Den ärligaste journalen på Kolo - Sidan 416 - Kolozzeum Forum

Anton Fräs · 2019-03-19, 00:07

Citat:

Ursprungligen postat av Wipflash

Har du visat dina vårdgivare den här journalen? Kan vara värdefullt för dem.

Ja det kanske vore en bra idé.

Citat:

Ursprungligen postat av mini

En vecka är inget, den tar du dig igenom. Blicken på (del-)målet. Och du är ändå inne i systemet.

Tack för inlägget. Det som triggade igång allt igen är jag ärligt talat är fullständigt livrädd att jag fortfarande inte kommer få någon hjälp, vågar inte lita på vad dom säger längre..

Anton Fräs · 2019-03-19, 17:02

Fortfarande bedrövligt nere och känner mig nästan stenad, som en zombie i huvudet. Så oerhört rädd så fort jag tänker på vården och vad utebliven behandling skulle innebära. Jag orkar verkligen inte ha det så här längre.

Lafayette · 2019-03-19, 17:24

Jag är inte så bra på att ge tips men.. kämpa vidare kompis. Tänk vad mycket som triggat igång din ångest, starkt att du tog dig igenom det. Försök att inte älta och tänka för mycket, fokusera på annat. Dra igenom en hjärndöd rolig serie (jag rekommenderar Simpsons), gå promenader med din kompis eller ut och jogga om du orkar. Inte långt kvar till behandling och då kommer det bli bättre.

Anton Fräs · 2019-03-20, 10:17

Citat:

Ursprungligen postat av Lafayette

Jag är inte så bra på att ge tips men.. kämpa vidare kompis. Tänk vad mycket som triggat igång din ångest, starkt att du tog dig igenom det. Försök att inte älta och tänka för mycket, fokusera på annat. Dra igenom en hjärndöd rolig serie (jag rekommenderar Simpsons), gå promenader med din kompis eller ut och jogga om du orkar. Inte långt kvar till behandling och då kommer det bli bättre.

Tack för inlägget, jag orkar inte ärligt talat. Jag mår verkligen fruktansvärt dåligt, känns inte som att det är någon idé att formulera tankarna här dock, fullständigt meningslöst, precis som allt annat. Har ingen lindring och ingen flykt. Önskade jag kunde ta livet av mig, men kan inte för mina föräldrars skull. Vet ärligt talat inte längre om jag hade kunnat även om dom inte hade funnits, är inte modig nog.

Lafayette · 2019-03-20, 10:26

Detta har du också tagit dig igenom massvis med gånger, du kommer kämpa dig igenom detta också. Vi har ju båda bestämt att vi ska börja studera när vi blir friska.

Finns det någon möjlighet att du kan bo hos dina föräldrar ett tag? Någon kompis eller släkting så du får stöttning i dina dippar? Eller känns det bäst att vara ensam?

Kämpa kämpa kämpa kämpa kämpa kämpa!

Anton Fräs · 2019-03-20, 10:32

Citat:

Ursprungligen postat av Lafayette

Detta har du också tagit dig igenom massvis med gånger, du kommer kämpa dig igenom detta också. Vi har ju båda bestämt att vi ska börja studera när vi blir friska.

Finns det någon möjlighet att du kan bo hos dina föräldrar ett tag? Någon kompis eller släkting så du får stöttning i dina dippar? Eller känns det bäst att vara ensam?

Kämpa kämpa kämpa kämpa kämpa kämpa!

Jag bor hos mina föräldrar, har gjort det i snart fem år. Finns inget dom kan göra för mig så är hellre ensam på mitt rum än oroar dom ännu mer.

EDIT:
Tack för uppmuntran, vet bara inte vad jag ska säga, kan inte riktigt förstå eller nåt..

Lafayette · 2019-03-20, 10:35

Ok, tänkte om det var bra med extra stöttning nu när din ångest har triggats extra av läkarbesöket. Kan kanske vara bra att tvinga dig att tänka och göra något annat. Men gör det som känns bäst.

Inte långt kvar nu, håll ut som sagt.

Edit:

Hehe, gör så gott man kan. Jag vill bara att du ska hålla ut, det brukar ju vända snabbt och imorgon är en ny och bättre dag.

blåvitt · 2019-03-20, 10:55

Ett symptom på ångest är att man isolerar sig men det är inte alltid rätt väg att gå. Kom ihåg skillnaden på dig och din sjukdom! Din sjukdom vill att du ska isolera dig och grotta ner dig i mörkret. Get some sunshine on that beautiful face och våga lita på att dina nära vill finnas där för dig, även om det kanske är svårt för dom att veta hur. Håller tummarna för dig och att vården levererar den här gången. Kram!

SHH · 2019-03-20, 16:30

Hallå Anton! Läser fortfarande vartenda inlägg i din journal, men kommenterar allt för sällan.
Hade först skrivit ett långt inlägg här, men som jag raderade lika fort. Är inte alls lika bra på att prata/skriva som du är. Jag är mer lyssnar-typen.
Såattee.. det här blev väl ett jävligt meningslöst inlägg.
Nåja, tänkte bara passa på & skriva att jag iaf tycker du är jävligt bra.
Önskar dig allt gott.

Lafayette · 2019-03-20, 18:23

Hur går det Anton the man? Är lite tjatig och ser gärna en uppdatering om läget.

Anton Fräs · 2019-03-20, 18:30

Jag sover hela tiden mer eller mindre. Tackar verkligen för alla inlägg, vet ärligt talat inte vad jag ska säga eller så. Är väldigt förvirrad.

stridis · 2019-03-20, 18:35

Citat:

Ursprungligen postat av Anton Fräs

Jag sover hela tiden mer eller mindre. Tackar verkligen för alla inlägg, vet ärligt talat inte vad jag ska säga eller så. Är väldigt förvirrad.

När det var så illa så bröt jag inaktiviteten genom kvällspromenader i mörkret.
Tänk vad lite ångest kan göra, det blev rejäla långpromenader.

Lafayette · 2019-03-20, 18:47

Du behöver inte säga något, tack för uppdatering.

Anton Fräs · 2019-03-21, 07:27

Fick hög feber och hosta igår kväll, så nu är jag fysiskt sjuk dessutom.

Xtreme-G · 2019-03-21, 09:06

Citat:

Ursprungligen postat av Anton Fräs

Fick hög feber och hosta igår kväll, så nu är jag fysiskt sjuk dessutom.

Nej vad segt! Det kan du ju vara säker på att det går över i alla fall.