Visa fullständig version : Är jag beroende av träningen?
Hejsan..
Visste inte vad jag skulle skriva som rubrik men ialf.
Jag är 17 år och har tränat seriöst nu i 9 månader och jag känner ofta mig grymt motiverad att bli stor och grov, men på senare tid har jag börjat fundera på om det verkligen är värt det.
Jag har knappt velat hänga med på semestrar med familjen för att jag inte kan träna på gym och att det då oftast blir konstigt med kosten, ibland kan de bli frukost vid 9 och lunch 1 sen kanske det inte blir middag förräns väldigt sent på natten och ibland knappt nån alls med alla resor stress etc, det var ett exempel och då känner man "fan också"..
Det känns som familjen fått anpassa sig lite för mycket för mitt tränande och det har orsakat en del konflikter särskilt mellan mig och mamma, ibland orkar hon inte laga mat och det är rätt trist när man kommer hem från ett träningspass klockan 6 på kvällen och timmarna går men jag kan bara inte klaga för hon har det så tufft och jag har inte så mycket pengar och man ska ju ha mat inom 1 timme har bla. grub sagt här på forumet.
Dessutom har det börjat gå allt sämre för mig med skolan.
Det känns så konstigt att skylla det på träningen, det är ju lätt att säga "det tar bara någon timme" men jag har det i huvudet hela tiden ibland börjar jag bara tänka på nått träningsrelaterat och har blivit på tok för fixerad av det, har skitsvårt för att fokusera på annat.. träningen tar ju ändå mer tid, pass kanske tar 1 timma 20 min men resan dit tar väl 30 min och 30 min hem sen är det så mycket runt omkring.
Kan ibland må piss om jag känner att jag inte fått i mig tillräckligt med kalorier och är alldeles för beroende av att vara "optimal", blir nojjig om jag ens smuttar på en öl t.ex, vill inte hänga med på fester eller något sånt övh... nåväl där kanske jag överdrev lite med smuttandet på ölen men det är inte långt ifrån det.
Och det känns som man väljer bort mycket tex att åka o fiska med kompisen i somras, för då vet man att man kommer få ett helvete att få i sig 2 lagade måltider när man är fast med en fiskegalen kille mitt på en sjö och inte kommer hem förräns 2 på natten. Missar jag ett pass så är det katastrof och man blir frustrerad (Ett missat tillväxttillälle.)
Eller när jag tänker på att om jag åker iväg dit lr dit så kommer jag inte kunna träna t.ex. 3 veckor i thailand i en bungalow, som jag blev erbjuden. Känns ju som att allt slit hade vart förgäves och man hade blivit av med allt och vart en speta när man kommit hem, (önskar att muskler aldrig försvann^^)
Men mitt största problem är nog att jag har så svårt att tänka på annat och fokusera på annat, för fixerad vet inte varför men det bara är så, planera skit i huvudet ungefär.. Så fort man får tillgång till en dator snöar man ju in på någon styrkehemsida/forum.
Den här tråden skrev jag efter att ha läst den gamla tråden som bumpades nyligen, och det gav mig en tankeställare och jag kände att jag behövde skriva av mig lite.
Undrar om några mer "lider" av det här då. Och ifall det finns några bra förslag på hur man kan utesluta det ur huvudet eller vadsom helst egentligen.. Alla tankar kring det vill jag höra. Tack alla!
Mår du bra av att tänka på träning så skadar det nog inte dig. Men du måste ha rätt prioriteringar ändå! Mat-problemet finns här också men när jag kommer hem dricker jag istället en gainer och väntar på maten om jag tränar tidigt. Mackor osv. kan du ju göra själv också!
Det med semestrar är enligt mig för överdrivet, pumpen och kanske något kilo försvinner men det är inte något du kan bygga tillbaka på 2-3 veckor när du kommer hem. Får ändå njuta av livet! Sen är skola ändå viktigare i längden, när jag har arbeten osv. att göra så skjuter jag upp träningen tills efteråt för jag vet att tid för träning finns det alltid. Är det svårt så är det bara att tvinga dig själv till att göra det!
