Visa fullständig version : Matte F och sen? Matte G?
Vad kommer efter matte F? :em:
Finns väl inget högre i gymnasiet? Universitetet kommer sen (riktigt matte :) ).
Matte E, "Diskret Matematik", Studenten.
Det finns väl inte matte F. Diskret matematik, kallas väl den kursen...
Windstalker
2009-06-06, 23:55
Det finns väl inte matte F. Diskret matematik, kallas väl den kursen...
Jag läste både matte E, F och matte diskret på gymnasiet, så det bör inte vara samma kurser
Jag läste både matte E, F och matte diskret på gymnasiet, så det bör inte vara samma kurser
Nu mera är det samma iaf.
Nu mera är det samma iaf.
Det var då inte det när jag tog studenten 2007, läste själv F samtidigt som natur/data läste diskret. Dock var 80% av materialet precis samma, vi hade lektion samtidigt med samma bok och en lärare.
(F står som "lokal kurs" i mitt slutbetyg)
Det var då inte det när jag tog studenten 2007, läste själv F samtidigt som natur/data läste diskret. Dock var 80% av materialet precis samma, vi hade lektion samtidigt med samma bok och en lärare.
(F står som "lokal kurs" i mitt slutbetyg)
Läste att 2002 så skulle de ersätta F med diskret men det verkar som att inte alla skolor har följt det.
petersson
2009-06-07, 08:11
Matte F brukar vara en förberedande kurs dom två första större mattekurserna på högskolan.. Linjär Algebra och Analys. På vissa skolor finns även Matte G och den är väl bara ett steg längre på samma linje.
Matematik Diskret är helt enkelt diskret matematik :)
Finns ju även nåt som heter "matematik - breddning": http://sv.wikipedia.org/wiki/Matematik_-_breddning
Det står bland annat att det kan finnas vektorer, matriser och derivator på funktioner med flera variabler. Den kursen är isåfall oerhört användbar att läsa före en teknisk högskoleutbildning.
Det är möjligt att G och breddning är samma sak.
petersson
2009-06-07, 08:53
Finns ju även nåt som heter "matematik - breddning": http://sv.wikipedia.org/wiki/Matematik_-_breddning
Det står bland annat att det kan finnas vektorer, matriser och derivator på funktioner med flera variabler. Den kursen är isåfall oerhört användbar att läsa före en teknisk högskoleutbildning.
Det är möjligt att G och breddning är samma sak.
Ja det där låter som de kurser i Ma-G jag stött på. Det är nog helt enkelt olika vad skolorna väljer att kalla sina extrakurser.
Finns väl inget högre i gymnasiet? Universitetet kommer sen (riktigt matte :) ).
Beror väll på vad du läser för program. Högskole -ingengjörskurserna i matte låg definitivt på samma nivå som gymnasiematten. Däremot Envariabelanalyskurserna var definitivt lurigare. Sen finns det ju mycket svårare matte för den som vill också.
Läser inte alla ingenjörer en/flervarianbelanalys?
Läser inte alla ingenjörer en/flervarianbelanalys?
Högskole-ingenjörerna läser(Här iaf) Analays för ingenjörer, och Algebra för ingenjörer.
Dessa kurser är som sagt på samma nivå som i gymnasiet. Jag valde att komplettera min högskole-ingenjörsexamen med en master. Då var jag tvungen att ha mer matte i bagaget vilket jag hade då jag läst några extra mattekurser. Den inrikting jag har valt, dvs datavetenskap, kräver på alla kurser jag hittils stött på iaf ingen flervariabelanalys. Hur det är på övriga utbildningar vet jag inte.
Fan jag som trodde man var tvungen att kunna matte för att få kalla sig ingenjör.
Fan jag som trodde man var tvungen att kunna matte för att få kalla sig ingenjör.
Så är absolut inte fallet :D. Även om det kan vara en fördel.
Sundsarn
2009-06-07, 10:27
Läser inte alla ingenjörer en/flervarianbelanalys?
Nope, Datateknik läser inte flervariabelsanalys t ex på Chalmers.
Högskole-ingenjörerna läser(Här iaf) Analays för ingenjörer, och Algebra för ingenjörer.
