Språklådan!

[Diomedea exulans]

Ursprungligen postat av xan

Okej med förkortningar som "t.ex.", "fr.a." och "bl.a." i essäer? Eller är det bättre att skriva ut hela orden?

Skulle säga att det är bättre än att skriva ut hela orden.

Ursprungligen postat av tossefar

Jag har då aldrig sett dina exempel till höger annat än i de allra mest informella sammanhang. Typ i chattar eller sms, om ens då...

Är hyfsat säker på att den varianten är fel.

Däremot finns det med mellanslag och utan punkt. "T ex".

[svenbanan]

Ursprungligen postat av tossefar

Jag har då aldrig sett dina exempel till höger annat än i de allra mest informella sammanhang. Typ i chattar eller sms, om ens då...

Dels har jag skrivit fel på den första. Jag menade tex. (och inte tex)

Det var detta jag fiskade efter:

I vissa fall skrivs punkten ut efter förkortningen. Detta är regeln då ett enda ord förkortas, men det gäller även i vissa andra fall såsom dvs. (det vill säga) och osv. (och så vidare).

Från denna sida http://www.prefix.nu/forkortningar.html

Men det verkar inte gälla för vare sig t.ex. eller bl.a. (som då är det korrekta sättet)

Så bägge mina exempel var åt helsike.

fr.a. vet jag inte ens vad det är en förkortning av. Framför allt kanske?

Bättre exempel från mig hade nog varit:
o.s.v. jämfört med osv.

Då jag gick i grundskolan har jag för mig att vi fick lära oss o.s.v. och d.v.s. först och att osv. och dvs. blev introducerat som en alternativ förkortning något senare. Enligt sidan jag länkade till verkar osv. och dvs. nu vara det sätt man förväntas göra de förkortningarna.

[svenbanan]

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Skulle säga att det är bättre än att skriva ut hela orden.



Är hyfsat säker på att den varianten är fel.

Däremot finns det med mellanslag och utan punkt. "T ex".

Jupp, jag hittade på lite egna regler visade det sig...

[Rahf]

Just t.ex. och bl.a. är ju förtydligade av sina specifika strukturer, medan osv. och dvs. båda fortfarande är naturligt lättförståeliga utan särpunkter.

[xan]

Tack för svar kolobros.

Synonym för "språkförståelse?" Skriver en essä om nordiska språk och har redan använt begreppet 8 gånger på 1½ A4, lol. Försöker omformulera till "Förståelse för varandras språk i Norden"/"Förmåga att kommunicera inom Norden" osv men det blir inte lika smidigt. Läste en rapport inom ämnet där begreppen "Internordisk/mellannordisk språkförståelse" används, men dessa går nog bara att använda MAX 1-2 ggr i en kort text om man inte vill låta otroligt pompös.

[xan]

Inte kan ett adjektiv vara objekt, eller?

"Han är alltid snäll."

Han = subjekt
är = predikat
alltid = adveribal
snäll = ?

Objekt ska man ju få reda på genom att fråga: subjekt + predikat + vem/vad/vilka? Han är [vad] = snäll?

[baktung]

Ursprungligen postat av xan

Inte kan ett adjektiv vara objekt, eller?

"Han är alltid snäll."

Han = subjekt
är = predikat
alltid = adveribal
snäll = ?

Objekt ska man ju få reda på genom att fråga: subjekt + predikat + vem/vad/vilka? Han är [vad] = snäll?

Kan kallas predikatsfyllnad.

[xan]

Ursprungligen postat av baktung

Kan kallas predikatsfyllnad.

Just det ja, tackar.

En annan sak jag undrar över är bisatsen här:

Han beslöt sig | för att (subjunktion) se livet i vitögat.

Hur kan bisatsen sakna finit verb?

[baktung]

Ursprungligen postat av xan

Just det ja, tackar.

En annan sak jag undrar över är bisatsen här:

Han beslöt sig | för att (subjunktion) se livet i vitögat.

Hur kan bisatsen sakna finit verb?

Det är en infinitivfras som står som objekt. Han beslöt sig för "det". Testa genom att uttala "att" som "å". Om det funkar så är "att" bara infinitivmärke. Måste det uttalas "att" så är det en subjunktion. Ordet "för" är därför ingen subjunktion i ditt exempel, utan en preposition.

[xan]

Ursprungligen postat av baktung

Det är en infinitivfras som står som objekt. Han beslöt sig för "det". Testa genom att uttala "att" som "å". Om det funkar så är "att" bara infinitivmärke. Måste det uttalas "att" så är det en subjunktion. Ordet "för" är därför ingen subjunktion i ditt exempel, utan en preposition.

10/10 pedagogik

[xan]

Marlene van Niekerk's audaciously innovative first novel, Triomf, drew dark comedy and pathos from a despised, dysfunctional and creepily inbred family of "white trash" Afrikaners anxiously awaiting South Africa's first democratic elections in 1994 - the year when it was published. With its use of slang and deflating assault on the shibboleth of linguistic as much as racial purity, it became the first novel in Afrikaans to win the Noma award for publishing in Africa.

Triomf's ironic setting was an eponymous Johannesburg suburb built on the rubble of Sophiatown, the township and multiracial haven of writers and jazz players that was bulldozed in the 1950s under grand apartheid.

Någon som förstår det markerade? "Eponymous" är ju namngivande, men vad är namngivande åt vad och varför är miljön ironisk?

[Rahf]

Förorten hette Triomf. Boktiteln kanske gör påståendet lite förvirrande.

[xan]

Vad innebär "motsträviga källor"? Mångtydig helt enkelt?

"Det motsträviga källmaterialet har förmodligen tvingat fram urvalet, men det sätter också gränser för generaliserbarheten i slutsatserna."

Ursprungligen postat av Rahf

Förorten hette Triomf. Boktiteln kanske gör påståendet lite förvirrande.

Glömde tacka för detta.

[Bob90]

Motsträvig i min mening är mer negativt, man lägger en värdering i ordet på ett helt annat sätt. I princip att man "undermedvetet" ogiltigförklarar källmaterialet i det här fallet.

Så jag skulle vilja mena på att "motsträviga källor" i det här fallet är synonymt med typ tveksamma/tvivelaktiga källor.

[Bob90]

Vad betyder "Riss"?

Tex "Skyddsomslaget i nära nyskick sånär som på korta riss.".
Förstår att det är någon form av mycket lätt skada eller slitage, men liksom vad mer exakt är det som avses?

Edit: Finns för tusan inte ens med i min SAOL