Det med öl och fester är nog rätt normalt bland tränande, har samma sak och innan jag träna så var att ta några öl inga problem, går jag på fest så dricker jag mycket fortfarande mycket för jag vet att jag kan träna bort det efteråt. Du är inte beroende men vill nå bra resultat fort som många tränande, men du får ändå anpassa dig så livet utanför fungerar.
Jag tror du måste "get it out of your system". Många blir nojiga och extremt fixerade vid träningen.
Du kan, precis som jag ha läst igenom det mesta och bildat dig en uppfattning som du bygger hela ditt tränings- och kost-upplägg kring. Saken är att du kanske inte fått med hela bilden, du kanske bara läst en del och fått en ganska extrem bild av hur det "måste" gå till. Det du kan göra är att helt enkelt läsa mer och få en mer översiktlig och distanserad förhållning till träning, kost och vila.
Att du sedan kan förenkla din vardag för både dig och din mor genom att helt enkelt laga mat själv efter träningen är en annan sak.
Hoppas du får rätsida på ditt problem!
Grazzafukkinrazzi
2009-04-13, 23:22
ALLT stämmer in bra på mig, och det beror såklart på vilka ambitioner du har i livet. Skola är iofs väldigt viktigt att sköta vilket man får prioritera lite före ibland men det hinner man oftast med fast man gymmar ungefär 4ggr/veckan. På semesterorter finns oftast gym du kan träna på om det skulle vara så. allt går att få till ändå även fast man är sjukt beroende. Jag lovar.
Känner igen mig en del i det du snackar om. Hade själv en period för inte så längesen där jag var riktig nojig inom träningen men jag har börjat se lite hälsosammare på träningen nu :) Finns trots allt annat i livet än bli stor och stark. Speciellt det där med semestern kände jag igen. Har varit orolig för att åka på längre semestrar för rädslan att tappa mycket men det är som CiCoro säger, man tar igen det rätt snabbt. Viktigt att ta tid och njuta av annat också!
exakt alla dessa problem känner nog många igen, och jag var likadan i början. första året/åren. därefter inser man mer och mer att man inte tjänar något att lägga all denna tankekraft på att vara "optimal" och låsa upp sig på träningstänkande. att äta bra och regelbundet går på rutin men man blir inte förtvivlad om man väl skulle missa en måltid.
att bygga sin tillvaro på tvång att äta på rätt tider, inte dricka en droppe alkohol mm. blir ju lätt rätt ångestladdat, och då är man väl lite fel ute i och med att man tränar för att man tycker det är roligt (förhoppningsvis)
det jag försöker säga är att man inte alltid behöver vara så nitisk, man kan få lika bra resultat i träningen även om man inte går och tänker på den hela tiden. Dessutom blir resten av tiden så mycket roligare.
Kul o se att fler har det så :) eller inte kul, men skönt att man inte är ensam!
Och jag måste nog fan vara den ända som tänkt på det jag kommer att skriva nu:
Om jag t.ex. ser en riktig biff med 50+ armar ha en vilodag eller bara chilla några dagar så tänker jag att jävlar hur kan han ha kvar det där? svårt att beskriva såhär.. hur ska man säga, känns som att om man inte gör det och det så försvinner det där direkt, likadant med magrutor etc. och att man kan inte alltid se ut sådär typ svårt att beskriva :D.. och sen kollar jag fan jämt på folks armar om dom har t-shirt, av reflex typ?
Ibland tycker jag det ser ut som att gubbar och vuxna män har större armar än mig fast dom inte är särskilt feta eller nått, känns bara som alla vuxna har stora armar relaxade. Fast de säkert inte mätt 35 spännt.