Analys för ingenjörer, Fysik för ingenjörer etc är väldigt grunda kurser inom ämnena som är mer till för att man ska få ett "hum" om ämnet snarare än någon riktig förståelse. T ex läser Industriell ekonomi Fysik för ingenjörer här på Chalmers.
Vi läser ganska djup matte (teknisk fysik), så jag har under första året nu läst Två kurser i linjär algebra och tre kurser i Matematisk analys. Dessa skiljer sig ganska markant från de andra programmens kurser. :)
på KTH läser alla vad jag vet ca 30hp matte, Envariabel, Flervariabel och Diff.ekvationer.
Nope, Datateknik läser inte flervariabelsanalys t ex på Chalmers.
Analys för ingenjörer, Fysik för ingenjörer etc är väldigt grunda kurser inom ämnena som är mer till för att man ska få ett "hum" om ämnet snarare än någon riktig förståelse. T ex läser Industriell ekonomi Fysik för ingenjörer här på Chalmers.
Vi läser ganska djup matte (teknisk fysik), så jag har under första året nu läst Två kurser i linjär algebra och tre kurser i Matematisk analys. Dessa skiljer sig ganska markant från de andra programmens kurser. :)
Jag är fullt medveten om detta. Som sagt var steget mellan Analys för ingenjörer och Envariabelanalyskurserna enormt. Ni läser väll också mest matte av alla, förutom matematikerna.
Jag tycker det är för dålig kvalité helt enkelt på matematikundervisningen. Kraven på Analys för ingenjörer tex är ju satta lågt bara för att folk är så kassa på matte.
på KTH läser alla vad jag vet ca 30hp matte, Envariabel, Flervariabel och Diff.ekvationer.
På civilingenjör/master-sutbildningarna är 30 hp standard tror jag också.
Datavetarnas grundpaket består så vitt jag vet av
Envariabelanalys 1 och 2,
Linjär Alegbra,
Diskret matematik
= 30hp.
Vissa läser flervariabelanalysen. Sedan krävs någon statestikkurs också tror jag.
Jag som tycker att vi läser snudd på lite matematik på teknisk matematik, ångrar ibland att jag inte valde renodlade matematikstudier.
Matematisk grundkurs
Linjär algebra
Tillämpad matematik i teknik och naturvetenskap
Analys III
Vektoranalys
Analys I + II
Matematisk statistik
Tillämpad transformteori
52 hp hittils. Civ.Ing Medieteknik. Kan tilläggas att det istort sett är massa matte i alla andra kurser med.
Var kan man hitta matematik linjerna till universitet? Jag hade tänkt att läsa en matte inriktad linje. Därför kommer jag att välja till matte F och jag skulle även vilja välja matte G eller liknande om det finns :P
Jag har pratat med syon och hon sa att om man valde matte breddning fick man välja ämnesområde, t.ex. matte F.
Var kan man hitta matematik linjerna till universitet? Jag hade tänkt att läsa en matte inriktad linje. Därför kommer jag att välja till matte F och jag skulle även vilja välja matte G eller liknande om det finns :P
Jag har pratat med syon och hon sa att om man valde matte breddning fick man välja ämnesområde, t.ex. matte F.
www.studera.nu Har ju en söktjänst där valet matematik finns iaf.
Var kan man hitta matematik linjerna till universitet? Jag hade tänkt att läsa en matte inriktad linje. Därför kommer jag att välja till matte F och jag skulle även vilja välja matte G eller liknande om det finns :P
Jag har pratat med syon och hon sa att om man valde matte breddning fick man välja ämnesområde, t.ex. matte F.
Alla stora universitet/högskolor har ett matematikprogram.
Frågan du borde ställa dig är vad du vill göra med ditt liv. Vill du studera matematik på hög teoretisk nivå och eventuellt doktorera så är ett renodlat matematikprogram nog vettigast. Vill du däremot arbeta med praktisk matematik så är nog civ ingenjör i teknisk matematik eller teknisk fysik det bästa valet.
Oavsett vilken väg du väljer så går det alltid att läsa extra kurser som verkar intressanta.
