Citat:
Ursprungligen postat av High1ander
Men är just det, ändrar man för mycket så får man till sist ett nytt språk...
Språket ändras alltid och lever i sin egna lilla värld, man behöver inte en massa språkförändrare, man behöver språkriddare som ser till att det hela går sakta men säkert. Om alla skulle prata som Fredrik Lindström, så skulle det inte dröja länge innan språket är kört.
Varför klaga på småbarns gramatik elle dåliga uttal?
Är väl skitsamma om folk säger "ett lastbil eller en lastbil" man fattar ju ändå?
|
Framförallt blir ju språket väldigt tråkigt och onyanserat när människor skall förenkla och förkorta det. "Jag hjälpte henne att komma igång" som jag skulle skriva/säga låter ju mycket trevligare än "jag hjälpte hon komma igång" (vilket verkligen ser ut som skit). Dej och mej är ju bara fult och "felstavningar", men att säga du/jag/hon/han när det inte skall vara där är ju inget vidare.
Jag råkar ju ofta sätta in en massa väl i meningar, tror det är för att jag är osäker på det jag skriver eller på något sätt vill säkra en flyktväg i det jag har sagt
, tidigare sade jag även Man istället för jag. Saker som "men man vill ju inte göra så", även det är väl av osäkerhetsskäl, det är ju man som tycker så, inte jag, fast det har jag nog slutat med numera.
Sedan händer det ju att jag konstruerar konstiga meningar, jag skrev ju nyligen (i något inlägg) en mening med en massa det och det (..) blir ju inte särskilt roligt att läsa, det är mycket trevligare att läsa en mer nyanserad text där olika ord används, språket blir så obildat och tråkigt om det är samma 20 ord rättigenom
En annan sak jag lyckas med ibland är att få två likadana ord efter varandra, kommer inte ihåg vilka jag kan lyckas göra så med, men jag kommer inte på något annat sätt att formulera meningen på när det blir så, men det känns ju som att något är helt galet när samma sak skall stå två gånger i rad. Någon kanske har sett några sådana inlägg från mig och kan berätta när det sker?
Grammatik har jag alltid tyckt har varit tråkigt, så jag går mest på känsla när jag skriver och jag tror det fungerar det med. Mitt ordförråd är väl inget vidare heller, jag kanske borde sätta mig ner och plugga synonymer
Där är en mening jag skulle kunna skriva på flera olika sätt:
Mitt ordförråd är väl inget vidare heller, jag kanske borde sätta mig ner...
Mitt ordförråd är väl inget vidare heller, man kanske borde sätta sig ner...
Mitt ordförråd är väl inget vidare heller, kanske borde sätta mig ner...
Men framförallt, det smög sig in ett omedvetet väl där, det borde ju stå:
Mitt ordförråd är inget vidare heller, jag kanske borde...
Vad fan har "väl" med något att göra, är jag tveksam till om det inte är något vidare eller inte? Jag säger ju att det inte är det? väl? ;D
Får fixa något som bara raderar alla " väl" inmatningar jag gör