Mina är väl inte mega stora mäter väl 39-40 cm spänt men det känns som dom knappt är hälften av vad nästan alla vuxnas är, blir nojjig över sånt också :D känns bra att skriva av sig ialf
"lider" också av att jag ständigt, av reflex, brukar komma på mig själv med att sitta och taffsa på mina egna armar och bröst, ibland lår etc med kläder på i skolan och sånt ^^ känns så jävla fel men det är av reflex och kolla i speglar hela tiden för att se om jag blivit för fet, om jag ser mer bredaxlad ut än han/hon.. bah fan
bear.flowertwig
2009-04-13, 23:41
Been there, done that.
Till att börja med... (lär dig) laga din mat själv och låt bli att slita ut din stackars mamma *slap*
Du behöver hitta en vettig balans, det inser du ju själv. Det går utmärkt att leva ett fullt normalt liv och träna hårt och framgångsrikt det gäller bara att lära sig rutinerna och knepen för att få det att funka. Med lite planering går det mest. En vilovecka då och då pga semester är inte så dumt, vare sig för musklerna eller för motivationen. Mat ska inte behöva vara något problem så länge man befinner sig i Sverige och kan hitta det mesta både här och där och om inte... matlåda.
Been there, done that.
Till att börja med... (lär dig) laga din mat själv och låt bli att slita ut din stackars mamma *slap*
Du behöver hitta en vettig balans, det inser du ju själv. Det går utmärkt att leva ett fullt normalt liv och träna hårt och framgångsrikt det gäller bara att lära sig rutinerna och knepen för att få det att funka. Med lite planering går det mest. En vilovecka då och då pga semester är inte så dumt, vare sig för musklerna eller för motivationen. Mat ska inte behöva vara något problem så länge man befinner sig i Sverige och kan hitta det mesta både här och där och om inte... matlåda.
Verkar som att många tränande har haft lika "problem" som jag, och jag fastnade lite för det du sa, det var mycket visa ord tycker jag.
Det där med rutiner och knep, har du några egna tips om du vart där själv för hur man bara kan släppa allt med träning förutom de 60 minuter 4-5 gånger i veckan som man verkligen är på gymmet?
Det med semestern du sa hade jag faktiskt nyss ett snack med farsan om, och han sa ju att det går ju alltid köra chins situps armhävningar bänkdips etc om man känner för att hålla igång lite bara. Och, ja, det kanske inte vore en dum ide att laga maten. Då lär man sig något bra inför att flytta hemifrån om några år.
-Englund
2009-04-13, 23:46
optinoja. Get real, helt enkelt
Verkar som att många tränande har haft lika "problem" som jag, och jag fastnade lite för det du sa, det var mycket visa ord tycker jag.
Det där med rutiner och knep, har du några egna tips om du vart där själv för hur man bara kan släppa allt med träning förutom de 60 minuter 4-5 gånger i veckan som man verkligen är på gymmet?
Det med semestern du sa hade jag faktiskt nyss ett snack med farsan om, och han sa ju att det går ju alltid köra chins situps armhävningar bänkdips etc om man känner för att hålla igång lite bara. Och, ja, det kanske inte vore en dum ide att laga maten. Då lär man sig något bra inför att flytta hemifrån om några år.
Ja för att hålla igång och det tränar en del, men du måste tvinga dig själv bara. till slut släpper det och du kan uppföra dig "normalt".
Låter som en klockren optinoja. Det roliga är att de flesta säger att resultaten blev mycket bättre när de slutade upp med skiten.
Optinoja är ju fan en sjukdom precis som någon ätstörning. Inte bra.
Mitt råd till dig är att droppa alla sådana där tankar, träna för att det är roligt.
Om du lägger all tid på att gymma och inte ens hinner träffa polare (eller prioriterar bort pga att du missar 10 optimala gram EAA 29: mins efter passet), när ska du då visa att du blivit större?
Ang. Thailandsemester. NJUT AV DINA SEMESTRAR! Då får du visa upp din kropp på stranden, glo på brudarna, leka i vattnet, äta sjuklig god mat, se nya ställen, etc. På semestern droppas allt som är optimalt, för att må jävligt gott.
Dessutom, hur fort tror du att man tappar? Jag har gått i princip en hel sommar utan att röra en vikt och jag var i ungefär samma skick efter.
