Visa fullständig version : Blyga?
"Outade" min gymblyghet i journalen o fick veta att jag inte var helt ensam om den (inlägg, pm). Skulle tokgärna vara helt ensam på gymet, men har inte funderat på hemgym, behöver liksom lämna soffan för att få till det... :)
Men, till undringen: Har ni varit/är ni gymblyga el gymasociala och har ni botat det el hur löser ni det om ni gör det? *popcorn*
Tycker själv att det är störtlöjligt, har själv ingen aning om vad andra pysslar med (zoomar ut å möter ingens blick o är typ allmänt skittrist, ser nog sur ut med :D), men vet inte om jag ids lägga energi på att ändra det. Fast jag är lite frestad att testa lite annat än den träning som känns hemtam, o det gör jag inte iom gymblygheten. *rolleyes*
Jag var GYMblyg i början, mest för man kände sig så jävla liten och iaktagen, men det försvann när resultaten började komma. Nu är jag topp 3 i gymmet när det gäller att vara social, går inte ett pass utan att jag snackar me några om allt möjligt..mycket roligare pass också!
Guybrush
2009-03-29, 21:10
Inte blyg, men väldigt asocial. Jag tränar själv, punkt slut.
kungconny
2009-03-29, 21:10
Jag är inte direkt social på gymmet.. men blyg vettefan om man kan påstå.
värstingen
2009-03-29, 21:12
Jag hejjar på dom jag känner, snackar lite grann mellan seten ifall jag blir tilltalad annars är jag tyst!
Blyg är jag inte, vet inte vad jag skulle vara blyg för. Social är jag inte heller. Är min träningspartner med pratar vi konstant, de få gånger jag träffar på några bekanta växlas några meningar, hälsar och pratar även en minut med en annan kille som ofta är där.
Är jag hemma svarar jag dom som tilltalar mig, alla andra gym försöker jag se så jävla otrevlig/grinig ut som möjligt så jag får vara ifred.
EDIT: blyg är jag inte. Vill bara träna själv.
hähähä, jag har så tråkigt liv i övrigt så jag ser gymmet som mitt vardagsrum, snackar med allt och alla, samt skrattar och hojtar mycket - bökar och är i vägen, hjälper till och hejar på..
jag stämmer troligtvis in på varje arketyp i "vilka personer stör dig mest på gymmet"... ;)
Nä, jag går från redskap till redskap, kollar lite i speglarna. Småpratar aldrig.
Jag pratar med de i laget, och en två till.
Jag pratar med folk om jag behöver köra mellan deras set eller om någon överskrider 10-min regeln på löpband. Social, nej. Med min träningskompis pratar vi vikter och hur bra förra setet gick.
HajduMan
2009-03-29, 21:30
Jag skulle väll inte direkt påstå att jag är gymblyg, däremot väljer man vilka man vill säga hej och prata med. Ska man börja hälsa på alla man känner igen och som är där ganska ofta så lär man få vara på gymmet en extra timme så man hinner hälsa och småprata med alla.
Jag är där för att träna. Har inget behov av att prata med folk om det inte handlar om något i träningsväg ( pass eller liknande) Efteråt när ja är klar däremot, då kan det pratas.
Förstår inte riktigt kopplingen här? Du är på gymmet och tränar för att må bra, aight. Och därför är du oblyg på gymmet? Så förstod jag det, men inte sällan förstår jag fel. Att må bra handlar om mycket mer än enbart den fysiska hälsan:smash:
Fatalist
2009-03-29, 22:11
0% blyg, men tränar helst utan socialt sällskap. Om andra är i lokalen skiter jag i, men jag vill inte ha något socialt umgänge mer än någon som peppar mig när jag tränar. Helst tränar jag med en mp3 helt i min egen värld.
Går dit, gör det jag ska, går hem. Sen om nån polare råkar va där alt. jag tränar med en kompis så kan jag väl snacka lite skit mellan seten. Är väl inte blyg, men ska jag testa en ny övning gör jag väl det helst när där inte är rusningstrafik.
kalle_banan
2009-03-29, 22:20
Var blyg i början, vågade inte gå ensam, kunde inte tänka mig att gå till gymmet utan mina polare. Nu spelar det ingen roll, är lika trevligt med träningspartner som utan. Men jag är inte den som snackar med allt och alla, jag pratar eventuellt med dom jag känner men jag är där för att träna så det är vad jag satsar på.
