Visa fullständig version : Hjälp mig förstå skillnaden på bra och dåligt fett
Jag lyckas inte förstå det här med fett
Vad är det som är så dåligt med mättat fett??
Jag tror mig veta att kolesterolet sätte sig på blodkärlsväggarna och ökar risken för blodpropp, men är det verkligen så stor risk?
Jag tror mig även veta att kolesterol behövs vid uppbyggnad/transport(?) av GH/testo(?)
Fler nackdelar/fördelar?
Vad är det som är så bra med enkel och fleromättat fett??
Jag vet vad den kemiska skillnaden är på fetterna men vad gör det för praktisk skillnad i kroppen?
Vad gör dem bätte än de mättade och vilken funktion fyller dessa "nyttiga fetter" i kroppen?
Vissa fetter ska tydligen kunna påverka/öka fettförbränningen, hur fungerar det (har det retts ut öht.?) ?
Vad är det som gör att man måste ha en viss balans mellan Omega-3, Omega-6 och Omega-9 (fler?)?
Fler nackdelar/fördelar?
Detta var vad jag kom på just nu, men det blev några inte helt lätta frågor (antar jag), så var inte rädda att hänvisa mig till självstudier, på Internet eller i böcker.
Helst inte Universitets/Högskole-kurser, jag har nog att göra med ett heltidsjobb :D
Vore väldigt kul om någon kunde förbarma sig över detta
Om sverker ser detta kommer du drunkna i info:kickass:
Vad ska jag säga om det spinkoo :confused:
Det finns inget dåligt fett ! Fett är energi och så länge vi förbränner fettet är det inget problem. Det som skiljer är att kroppen väljer att lite fortare förbränna omättat och fleromättat fett och kvar blir då mättat fett som förbränns aningen långsammare.
En fördel med mättat fett är att det kan ge en bättre mättnadssignal till hjärnan. Kan vara något att pröva när man håller igen på kalorierna och är vrålhungrig hela tiden.
Koesterol är givetvis en viktig byggsten i kroppen. Vi kan inte vara utan den och den skall vara kvar. Minskar vi intaget av kolesterol från maten ökar levern bara sin egna tillverkning. Vad vi kan styra är att kolesterolet inte lagras in för mycket i kärlväggarna. Detta gör vi genom att ge kroppen de byggstenar den behöver dvs tillräkligt med Omega-3 fett från linolja och fisk.
Från Omega - 3 och från Omega - 6 fett bildar kroppen Prostaglandiner och Tromboxaner som har hormonliknade egenskaper. Den ena är gas och den andra är broms.
När vi tex får en blödning så levrar sig blodet. Från Omega - 6 kommer signalen " Täpp till, täpp till " så att jag inte förblöder och från Omega - 3 kommer signalen " lös upp, lös upp " så att jag får fram syre så att jag inte kvävs !
På samma sätt gäller det med spänningen i blodkärlen. Omega - 6 kniper åt så att blodtrycket stiger och vi inte svimmar av blodbrist till hjärnan och Omega- 3 slappnar av så att blodet kommer fram i de finaste blodkärlen långt ut i kroppen. En mycket fin balans.
Vi kan styra balanse Omega - 6 till Omega - 3. Mycket forsknig tyder på att vi skall äta förhållandet 5 : 1. Nu äter vi i Västerlandet betydligt mer Omega - 6 än -3 så för att återställa balansen måste man ned till 3 : 1 eller t o m 2 : 1. Slutsatsen är enkel = > ÄT MER FISK.
Att bara äta fleromättat fett är ingen bra lösning. Fettet är känsligt för syre och kräver att man äter mer antioxidanter. Mer av det fettet och halterna av fria radikaler ökar och man har inte vunnit någonting ! Har kommer det omättade fettet från rapsolja och nötter in. Bra energi utan att störa balansen i kroppen.
Har du betalt dyra pengar för ett Omega - 9 -fett så har du blivit lurad !
