Visa fullständig version : Återuppväcka kroppen
__Linnea__
2008-08-10, 23:42
Hejsan kolloiter!
Är ny här, men har suttit och läst ett tag. :) Men nu har jag ett problem och behöver lite råd, så passade på att registrera mig så att ni otroligt kunniga människor kanske kan ge mig lite vägledning!
Det är så att jag under ett par-tre månader har gått på en VLCD-kur på ca 500 kcal per dag. Viktminskning har det blivit och nu är jag nöjd, så långt allt väl. Jag har dock kommit till insikt om att jag verkligen har gjort ALLT FEL.
Det hela har varit på stor bekostnad på min kropp och mitt välmående. Jag mår inte alls bra. Jag är SÅ TRÖTT. Kan sova 16 timmar om dagen och ändå ha massiva problem att ta mig ur sängen. Bara att sätta mig ned och skriva det här har tagit ett par timmar att finna ork till. Jag har även märkt att viktminskningen har sjunkit oproportionerligt mycket sett till vad den borde ha varit under den här tiden.
Jag antar att min kropp har gått ner i det fasansfulla sparlågeläget, i den mån den myten faktiskt är tillämplig. På grund av total inaktivitet har mycket muskler flugit sin kos och på grund av mycket sängläge bränner jag väl inte mycket mer på en dag än mitt BMR.
Läste även, skrivit av vår allas King Grub, att ämnesomsättningen även sjunker ofantligt mycket mer än vad som bara kan förklaras genom musklerförluster etc. vid en sådan här svältliknande diet. Jag antar att det är hormonrelaterat?
Hur som helst, NOG ÄR NOG. Jag mår inte bra och nu är äckeldieten slut. Nu har jag det svåraste framför mig, att finna den magiska energibalansen!
Men då ställs jag inför ett par svåra frågor. Hur mycket skall jag öka mitt intag och på vilket vis?
Hur återuppväcker man en såhär trött kropp på sundast och bäst sätt?
Hormonåtergången efter svältdiet, hur lång tid tar den? Vad är bäst, att nosa sig lite försiktigt uppåt, ge kroppen lite tid att förstå att den får näring igen och leta efter kaloribalans eller borde jag totalchocka kroppen och göra en jätteökning och på så sätt väcka min så slöa kropp?
Om man äter "lite mer", blir det "lite mer" hormoner då? Eller chocka kroppen - jättehormonutsöndring?
Blir det samma resultat i ämnesomsättningen på sikt oavsett kanske?
Kommer jag få tillbaka mina sänganfrätta muskler om jag kliver upp och börjar föra ett mera normalt liv, eller får jag acceptera att försvunnet är förlorat?
Många svåra frågor har jag och jag antar att det låter ätstört. Vilket det till stor del är. Därför ber jag er om HJÄLP, för äta tänker jag göra, oavsett. Det är inte det som är problemet just nu, utan jag behöver veta hur jag BÄST väcker min kropp ur denna dvala, på ett sund sätt.
Jag hoppas på många kloka svar.
Er allas,
Linnea
Nu är jag långt i fram kunnig vad det gäller hormoner. Men jag skulle utgår från Harris & Benedict formeln och räkna ut vad din ungefärliga energibalansen lägger runt. Sedan äter runt den siffra och justera beroende på hur kroppen svarar efter ett par veckor. Oroa bara inte för den initiala viktökning när du fyller kroppen med vatten och glykogen.
__Linnea__
2008-08-10, 23:58
Nu är jag långt i fram kunnig vad det gäller hormoner. Men jag skulle utgår från Harris & Benedict formeln och räkna ut vad din ungefärliga energibalansen lägger runt. Sedan äter runt den siffra och justera beroende på hur kroppen svarar efter ett par veckor. Oroa bara inte för den initiala viktökning när du fyller kroppen med vatten och glykogen.
Harris & Benedict-formeln var för hög för mig redan innan jag åtsadkom denna fadäsen tyvärr. Nu stämmer den ännu sämre sett till vad min viktminskning borde vara sett till kaloriintag och aktivitet. =/
Sökte lite i arkivet, det verkar som att återgå till normalätande är bäst i ditt fall. Ett hög överskott skulle bara resultera du lägger på dig fett igen.