EDIT: Sjukt icke-opti att sitta uppe såhär sent... Jag måste sova!
EDIT: Sjukt icke-opti att sitta uppe såhär sent... Jag måste sova!
av nån anledning är jag inte så nojjig med sömn, lanar ibland och så. Kanske för att jag gjort flera av mina pbn utan en blund natten innan.
Satt och youtubade lite, kan fan inte sluta att imponeras av sånna som Roddy Benjaminsson (han som var Hero i Gladiatorerna) som har fått sån fysik, kan ju bara ana hur mycket sånna har skippat och bort prioriterat. Frågan är hur pass mycket opti-nojja sådana har. Tror inte många förstår hur mycket slit som ligger bakom det där.
Satt och youtubade lite, kan fan inte sluta att imponeras av sånna som Roddy Benjaminsson (han som var Hero i Gladiatorerna) som har fått sån fysik, kan ju bara ana hur mycket sånna har skippat och bort prioriterat. Frågan är hur pass mycket opti-nojja sådana har. Tror inte många förstår hur mycket slit som ligger bakom det där.
Hur opti han är har jag ingen aning om, vet däremot att det finns en rad grova gubbar här på brädan som inte missunnar sig öl och whisky då och då, utan att det förstör deras träning/fysik.
Columbia
2009-04-14, 08:51
Känner lite igen mig där, även fast min "måste vara opti"-period enbart varade några månader.
Tror det är få av oss härinne som tar en viloperiod på tre veckor med en axelryckning, men det är bara stå ut, och det är väl inget som hindrar dig från att ta ett par löppass kombinerat med hederlig kroppsträning om det nu är så viktigt?
Efter en veckas träning är viloperioden i princip bortglömd igen, åtminstone i mitt fall.
Vad gäller kost har jag faktiskt svårt att se problemet. Frukost, lunch, gainer, middag. Det räcker så. Lär dig laga middagen själv. Jag hade en period där jag trodde att man skulle äta var tredje timme, vilket gjorde att jag till exempel ofta bangade om kompisar skulle till stan eller liknande, men det har jag förstått senare är skitsnack.
Till sist: du måste givetvis inte vara 100 %-opti för att gå framåt. Att äta med sunt förnuft räcker.
Fredrik_S
2009-04-14, 08:55
Satt och youtubade lite, kan fan inte sluta att imponeras av sånna som Roddy Benjaminsson (han som var Hero i Gladiatorerna) som har fått sån fysik, kan ju bara ana hur mycket sånna har skippat och bort prioriterat. Frågan är hur pass mycket opti-nojja sådana har. Tror inte många förstår hur mycket slit som ligger bakom det där.
Tror det är en vanlig missuppfattning att det blir bättre och bättre ju mer optimalt man beter sig.
Det handlar om regelbundenhet och kunna träna år efter år. Inte minutprecision på måltider och proteindrinkar, eller skippade semestrar.
Ät 3-8 gånger per dag, håll proteinintaget högt och träna regelbundet och lev resten av tiden på känsla så kommer man nå samma resultat, som någon som äter exakt var tredje timme dygnet runt sover 9 timmar per natt dricker inte en droppe alkohol och undviker att ha sex med sin flickvän för att inte bränna onödiga kalorier.
Som ovanstående skrev, "Det handlar om regelbundenhet och kunna träna år efter år"
Många som tränar (inklusive mig själv för några år sen) tänker bara 1-4 veckor framåt. Man måste se på tränandet i ett längre perspektiv. Vad gör 2 missade pass och 3 veckor med inte så optimal kosthållning om 5 år? Vad gör 4 veckors uppehåll i träningen pga av tex skada om 7 år?
Kroppen mår bra av att få vila, många lägger in en vilovecka lite här och där men jag brukar skippa viloveckorna och ta vilan när den kommer, tex semester, skada, förkylning osv.
Kroppen kommer inte att växa bara för att man tänker på träning! Så då kan man lika gärna tänka på något annat.
Mvh Andreas.