Omega-9 är oljesyra, världens vanligaste fettsyra. Mjölkfett är ca 1/3 oljesyra, rapsolja är över 2/3 oljesyra !
Den bygger vi själva lätt i kroppen och är den fettsyra som lättast förbränns också. Ren och bra energi.
Jag har inga uppgifter om att Omega-3 direkt skulle kunna öka ämnesomsättningen och fettförbränningen men när väl det fleromättade fettet sitter på plats i cellväggarna så reagerar muskel- , nerv- och fett-cellen bättre på signalerna från dina hormon ( insulin, adrenalin, kortisol, testosteron osv, osv ).
Var börjar man läsa ?
Ta reda på kurslitteraturen till kurserna i näringslära. Det man kan läsa där är i o f s ca 10 år gammal kunskap men den är väl dokumenterad. Därefter har man bra kunskap att stå på för att läsa mer och om spjutspetsforskningen kring fetter.
Nackdelen är att det snabbt kommer in värderingar när man skriver om det som är bra eller dåligt fett.
Tack så mycket Sverker för en objektiv beskrivning, jag är så trött på hur alla utan att vara insatta skriker om hur bra eller dåligt något är.
Nu ska jag försöka ta mig i kragen och lära mig mer om hur fett fungerar, det här kändes som ett steg i rätt riktning, här ska klippas ut och ramas in :thumbup: :D
Sverker:
När jag nämnde fettbrännande fett tänkte jag i första hand på CLA som tydligen skall både öka fettförbränningen och öka muskleuppbyggnaden.
Skulle vara intressant med åsikter från någon som har tillräckligt mycket kunskap för att förstå vad som står i rapporterna(som tydligen finns) om dessa tester.
Vilka egenskaper har EPA och DHA (Omega-3 fettsyror?)? Är det något speciellt med dessa eller är det helt enkelt just Omega-3 fett?
Eftersom jag inte vet vad jag pratar om hoppas att du har överseende med att jag kanske ställer konstiga frågor.
Sverker: Det var nog en lagom långsökt komplimang:)
Kanon redovisning om fett, frukatnsvärt bra:loveyou:
Daemon !
CLA är inte riktigt mitt område. Jag har aldrig varit i kontakt med det eller använt det själv.
Vad jag kan läsa i alla de studier som gjorts är ungefär följande:
Försöksdjur som får 1 - 5 % av sitt energiintag som CLA växer lika fort som kontrollgruppen som inte får CLA.
Skillnaden är sedan att CLA-djuren har mer muskler och lagt på sig mindre fett.
På samma sätt har man studerat den anticancerogena effekten hos CLA genom att utsätta djuren för gifter som är starkt cancerogena. CLA-gruppen utvecklar klart mindre cancer då.
Effekterna är tydliga men det är svårt att få fram hur CLA verkar.
Vad jag läser är att CLA blockerar inlagringen av fett från blodet in i fettcellerna. På detta sätt används fett bättre som energi och spara proteinet till att bygga muskler med.
CLA skall i cancercellen blockera den kraftiga tillväxten och celldelningen. Cancern finns i försöksdjuret men djurets immunförsvar hinner döda den.
Omega-3
För att tillverka de viktiga prostaglandinerna gör kroppen fettsyrorna ännu längre och gör dem ännu mer omätta genom att göra fler dubbelbindningar på dem.
Vad kroppen inte kan göra är de första dubbelbindningarna utan behöver startmaterialet, alfa-linolensyra och linolsyra från växtriket.
Omega-3 serien ser ut som så här alfa-linolinsyra ( ALA ) -> Steradienoic acid ( SDA ) -> EPA och sist DHA
Alla dessa olika fettsyror lagras därefter i kroppen för att vara tillgängliga när prostaglandinerna behövs. När dessa mycket omättade fettsyror väl sitter på plats gör de ffa blodkärlsväggarna mjukare
När man äter fisk har man låtit fisken göra arbetet fram till EPA eller DHA.
