Visa fullständig version : Har gjort slut med mina flickvänner!
LadyInsane
2008-07-13, 14:42
Fyller 20 om några dagar. Har en hel rad kompisar i samma ålder, och vi har känt varandra i flera år, men nu umgås vi knappt. Vi är/var ett gäng på 5 personer som alltid hängde tillsammans. Mycket beror på mig faktiskt. Plötsligt är det som att jag har insett att vi inte har något gemensamt längre. Förut kunde vi ses varje dag, men nu orkar jag knappt svara på deras sms.
Har dessutom flyttat till en annan stad och flera kompisar vill komma och hälsa på, men bara tanken gör mig alldeles trött...
Har det hänt att ni slutat umgås med barndomskompisarna?
Jag är verkligen inte osocial, men det är jobbigt att känna att man egentligen inte har något att prata om längre. Klarar mig gott på att prata med pojkvännen, tvillingsyrran och mamma.
Å andra sidan är det ju dem, kompisarna, som man har upplevt mest med. Roskilde, Arvika, Rom, Paris, Sunny Beach m.m.
Borde jag skärpa mig och sluta vara så tråkig?
Lämna inte dina vänner, de kan vara betydelsefulla senare i framtiden.
machine gun
2008-07-13, 14:47
Lämna inte dina vänner, de kan vara betydelsefulla senare i framtiden.
+1
Var inte så drastisk, det är ju bara att inte träffa dem på ett tag. "Göra slut" känns ju lite fånigt.
shadowfire
2008-07-13, 14:48
Har gått från att ha haft +20 vänner till att bara ha två, riktiga vänner kvar. Båda är från barndomen, men vi är de enda som fortfarande resonerar lika o har liknande intressen osv. Man utvecklas olika, en del bildar familj, andra inte osv.
Fullt naturligt att byta umgängeskretsar genom åren.
LadyInsane
2008-07-13, 14:52
Har gått från att ha haft +20 vänner till att bara ha två, riktiga vänner kvar. Båda är från barndomen, men vi är de enda som fortfarande resonerar lika o har liknande intressen osv. Man utvecklas olika, en del bildar familj, andra inte osv.
Fullt naturligt att byta umgängeskretsar genom åren.
Det tror jag på! Har tänkt se hur det blir att inte träffa kompisarna så ofta. Ska definitivt hålla kontakt med dem och se vilka man kan fortsätta umgås med i framtiden och så.
+1
Var inte så drastisk, det är ju bara att inte träffa dem på ett tag. "Göra slut" känns ju lite fånigt.
Har ju inte gjort slut. Var bara tvungen att ha de som titel..:D
Lämna inte dina vänner, de kan vara betydelsefulla senare i framtiden.
Är det inte bättre att skaffa nya då?
LadyInsane
2008-07-13, 14:53
Något som kanske skiljer mig från andra, är att jag har en tvillingsyrra. Hon är min bäääästa vän. Har aldrig varit ensam eller så genom uppväxten, eftersom vi alltid funnits för varandra.
Fyller 20 om några dagar. Har en hel rad kompisar i samma ålder, och vi har känt varandra i flera år, men nu umgås vi knappt. Vi är/var ett gäng på 5 personer som alltid hängde tillsammans. Mycket beror på mig faktiskt. Plötsligt är det som att jag har insett att vi inte har något gemensamt längre. Förut kunde vi ses varje dag, men nu orkar jag knappt svara på deras sms.
Har dessutom flyttat till en annan stad och flera kompisar vill komma och hälsa på, men bara tanken gör mig alldeles trött...
Har det hänt att ni slutat umgås med barndomskompisarna?
Jag är verkligen inte osocial, men det är jobbigt att känna att man egentligen inte har något att prata om längre. Klarar mig gott på att prata med pojkvännen, tvillingsyrran och mamma.
Å andra sidan är det ju dem, kompisarna, som man har upplevt mest med. Roskilde, Arvika, Rom, Paris, Sunny Beach m.m.
Borde jag skärpa mig och sluta vara så tråkig?
