Detta med att välja en viss aktivitetsfaktor att multiplicera sin grundläggande förbränning är något som förvirrat många, inklusive mig själv, gällande vilken nivå man skall välja. "Kända" fakta är att en arbetsdag framför datorn bör få värdet 1.2 samt att en elitidrottare inom en konditionsgren har faktor 2.0, men allt mellan dessa är lite upp till gissningar.
Tittar man lite närmare på detta är det kanske inte så mystiskt ändå. Om man via lämplig formel räknar ut sitt grundläggande energibehov med faktor 1.0, dvs ingen extra förbrukning alls får man ett visst tal, exempelvis ca 2000 kcal. Detta kan vi kalla basförbränningen.
Ganska enkelt ser man att varje "steg" i aktivitetsfaktorn ger en
10 %-ig ökning av ursprungstalet. T.ex. 1.1 på 2000 kcal ger totalt 2200 och åstadkommer en ökning med 200 kcal (10% av 2000). Exempel på någon som har grundförbränning på 1700 kommer varje hack uppåt på aktivitetsskalan öka totala summan med 170 kcal, osv.
Genom att ta reda på energiförbrukningen på de aktiviteter (t.ex. i form av träning) man utför per dag kan man alltså lätt hitta "rätt" aktivitetsfaktor. En bra källa till det är webbsiten
Caloriesperhour (
http://www.caloriesperhour.com/index_burn.html). Ett litet problem eller svårighet är där att den förbrukning man får ut även inkluderar grundförbränningen, vilket ger att värdet där inte går att addera till sitt grundtal från Harris & Benedict.
Ett sätt att lösa det är att titta på vad sidan uppger i förbränning under sömn och sedan ta sin riktiga aktivitet minus detta värde.
Exempel:
Sova 1 timme och väga 90 kg =
81 kcal
Sitta och utföra lätt arbete 1 timme och väga 90 kg =
135 kcal
135-81 = 54
Det vill säga att sitta upp och kanske arbeta framför datorn förbrukar 54 kcal extra per timme. Här kan det vara intressant att se om det kan stämma med siffran 1.2 för en dag vid datorn.
54 kcal / timme / 90 kg * 8 timmars arbetsdag =
432 kcal
För samme 90 kg-person gavs grundförbrukningen ca 2000 och med en aktivitetsfaktor 1.2 blir det 2400 kcal, vilket lyckligtvis stämmer väl med det förväntade.
(Siffran för förbränning under 1 timme vid sömn från Caloriesperhour verkar också stämma bra med grundförbrukningen från Harris&Benedict / 24!)
Att springa i hastigheten 8 km / h under 60 minuter och väga 90 kg ger enligt Caloriesperhour en total förbrukning på 720 kcal. Drar vi bort grundnivån för sömn på denna vikt (81 kcal) får vi 639 kcal kvar.
För att hitta själva systemet eller formeln för sin aktivitetsfaktor kan man plocka fram 10% av sin grundförbränning (från Harris & Benedict) och dividera den framräknade extraförbrukningen med denna.
Ex: Basförbränning 2000 kcal. 10 % = 2000/10 = 200
Extraförbränning från löpningen 639 kcal / 200 = 3,195 = 3
Alltså bör vi öka vår aktivitetsfaktor med tre steg genom löpningspasset. Har man från början 1.2 från datordagen är vi nu uppe i 1.5.
Aktivitetsfaktorn blir på detta sätt ganska logisk och naturlig, och inte ett mystiskt lite chansartat tal man höftar till.
Verkar allt detta dels begripligt dels korrekt?