Långvarig "ospecifierad" ryggsmärta

[Zozo12]

Hejsan

För mer än ett år sedan började jag få ont i ländryggen. Dum som jag är fortsatte jag att träna (styrketräning på gym som jag gjort i några år). Träffade dock en sjukgymnast in mot sommaren efter några månader med ont och hon bad mig lugna träningen och köra bålstabiliserande övningar, vilket jag inte heller trodde på. Så fortsatte ändå men anpassade träningen och undvek tex hip thrusters och squats som gav mig den jobbigaste smärtan.

Men sedan kom en dag där jag inte kunde göra någon övning utan smärta. Då slutade jag träna som jag kom överens om med min sjukgymnast. Jag hade svårt att komma igång med bålövningarna och var mest depp för jag var tvungen att lägga av med gymmet. Men efter fortsatt kontakt och motivation av sjukgymnasten satte jag igång och har nu hållit på i cirka 2 månader. Det gör ont att sitta för länge. Gå för länge. Att ens göra en övning med kroppsvikt gör ont (tex en squat).

Jag försökte mig på gymmet igen för en vecka sedan och har gymmat varje dag sen dess men utan vikter och värmt upp ordentligt. Men har nu igen insett att det inte funkar och att smärtan ökar och måste nu återgå igen till att fortsätta med bålövningarna.

Däremot vill jag söka råd och motivation från andra som haft liknande svårigheter som mig och har gett sig på dessa bålövningar och sett resultat och kunnat träna som vanligt igen. När jag frågat min sjukgymnast har hon endast sagt "det har blivit BÄTTRE för andra" men inte bra?

Tack på förhand !!!

[robiiiinnnn]

Postat via en mobil enhet

[robiiiinnnn]

Jag förstår att det är frustrerande med långvarig ländryggssmärta och jag kan relatera, jag hade det i 10 år utan att förstå varför, gick till vårdgivare efter vårdgivare, alla hade olika förklaringar. En kiropraktor påpekade att jag var sne i ryggen (vilket är absurt då vi alla är assymetriska och assymetri har inget med smärta att göra), jag fick höra att jag hade svag bål, inte aktiverade musklerna ordentligt osv osv. Det var en otroligt känslosam resa, mycket frustration, uppgivenhet, apati, jag har väldigt nära att lägga av med träningen för gott, sluta göra det jag älskar, marklyft, knäböj, bänkpress då dessa irriterade som mest i ryggen, tillslut kunde jag inte lyfta. Anledningen till att din fysioterapeut säger att hennes patienter blivit bättre men inte bra är troligtvis för många fysioterapeuter inte vet hur man ska handskas med långvarig smärta, vad är isåfall den enklaste vägen? Gå utifrån en påhittad hypotes och träna därifrån. Det finns många som har tillfrisknat helt från långvariga besvär, om du fått höra annorlunda är det uppgivna själar som inte orkar handskas med patienter med denna åkomma.

Först och främst är det en förlegad teori att bål skulle vara en orsak till ländryggssmärta och jag vet inte varför fysioterapeuter än idag har det som en förklaringsmodell. Det är lite av ett hån mot folk som gått runt med långvariga besvär att hitta en så enkel förklaring som "du har svag bål", det finns ingen evidens som stödjer det argumentet, ändå envisas många att hitta på egna teorier som inte baseras på forskning, hur kommer det säg att individer med stark bål har besvär i ryggen, varför skulle man helt plötsligt utveckla en svag bål från ingenstans, varför skulle du ha en svag bål om du ändå tränar bålen? Ett tragiskt dilemma i mitt yrke (jobbar som fysioterapeut). Det finns en stor brist inom vården vad gäller långvarig smärta, du kommer säkerligen höra massa olika teorier till varför du har smärta, "svag bål", "dålig hållning" "du lyfter fel" "du lyfter med en böjd rygg" "du har degenerativa förändringar i ryggen" "du aktiverar inte dina muskler"

Det som har hänt i din rygg är att den blivit sensitiserad, väldigt överkänslig med andra ord. En gång i tiden kunde du göra saker utan smärta, idag krävs det inte mycket förens du får smärta. Din smärta ÄR ofarlig, men den är obehaglig, tänk dig att din smärta är en skyddsmekanism i kroppen, din kropp vill skydda dig konstakt från att skada dig, den tror att du är i fara när du gör diverse rörelser med vikt och därav skickas varningssignaler hela tiden, tänk dig som ett brandlarm som tjuter konstant, elden är släckt för länge länge sen men sirenerna är igång ändå, det varnas för hot när det inte finns något hot.