Det är väl en naturlig fas i livet, men några vänner brukar bli kvar i ur och skur.
Nya vänner och ovänner brukar komma till paralellt.
LadyInsane
2008-07-13, 15:02
Det är väl en naturlig fas i livet, men några vänner brukar bli kvar i ur och skur.
Nya vänner och ovänner brukar komma till paralellt.
Bra, jag behövde höra det där. Så man slipper känna att man kastar bort något, när det faktiskt bara är naturligt. Vi umgås knappt längre eftersom jag vill styrketräna och kompisarna vill supa. Svår kombo.
Jag har mer eller mindre gjort det ett par ggr.
Flytt från GBG och flytt till Stockholm, sen har en hel del fallit av just pga träningen och tidsbrist.
Som det är nu så de jag umgås med är till 99% folk man träffat upp via gymmet.
machine gun
2008-07-13, 15:18
Vi umgås knappt längre eftersom jag vill styrketräna och kompisarna vill supa. Svår kombo.
Det där känner jag igen. Blev totalkrock med en del av mina gamla vänner när jag gick över till den mörka sidan och började träna som en galning medan de fortfarande festade 2-3 ggr/vecka. Men vissa från den tiden har jag fortfarande kontakt med och vi träffas då och då. Jag får för mig att såna där riktigt intensiva kompisrelationer där man träffas varje dag, hör lite tonåren till. Sen växer man ifrån det när man har jobb, partner och många intressen som slåss om tiden. Vänner är fortfarande jätteviktigt, men man värderar dem inte utifrån hur mkt tid man spenderar tillsammans.
Ta en tid där du kanske inte träffar dem så mkt och sen kommer du säkert känna vilka du saknar mest. Man får ju även vara lite open minded och inse att man inte måste ha samma intressen för att kunna umgås normalt.
du håller på och bli vuxen så det är inget kontig med det. välkommen..
shadowfire
2008-07-13, 15:30
Jag har mer eller mindre gjort det ett par ggr.
Flytt från GBG och flytt till Stockholm, sen har en hel del fallit av just pga träningen och tidsbrist.
Som det är nu så de jag umgås med är till 99% folk man träffat upp via gymmet.
Exakt. Flyttar man så ter det sig naturligt. Har flyttat 11 ggr runtom i detta land, så det börjar bli en vana att lära känna nytt folk o hitta nya vänner. Samtidigt är mina två absolut bästa vänner kvar i min gamla hemtrakt i norrland fortfarande. De två står pall i ur o skur och vi har behållit något medan vi har utvecklats som vuxna människor...
Nya intressen = nya vänner osv... härnäst ska jag lära känna flygarfolk o piloter (blir kul o se vad det är för ett gäng) samt förhoppningsvis nya träningsvänner i götet.
Ladyinsane, kör på, njut av livet o gör det som känns bäst för stunden för dig! Det är du och ingen annan som gör dina val :)
Är det inte bättre att skaffa nya då?
Om du tycker det är lätt att hitta kvalitativa vänner så visst.
Jag har mer eller mindre gjort det ett par ggr.
Flytt från GBG och flytt till Stockholm, sen har en hel del fallit av just pga träningen och tidsbrist.
Som det är nu så de jag umgås med är till 99% folk man träffat upp via gymmet.
Att hänga med polarna är en sak som hör ungdomen till. När man blir äldre känns det som att det sociala umgänget mest kretsar runt jobbet och gymmet.
Exakt. Flyttar man så ter det sig naturligt. Har flyttat 11 ggr runtom i detta land, så det börjar bli en vana att lära känna nytt folk o hitta nya vänner. Samtidigt är mina två absolut bästa vänner kvar i min gamla hemtrakt i norrland fortfarande. De två står pall i ur o skur och vi har behållit något medan vi har utvecklats som vuxna människor...
Nya intressen = nya vänner osv... härnäst ska jag lära känna flygarfolk o piloter (blir kul o se vad det är för ett gäng) samt förhoppningsvis nya träningsvänner i götet.