EPA och DHA har faktiskt olika effekt i kroppen så om ett par kanske vi kan köpa olika fiskfett med högre andel av den ena eller andra fettsyran. Men idag är det bäst att vi väljer den naturligt blandade fiskoljan.
Motsvarande serie för Omega - 6 börjar med linolsyra följt av gamma-linolensyra ( GLA ).
GLA används mot PMS-besvär och är bevisligen effektiv för att lindra och minska besvär av atopiska eksem och psoriasis.
Tack Sverker!!!
Jag säger inte att jag förstår allt men det var väldigt intressant!
Kommer säkert dyka upp fler frågor :D
Som ett litet grundläggande tillägg till Sverkers fina svar tänkte jag bara passa på att försöka förklara den grundläggande skillnaden mellan de olika typerna av fett. För mig blev det mycket lättare att förstå det här när jag fick den grunläggande kunskapen, då hade jag hört talas om mättat och omöttat fett i flera år utan att riktigt förstå vad skillnaden var.
En fettsyra består oftast av ett jämt antal kolatomer mellan 4 och 22 st. På en mättad fettsyra sitter det en enkelbindningar mellan alla kolatomerna medan det på en omättat sitter minst en dubbelbindning. Enkelomättad innebär en dubbelbindning och fleromättat innebär flera dubbelbindningar. Om raden av kolatomer har en dubbelbindning gör raden en böj vid denna dubbelbindning vilket gör att hela fettsyran blir böjd.
Detta gör att fettsyrorna inte kan packas lika tätt, om man tänker sig att man försöker packa en massa böjda spagettistrån blir det luftigare än om man tar vanliga raka spagettin och packar. Detta gör at genomsläppligheten i ett membran med böjda fessyror blir bättre än ett helt packat membran med bara mättat fett i.
Att omättade fettsyror är mjukare än mättade i en viss tempeatur har samma förklaring och är lätt att se om man jämför smör och olja i kylen. Detta är också förklaringen till att fisk som lever i kallt vatten måste ha fleromättat fett annars skulle de bli helt stela i det kalla vattnet.
Peter
Vad fyller genomsläppligheten i ett membran för funktioner? Denna fråga ställs utan att jag kan sätta fingret på vad ett membran är...:em:
Om nån skulle äta mig, vilket fett är det då? Mättat va?
MVH/spinkoo
KICK-ASS tråd:cheers:
Ett exempel på membran är cellmembran som omger cellen och bestämmer vad som ska släppas in och ut. De består bland annat av fosfolipider (som har två svansar som består av fettsyror), kolesterol och protein. Mättnadsgraden på fosfolipidens svansar påverkar hur sladdrigt membranet blir. Ju mer omättat desto mjukare och tvärt om. Dessutom gör stor del kolesterol i mebranet att det blir hårt (samma sak som sverker varit inne på tidigare). Små opolära ämnen kan gå igenom självmant medan andra ämnen måste transporteras igenom, det är igenomsläppligheten som sker självmant som påverkas av hur tätt och hårt membranet är. Det finns ett antal olika typer av transport av de ämnen som inte går igenom självmant men dessa sparar vi till en annan gång, när jag har tid att slå upp dem alla.
Ett "livsmedel" består nästan alltid av en blandning av mättat och omättat fett. Men en människa består nog mestadels av mättat fett skulle jag tro.
Vill passa på att säga att det är möjligt att det är som Sverker säger att allt fett är bra, men det finns faktiskt ett klart samband mellan mättat fett och dåliga kolesterolvärden samt förekomsten av hjärtinfarkt. För de som inte orkar eller kan gå på djupet med omega tre och sex och annat krångligt är rekommendationen högst 10 E% mättat fett, 10-15 E% enkelomättat fett och 5-10 E% fleromättat fett. Detta innebär en sänkning av konsumtionen av mättat fett för medelsvensson.
Peter
Tack Peter,
Har du någon referens som jag kan få tag i om att mättat fett påverkar kolesterolvärdena.