De typer som är över allt och ska prata med allt och alla kan vara störande i längden, men ett snack med den lokale strongman-killen är alltid uppfriskande.
tränar helst själv men svarar på direkt tilltal.
dock så flåsar och stönar jag som en flodhäst i brunst när jag tränar.
så jag tror att folk stör sig massa på mig.
Inte blyg alls. Man får hitta sig ett prestigelöst gym med bra folk så finns det inget att vara blyg för.
Tränar under tider det är så lite folk som möjligt ;)
Var blygare förr, men gillar inte att träna när det är för mycket folk.
mjölk-dryck
2009-03-29, 22:33
Jag är tvärtom, har t om. fått för mig att träningen går sämre om det är allt för tomt på gymmet. Sen tränar jag lika gärna själv som med en polare (förutsatt att denne också är seriös med träningen, annars kör jag själv alla gånger). Ser dock ingen mening med att socialisera utöver det nödvändiga eftersom det inte är därför jag är där.
nog inte varit blyg, kanske respekterat folk för mycket bara för att de var större ;)(för länge sen)
Nu går jag in och tar den plats jag vet att jag kan göra ;)
Att må bra handlar om mycket mer än enbart den fysiska hälsan:smash:
Mhm? Förstår fortfarande inte kopplingen. "Jag tränar för att må bra och därför är jag oblyg", eller annorlunda, "Jag tränar för att må bra och därför pratar jag med folk på mitt gym".
jävla editgrej
jag vill lägga till att jag är väldigt social med, jag känner många på gymmet, jag kanske misstolkade frågeställningen från början.
ManuelIT
2009-03-30, 06:08
nuförtiden är gymmet snarare en fritidsgård för mig:D
så nej, jag är inte blyg.
Gymmet är enligt mig inte till för att socialisera, utan för att träna. Visst, på den gammla goda tiden när jag tränade med polare så snackade man ju en del, och ibland drogs andra in i konversationen. Men gymmar jag själv, som jag gör nuförtiden, så är gymmet bättre ju tommare det är. Om någon börjar snacka med mig så snackar jag tillbaka, men låter det inte gå ut över min träning (som det skulle göra om man stod och snackade med någon i 5 minuter eller något).
Stretchingområdet är väl mer slappt, där skulle jag kunna förstå om folk snackade en massa.
Nej jag har nog aldrig varit "gymblyg", inte ens när jag var en speta. men visst kan jag förstå folk som är det, speciellt tjejer.
Jag tränar och övar posering i speglarna, pratar nån med mig pratar jag men söker verkligen ingen kontakt med någon.
Är verkligen inte blyg men känner inte att jag har något utbyte med 98% av dom lallarna som är på gymmet samtidigt som mig, undantag SL-killarna men jag har inget intresse i deras träning.
undantag SL-killarna men jag har inget intresse i deras träning.
OffT: Är du säker på det? Ökad styrka är alltid bra för att bygga muskler och när du hamnar på en platå kan du säkert ta till dig något tips om där är någon erfaren som kan lära ut.
130kg finsk sisu
2009-03-30, 09:13
ÄR väldigt social. Lite som Elo. Gymmet är mitt vardagsrum. Där skall man ha roligt. Då kommer även resultaten. Presonligen så stör jag mig på de som inte är sociala. Som tur finns det ingen som inte pratar där jag tränar.
shadowfire
2009-03-30, 09:49
Jag var blyg i början, minst på gymet och kände mig ungefär lika malplacerad som en sumobrottare som kliver ner i en simbassäng för o träna med svenska simlandslaget... jag tyckte mina vikter var pinsamma o skämdes för min tunna kroppshydda.
Nu idag har jag t.o.m. börjat använda linne, lol... o nu tycker jag det är kul o surra lite med folk på gymet, dock har jag svårt för att börja snacka med vem som helst. Brukar av någon anledning gå bäst med de som är i min egen ålder eller äldre och som tränar ensamna.
ThisIsTheOne
2009-03-30, 09:56
Trycker i iPod-hörlurarna i omklädningsrummet, höjer till så hög volym att jag inte hör vad som pågår runt omkring mig. Tar ut dem när jag är tillbaka i omklädningsrummet efter passet. Däremellan har jag nickat till en del folk och tillfälligt tagit ur lurarna om jag behövt fråga "kör du här?" eller besvara en liknande fråga.
För mig känns gymmet som fel plats att springa runt och småsnacka på. Undantaget är förstås om jag tränar tillsammans med någon annan.