Om du tänker dig din kropp som ett garage just nu, en dag får du inbrott i ditt garage, smart som du är installerar du ett rörelselarm för att skydda garaget så mycket som möjligt, bra tänker du, nu är du extremt skyddad från hot. Men du märker att larmet går konstant under veckan, du går ut och kollar men inget har blivit stulit vilket är märkligt, när du väl kollar övervakningskameran ser du att det springer massa möss i ditt garage som sätter igång larmet hela tiden, förstår du vad jag menar? Det finns inget hot men ditt smärtsystem har blivit väldigt känsligt och reagerar för minsta lilla, din smärttröskel är just nu väldigt låg.

Långvarig smärta tenderar att vidmakthållas om du väljer att dels undvika vissa rörelser, övningar osv, du förstärker ett beteende, ett överbeskyddande beteende. Det är lite som KBT för fobi t.ex. Du har fobi för spindlar, vad är den kortsiktiga lösningen? Undvika dem till största mål, ju mer du undviker ju större hot är dom för dig rent psykiskt, men om du istället gradvis exponerar dig för spindlar lite i taget och inte för nära så kommer din hjärna tillslut inse att hotet inte var ett hot från första början. Det är precis samma sak med smärta i kontext när du tränar, undviker du får du mer ont, men hoppar du på för tunga vikter för snabbt kommer du få bakslag. Det handlar om att hitta rätt volym för dig, varken för lite eller för mycket. Det handlar om att desentisisera det som blivit sensitiserat (överkänsligt), att utmana din rygg, gradvis exponera dig för det som gör ont men INTE för ont, tänk dig en smärtskala från 1-10 där 10 är värsta tänkbara smärtan, du ska träna med lite smärta (1-4, max 5 om det går) och hela tiden exponera dig för lite smärta och öka gradvis vikten med tiden. Det kanske innebär just nu att du måste börja om med alla vikter på gymmet, jag fick själv börja med kettlebell på 8kilo i marklyft, jag hade sån fruktansvärd smärta senaste månaderna att det tillsut inte gick med tyngre vikter. Jag började nöta detta, hade ont men inte så ont, du ska tänka dig att du ska ligga på och irritera ryggen lite, men efter 24-48h ska symtom INTE vara förvärrad, på morgonen får du vara lite stel och irriterad i ryggen, det är ok. Jag började köra jeferson curls (böja på ryggen), eftersom detta var något jag hade otroliga besvär med i flera år, framförallt på morgonen när man skulle böja ryggen vid handfatet och tvätta ansiktet, nej det är inte farligt att böja ryggen eller lyfta med en böjd rygg, det är en vardaglig och nödvändig funktion i vardagen och kommer aldrig gå att undvika vare sig på gymmet eller i vardagen.

Kontentan av detta är att de övningar du har svårt med ska du komma tillbaka till att göra, men börja på en lagom nivå och bygga upp TOLERANS i din rygg, din tolerans i ryggen är som sagt väldigt låg just nu. Vilka rörelser har du problem med i vardagen? Kan du imitera dessa rörelser träningsmässigt och bygga upp en tolerans där? Ta mig som exempel, böja på rygg var jobbigt, därav jeferson curls, böja med en rak rygg var också jobbigt, därför marklyft, good mornings, sidoböja mig var jobbigt, därför körde jag windmill, sidomarklyft med kettlebell.

Tänk också på att ibland kan man inte bara justera vikten och bli bättre, kroppen kanske inte för närvarande klarar att visst rörelseomfång, därför kan man inte utmana i det rörelseomfånget och får därför halvera det och jobba små små cm för vecka och komma längre. Får du bakslag i din rehab så bli inte orolig, halvera din volym, körde du 10 reps så kör du 5, körde du 4 set kör du 2, körde du 40 kilo kör du kanske 20, eller så räcker det med att halvera repetitionerna, testa dig fram.
Postat via en mobil enhet

[Scratch89]

Jag håller till stor del med inlägget ovan. Dock är det alltid bra att bli ordentligt undersökt för att se om det faktiskt ÄR något mekaniskt problem. Sällan är det träningen som ställer till med problem, utan livet i övrigt. Långvarigt sittande är en stor bov. Lägger vi till andra faktorer, som ovan, blir det ofta ganska komplext, och mer komplext blir det ju längre tiden går.

[robiiiinnnn]

Som Scratch nämner, din smärta är inte beroende av en faktor utan flera, många brukar kalla det för "ospecifik" ländryggssmärta, men det är mer än så, det är multifaktoriellt dvs många saker i ditt liv påverkar din smärta, det kan vara allt från sömn, stress, mående, dina tankar, din inställning till nuvarande problem, känslor, dina egna föreställningar, tidigare erfarenheter osv osv. Många som har långvarig smärta tenderar att begränsa sig mycket och sluta göra det som de tycker om, men det är tvärtom, du ska fortsätta göra det du tycker är kul men just nu handlar det om att kanske modifiera träningen.

Som det nämns ovan så är det bra att bli undersökt, risken är dock att du får en väldigt dålig förklaring till din smärta, därför handlar det om att hitta en bra fysioterapeut. Vart bor du?