än det ni konsumerar som kostar. Det blir en helt annan sak.
Men jag tror iofs att det finns lika många lösningar på problematiken som det finns par bara det funkar för en själv. Men det gör det ju inte alltid eftersom det ofta skapar problem. Tror att mycket av det beror på det mini var inne på dvs att man inte pratar om det innan för att det är så osexigt och sen låter man det växa tills det är olösligt.
Om båda tjänar exakt lika mycket, så tycker jag man delar de fasta avgifterna 50/50.
Det är antagligen inte fallet. då tycker jag man delar upp de fasta avgifterna så att båda får lika mycket kvar efter de fasta avgifterna är betalda. Tjänar en väldigt mycket mer, så betalar den allt av de fasta avgifterna.
Resten spenderar man som man vill.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.