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=102263
Harris & Benedict-formeln var för hög för mig redan innan jag åtsadkom denna fadäsen tyvärr. Nu stämmer den ännu sämre sett till vad min viktminskning borde vara sett till kaloriintag och aktivitet. =/
Vilken aktivitetsfaktor tog du? Och hur ser din nuvarande stats ut?
__Linnea__
2008-08-11, 00:29
Sökte lite i arkivet, det verkar som att återgå till normalätande är bäst i ditt fall. Ett hög överskott skulle bara resultera du lägger på dig fett igen.
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=102263
Jag letade också lite och här trådar med det jag funnit, i kortform:
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=33392&highlight=s%E4nkt+energif%F6rbrukning
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=96354&highlight=s%E4nkt+energif%F6rbrukning
__Linnea__
2008-08-11, 00:35
Frågan är ju bara VAD som är ett "normalätande". Att äta som jag gjorde innan kommer ju bara ta mig till ruta ett igen. Jag vill hitta min nya energibalans, men ge mina hormonnivåer etc så goda förutsättningar som möjligt att vakna till liv igen!
Är "normalätandet" som King Grub talar om ett återgående till den gamla homeostasen, eller den nya balansen?
Statsen vet jag inte riktigt om jag vågar skriva ut här, då blir det nog ramaskri. :( Vatten och glykogen är jag däremot inte rädd för, det längtar jag nästan efter. :D *screwy* Det är kilon som kommer ge mig ENERGI och ORK!
Whistler
2008-08-11, 00:36
Har du legat på 500kcal som totalt dygnsintag så är kanske 1500kcal per dygn lämpligt för att se om du mår bättre? Givetvis är allt individuellt, men det är en ganska normal siffra beroende på aktivitetsnivå. Känner du att det inte räcker efter en vecka kan du ju gå upp till 2000kcal.
I enkla ordalag så är förlorad muskelmassa enklare att återfå än att skapa ny sådan. Det är givetvis inte samma massa du hade senare, jag menar att återgå till den mängd du hade innan.
Ta ett steg i sänder. Om du börjar smälla i dig 2000kcal mer än du tidigare gjort per dag så lär du ju som minsta problem få rejäla besvär med magen. Känner du att du börjar gå upp för mycket i vikt så minskar du lite på dagsintaget tills du hittar balans.
Frågan är ju bara VAD som är ett "normalätande". Att äta som jag gjorde innan kommer ju bara ta mig till ruta ett igen. Jag vill hitta min nya energibalans, men ge mina hormonnivåer etc så goda förutsättningar som möjligt att vakna till liv igen!
Är "normalätandet" som King Grub talar om ett återgående till den gamla homeostasen, eller den nya balansen?
Statsen vet jag inte riktigt om jag vågar skriva ut här, då blir det nog ramaskri. :( Vatten och glykogen är jag däremot inte rädd för, det längtar jag nästan efter. :D *screwy* Det är kilon som kommer ge mig ENERGI och ORK!
Min tolkning av det du skriver är i första hand en livsstils förändring. Min erfarenhet säger mig att många kan tappa relativt mycket vikt relativt snabbt, oftast genom att dramatiskt dra ner på födointaget under en period. Problemet är bara att denna modell är svår att hålla sig till långsiktigt.
Att däremot ta lite "kontroll" över sin vikt-kurva, och låta den följa de egna målsättningarna, det är det färre som lyckas med.
Tycker i första hand du ska försöka hitta en träningsrutin som du trivs med. Av det du skriver så tror jag det vore en mycket fruktbar väg att gå, både med tanke på det du skriver om orkeslösheten, men även med tanke på hur du långsiktigt kan kalkylera fram en balans i ditt energi-intag.
En liten återgång till mer "normalt" ätande (jämfört med diet) med samtidig träning tror jag är positivt både hälsomässigt och psykologiskt. Sen gäller det ju förstås att du får i dig näringsrik och bra mat. Vad som menas med det finns det massor att läsa om här! ;)
Jag tycker Whistlers inlägg är bra. Lägg dig på 15000 kcal per dag i kanske 2 veckor och se vad som händer. Börja gärna röra lite på dig också, börja med promenader så att kroppen vänjer sig. Du vill ju ha en funktionell kropp inte bara en kropp som väger lite. Nu är det svårt att vägleda dig helt eftersom du skriver så lite om hur du ser ut. Men börja där och justera allt eftersom. När du sen rör på dig mer så kommer du behöva äta mer.