Satt och youtubade lite, kan fan inte sluta att imponeras av sånna som Roddy Benjaminsson (han som var Hero i Gladiatorerna) som har fått sån fysik, kan ju bara ana hur mycket sånna har skippat och bort prioriterat. Frågan är hur pass mycket opti-nojja sådana har. Tror inte många förstår hur mycket slit som ligger bakom det där.
Nu har de senaste inläggen tagit upp samma sak men jag får säga det igen. Någon optinoja (som verkar ha blivit det allmänt accepterade namnet här i tråden) kan ingen upprätthålla under flera år utan att gå rätt ner i fördärvet.
Långsiktigt tänkande, en vardag där träningen bara är en sak bland många andra och ett driv i träningen för att man helt enkelt tycker det är skoj är snarare det fungerande konceptet.
Att bråka med familj, undvika fester och semestrar för de där extra 5 procenten är ingenting som kommer hjälpa dig på lång sikt och antagligen inte heller kort sikt.
Varför väntar du på att din mamma ska laga mat åt dig? Fixa din egen mat. Då kan du vara hur optinojig du vill.
Känner igen mig mycket i din situation. När det går från att träning har varit "en kul hobby" osv till en livsstilnojja man inte kan klara sig utan, så anpassas allt runt omkring och följderna blir likt dem du beskrev.. så var/är det iallafall för mig.
Jag föreslår att du ber de som berörs av din träning om hjälp.
Be din mamma att säga nej till att laga mat utanför de vanliga måltiderna. Be dina polare att dra i dig lite hårdare när det är dags för utflykter, resor eller fest. Be dina träningspolare att inte fresta dig i onödan med extra träningspass.
Bestäm dig för att inte gå in på styrketräningssajter eller forum mer än t.ex. två gånger per dag. Bestäm dig för att lägga en viss tid dagligen på skolarbete och andra prioriterade saker. Bestäm dig för att inte gå och träna oftare än en viss frekvens eller längre än ett visst antal timmar per vecka. Skriv ner det du bestämmer dig för och stäm av veckovis att du håller dig till det.
Jag tror också att du behöver intala dig själv att du tränar tillräckligt. Jämför dig själv med bilder av normalbyggda människor, det brukar hjälpa.
Prioriteringssvårigheter som dina är varken pinsamma eller unika. Hoppas det ordnar sig.
Masdonne
2009-04-14, 17:02
jag förstår hur du menar och jag har själv "tendenser" till detta. Men när det blir som jobbigast så får du inte glömma VARFÖR du tränar? Du ska väl göra något med din styrka och muskulösa kropp också annat än att bara använda den till att bli ännu större?
Angående resor, varje gång jag säger lite konfundersam över att resa pga träningen tänker jag alltid följande (egentligen oberoende tillfälle) "När jag är 30 år vill jag tänka tillbaka på ungdomens år och känna att jag inte försummat något som man 'borde' göra. Det är värt att åka på en fylleresa med polarna och tappa några kg för du kommer minnas den resan hela ditt liv. De där 5 passen du missade skulle du glömt bort redan veckan efter.
Sen finns det ofta möjlighet att träna väl där också. På min första resa utomlands med polarna tränade jag två gånger och det var skönt psykologiskt.
När det kommer till öldrickande: Sätt en gräns så du kan njuta varje gång du ska dricka. Jag är ganska strikt när det kommer till alkoholdrickande och jag vill inte dricka för mycket. Däremot vill jag ju kunna festa och ha kul med kompisarna med alkohol också. Därför har jag satt en gräns på 2 ggr i månaden, och då ska jag med gott samvete kunna dricka alkohol och ha kul och inte tänka på träning. Det har funkat kanon för mig, och jag håller dessa dagar. Klart kompisarna surar lite när man varannan gång följer med nykter men det kan vara en lärdom också.
När det kommer till maten är det inte alltid så lätt att få i sig rätt mängd av näring, försök att ta en extra proteindrink eller äta lite gröt eller liknande om du känner att du får ont om mat. Ta aminosyror när du ska resa bort och äta dåligt, kanske en proteindrink också och planera om det går att köpa nåt där i värsta fall om du inte kan släppa det helt.