Ifrågasätter inte detta, jag har diskuterat detta med en bekant som hävdade att det var mer genetiskt betingat än kostbetingat om man fick höga kolesterolvärden. Skulle gärna kunna komma med mer än "alla säger att det är så", eftersom att det är den sämsta motivering jag vet.
Han(bekanten) ska också försöka hitta en egen referens(forskningsrapport el. dyl).
Originally posted by Peter
Detta är också förklaringen till att fisk som lever i kallt vatten måste ha fleromättat fett annars skulle de bli helt stela i det kalla vattnet.
Jag älskar sån information! Gör att man kommer ihåg grejor..
Samma sak som en liknelse för att komma ihåg olika muskelfibrer som vi lärde oss på biologin...
Röda muskelfibrer är långsamma.. Vita är snabba...
Laxen måste jobba rätt länge då den ska "vandra" iväg för att leka, därav rött kött.
Gäddan är mer spurtmaskin som lurar länge och sen blixtsnabbt ger sig efter bytet för att sen vila länge igen.. Vitt kött...
Deamon: "Har du någon referens som jag kan få tag i om att mättat fett påverkar kolesterolvärdena?"
Jajamensan klart jag har det. Tyvärr hinner jag bara ge dig dom som de refererar till i nordiska näringsrekommendationerna just nu och de 5-15 år gamla men de gäller fortfarande.
-Fats and oils in human nutrition: Report of a joint FAO/WHO expert consultationen. FAO food nutrition paper No 57. Rome:FAO 1994
-Grundy SM. Cholesterol and coronara heart disease. A new era JAMA 1986:256:2849-58
-Mensink RP, Katan MB. Effect of dietary fatty acids on serum lipids and lipoproteins. Arterioscl Thromb 1992;12:911-9
-National Cholesterol Education Program......Circulation 1994;89:1364-80
Tycker du det är överkurs eller svårt att hitta dessa referenser kan du säkert hitta Nordiska näringsrekomendationerna någonstans. Men då får du lite på att de har tolkat alla de hundratals forskningsrapporter som finns med där på rätt sätt. Kanske duger det som referens om du ska överbevisa din kompis däremot. Om du kommer ihåg svaret under minimjölkstråden så verkar det troligt att både fett- och kolesterolintaget påverkar kolesterolvärdena i blodet.
Emmzan: Tror du fick ett bättre exempel än vad jag fick lära mig när det gäller muskelfibrer. Till oss tog de oxen som orkar dra på åkern hela dagen med sitt röda kött och grisen som är väldigt lättstressad och explosiv med sitt vita. Jag har ingen vidare kunskap om djur men när jag tänker på snabba explosiva djur är inte gris det första som dyker upp direkt.
Peter
Tack Peter!
Jodå jag kommer ihåg minimjölkstråden, tänkte att jag lika gärna kunde fråga efter referenser i den här tråden istället för att börja posta i den gamla.
Har faktiskt ingen aning var jag ska få tag i dessa rapporter, du/någon får gärna berätta för mig. Antar att de inte finns på Pubmed ??
Tar och söker efter Nordiska näringsrekomendationerna och ser vad jag kommer fram till. Är det samma rekomendationer som säger att en tungt tränande individ behöver max 0.8g protein/kg kroppsvikt?
Underskatta inte grisar, de är både snabba och starka som fan.
Har sett stenar som grisar flyttat på för att få tag i något gottigt som bodde under den, inte direkt små stenar.
Fortfarande kanske inte det bästa exempel jag hört!
Försökt posta det här svaret 1 miljon ggr!!!!!!
Det här kanske kan vara rolig läsning lite gammal kanske från 97 men gansk intresant ändå ( måste ha acrobat reader för att kunna läsa)
Effect of fish oil on body fat mass and basal fat oxidation in healthy adults (http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/ijo/journal/v21/n8/full/0800451a.html&filetype=PDF)
Brown fat thermogenesis in rats fed high-fat diets enriched with n-3 polyunsaturated fatty acids (http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/ijo/journal/v21/n11/full/0800500a.html&filetype=PDF)
Originally posted by Daemon
Har faktiskt ingen aning var jag ska få tag i dessa rapporter, du/någon får gärna berätta för mig. Antar att de inte finns på Pubmed ??