Alla stora universitet/högskolor har ett matematikprogram.
Frågan du borde ställa dig är vad du vill göra med ditt liv. Vill du studera matematik på hög teoretisk nivå och eventuellt doktorera så är ett renodlat matematikprogram nog vettigast. Vill du däremot arbeta med praktisk matematik så är nog civ ingenjör i teknisk matematik eller teknisk fysik det bästa valet.
Oavsett vilken väg du väljer så går det alltid att läsa extra kurser som verkar intressanta.
Ok. Brukar det skilja mycket från skola till skola på kvaliteten av matematikprogramen?
Alfred Nobel
2009-06-07, 12:12
Jag har läst Linjär algebra, envar och flervar på KTH. Kommer läsa diffekvationer under kommande termin efter sommaren, dvs period 1 HT 2009. Tror de flesta läser dessa kurser som går CivIng iaf.
Den tråkigaste, men mest användbara (som jag förstått det), mattekursen som jag läst är Numeriska Metoder.... USCH vad ointressant det är att gissa till sig saker!
hoikka poika
2009-06-07, 12:13
30 hp låter jävligt lite som standard, Jag har läst 55 p (dvs ca 83.5 hp) matematik inom min civ.ing utbildning.
PS. Jag menar, kan det vara ett sådant spann som 50 hp?
Fan jag som trodde man var tvungen att kunna matte för att få kalla sig ingenjör.
Högskoleingenjörer är inte riktiga ingenjörer. :D
30 hp låter jävligt lite som standard, Jag har läst 55 p (dvs ca 83.5 hp) matematik inom min civ.ing utbildning.
PS. Jag menar, kan det vara ett sådant spann som 50 hp?
Med statestiken så bli det ju +7,5 hp som vissa verkar räkna. Logik får också räknas som matematik. Sedan brukar någon fysikkurs också vara ett krav.
Så jag försöker inte säga vad som är normalt att läsa utan vad som krävs för att ta ut examen. Det är väll det jag menar med standard.
Jag har iaf 45 hp och det kanske kan anses som mer normalt än 30. Inga planer på att läsa mer matematik dock.
Fysiken är rätt urvattnad på D/CTH numera..
För några år sedan var det 9p fysik (elfält, ominns, kvantfysik) och 5p mekanik. Nu är det 5p totalt som täcker allting, sedan de justerade programmet för Bologna.
Högskoleingenjörer är inte riktiga ingenjörer. :D
Sant och tur är väl det när det inte är några krav.
Sant och tur är väl det när det inte är några krav.
Numera finns dock inga högskoleingenjörer, utan du tar en kandidatexamen först och sedan en master.
Visst är det så men tror att i alla fall 95% kommer kalla sig högskoleingenjörer om folk frågar.
hoikka poika
2009-06-07, 12:50
Med statestiken så bli det ju +7,5 hp som vissa verkar räkna. Logik får också räknas som matematik. Sedan brukar någon fysikkurs också vara ett krav.
Så jag försöker inte säga vad som är normalt att läsa utan vad som krävs för att ta ut examen. Det är väll det jag menar med standard.
Jag har iaf 45 hp och det kanske kan anses som mer normalt än 30. Inga planer på att läsa mer matematik dock.
Varför skulle man inte räkna statistik till matematik? Jag har alltid gjort det utan att blinka.
Varför skulle man inte räkna statistik till matematik? Jag har alltid gjort det utan att blinka.
Det kan du väll göra:). Vet inte om alla gör det dock.
Sant och tur är väl det när det inte är några krav.
Är beredd att hålla med. Jag insåg i ett tidigt stadie att jag ville ha mer.
Neurala nät är också matte! Bra skit. (FFR135 var den förr på CTH, går på Fysik)
Finns två olika sorters matematik enligt mig och det är analytisk matematik och alla annan matematik (tillämpad kanske det heter). Jag tycker att den analytiska matten är riktig matte om man säger så annars så tillämpar man bara det man lärt sig.
hoikka poika
2009-06-07, 18:09
Finns två olika sorters matematik enligt mig och det är analytisk matematik och alla annan matematik (tillämpad kanske det heter). Jag tycker att den analytiska matten är riktig matte om man säger så annars så tillämpar man bara det man lärt sig.