Jag tycker Whistlers inlägg är bra. Lägg dig på 15000 kcal per dag i kanske 2 veckor och se vad som händer. Börja gärna röra lite på dig också, börja med promenader så att kroppen vänjer sig. Du vill ju ha en funktionell kropp inte bara en kropp som väger lite. Nu är det svårt att vägleda dig helt eftersom du skriver så lite om hur du ser ut. Men börja där och justera allt eftersom. När du sen rör på dig mer så kommer du behöva äta mer.
:thumbup: :smash:
__Linnea__
2008-08-12, 00:21
Tack för alla svar, men jag känner att jag inte riktigt har gjort mig förstådd ändå. :em:
1500 kcal om dagen är på tok för högt för mig. Som exempel på att H&B-formeln inte stämmer på mig menar den att jag på en dag med aktivitetsfaktor 1.2 skulle bränna hela 1455 kcal.
I själva verket levde jag då ett ganska stillasittande liv med 1040 kcal/dag i form av dietpulver och var viktstabil i flera månader.
Detta var innan dippen till 500 kcal/dag.
Så självklart, träning och personliga förutsättningar som ni pratar om är JÄTTEVIKTIGT, men just nu är jag så orolig över mina nivåer på hormoner i kroppen och den skada jag åsamkat mig.
Jag vill reparera mig, jag VILL tåla 1000 kcal om dagen. Hur gör jag? 1000 meddetsamma, eller leta upp min nya kaloribalans?
Sanningen är att jag sover hela dagarna, visst. Och jag väger på tok för lite. Men jag står nu nästan still på 500 kcal/dag. :(
Åh, jag önskar jag vore ett forum-troll, men jag är bara sjuk tror jag.
Förmodligen skulle det bästa vara att ta kontakt med sjukvården då jag misstänker att din vikt och förhållande till mat kanske inte är det bästa? Om du dessutom sover bort dagarna eftersom du får i dig så lite näring så låter det ganska oroande.
Nu är det tyvärr inte så att det alltid är lätt att komma i kontakt med den sjukvård man behöver i Sverige men mår du dåligt och är orolig så borde en grundläggande undersökning med prover gå att få snabbt, sedan efter det en remiss till den typ av specialist som passar bäst.
__Linnea__
2008-08-12, 01:07
Förmodligen skulle det bästa vara att ta kontakt med sjukvården då jag misstänker att din vikt och förhållande till mat kanske inte är det bästa? Om du dessutom sover bort dagarna eftersom du får i dig så lite näring så låter det ganska oroande.
Nu är det tyvärr inte så att det alltid är lätt att komma i kontakt med den sjukvård man behöver i Sverige men mår du dåligt och är orolig så borde en grundläggande undersökning med prover gå att få snabbt, sedan efter det en remiss till den typ av specialist som passar bäst.
Står redan under sjukvårdens omsorg (både psykiskt och fysiskt) och tog lite prover på blodvärde, sköldkörtelhormoner, albumin, järnvärde, saltbalans etc i måndags.
Provsvaren i fredags: Endast en smula natiriumbrist, allt annat perfekt.
Ordination: Ett kryddmått joderat salt om dagen.
Kroppen är tydligen frisk som en nötkärna. *rolleyes* Synd att det verkligen inte känns så.
Mega_man1000
2008-08-12, 01:57
Kroppen är tydligen frisk som en nötkärna. *rolleyes* Synd att det verkligen inte känns så.
det är väl på grund av att du legat på underskott under en lång period ;) börja käka lite mera och se vad som händer du kommer säkert bli mycket mer piggare och energirik! The power of food u know:cool:
Står redan under sjukvårdens omsorg (både psykiskt och fysiskt) och tog lite prover på blodvärde, sköldkörtelhormoner, albumin, järnvärde, saltbalans etc i måndags.
Provsvaren i fredags: Endast en smula natiriumbrist, allt annat perfekt.
Ordination: Ett kryddmått joderat salt om dagen.
Kroppen är tydligen frisk som en nötkärna. *rolleyes* Synd att det verkligen inte känns så.
Är du ärlig med din ätproblematik, då? Det finns ingen biomarkör för sådant, och det kan inte behandlas med något tillskott.