Tar och söker efter Nordiska näringsrekomendationerna och ser vad jag kommer fram till. Är det samma rekomendationer som säger att en tungt tränande individ behöver max 0.8g protein/kg kroppsvikt?
Så här funkar referenser:
Först står författarnas namn. Sen står namnen på artikel (typ rubriken). Sen står namnet på tidsskriften och årtalet som den gavs ut sen kommer ofta ett kolon och sen en siffra som anger vilket nummer det är på tidskriften (om en viss tidsskift ger ut en massa nummer samma år) sen kommer ett kolon till och sen står det ofta några siffror som anger på vilka sidor artikeln finns ex 1451-9 betyder alltså att den börjar på sid 1451 och slutar på 1459. För att hitta denna referens i sin helhet måste man börja med att titta i vilken tidsskrift den är publicerad för att sedan hitta något ställe där denna finns (på nätet eller i verkligheten). Sen är det bara att gå dit och leta reda på rätt nummer och sida.
Nordiska näringsrekommendationerna ger inga tips till personer som tränar tungt vad gäller proteinintag för maxiamala resultat utan anger riktlinjer för vad som anses hälsosamt intag av i stort sett alla näringsämnen som finns baserat på den forskning som finns att tillgå.
Peter
Tack ytterligare en gång.
Kanske borde skrivit om svaret innan jag postade det, det skiljde x antal timmar mellan att jag försöket posta det och att det blev postat.
Hittade Nordiska näringsrekomendationer och det står faktiskt inte att något om hur mycket man tränar, så nu får jag sluta hacka på dem :nono: :em:
Lyckades också räkna ut hur referenserna fungerade, men det var inte helt lätt att få tag i dem. Har inte lagt ner min själ i det men jag ska göra ett krafttag under veckan.
Daemon: Om du av en slump skulle råka få extra kopior av det du hittar så vet jag minst en person som kan tänkas vilja ha dom...:D
Absolut!! Det jag hittar på Internet lägger jag in här.
Varför har stearic acid som är en mättad fett syra en effekt som snarare påminer om den man får av oleic acid istället för att ge en liknande effekt som man får av övriga mättade fett syror ???
Om du kan förtydliga din fråga om stearinsyra och oljesyra så lovar jag att göra vad jag kan !
Stearinsyra är ju en av de vanligaste fettsyrorna vi får i oss och ofta den man först tänker på när man talar om det mättade fettets dåliga egenskaper.
Stearinsyra var inte med i artikeln om fiskfett men är den med i artikeln om " Brunt kroppsfett " så kommer jag att läsa den imorgon.
I flera rapporter som jag har skummat igenom benäms stearic acid som en neutral fett syra som inte påverkar serum cholesterol nivåerna i andra rapporter tillskrivs den flera positiva egenskaper skulle inte bli förvånad om det är jag som har missförstått nånting. Det näms inget om det i artikeln om brunt kropps fet.
A stearic acid-rich diet improves thrombogenic and atherogenic risk factor profiles in healthy males (http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/ejcn/journal/v55/n2/full/1601122a.html&filetype=PDF)
Effects of butter oil blends with increased concentrations of stearic, oleic and linolenic acid on blood lipids in young adults (http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/ejcn/journal/v53/n7/full/1600785a.html&filetype=PDF)
Inte den blekaste ....ekim:confused:
Mycket att läsa var det och roligt att det inte bara var abstact.
Unga friska frivilliga som äter mättat fett under tre veckor utan att deras kolesterolvärden försämras.
Men för fan Ekim, har du tagit motståndarens parti! :D
Nu har vi båda två giltiga rapporter!
Jag har virrat till begreppen vad gäller fettsyror tror jag...:(
"Varunamnet" omega 3 är linolensyra (18:3,n - 3), men de andra omega 3 fettsyror som finns har de liknande bra egenskaper eller är det inget man behöver tänka på ?