Geometri är tillämpad analys?
Algebra är tillämpad analys?
Statistik är tillämpad analys?
et c.
Nja, jag håller inte med dig
30 hp låter jävligt lite som standard, Jag har läst 55 p (dvs ca 83.5 hp) matematik inom min civ.ing utbildning.
PS. Jag menar, kan det vara ett sådant spann som 50 hp?
Det är det lägsta på CTH vad jag förstår för civilingenjörer. Vet inte om det är något som gäller överlag eller bara lokalt. Program där matematiken inte är lika viktig håller sig till sina 30p (gamla systemet). Själv har jag närmare 40 då det tillkom lite extrapoäng via kurser som innehöll hälften matematikpoäng.
Har inget mot att jag läst data/it-kurser istället för att läsa matematik som jag med all säkerhet inte får användning för.
hoikka poika
2009-06-07, 19:29
Det är det lägsta på CTH vad jag förstår för civilingenjörer. Vet inte om det är något som gäller överlag eller bara lokalt. Program där matematiken inte är lika viktig håller sig till sina 30p (gamla systemet). Själv har jag närmare 40 då det tillkom lite extrapoäng via kurser som innehöll hälften matematikpoäng.
Har inget mot att jag läst data/it-kurser istället för att läsa matematik som jag med all säkerhet inte får användning för.
Det kanske blev ett missförstånd? Du skriver att det är gamla systemet dvs poäng. isato skrev att det var högskolepoäng, dvs nya systemet. 30 p låter troligare än 30 hp.
Själv är jag verkligen inget matematikfreak och tyckte att vi läste alldeles för mycket matte. Nu i efterhand tycker jag att det var bra. Man har stor nytta av matematikkunskaper i många andra ämnen och områden.
Det kanske blev ett missförstånd? Du skriver att det är gamla systemet dvs poäng. isato skrev att det var högskolepoäng, dvs nya systemet. 30 p låter troligare än 30 hp.
Själv är jag verkligen inget matematikfreak och tyckte att vi läste alldeles för mycket matte. Nu i efterhand tycker jag att det var bra. Man har stor nytta av matematikkunskaper i många andra ämnen och områden.
Visste inte att man använde olika namn. Jag har kallat båda högskolepoäng ;) Anledningen till att jag skriver i det gamla systemet är att jag är mer van vid det.
En del reagerar på 30 (45 nya) poäng med som att det är lite. Vissa utbildningar läser det dubbla, men där behöver man kanske använda matten mer professionellt med. För utbildningen jag läste kändes det lagom med sex mattekurser och lite störpoäng av datakurser...
Geometri är tillämpad analys?
Algebra är tillämpad analys?
Statistik är tillämpad analys?
et c.
Nja, jag håller inte med dig
Nu kanske jag utformade mig dåligt. Det jag ville få fram var att det jag tycker är "äkta" matte är analys-kurserna och självklart linjär algebra. Däremot t. ex. optimering och tekniska beräkningar känner jag mest att man bara nyttjar matten man lärde sig från analys-kurserna och från lin.algen.
Visste inte att man använde olika namn. Jag har kallat båda högskolepoäng ;) Anledningen till att jag skriver i det gamla systemet är att jag är mer van vid det.
En del reagerar på 30 (45 nya) poäng med som att det är lite. Vissa utbildningar läser det dubbla, men där behöver man kanske använda matten mer professionellt med. För utbildningen jag läste kändes det lagom med sex mattekurser och lite störpoäng av datakurser...
Jag läser också datakurser och håller med om att 45hp är ungefär lagom. Skulle inte vilja ha mer matematk på bekostnad av andra kurser.
hoikka poika
2009-06-08, 00:47
Nu kanske jag utformade mig dåligt. Det jag ville få fram var att det jag tycker är "äkta" matte är analys-kurserna och självklart linjär algebra. Däremot t. ex. optimering och tekniska beräkningar känner jag mest att man bara nyttjar matten man lärde sig från analys-kurserna och från lin.algen.