Att du inte skulle "tåla" 1000 kcal/dag utan att förvandlas till en valross är första klassens bullshit (jag säger inte att du ljuger, men om detta är vad du tror, så har du fel). I så fall har du en allvarlig metabol störning som skulle ha synts tydligt i den utredning som gjorts.
Whistler
2008-08-12, 07:06
Hur svårt kan det vara? Börja ät mer, går du upp för snabbt så äter du mindre tills du hittar balansen. Du säger själv att du välkomnar tillbaka den vätska du tappat, så det är bara att sätta igång. Vi har gett dig tipsen, nu är det upp till dig att omsätta det i praktiken.
Står redan under sjukvårdens omsorg (både psykiskt och fysiskt) och tog lite prover på blodvärde, sköldkörtelhormoner, albumin, järnvärde, saltbalans etc i måndags.
Provsvaren i fredags: Endast en smula natiriumbrist, allt annat perfekt.
Ordination: Ett kryddmått joderat salt om dagen.
Kroppen är tydligen frisk som en nötkärna. *rolleyes* Synd att det verkligen inte känns så.
Hur lång är du och vad väger du nu? Samt vad vill du väga?
__Linnea__
2008-08-13, 00:26
det är väl på grund av att du legat på underskott under en lång period ;) börja käka lite mera och se vad som händer du kommer säkert bli mycket mer piggare och energirik! The power of food u know:cool:
Oh, don't I wish. :) Det är ju det jag vill!
__Linnea__
2008-08-13, 00:27
Är du ärlig med din ätproblematik, då? Det finns ingen biomarkör för sådant, och det kan inte behandlas med något tillskott.
Att du inte skulle "tåla" 1000 kcal/dag utan att förvandlas till en valross är första klassens bullshit (jag säger inte att du ljuger, men om detta är vad du tror, så har du fel). I så fall har du en allvarlig metabol störning som skulle ha synts tydligt i den utredning som gjorts.
Jaa, doktorerna vet om ätproblematik. Det är ingenting som jag kan eller försöker dölja inför dem. Men ärligt talat, om jag stod stilla i vikt flera månader på 1000 kcal förut, så måste jag ju gå upp på det nu, ett par kg senare? Speciellt som min kropp nästan står still på 500/dan. :| Valross är att ta i, det räcker ju bara med några cm för att paniken skall infinna sig.
__Linnea__
2008-08-13, 00:28
Hur svårt kan det vara? Börja ät mer, går du upp för snabbt så äter du mindre tills du hittar balansen. Du säger själv att du välkomnar tillbaka den vätska du tappat, så det är bara att sätta igång. Vi har gett dig tipsen, nu är det upp till dig att omsätta det i praktiken.
Jag hör vad ni säger och äta tänker jag, no doubt about it. Men jag vill göra rätt, i syfte att ta mig ur denna enorma trötthet och sänkning av allmäntillstånd.
__Linnea__
2008-08-13, 00:33
Eftersom det är ett par stycken som frågat nu så kommer mina stats:
166 cm
35 kg
Vad vågen säger bryr jag mig inte så mycket om, men jag vill ju gå upp så lite centimetrar som möjligt.
Men iaf, gör inte detta till en random ätstörningstråd nu. Är det NÅGON som vet?
Hur mycket skall jag öka mitt intag och på vilket vis?
Hur återuppväcker man en såhär trött kropp på sundast och bäst sätt?
Hormonåtergången efter svältdiet, hur lång tid tar den? Vad är bäst, att nosa sig lite försiktigt uppåt, ge kroppen lite tid att förstå att den får näring igen och leta efter kaloribalans eller borde jag totalchocka kroppen och göra en jätteökning och på så sätt väcka min så slöa kropp?
Om man äter "lite mer", blir det "lite mer" hormoner då? Eller chocka kroppen - jättehormonutsöndring?
Blir det samma resultat i ämnesomsättningen på sikt oavsett kanske?
Förlåt om jag verkar otrevlig, vill bara ha svar på mina frågor!
Linnea
Eftersom det är ett par stycken som frågat nu så kommer mina stats:
166 cm
35 kg
Men kära snälla. Om du inte skrivit fel ovan är det rätt uppenbart att du är så underviktig att du löper risk för allvarliga komplikationer nu och i framtiden. Viktuppgång är inte något att undvika utan önskvärt, för att inte säga livsnödvändigt.