Ladyinsane, kör på, njut av livet o gör det som känns bäst för stunden för dig! Det är du och ingen annan som gör dina val :)
Göteborg nu?
Om du tycker det är lätt att hitta kvalitativa vänner så visst.
Sen när LadyInsane har skaffat barn och tappat intresset för träning så får hon skaffa nya kompisar igen. småbarnsmammor till kompisar. och så rullar det på. ;)
shadowfire
2008-07-13, 15:35
Göteborg nu?
Så fort jag får lägenhet där så går flyttlasset. Nytt jobb från 1/9.
Gäller bara att hitta boende, lättare sagt än gjort. Försöker nyttja charmen, men jag blir brädad av 19-åringa tjejer på blocket som annonserar med poserande bilder att de söker lägenhet. :(
Jag överväger att ta av mig tshirten o slänga upp en krabba o se om hyresvärdarna nappar på det.
Ja, vänner ska man ha.. ex jag träffar denne Tomas på en fest, sedan då vi är 30, så träffar jag honom och han äger ett företag som säljer ved, och jag behöver ved till mitt företag. Kanske jag får ett par procents rabatt.. hähähä
*kissass* *drool*
Ja, vänner ska man ha.. ex jag träffar denne Tomas på en fest, sedan då vi är 30, så träffar jag honom och han äger ett företag som säljer ved, och jag behöver ved till mitt företag. Kanske jag får ett par procents rabatt.. hähähä
*kissass* *drool*
Eller så kanske det blir lite sexlekar med Tomas på toaletten? Inte fel det heller, hähähääh
:naughty:
jag har lärt mig att kompisar alltid ska gå före flickvän i slutändan... för med flickvännen kommer det o ta slut i alla fall; och ska man då räkna med att kompisarna ställer upp o vill träffas om man stundtals ignorerat dem tidigare?:smash:
Men det är många som blir sådär toffliga o dumpar sina kompisar när de fått ett förhållande, och sen när det tar slut sitter de där själva superdeprimerade..
Tänk den dagen Robert gör slut, då sitter du där ensam i en skitstad, utan några gamla vänner. Alla era gemensamma vänner tar självklart Roberts sida eftersom dom kände han långt innan.
moment22
2008-07-13, 17:18
Bara för att ni har varit kompisar längre så betyder det inte att dom är bra kompisar.
Nu säger jag inte att dom är dåliga, men jag menar att dom behöver inte vara bra för dig bara för att ni har känt varandra så länge.
Det är ditt liv och om det känns som att du har växt ifrån dom så ska dom inte hålla dig kvar, du ska inte vara kompis med dom för att tillfredsställa dom utan göra vad du tycker känns rätt för dig.
Tänk den dagen Robert gör slut, då sitter du där ensam i en skitstad, utan några gamla vänner. Alla era gemensamma vänner tar självklart Roberts sida eftersom dom kände han långt innan.
Hur många gånger har du blivit dumpad? Bara en fråga..
Det känns naturligt. Efter högstadiet hamnar alla på olika gymnasium och man börjar umgås med folk i sin nya klass. Efter studenten sprids folk världen över. En kompis till mig flyttade till München, jag började på chalmers, två började jobba natt, en flyttade till Skövde, en psykade ur och ville radera alla gamla vänner osv.
Tänk den dagen Robert gör slut, då sitter du där ensam i en skitstad, utan några gamla vänner. Alla era gemensamma vänner tar självklart Roberts sida eftersom dom kände han långt innan.
Vem säger att det skulle ta slut öht? Sluta vara så negativ och sluta med dina negativa kommentarer.
LadyInsane
2008-07-13, 17:39
Tänk den dagen Robert gör slut, då sitter du där ensam i en skitstad, utan några gamla vänner. Alla era gemensamma vänner tar självklart Roberts sida eftersom dom kände han långt innan.
Hahahahhaha:laugh: Tack, jag behövde piggas upp lite!
Hur många gånger har du blivit dumpad? Bara en fråga..