Niet inte blyg på gymmet, däremot ganska ointresserad av att prata med andra än mina vänner och övriga lyftare i LAK.
Ett skämt/en kommentar då och då går ju bra, men jag tycker det det är så fantastiskt jobbigt med folk man inte känner som vill småprata konstant. Speciellt då många har så dålig tajming på att yttra sig, det kommer frågor när man sitter och laddar upp som bäst inför ett set eller t.o.m. mitt under lyftet.
ÄR väldigt social. Lite som Elo. Gymmet är mitt vardagsrum. Där skall man ha roligt. Då kommer även resultaten. Presonligen så stör jag mig på de som inte är sociala. Som tur finns det ingen som inte pratar där jag tränar.
Det här anar jag ibland. Men jag menar ju inte att vara otrevlig? Jag har ofta en väldigt begränsad tid för träning, och jag har ju roligt, älskar att styrketräna även fast jag inte tjoar och tjimmar. Ibland lyssnar jag på radio mellan seten, då är väl typ enda tillfällena jag skulle råka le, men har lite svårt att förstå provokationen i tystnad.
Jag är helt inne i min egna värld när jag tränar själv och när jag tränar med en kompis/flickvän har jag bara ögon för honom/henne. Tycker det är skönt när det är lite folk på gymmet, däremot är det väldigt drygt när det är asmånga.
Scratch89
2009-03-30, 10:56
Jag är social, och inte blyg.
Sir Anselm
2009-03-30, 11:19
Nej, jag är inte blyg, men jag låter folk träna i fred, och hoppas att de gör likadant. Kan absolut byta några snabba ord om det är någon jag känner, men det finns ju vissa som absolut måste snacka med alla de ser oavsett om de känner dem eller inte...
OffT: Är du säker på det? Ökad styrka är alltid bra för att bygga muskler och när du hamnar på en platå kan du säkert ta till dig något tips om där är någon erfaren som kan lära ut.
Säkert men jag har inte sett någon ur Kalmar AK på gymmet ännu som är sådär jätte stark med risk för att sticka ut hakan.
Jag tränar bänk raw på 110-115 kg senast jag använde bänken (vilken jag inte gör just nu) och har inte sett någon SL-are köra tyngre. Men jag har säkert missat dom starka *flex*
130kg finsk sisu
2009-03-30, 11:29
Det här anar jag ibland. Men jag menar ju inte att vara otrevlig? Jag har ofta en väldigt begränsad tid för träning, och jag har ju roligt, älskar att styrketräna även fast jag inte tjoar och tjimmar. Ibland lyssnar jag på radio mellan seten, då är väl typ enda tillfällena jag skulle råka le, men har lite svårt att förstå provokationen i tystnad.
Sen är väl skillnaden var man tränar. I ett komersiellt gym skulle t.o.m jag falla lätt in i "dina" banor. Men på en atletklubb eller privatgym är det bra mycket roligare...
von huff
2009-03-30, 11:33
Ibland om det är någon bekant så brukar man prata lite.Man märker bra att endel är socialare än andra, de brukar säjja typ att "vad det är lite folk idag " osv vilet nog är trevligt ochsså:)Tränar alltid ensam och i tysthet och trivs bäst så
Blyg skulle jag inte kalla det men jag pratar aldrig med någon(bortsett från frågor om redskapen är lediga). Jag gillar att vara helt i min egen värld när jag tränar och jag gillar att hålla ett högt tempo. Jag har väldigt svårt för att vara spontansocial då jag inte är en social person. Jag behöver oftast några rejäla järn för att klara av att prata och lyssna på folk och det är inte helt förenligt med gymmet.
När jag tränar i gymmet där hemma så är jag oftast ensam vilket passar mig bäst.
sundvall
2009-03-30, 13:27
Det varierar. Vissa dagar är jag social som bara den medans andra så orkar jag inte röra tungan.
Slartibartfast
2009-03-30, 13:49
Jag är väldigt asocial på gymmet. När jag är på gymmet så är jag in teh faking zone.
Enda som jag pratar med är Elo och några få andra.
sundvall
2009-03-30, 13:50
Jag är väldigt asocial på gymmet. När jag är på gymmet så är jag in teh faking zone.
Enda som jag pratar med är Elo och några få andra.
Ja men du är finne.
Slartibartfast
2009-03-30, 13:55
Ja men du är finne.