Edit: Frågan om vilket sätt att öka energiintaget som är "hälsosammast" är en pseudofråga. Har du lyckats svälta dig till den vikten lär ditt problem inte vara vilket sätt att gå upp i vikt som är hälsosammast utan att överhuvudtaget lyckas lära dig att äta.
Scratch89
2008-08-13, 07:52
Börja äta lite mer, men se till att det är vettig mat, och börja inte frossa för att gå upp i vikt; det kommer bli en jobbig situation då.
Förövrigt undrar jag om jag inte känner dig...
Hej!
Jag är ny här så detta är kanske en korkad fråga till dig Linnea. Men jag måste få fråga om varför du började på denna 500 kcal/dag diet? Du skrev ngt om hormoner. Kan du vara så snäll och upplysa en oförstående "newbie". ;)
Kram Nikea
Ellis Wyatt
2008-08-13, 07:56
Börja äta lite mer, men se till att det är vettig mat, och börja inte frossa för att gå upp i vikt; det kommer bli en jobbig situation då.
Förövrigt undrar jag om jag inte känner dig...
Bra tips att ge till en person mer ätstörningar! :thumbup:
Ironbabe
2008-08-13, 08:26
Eftersom det är ett par stycken som frågat nu så kommer mina stats:
166 cm
35 kg
Vad vågen säger bryr jag mig inte så mycket om, men jag vill ju gå upp så lite centimetrar som möjligt.
Linnea
Hur tänker du nu? Går du upp i vikt så blir kroppen större :MrT:
themanwhosoldtheworl
2008-08-13, 08:45
Ja tror det är bäst att du lyssnar på läkarna ifall du har kontakt med några. Annars är det bra att du tar kontakt med dem.
Lycka till
Jag tror ingen här kan hjälpa dig. Möjligtivs att någon som har varit i liknande situation kan stötta dig. Men att be några på ett forum hjälpa dig komma till rätta med en sjukdomsproblematik går inte. Vad vi än säger blir det fel och kan leda till konsekvenser vi inte har en aning om.
Lycka till och jag tror du får bra hjälp av läkarna du ser. Dom vet uppenbarligen om ditt problem och har kunskap om hur du på bästa sätt kan hantera det.
men om du är i kontakt med läkare och vården, vad säger de? De borde ju ha NÅGON idé om hur du borde gå till väga? Be att få komma i kontakt med en dietist? Eller leta upp en själv, någon som har erfarenhet av detta med ätstörningar och liknande. De tar ju även med den mentala stressen (som det ofta ger för en person med "ätproblem" att gå upp i vikt)
Förutom att hålla med Cilia, Tolkia, zariaza mfl kan jag kanske bidra med ett försök till svar på frågan du ställde från början.
Det låter som att du knappt ätit något under rätt lång tid. Magen kan ha tagit stryk av det i värsta fall, så försök med så "snäll" mat som möjligt, sånt som man brukar äta när man varit magsjuk. Några exempel,
Vitt bröd med smör och ost
Yoghurt med banan
Vit fisk el kyckling med ris
Mannagrynsgröt med blåbär/blåbärssylt
Det finns säkert mer du kan komma på själv som är lättsmält.
Energin kommer nog inte förrän du gått upp lite i vikt och orkar ut i dagsljuset och röra på dig, men ta hand om magen så länge :)
Att döma av kroppsviken så låter det som problemen i första hand skall bearbetas med hjälp av psykiatrin.
Från en generell synpunkt vette sjutton hur jag känner inför trådar som dessa och besökare med uppenbara ätstörningar. Givetvis kan man inte hindra folk från att posta frågor och besöka forum. Samtidigt får jag känslan av att det är ungefär lika lämpligt att som ätstörd besöka ett träningsforum, som det är för en pedofil att arbeta inom dagis.
Tur att det finns väldigt förnuftiga skribenter som förmår att se de uppenbara psykiska problemen bakom ätstörningen och påpeka dessa i första hand, snarare än att dras med i den mer perifera problematiken gällande kcal hit och midjemåtts-cm dit.
Samtidigt får jag känslan av att det är ungefär lika lämpligt att som ätstörd besöka ett träningsforum, som det är för en pedofil att arbeta inom dagis.
