D Andersson
2009-01-30, 18:48
Obama inte den förändring du hoppats på
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1425691&lid=puff_1425715&lpos=rubrik
Den blivande CIA-chefen duckade och slingrade sig i senatsförhören på frågor från den demokratiska senatorn Carl Levin, och vägrade, till många vänsterbloggares bestörtning, tillstå att "waterboarding" utgör tortyr.
Dagen efter genomförde ett förarlöst CIA-plan robotattacker över gränsen till Pakistan, ett land som i alla fall på pappret är allierat med USA, och dödade tjugo personer.
Redan före presidentinstallationen påminde en nyhet läsarna om att den nya CIA-chefen var djupt inblandad i utlämnandet av misstänkta terrorister till länder där mänskliga rättigheter kränktes systematiskt under Clintons regering. Och presidenten höll sitt vallöfte om att fördubbla antalet soldater i Afghanistan, medan hans vicepresident varnade för att antalet döda amerikanska soldater kommer att öka.
Det är inte konstigt om man tror att ovanstående beskrivning är från år 2004, under de mörkaste dagarna av Bushregeringens krig mot terrorismen. Men detta är i stället en kort sammanfattning av president Barack Obamas första vecka i den amerikanska utrikespolitikens oändligt komplexa värld.
Känner vi inte igen det här? Var inte Clinton precis likadan som Bush i dessa avseenden också? Och det är ju främst medarbetare från Clintonadministrationen som Obama nu har omgett sig med, till detta kan läggas att försvarsministern från Bushtiden får sitta kvar. Är demokrater av samma skrot och korn som republikaner i dessa frågor, med enda skillnaden att de hymlar mer med det medan republikaner som Bush och Reagan talade klarspråk?
Hur kommer det sig att media på båda sidor atlanten hyllar Obama medan man sågar Bush, trots att de i stort för samma politik i just de avseenden man hyllar/sågar?
Minnesgoda debattörer vet att detta ämne har berörts tidigare, men jag tycker det förtjänar en ny tråd.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1425691&lid=puff_1425715&lpos=rubrik
Den blivande CIA-chefen duckade och slingrade sig i senatsförhören på frågor från den demokratiska senatorn Carl Levin, och vägrade, till många vänsterbloggares bestörtning, tillstå att "waterboarding" utgör tortyr.
Dagen efter genomförde ett förarlöst CIA-plan robotattacker över gränsen till Pakistan, ett land som i alla fall på pappret är allierat med USA, och dödade tjugo personer.
Redan före presidentinstallationen påminde en nyhet läsarna om att den nya CIA-chefen var djupt inblandad i utlämnandet av misstänkta terrorister till länder där mänskliga rättigheter kränktes systematiskt under Clintons regering. Och presidenten höll sitt vallöfte om att fördubbla antalet soldater i Afghanistan, medan hans vicepresident varnade för att antalet döda amerikanska soldater kommer att öka.
Det är inte konstigt om man tror att ovanstående beskrivning är från år 2004, under de mörkaste dagarna av Bushregeringens krig mot terrorismen. Men detta är i stället en kort sammanfattning av president Barack Obamas första vecka i den amerikanska utrikespolitikens oändligt komplexa värld.
Känner vi inte igen det här? Var inte Clinton precis likadan som Bush i dessa avseenden också? Och det är ju främst medarbetare från Clintonadministrationen som Obama nu har omgett sig med, till detta kan läggas att försvarsministern från Bushtiden får sitta kvar. Är demokrater av samma skrot och korn som republikaner i dessa frågor, med enda skillnaden att de hymlar mer med det medan republikaner som Bush och Reagan talade klarspråk?
Hur kommer det sig att media på båda sidor atlanten hyllar Obama medan man sågar Bush, trots att de i stort för samma politik i just de avseenden man hyllar/sågar?
Minnesgoda debattörer vet att detta ämne har berörts tidigare, men jag tycker det förtjänar en ny tråd.