Det är Elo och Sisu också, så det säger inte så mycket. Dom flesta på mitt gym är väldigt sociala och pratiga.
hähähä, jag har så tråkigt liv i övrigt så jag ser gymmet som mitt vardagsrum, snackar med allt och alla, samt skrattar och hojtar mycket - bökar och är i vägen, hjälper till och hejar på..
jag stämmer troligtvis in på varje arketyp i "vilka personer stör dig mest på gymmet"... ;)
ÄR väldigt social. Lite som Elo. Gymmet är mitt vardagsrum. Där skall man ha roligt. Då kommer även resultaten. Presonligen så stör jag mig på de som inte är sociala. Som tur finns det ingen som inte pratar där jag tränar.
Shakemynuts
2009-03-30, 14:09
Nu när man gymmar igen så kan jag ge mig in i tråden! :D
Jag är sjukt gymblyg och jag går helst och gymmar runt 8-9 på morgonen, alltid gjort, för att så lite folk som möjligt ska vara där. Det känns bättre att ha hela gymmet för sig själv helt enkelt.
Kan det ha o göra med att man får för sig att andra kollar på en när man är en räka?
Jag pratar med ganska många på gymmet när jag har tid. Jag har kört på samma gym i många år så det känns rätt hemtamt. Fast jag försöker hålla på att träna först och prata sen.
Det är lite komiskt faktiskt, det finns personer som jag har pratat med säkert 100+ gånger på gymmet och som jag tycker att jag känner ganska väl, men lik förbannat vet jag inte vad de heter.
Mescreant
2009-03-30, 15:38
Pratar bara med dom jag känner. http://www.kolozzeum.com/forum/images/icons/icon11.gif Men hade inte känt dom om jag inte hade pratat med dom. http://www.kolozzeum.com/forum/images/icons/icon11.gif Head asplode. Ganska asocial men inte blyg, gillar när det är ~3-5 till på klubben. http://www.kolozzeum.com/forum/images/icons/icon11.gifhttp://www.kolozzeum.com/forum/images/icons/icon11.gifhttp://www.kolozzeum.com/forum/images/icons/icon11.gif
Det är lite komiskt faktiskt, det finns personer som jag har pratat med säkert 100+ gånger på gymmet och som jag tycker att jag känner ganska väl, men lik förbannat vet jag inte vad de heter.
Det där är komiskt; jag vet att någon av mina "gympabekanta" konstaterade det apropå någon som varit borta länge - "man börjar ju undra om det har hänt något, men man kan ju inte ta reda på det, för man vet ju inte ens vad hon heter". :D
Jag är hyfsat tuff i gympasammanhang, hyfsat feg på gymmet. Det förra är inom min comfort zone, jag kan reglerna och vet hur man spelar spelet. Det senare är långt utanför min comfort zone, och jag känner mig fånigast i universum och som att alla undrar varför jag är där och ockuperar space och utrustning för dem. Det är inte så att jag undviker att gå dit, men jag kan förstå dem som gör det. Gymmet erbjuder också så mycket mer utsikt och tillfälle att glo för den som vill, eftersom alla står/sitter/ligger rätt så stilla på sin plats.
Ironbabe
2009-03-30, 19:11
Trycker i iPod-hörlurarna i omklädningsrummet, höjer till så hög volym att jag inte hör vad som pågår runt omkring mig. Tar ut dem när jag är tillbaka i omklädningsrummet efter passet. Däremellan har jag nickat till en del folk och tillfälligt tagit ur lurarna om jag behövt fråga "kör du här?" eller besvara en liknande fråga.
Pluss ett på den här!
Sen är väl skillnaden var man tränar. I ett komersiellt gym skulle t.o.m jag falla lätt in i "dina" banor. Men på en atletklubb eller privatgym är det bra mycket roligare...
Pluss ett på den här oxå med tillägg: Det är ROLIGARE på atletklubben men ack så långa passen blir och jag tränar inte lika bra där.. Men att det blir såna här långa pass ibland gör inget just för att det är trevligt, gemytligt och göder mitt sociala umgänge med vuxna (eller inte..) :D
Blyg skulle jag inte kalla det men jag pratar aldrig med någon(bortsett från frågor om redskapen är lediga). Jag gillar att vara helt i min egen värld när jag tränar och jag gillar att hålla ett högt tempo.
Pluss på den här oxå!
Jag tränar bäst själv med min ipod *cupid*
Vad menar ni som säger att ni tränar så mycket bättre när ni lyssnar på musik än t.ex. snackar me andra mellan seten?