Jag vet inte vad du går för linje men jag läser naturvetenskap och har lyckats hänga med i skolan bra trots att jag sätter träningen före skolan oavsett provtillfällen (inte exemplariskt, jag vet) men trots detta ledde det till att jag fick bästa resultatet i klassen på det senaste sjukt svåra fysikprovet. Jag vette fan hur det gick till men det löste sig trots mycket träning. Och nej, jag är inget geni. Alltså; det handlar om prioriteringar och det går att träna mycket och hänga med bra i skolan!
Lycka till!
Först och främst, jag har inte läst andras inlägg, men jag har vart / är i samma sits som du, jag har fortfarande uppgifter kvar att göra, även om det var 5-6 månder sedan jag skärpte mig!
Du får ta och laga din egen mat, min mamma har haft det jättetufft, speciellt i samband med att jag började träna. Tänk till lite, och känn hur jäkla hårt hon har det i sitt liv. Du prioriterar enbart skolan, och tränar efter skolan, åker hem och gör mat och äter den maten du gör, matlådor så slipper du göra mat varje dag. Har du massor av läxor så får du göra dom på helgerna, för efter skola-träning-laga mat så är man sjukt trött, annars blir man deprimerad och "hinner-inte-med-allt-man-ska-göra"-stressen. Så ta en dag i taget med skolan, och ta igen det du har på lov och helger så löser de sig så småningom.
Nej du är förmodligen inte beroende av träning, utan du optimerar den för mycket, man får mycket bra resultat även fast man äter 1 timma och 10 minuter efter träning. Fixar du hem gainer, från studiebidraget så kommer all denna näringstiming att lösa sig DIREKT. Ta en gainer när du vet att det blir tigth, ta gainer efter träning och du kan vänta väldigt länge innan du behöver äta. Tänk på din mamma.
Jag känner igen mig i det där! Speciellt innan! Var likadan, men nu har jag börjat släppa loss lite mer. Har hängt med på fester osv.
Man behöver rasta av sig lite! Tror bara det är bra för psyket.
Jag märker verkligen inte att jag tappat nånting om jag tagit en dayoff dag där jag har supit, rökt 1paket, ätit dåligt, varit på tom mage, gått o lagt mig på tom mage osvosv allt de är éj optimala.
Jag har ökat i styrka och muskler ändå.
Folk tror man tappar all sin massa pga. en veckas semester! Så är det inte.
Folk tror man tappar all sin massa pga. en veckas semester! Så är det inte.
precis, och det man tappar vid uppehåll/sjukdom tenderar att komma tillbaks ÄCKLIGT fort =)
Det känns som familjen fått anpassa sig lite för mycket för mitt tränande och det har orsakat en del konflikter särskilt mellan mig och mamma, ibland orkar hon inte laga mat och det är rätt trist när man kommer hem från ett träningspass klockan 6 på kvällen och timmarna går men jag kan bara inte klaga för hon har det så tufft och jag har inte så mycket pengar och man ska ju ha mat inom 1 timme har bla. grub sagt här på forumet.
Vad f*n är det du säger!?
Du är alltså 17 år gammal och kommer hem till din trötta mor och gapar om mat, och när hon inte orkar göra mat, så sitter du helt sonika och väntar tills hon gör det?
Inte konstigt att hon blir arg, det skulle jag med ha blivit! Om nu inte din mor orkar/hinner göra mat, varför kan inte du laga mat till familjen istället, så kan din trötta mor vila? Är hon inte värd mer för dig? Du är 17 år, vem ska laga mat till dig nästa år när du flyttar hemifrån?
von huff
2009-04-14, 19:45
Var själv ochså i början av träningskarriären likadan, mamma var arg när man kletade kvarg överallt osv men det gäller att hitta en sätt som passar en själv många som har varit strikta med kosten blir senare mindre noggranna och märker att det inte har så stor skillnad vad man har de stora delarna i skick, det lönar sig inte att fundera 24/7 på att man äter tillräckligt med protein osv.