Jag tror att jag förstår dig :)
Fy fan hur kan man läsa matte G, jag orkar fan inte med matte C som jag kommer o ha nästa år!!!
Lycka till du som gör det! Skulle inte fan orka med det!!! :)
Fy fan hur kan man läsa matte G, jag orkar fan inte med matte C som jag kommer o ha nästa år!!!
Lycka till du som gör det! Skulle inte fan orka med det!!! :)
Allt handlar om motivation. Även om man inte gillar matematik och tycker det är skittråkigt/svårt så är det inga problem att klara gymnasiematematiken med bra betyg.
Sen är det inte nödvändigtvis speciellt mycket svårare ju högre upp i alfabetet man kommer. De flesta verkar tycka att E är lättare än D t.ex. (förvisso är D en större kurs, men ändå).
Såhär såg förresten mina egna resultat ut:
Matte A: VG -> MVG
Matte B: IG -> IG -> VG -> MVG
Matte C: VG -> MVG
Matte D: MVG
Matte E: MVG
Analys och linjär algebra (22,5hp): 4-3-4 = 4.0
Hade 8,9 i snitt när jag gick ut gymnasiet och 17,3 efter komvux.
Så även för de som var sjukt skoltrötta och inte kände sig alltför bra under gymnasiet finns det hopp. ;)
bonydrop
2009-06-08, 10:15
Ok. Brukar det skilja mycket från skola till skola på kvaliteten av matematikprogramen?
Det skiljer väldigt mycket, generellt sätt tror jag de större högskolorna och universiteten brukar vara bättre/hårdare.
Från egen erfarenhet läste jag först 1 år i Örebro och sen fortsatte i Göteborg (Chalmers) och skillnaden är enorm, och det har visat sig att det även skiljer mycket i svårighetsgrad på de kurserna som var gemensamma.
Sundsarn
2009-06-08, 10:28
Numera finns dock inga högskoleingenjörer, utan du tar en kandidatexamen först och sedan en master.
Fel? Vi har en en hel sektion med bara högskoleingenjörer. De har ett sammanlagt intag på 350 studenter per år. Efter examination blir de högskoleingenjörer.
En kandidatexamen tar man ju i slutet av tredje året på civilingenjörsprogram, och sedan är det tänkt att man fortsätter med master.
En högskoleingenjörsutbildning är ju mycket mer praktiskt inriktad och där tar man högskoleingenjörsexamen efter tredje året.
Jag läser själv till civilingenjör, men jag tror inte alls att det är någon dum idé att läsa till högskoleingenjör. Det är enklare, man är klar och kan börja jobba tidigare und so weiter.
Som jag har fattat det kan man inte ta en kandidat direkt efter 3 års av civilingenjörsstudier. Har en i min klass som tänkte ta en kandidat istället för att fortsätta hela vägen till civilingenjör och han måste byta ut endel kurser för att få plocka ut den. Tror han måste inrikta sig mot något tidigare än vad vi måste göra.
En kandidatexamen tar man ju i slutet av tredje året på civilingenjörsprogram, och sedan är det tänkt att man fortsätter med master.
En högskoleingenjörsutbildning är ju mycket mer praktiskt inriktad och där tar man högskoleingenjörsexamen efter tredje året.
Jag läser själv till civilingenjör, men jag tror inte alls att det är någon dum idé att läsa till högskoleingenjör. Det är enklare, man är klar och kan börja jobba tidigare und so weiter.
Att man tar det är något nytt. Min generation var den första på Chalmers som hade ett kandidatarbete och kunde få ut en kandidatexamen år tre. Jag började plugga -04.
Jämfört med det gamla systemet där du först fick ut en examen efter exjobbet (4.5 år) tror jag egentligen inte man ändrat mycket, i alla fall inte för oss som läst Data/IT. Det fanns redan då ett projektarbete i samma storlek som man bara bytte namn på.
Som jag har fattat det kan man inte ta en kandidat direkt efter 3 års av civilingenjörsstudier. Har en i min klass som tänkte ta en kandidat istället för att fortsätta hela vägen till civilingenjör och han måste byta ut endel kurser för att få plocka ut den. Tror han måste inrikta sig mot något tidigare än vad vi måste göra.