Hmm, en kanske om man inte räknar med lågstadiet.
Vem säger att det skulle ta slut öht? Sluta vara så negativ och sluta med dina negativa kommentarer.
Vem säger att det kommer hålla för alltid?
Hahahahhaha:laugh: Tack, jag behövde piggas upp lite!
Eller du. Det hände mig, fast jag var den som gjorde slut.
Syndicate
2008-07-13, 19:18
Jag känner igen mig lite i det du skriver.
Ibland känns det nästan som en plikt att träffa vännerna, som att jag gör dom en tjänst.
Så nu är jag bara med de jag verkligen tycker bra om och de när jag väl träffar dom så är de riktigt nice.
Fast jag känner mig elak mot de som jag undviker och vet inte riktigt hur jag ska förklara det för dom.
Vi har ju inte något gemensamt, verkligen helt olika prioriteringar i livet... och jag har ingen plats för dom i mitt liv. Fan va taskigt de låter :/
Rock'nRoll
2008-07-13, 19:23
Vem säger att det skulle ta slut öht? Sluta vara så negativ och sluta med dina negativa kommentarer.
Det Angel skriver är jävligt sant. Senariot hon beskriver är ju knappast något unikt.
Jag känner igen mej mkt i det du skriver och som en del andra skriver är det naturligt. Jag har bara 4 nära vänner som jag verkligen gillar och trivs med, många har jag tappat vid byte av skola, nya intressen osv.
Och det där med träning känner jag också igen, ingen som fattar vad som är det vackra med det och ingen som förstår varför man inte vill med ut hela tiden. Jag gillar att vara själv och måste få träna.. passar det inte nån av mina vänner så blir det bara så att man umgås mindre och mindre.
Hitta nya vänner om dina gamla inte riktigt passar dej längre.. inte jättelätt att hitta människor som man verkligen passar med men det finns nåra ;D Var inte med någon för att du bara "måste".
shadowfire
2008-07-13, 19:41
Tänk den dagen Robert gör slut, då sitter du där ensam i en skitstad, utan några gamla vänner. Alla era gemensamma vänner tar självklart Roberts sida eftersom dom kände han långt innan.
och? hellre ett par äkta, nya vänner, än vänner man bara har för sakens skull. Jag skulle rentav kunna klara mig helt utan vänner också. "Fake vänner" som man bara umgås med för att man måste klarar jag mig utan, oavsett förhållande eller ej.
Har man bara lite socialt vett i sig så är det inte rocket science direkt att träffa o lära känna nya vänner. Hade det varit det så hade folk inte vågat flytta öht.
Fyller 20 om några dagar. Har en hel rad kompisar i samma ålder, och vi har känt varandra i flera år, men nu umgås vi knappt. Vi är/var ett gäng på 5 personer som alltid hängde tillsammans. Mycket beror på mig faktiskt. Plötsligt är det som att jag har insett att vi inte har något gemensamt längre. Förut kunde vi ses varje dag, men nu orkar jag knappt svara på deras sms.
Har dessutom flyttat till en annan stad och flera kompisar vill komma och hälsa på, men bara tanken gör mig alldeles trött...
Har det hänt att ni slutat umgås med barndomskompisarna?
Jag är verkligen inte osocial, men det är jobbigt att känna att man egentligen inte har något att prata om längre. Klarar mig gott på att prata med pojkvännen, tvillingsyrran och mamma.
Å andra sidan är det ju dem, kompisarna, som man har upplevt mest med. Roskilde, Arvika, Rom, Paris, Sunny Beach m.m.
Borde jag skärpa mig och sluta vara så tråkig?
Detta händer många, du är inte ensam! :)
Folk förändras genom åren och även en själv!
Du behöver inte "skärpa" dig och ej heller dina gamla vänner.
Om det är menat så hittar ni varandra igen på ett eller annat sätt. :)
Finns det behov så ringer du eller någon upp.
Oftast så behöver man inte lika många människor runt omkring en när man blir äldre. Kan vara skönt att fokusera på några få speciella också!
