Citat:
Ursprungligen postat av MaxTheMarketer
Grymt! Tack för tipsen. Skall grotta ned mig där så jag kan få ett bra hum om hur man kan progressera för att stärka fötterna för barfotalöpning.
Hade varit bra om jag kunna fått tag på någon "personlig löptränare" som kunde ge löpschema samt vilka kroppssignaler man ska lyssna efter för att kunna förhindra slitage och potentiella skador på fötter såväl som ben å knän.
En sak jag skall ha läst någonstans är att man vill landa på framsidan av fötterna istället för hälen som ett sätt att dämpa det ens fötter, knän & resten av benen känner av när fötterna når marken. Detta blir lite som "balettlöpning" eller vad man ska säga.
Mitt löpband skulle jag beskriva som mjukare än asfalt men troligen hårdare/sämre dämpat än klassiska löpbanor (tänk de gummiaktiga löpbanorna under OS).
|
Jag skulle säga att det är ett misstag att fokusera på hur man sätter ner fötterna och försöka sätta ner framfoten först. Det är lätt hänt att man "tvingar fram" en kosntig teknik (typ att man "trippar på tå") som kommer leda till problem.
Anledningen till att man inte vill sätta i hälen först är att man inte vill sätta i foten framför kroppen. Ifall man gör detta kommer hälen per automatik vara det man sätter i och benet kommer vara utsträckt framför kroppen. Och detta leder till att benet kommer fungera ungefär som staven i stavhopp. Dvs farten/kraften framåt kommer bromsas (och istället eventuellt bli kraft uppåt). Så man kommer per automatik springa långsammare eftersom man typ har handbromsen i, och dessutom blir det en massa onödiga (och kanske skadliga) krafter på fotled och knä av detta bromsande.
Ett bättre sätt att få ett skonsamt löpsteg är att istället fokusera på helheten i tekniken. Upp med bröstet (titta inte ner på fötterna) och upp/fram med höften (sitt inte djupt i knän och höft). Dvs tänk "stolt hållning och blicken i fjärran". Dessutom sök inte marken med foten vid stegisättningarna. Sätter du i foten tidigt, så kommer du sträcka ut benet framför dig och sätta ner foten framför kroppen vilket du inte vill. Vänta istället lite och sätt i foten så rakt under kroppen som känns bekvämt.
Ifall man springer på det sättet och fokuserar på att sätta i foten under kroppen istället för framför så behöver man inte fundera på ifall man sätter i foten med hälen först eller framfoten eller helt neutralt. Det blir ändå mycket mindre bromskraft, vilket själva problemet man vill undvika då man pratar om hälisättningar. Detta gäller alltså oberoende av ifall man har skor eller springer barfota.
Det finns barfotalöppare från afrika, som sprungit utan skor hela livet, som sätter i hälen först (rakt under kroppen) och det finns de som sätter i framfoten först. Så det är troligen små individuella skillnader som avgör vilket som funkar bäst för olika individer. Det är troligen en dålig idé att försöka tvinga fram en specifik fotisättning som inte känns naturlig.
En sak som göra att man "går i fällan" att sätta i foten framför kroppen är att ifall man springer i lågt tempo med denna teknik så blir stegen väldigt korta. Men det är nåt man får vänja sig med.När man sedan ökar tempot så trycker man på lite mer i frånskjutet och steglängden blir då längre. Men man sätter fortfarande ner foten så rakt under kroppen man kan.