Jo det kan man. Jag har fått ut min. Behövde inte göra något särskilt rent kursvalmässigt. Det är möjligt att jag råkat läsa rätt saker, men kraven på antalet mattepoäng o.s.v. var mest viktigt för att få ut civilingenjörsexamen, inte kandidatexamen (master har inte heller hårda krav på sig egentligen).
Att man tar det är något nytt. Min generation var den första på Chalmers som hade ett kandidatarbete och kunde få ut en kandidatexamen år tre. Jag började plugga -04.
Jämfört med det gamla systemet där du först fick ut en examen efter exjobbet (4.5 år) tror jag egentligen inte man ändrat mycket, i alla fall inte för oss som läst Data/IT. Det fanns redan då ett projektarbete i samma storlek som man bara bytte namn på.
Jo det kan man. Jag har fått ut min. Behövde inte göra något särskilt rent kursvalmässigt. Det är möjligt att jag råkat läsa rätt saker, men kraven på antalet mattepoäng o.s.v. var mest viktigt för att få ut civilingenjörsexamen, inte kandidatexamen (master har inte heller hårda krav på sig egentligen).
Om du läser en master så tvingas du ju läsa precis samma kurser som civilarna. Vad finns det mer att välja på liksom. Så jag skulle säga att det är exakt samma sak för mig iaf, förutom 7,hp fysik och 7,5 hp miljökunskap som jag slipper läsa.
Om du läser en master så tvingas du ju läsa precis samma kurser som civilarna. Vad finns det mer att välja på liksom. Så jag skulle säga att det är exakt samma sak för mig iaf, förutom 7,hp fysik och 7,5 hp miljökunskap som jag slipper läsa.
Civilingenjörer håller på att fasas ut eller kanske är det redan. Vad jag vet kunde inte jag läsa något annat och jag kan inte tänka mig att nyare generationer har något val heller. Civilarna borde inte existera mer alltså ;) Det var för övrigt civilingenjör IT jag valde från början, dom valde att göra om det till en termin extra samt till en master året jag började.
För mig var det inte bara läsa och hoppas jag får rätt antalet kurser. Hade jag gjort det hade inte matematiken räckt till, naturpoängen och förmodligen något mer för att ta ut civilingenjörsexamen.
Apropå det, hur lätt är det egentligen att få jobb med kandidatexamen?
Då har man ju nästan det värsta av två världar, man har läst tre år jätteteoretiskt och inte fullföljt till civilingenjör, så även fast man har läst en jävligare utbildning än högskoleingenjör så är man inte lika praktiskt lagd eller får ingenjörsexamen.
Apropå det, hur lätt är det egentligen att få jobb med kandidatexamen?
Då har man ju nästan det värsta av två världar, man har läst tre år jätteteoretiskt och inte fullföljt till civilingenjör, så även fast man har läst en jävligare utbildning än högskoleingenjör så är man inte lika praktiskt lagd eller får ingenjörsexamen.
Frågan är om det är galet stor skillnad på högskoleingenjör och en civing som hoppar av tredje året. Jag vet att man säger att högskoleingejörer är mer praktiska av sig men frågan är om det verkligen är sant. Vad jag vet läser dom lite mindre matte och det kanske gör att man klämmer in lite extra data/it-kurser ifall man läser något sånt, men det behöver inte alls betyda att man lär sig något relevant för framtida jobb.
Eftersom jag söker lite jobb nu tycker jag det ändå verkar som praktiska kunskaper väger jävligt tungt. Det står i och för sig på en del annonser att civilingenjör är det lägsta men jag misstänker att om du har något visa upp rent praktiskt är det förmodligen inget jättekrav. Sen finns det en del annonser som inte specificerar utbildning alls, eller skriver "någon form av högre utbildning". Jag tror det går bra hoppa av om man har skillzen. Annars kanske man kan plugga två år till och skaffa sig lite skillz :)
Man kanske kan tro att dom två återstående åren på ett civingprogram på något sätt ger mer praktisk användbar kunskap när man ska söka jobb sen. Min åsikt är att det är mer av samma och ingen större tanke bakom det hela. Detta kan bero på mitt val av utbildning men ja... är man teoretisk år tre ska man inte förvänta sig att läget är mycket annorlunda år fem, tyvärr.