Eller är det så enkelt att man får med dem på köpet i vanliga fall ?
Tror mig veta att omega 3 = n - 3 -> Första dubbelbindningen från metylgruppen räknat sitter tre kolatomer bort.
Originally posted by z_bumbi
Jag har virrat till begreppen vad gäller fettsyror tror jag...:(
"Varunamnet" omega 3 är linolensyra (18:3,n - 3), men de andra omega 3 fettsyror som finns har de liknande bra egenskaper eller är det inget man behöver tänka på ?
Eller är det så enkelt att man får med dem på köpet i vanliga fall ?
Tror mig veta att omega 3 = n - 3 -> Första dubbelbindningen från metylgruppen räknat sitter tre kolatomer bort.
I vegetabilier finns främst ALA ( alfa-linolensyra ) och därefter i några enstaka oljor SteraciDonic Acid SDA som jag just nu inte har ett svenskt namn på.
I våran kropp omvandlar vi ALA först till SDA därefter till EPA och i sista möjliga steget DHA. EPA och DHA har lite olika egenskaper.
Äter vi fet fisk som ätit växtplankton eller ägg från hönor som ätit linfrön har dessa gjort arbetet åt oss eftersom dessa nu innehåller ALA, SDA EPA och DHA samtidigt, alla är Omega-3.
Enklaste sättet att få i sig Omega-3 är att äta fisk och därmed det som är enklast att rekomendera.
I de flesta kliniska försök man utfört har man av tradition använt fiskolja med EPA och DHA eftersom de oftast ger bättre och mer direkt svar än ALA.
Sverker: Jag ska läsa igenom det igen någon gång när jag är klarare i huvudet men jag tror att jag är med än så länge :)
King Grub
2003-06-26, 19:32
Originally posted by z_bumbi
Sverker: Jag ska läsa igenom det igen någon gång när jag är klarare i huvudet men jag tror att jag är med än så länge :)
För lite kolhydrater idag? :nono: ;)
sverker eller grub> hur många dubbelbindningar har omega-3 fettsyrorna och hur många kolatomer?
Har lånat ut biokemipärmarna så jag känner mig f.n helt lost.:smash:
Vi börjar med alfa linolensyra.
18 st kol och tre dubbelbindningar. Dessa sitter mellan kol 9 och 10, mellan 12 och 13 och mellan 15 och 16.
Räknar man sedan kolen efter sista dubbelbindningen har vi 16, 17 och det sista kolet nr 18 som kallas Omega = Omega-3.
Skriver man alfa-linolensyra kan det se ut så här:
C18:3; 9,12,15.
Det första som händer därefter är att vi använder enzymet delta-6-desaturas och gör en dubbelbindning mella 6 och 7.
Då får vi SDA C18:4; 6,9,12,15.
Därefter bygger kroppen vidare genom att sätta på 2 kol i syra-ändan dvs vid kol nr 1.
Vi får nu en längre fettsyra med dubbelbindningarna vid 8,11,14 och 17.
Vi gör nu ytterligare en dubbelbindning med delta-5-desaturas och får nu den viktiga EPA dvs C20:5; 5,8,11,14,17.
DHA är ytterligare 2 kol lång med ytterligare en dubbelbindning.
Lite nichad kunskap kanske:em:
Den här tråden måste ju in i "Best of" sen.
gasoliner
2003-06-27, 09:45
ehh.. det är ju mer siffror än text?:confused: :D
Sverker-fettprofessorn..:bow:
Sverker> :bow: :bow: :bow:
Originally posted by King Grub
För lite kolhydrater idag? :nono: ;)
Snarare förkylning och långvarigt bruk av katabola steroider.. kolhydrater får jag i mig tror jag.
Originally posted by z_bumbi
Snarare förkylning och långvarigt bruk av katabola steroider.. kolhydrater får jag i mig tror jag.
krambrist skulle jag tro...
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.