LÄs Fredrik Ss inlägg en gång till. Det viktiga om du vill bli stor och stark är att träna kontinuerligt och äta hyffsat under en Lååång tid. Klarar du av att göra det med den optinoja du har kommer du nå bra resultat. Gör du det på ett mer avslappnat sätt kommer du även då nå ett bra resultat. Det troliga är dock att din optinoja kommer ta knäcken på dig och din träningsvilja vilket kommer leda dig till att sluta träna. Nu är du bara 17år och har tränat så kort tid som 9 månader. Det kommer komma en tid när du trots optimalt leverne kommer stå still eller till och med gå bakåt i din träning. Då är det helt klart en fördel att ha andra saker att tänka på och andra intressen än att bara leva för träningen.
Sitsen du är i är de flesta seriösa gymtränande någon gång men de flesta tar sig ur den med bibehållna resultat.
Trivs du med ditt levnadssätt då kan du fortsätta som du gör men om du vill ha förändring så¨kan du göra den genom att leva ett normalt liv men se till att få i dig tillräckligt med mat och träna hårda pass när tillfälle ges. Svårare än så är det inte. Lycka till!
jag känner mig träffad, shit.... men det värsta är att jag trivs med det :O
jag känner mig träffad, shit.... men det värsta är att jag trivs med det :O
då är det ju ingen fara för dig
Du är väl kanske inte så mycket beroende av din träning som du verkar vara tvångsmässig. Det kan man applicera på många saker man gör. Så kanske är det inte träningen som är orsaken till att din sko klämmer.
Bara en tanke.
då är det ju ingen fara för dig
nä iofs så är det ju inte det, och skolan lider ingen pin för min del. :cool:*flex*
massa text
skaffa tjej så löser sig allt
Första året hade jag också optinoja. Andra året lärde jag mig hur man ska träna hårt, samtidigt försvann optinojan gällande kost, har aldrig varit starkare. Alkohol är det fortfarande sällan jag dricker.
Muskler försvinner inte på två veckor, man är tillbaka efter två till tre pass. Man behöver inte heller slänga i sig det som anses bäst eller hälsosammast varenda jävla dag. Det kommer till slut en period då du helt enkelt blir för less på det, samt inser att du offrar så förbannat mycket för resultat som kan bli lika bra med lite slappare tyglar.
Hoppas du hittar balansen snart, det är en mognadsprocess som måste få löpa linan helt klart. Att du identifierar det och reagerar på det bäddar gott för framtiden.
Lycka till med att hitta balansen!
Scratch89
2009-04-14, 22:19
Bah, nu har alla vettiga människor redan svarat.
Träna, ät, vila, häng med dina kompisar. Träningen tar en timma om dagen, kanske en timma till med transporter osv. Du tränar väl inte alla dagar? Ta med något slags mellanmål till träningen, och ät mackor eller något annat om din mamma inte lagar mat. Annars kan du ju lära dig själv, som någon kommit på. Det behöver inte vara lagad mat heller, och du behöver inte äta fjorton gånger.
Det finns ingenting som säger att du inte kan hänga med kompisarna på fest. Du behöver ju inte dricka, utan umgås med dem ändå.
...
Det finns ingenting som säger att du inte kan hänga med kompisarna på fest. Du behöver ju inte dricka, utan umgås med dem ändå.
Jo för det vet väl alla att det är jättekul att nyktert umgås med fulla.
Tjoho, vad kul!
Jo för det vet väl alla att det är jättekul att nyktert umgås med fulla.
Tjoho, vad kul!
Det blir vad man gör det till. Tråkigt om du inte klarar av att umgås med dina vänner i nyktert tillstånd.
Scratch89
2009-04-14, 23:02
Jo för det vet väl alla att det är jättekul att nyktert umgås med fulla.
Tjoho, vad kul!
Om du har så tråkigt med dina vänner när du är nykter, kanske du kan leta rätt på bättre vänner isåfall? :)
Det blir vad man gör det till.