Riktiga goda vänner (inte polare, kompisar utan vänner) håller ihop livet ut no matter what.
Jag kan tex träffa vänner jag ej sett på 10-20 år och fortfarande känna, det där är min vän.
Sen finns det folk man endast festar med eller är kompis med på jobb/högskolan etc.
du har ett antal vänner som kommer stå dig närmast i ditt liv, det är do
äh sak samma. sumarum: bryt inte med din närmaste krets, se till att det aldrig är DU som är den som börjar göra det.
NiXPhoenix
2008-07-13, 22:33
Ja, vänner ska man ha.. ex jag träffar denne Tomas på en fest, sedan då vi är 30, så träffar jag honom och han äger ett företag som säljer ved, och jag behöver ved till mitt företag. Kanske jag får ett par procents rabatt.. hähähä
*kissass* *drool*
Hahaha, bäst beskrivning på varför vänner är bra att ha!
Scratch89
2008-07-13, 22:50
Något jag har märkt är att många av de vänner man känner sig nära till är de vänner man blivit ihopbuntad med mot sin egen vilja, typ att man bor/bodde nära varandra eller går/gick i samma klass.
När man sedan börjar granska, så märker man att man inte har så mycket mer gemensamt. Jag hade en mängd kompisar från Skövde, men jag umgås bara med ett par stycken numera. Det känns bra; varför umgås med folk bara "för att"?
Muskelbyggaren
2008-07-13, 23:06
Jag känner igen det där Scratch, satt och tänkte häromdagen på en grej som inträffade för säkert 6 år sen. Det var under första halvan av gymnasiet och vår klass hade slagits ihop med en annan på biologin, mycket nytt och okänt folk var det och jag hade ännu inte hunnit stifta några djupare bekantskaper. På något vis kom jag ihop mig med en kille jag annars aldrig föreställt mig umgås med. Men vyerna vidgades och dennelånghårige typ iklädd Iron Maiden-tshirt blev min håv-partner. Poängen är att jag så tydligt minns mig själv tänka att "den där killen har jag noll gemensamt med, men tänk om han blir en lång bekantskap nu bara för att vi hamnar i samma grupp".
Så sent som igår satt vi och grillade och snackade om allt möjligt till sent inpå natten.
Samma sak har hänt mig minst ytterligare en gång. Första dagen på högskolan och jag hamnar på samma bänk som en kille med bred stockholmsdialekt och typiskt "brat-attityd" och jag tänke återigen: tänk om "ödet" för oss samman. Igår var vi och badade, om nån vecka ska vi åka och hälsa på hans föräldrar över en helg.
Livet är roligt när man ser det i perspektiv. :) Det viktigaste är väl att inte fundera för mycket utan att göra det som känns rätt för stunden, inom rim och reson, hur klyschigt det än må låta.
Ja, det är så sant det är sagt.
Folk kan tyckas vara enormt olika, men är samtidigt lika. [kompatibla]
Det är inte bara saker som musiksmak,klädstil som kan spela roll utan mental våglängd.
Mycket trevligt att du både har en Iron Maiden-fan såsom en Brat som dina bättre vänner Musselbyggarn!
Muskelbyggaren
2008-07-13, 23:11
Ja precis, det är ju under stilen som personen döljer sig, och mångfald berikar! (även yttre sådan)
Fyller 20 om några dagar. Har en hel rad kompisar i samma ålder, och vi har känt varandra i flera år, men nu umgås vi knappt. Vi är/var ett gäng på 5 personer som alltid hängde tillsammans. Mycket beror på mig faktiskt. Plötsligt är det som att jag har insett att vi inte har något gemensamt längre. Förut kunde vi ses varje dag, men nu orkar jag knappt svara på deras sms.
Har dessutom flyttat till en annan stad och flera kompisar vill komma och hälsa på, men bara tanken gör mig alldeles trött...
Tråkigt
Har det hänt att ni slutat umgås med barndomskompisarna?
Jo
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=93208&highlight=v%E4nskap
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.