Man vet ju att man ska köra så många övningar och så många set, man kör ju allt vad man kan när man väl kör sina reps och man "avslutar samtalen" efter 1 min alltid för att köra nästa set? Är det styrkeskillnad för er med och utan musik?
Inte gymblyg och skulle verkligen inte vilja ha ett hemgym. Men däremot finns det ganska få jag vill träna med. Dem måste helst ha samma inställning som jag.
Vad menar ni som säger att ni tränar så mycket bättre när ni lyssnar på musik än t.ex. snackar me andra mellan seten?
Man vet ju att man ska köra så många övningar och så många set, man kör ju allt vad man kan när man väl kör sina reps och man "avslutar samtalen" efter 1 min alltid för att köra nästa set? Är det styrkeskillnad för er med och utan musik?
Jag gillar helt enkelt bra musik mer än att prata med människor.
bear.flowertwig
2009-03-30, 22:01
Gymmet är narcissismens mecka.
Onekeligen. Har sett en del skadade typer. På SATS Odenplan och Ö-malm är tjejerna mer fixade än inför vilken utgång som helst. Schizofren som jag är så både gillar och föraktar jag det.
Jag gillar att träna bland andra människor som in ze zooone. Inspirerande och inget onödigt snack eller poserande. Bara harrkårr. Kör alltid med mp3-spelaren inpluggad och ser enligt uppgift mean ut så jag får vara ifred.
The_RobRoy
2009-03-30, 22:34
Är typen som pratar mer än jag tränar. Ser gymmet som en plats att socialisera och ha trevligt, samtidigt som man får lite nytta utfört av bara farten.
Tidsoptimalt tycker jag, både hinna umgås och träna på en och samma kväll.
Nordenator
2009-03-30, 22:40
Mjae. Det är däremot ett grymt asocialt gym. Det är typ 1/3 som hälsar i kassan när man går in. Ingen som inte känner varandra växlar mer ord än "går det bra att jag kör mellan", "är du klar snart?" eller "använder du den där?". Många vågar inte ens säga det. Observerat några gånger personer som nervöst traskar runt en bit bort ifrån en i något som påminner om en halvicirkel och sen fort suga redskapet då man flyttar på sig. Mycket därför och för prisskillnaden det inte blir att förnya kortet. Så jävla tråkigt.
Jag gillar att vara social när jag tränar. Tyvärr tränar jag på ett rätt stort och anonymt gym vilket gör att det sociala blir lite för litet för att jag ska uppleva träningen som givande och rolig, vilket gör att mina träningsresultat också blir lidande.... ja, jag ser gymmet som en social plats.
Det är lite komiskt faktiskt, det finns personer som jag har pratat med säkert 100+ gånger på gymmet och som jag tycker att jag känner ganska väl, men lik förbannat vet jag inte vad de heter.
Haha det är så sant :D Det jobbiga för mig är att de flesta vet vad jag heter eftersom jag jobbat på gymmet och använder mitt namn vid tilltal och då är det ännu pinsammare att erkänna att jag inte vet vad personen heter trots att vi pratar flera gånger i veckan :smash:
On topic så är jag är oftast social, händer att jag kanske ser lite sur ut och mest muttrar om jag är stressad någon gång eller har en dålig dag men annars så hälsar jag på i stort sett alla som vistas i gymmet och har lätt att småprata med folk. Dock har jag försökt dra ner på de långa snacken lite, har "valt" ut några st som jag gillar att prata längre stunder med. Det tar helt enkelt för mycket tid om man ska snacka i 5-20min med alla bekanta.
Jag är rätt social. Kanske för social ibland.
"Outade" min gymblyghet i journalen o fick veta att jag inte var helt ensam om den (inlägg, pm). Skulle tokgärna vara helt ensam på gymet, men har inte funderat på hemgym, behöver liksom lämna soffan för att få till det... :)
Men, till undringen: Har ni varit/är ni gymblyga el gymasociala och har ni botat det el hur löser ni det om ni gör det? *popcorn*
Tycker själv att det är störtlöjligt, har själv ingen aning om vad andra pysslar med (zoomar ut å möter ingens blick o är typ allmänt skittrist, ser nog sur ut med :D), men vet inte om jag ids lägga energi på att ändra det. Fast jag är lite frestad att testa lite annat än den träning som känns hemtam, o det gör jag inte iom gymblygheten. *rolleyes*
Var jätte blyg tidigare men det har jag kämpat bort helt nu. i takt med att självförtroendet blev bättre så har jag insett att jag är den jag är och gillar folk inte det så skiter jag i det
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.