Ovanligt pantad liknelse. Det är ju inte direkt så att poster med ätstörningskaraktär utgör övergrepp på er som inte har ätstörningar? *screwy*
Ovanligt pantad liknelse. Det är ju inte direkt så att poster med ätstörningskaraktär utgör övergrepp på er som inte har ätstörningar? *screwy*
Måhända en kass liknelse (säg en alkoholist som arbetar på systembolaget då?), men i sak vill jag nog ändå hålla fast vid min ståndpunkt.
Återigen tycker jag att de skribenter som faktiskt förmår se den psykiatriska problembilden först, minimerar den olustkänsla som faktiskt kan infinna sig. Det är en stor styrka för detta forum.
Samtidigt så är det väl i viss mån så att många av oss som tränar och läser/skriver här, är lite lätt "ätstörda" genom ett aktivt deltagande i den subkultur som följer av gymvärlden.
Jag är ganska övertygad om att den psykiatriska problematiken måste angripas först, och så tidigt som möjligt. Det är först därefter som det är lämpligt att börja med rådgivning om vad som är nyttiga matprodukter e.t.c. Risken, som jag ser det, är att gymvärlden och dess fokus på kost, träning och kcal kan fungera som maskering för en utblommad och allvarligt ätstörning.
Nu kanske jag bör påpeka att jag skriver generellt. Jag menar inte att peka ut Linnea.
Scratch89
2008-08-13, 19:31
Bra tips att ge till en person mer ätstörningar! :thumbup:
Vad var det för fel?
__Linnea__
2008-08-14, 01:35
Okej, kontentan av det hela: inte så mycket till svar på mina frågeställningar, men tack för allas omtanke iaf. :)
Linnea
Okej ska försöka svara så mkt som jag vet (vilket kanske inte är mkt).
För det första skriver du att du nu efter din diet på 500kcal är nöjd, antar att du menar med vikten? Du kommer nog tyvärr bli tvungen att acceptera att du kommer att ÖKA i vikt om du börjar äta mer (vilket du MÅSTE om du ska överleva i långa loppet).
Sen det där med hur lång tid det tar för hormoner, förbränning etc att komma igång igen har jag ingen aning om, men antar att det för det första skiljer sig från person till person, men att det ändå sätter igång mer eller mindre direkt när du ändrar ditt beteende.
Sen skulle jag svara på frågan hur det är bäst att gå till väga, är att ta det sakta men säkert snarare än chocka kroppen. Det baserar jag på råd jag själv fått från ätstörnings-"kunniga". De säger att precis som med viktnedgång, så är viktuppgång bäst att tas lite lugnare. Gärna med max 0.5-1kg i veckan. Tror det även gäller dig även fast du ligger oerhört lågt i vikt. Har läst någonstans att en av riskerna med att bli frisk från något sånt här är just att hjärtat inte klarar av den plötsliga uppgången utan blir överbelastat. så ta myrsteg. 100 kalorier mer i veckan eller något?
MEN mitt råd är fortfarande, ta kontakt med en utbildad dietist!
Okej, kontentan av det hela: inte så mycket till svar på mina frågeställningar, men tack för allas omtanke iaf. :)
Linnea
Folk är försiktiga med att ge råd på grund av det i detta fallet är medicinskt råd och inte bara kost. Ett forum är bra till mycket och det finns många duktiga människor men samtidigt kan du aldrig veta hur vettigt rådet är.
Så det bästa svaret kommer tyvärr vara att kontakta läkare/psykolog/dietist för att få en bra plan för din viktuppgång och förhoppningsvis en väg till tillfrisknande.
forslund
2008-08-14, 17:24
Anorexia nervosa - ätstörningar, har ofta tendens(ca 50% av de sjuka) att övergå till bulemia nervosa (överätning & ofta kräkningar efteråt), så att börja lungt och inte äta som en tok låter som ett mycket bra tips, som zariaza säger.
Det finns dock vad jag vet inget stöd för att orsaken till den utvecklingen (anorexi -> bulimi) skulle vara att en person "bryter med anorexin på fel sätt" och "äter för mycket"; snarare brukar hetsätningen ses som en reaktion på svälten i sig (en reaktion som man också iakttagit i friska individer, efter viss tids svält).
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2026, Jelsoft Enterprises Ltd.