Nja alltså som jag förstått det ska man antingen visat att man har huvud att härda ut 5 år på ett civilingenjörsprogram, eller så ska man ha gått 3 år på högskoleingenjör och vara mer praktiskt lagd. Just kandidat vet jag icke, när jag kollar i jobbannonserna tycker jag det frågas efter att man ska vara antingen högskoleingenjör eller civilingenjör (NyTeknik)
Angående det sistnämnda vet jag inte hur det är allmänt, men de som läser högskoleingenjör i kemi har betydligt fler laborationer i detta än vi som läser civilingenjör. De läser även företagsekonomi och lite sådant som vi ej har.
Antag att man har tagit kandidatexamen, vad krävs då för att ta ut högskoleingenjörsexamen? Måste man ändå komplettera 30hp då?
Nja alltså som jag förstått det ska man antingen visat att man har huvud att härda ut 5 år på ett civilingenjörsprogram, eller så ska man ha gått 3 år på högskoleingenjör och vara mer praktiskt lagd. Just kandidat vet jag icke, när jag kollar i jobbannonserna tycker jag det frågas efter att man ska vara antingen högskoleingenjör eller civilingenjör (NyTeknik)
Angående det sistnämnda vet jag inte hur det är allmänt, men de som läser högskoleingenjör i kemi har betydligt fler laborationer i detta än vi som läser civilingenjör. De läser även företagsekonomi och lite sådant som vi ej har.
Antag att man har tagit kandidatexamen, vad krävs då för att ta ut högskoleingenjörsexamen? Måste man ändå komplettera 30hp då?
Jag såg nu att högskoleingenjör och kandidatexamen inte riktigt är samma sak men nära. Det lustiga med wikipedias beskrivning av högskoleingenjör lät väldigt lik just min kandidat.
Det stämmer nog att kandidat eller B.Sc inte är vanligt i Sverige men det förekommer. Jag tror man kan få sin kandidat att låta som en högskoleingenjörsexamen på intervjun men det viktigaste blir nog ändå vad du kan i praktiken.
Vi jämför i och för sig Kemi och (jag) Data/IT, kan ju vara ganska stora skillnader egentligen. Vet inte hur självlärd man kan vara inom kemi, men det är förmodligen lite lättare inom datavetenskapen :)
Angående konkreta skillnader - som jag förstår det är det samma poängkrav, fast kanske lite andra kurser som ska läsas som högskoleingenjör. Det lustiga är som sagt att jag har en del kurser som wikipedia kallar typisk högskoleingenjör - såsom kommunikation och sådant.
Nja alltså som jag förstått det ska man antingen visat att man har huvud att härda ut 5 år på ett civilingenjörsprogram, eller så ska man ha gått 3 år på högskoleingenjör och vara mer praktiskt lagd. Just kandidat vet jag icke, när jag kollar i jobbannonserna tycker jag det frågas efter att man ska vara antingen högskoleingenjör eller civilingenjör (NyTeknik)
Gamla namn bara. Kandidat- eller mastersexamen är vad du vill ha.
Gamla namn bara. Kandidat- eller mastersexamen är vad du vill ha.
I praktiken är högskoleing. och kandidatexamen dock inte samma sak och lär ej heller vara det på länge.
I praktiken är högskoleing. och kandidatexamen dock inte samma sak och lär ej heller vara det på länge.
Eftersom dom bygger på två helt olika program, d.v.s.
Jämför:
Högskoleingenjörsexamen: http://www.chalmers.se/sections/vill_studera/hitta_din_utbildning/utbildningsprogram/kemiteknik_120_poang
Civilingenjörsexamen, där kandidatexamen sker 3e året och du har möjlighet att ta ut en högskoleingenjörsexamen om du kompletterar med 30hp: http://www.chalmers.se/sections/vill_studera/hitta_din_utbildning/utbildningsprogram/kemiteknik_180_200_p
Blir ju liksom inte samma sak hur man än vrider och vänder på det.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.