Typ.
Det blir vad man gör det till. Tråkigt om du inte klarar av att umgås med dina vänner i nyktert tillstånd.
Håller med, nyktra vänner är rätt tråkiga.
Om du har så tråkigt med dina vänner när du är nykter, kanske du kan leta rätt på bättre vänner isåfall? :)
Faktum kvarstår.
Men skit i det nu.
Fredrik_S
2009-04-15, 08:55
"När jag är 30 år vill jag tänka tillbaka på ungdomens år och känna att jag inte försummat något som man 'borde' göra.
Nu vet jag inte vad du har för bild av en 30 åring, men... eller jo det vet jag föresten. Familj barn arbete volvo hund villa inga fester och högst 1 gång i halvåret festa med kompisarna annars blir frugan arg.
Men 30?!
Nu vet jag inte vad du har för bild av en 30 åring, men... eller jo det vet jag föresten. Familj barn arbete volvo hund villa inga fester och högst 1 gång i halvåret festa med kompisarna annars blir frugan arg.
Men 30?!
Haha, menar det. Är man trettio har ju livet typ halvstartat redan beroende på studier n shit. :p
Om du har så tråkigt med dina vänner när du är nykter, kanske du kan leta rätt på bättre vänner isåfall? :)
är väl inte bara ens vänner? jag tycker generellt sätt att det är tråkigt att hänga med fulla människor när jag är nykter, oavsett hur väl jag känner dom
Danny Devito
2009-04-15, 12:45
är väl inte bara ens vänner? jag tycker generellt sätt att det är tråkigt att hänga med fulla människor när jag är nykter, oavsett hur väl jag känner dom
+1
Fyllon är dryga oavsett om dom är ens vänner eller inte (om man är i nyktert tillstånd).
Masdonne
2009-04-15, 20:46
Nu vet jag inte vad du har för bild av en 30 åring, men... eller jo det vet jag föresten. Familj barn arbete volvo hund villa inga fester och högst 1 gång i halvåret festa med kompisarna annars blir frugan arg.
Men 30?!
Haha, kanske överdrev en smula så säg en 50 då! :thumbup:
Nu tror jag att det är dags att lägga ner diskussionerna om huruvida livet är slut efter 30 respektive hur kul eller inte kul det är att vara full, och ägna oss åt topic.
villblienfyrkant
2009-04-17, 15:45
känns som att lyssna på sin dubbelgångare. JAg är också 17år, tränat seriöst sedan sommaren varje dag, 4gym, 3kondition. Nojjan avtar med tiden men gör absolut inte misstaget att bortprioritera kompisar och skola, lovar att det kostar som fan.
Går naturlinjen så det är mycket med skolan men det gäller bara att planera.
Jag tror att dina problem är något som kommer avta med tiden, när du inser att det inte blir ett dugg bättre av att vara analoptimal.
Träningen och sakerna kring det måste vara kul också, och det blir det inte om man analyserar sönder allt och försöker vara så optimal som möjligt.
Det blir tvärtom kontraproduktivt.
En annan sak du ska komma ihåg är att även om du mot all förmodan klarar av att bygga en sån fysik du eftersträvar (vilket antagligen inte ens är speciellt sannolikt utan div. preparat), så kan allt det där försvinna i en handvändning på grund av sjukdomar, olyckor eller liknande. Om du har byggt upp hela ditt liv på att kretsa kring träning och det skiter sig (eller du helt enkelt blir för gammal), så är det fritt fall ner i avgrunden för då har du redan försummat allt annat av värde här i livet. Och du har inte direkt något att se tillbaka på heller. Skaffa en flickvän, fler hobbies, studera och umgås med familjen för djäfvulen.
Det går utmärkt att kombinera med träning och du kan göra stora framsteg ändå.
För övrigt är du 17 år gammal, det är hög tid att lära sig att laga grundläggande maträtter. Du behöver inte vara Jamie Oliver för att koka ris och slänga på tonfisk och ägg efter du har tränat, och det blir inte lika jobbigt för din mor heller.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.